\id GEN
\mt Da Start
\h Da Start
\c 1
\s God Make Da World
\p
\v 1 Da time wen eryting had start, God wen make da sky an da world.
\v 2 Da world come so no mo notting inside, no mo shape notting. On top da wild ocean dat cova eryting, neva had light notting. Ony had God Spirit dea, moving aroun ova da watta.
\s2 Day Numba One
\p
\v 3 Den God say, “I like light fo shine!” an da light start fo shine.
\v 4 God see how good da light. Den he put da light on one side, an da dark on da odda side.
\v 5 Da light time, he give um da name “Day time.” Da dark time, he give um da name “Nite time.” So, had da nite time an da day time, az day numba one.
\s2 Day Numba Two
\p
\v 6 Den God say, “I like get someting inside da middo, fo no let da watta up dea an da watta undaneat come togedda!”
\v 7 An dass wat God wen do. God make someting fo no let da watta up dea an da watta undaneat come togedda.
\v 8 Da ting inside da middo, God give um da name “Da Sky.” Had da nite time an da day time, az day numba two.
\s2 Day Numba Three
\p
\v 9 Den God say, “I like da watta unda da sky come togedda one place, so dat get dry land!” An dass wat God wen do.
\v 10 Da dry groun, God give um da name “Land,” an da watta dat wen come togedda one side, he give um da name “Sea.” God look da dry groun an da sea, an he tell, “Real, real good, all dat!”
\p
\v 11 Den God say, “I like da land, get all diffren kine plant grow! Da kine plants dat make dea own kine seed, an da kine trees dat make da fruits wit da seed inside, eryting!” An dass wat
God wen do.
\v 12 So da land wen make all diffren kine plant grow, da kine plants dat make dea own kine seed, an da kine trees dat make da fruits wit dea own kine seed inside, eryting. An God look da plants, an he tell, “Real, real good, all dat!”
\v 13 Had da nite time an da day time, az day numba three.
\s2 Day Numba Four
\p
\v 14 Den God say, “I like put lights up dea inside da sky! Dass fo make da day time diffren den da nite time. Dass fo show da time fo do tings, an da odda kine days fo do someting, an da years.
\v 15 I like get lights up dea inside da sky, fo make light all ova da world!” An dass wat God wen do.
\v 16 God make da two big lights. Da big light, he make um fo be da main one day time, an da odda light, he make um fo be da main one nite time. He even make da stars too.
\v 17 God put da lights up dea inside da sky, fo make light shine on top da groun,
\v 18 day time an nite time, an fo make da light an da dark diffren. An God look da day an da nite, an he tell, “Real, real good, all dat!”
\v 19 Had da nite time an da day time, az day numba four.
\s2 Day Numba Five
\p
\v 20 Den God say, “Inside da watta, I like get choke diffren kine fishes an odda kine tings dat live dea! Up inside da sky, I like get plenny bird an any kine tings dat fly up ova da groun!”
\v 21 God make all da big kine fishes an odda kine tings dat live inside da ocean, an choke plenny small kine fishes an odda kine tings dat move aroun inside da watta, an all kine birds an bugs wit wings. An God look da tings inside da watta an da tings dat fly, an he tell, “Real, real good, all dat!”
\v 22 Den God tell da fishes an birds an all da odda kine life, “I give you da powa so you can do eryting I wen make you fo do. So, I like you get plenny bebes, an fill up da ocean wit um. You birds too, I like you fo do da same ting an fill up da world!”
\v 23 Had da nite time an da day time, az day numba five.
\s2 Day Numba Six
\r (Matthew 19:4, Mark 10:6, James 3:9)
\p
\v 24 Den God say, “I like da land make all kine diffren tings! da animals dat live wit peopo, an da small kine animals, an da wild animals.” An dass wat wen happen.
\v 25 God wen make um all: all kine wild animals, an all kine animals dat live wit peopo, an all da small kine animals dat run aroun on top da groun. An God look da animals, an he tell, “Real, real good, all dat!”
\p
\v 26 Den God say, “Now, I like make peopo. I like dem be like me, jalike one copy. Dey goin be in charge a eryting: da fishes inside da ocean, da birds inside da sky, da animals, all da land, an all da small kine animals dat go aroun on top da groun.”
\v 27 So God make da peopo, same same jalike one copy a him. Fo start, he make one guy an one wahine.
\v 28 Den God tell um, “I give you guys da powa so you can do eryting I wen make you fo do. So, get plenny bebes, an fill up da world wit um, an take ova! You guys, in charge a da fishes inside da ocean, an da birds inside da sky, an all da animals dat move aroun on top da groun.”
\p
\v 29 An God say dis too: “You know wat? I give you guys all da plants all ova da world dat make seed, an all da trees dat make fruits wit da seed inside. Dat fo you guys eat.
\v 30 An fo all da wild animals, an fo all da birds inside da sky, an fo all da animals moving aroun on top da groun -- eryting dat stay alive, I give dem all da grasses an odda kine green plants fo dea food.” An dass wat God wen do.
\p
\v 31 God look eryting he wen make, an he say, “Real, real good, all dat!” An had da nite time an da day time, az day numba six.
\c 2
\s2 Day Numba Seven
\r (Hebrews 4:4, 10; 6:8)
\p
\v 1 Az how God wen finish make da sky, an da world, an all da tings inside dem.
\v 2 Wen da day numba seven come, God was pau awready wit da work he was doing.
\v 3 God say, “Day numba seven, dass da bestes day!” He make dat day da spesho day fo him. Cuz dat was da day wen he pau make eryting an no need do moa.
\v 4 An dass da story bout how was, wit da sky an da world, wen God wen make um all.
\s God Make Da Firs Guy
\r (Matthew 19:5; Mark 10:7-8; 1 Corint 6:16, 15:45, 47; Efesus 5:31)
\p Dat time, wen God, da one dey call Yahweh, wen make da world an da sky,
\v 5 All ova da world, neva even have bushes inside da fields. Neva have grass dat come up inside da fields, cuz da God Yahweh neva make da rain come down on top da groun yet, an cuz neva have nobody fo work da groun.
\v 6 Had fog come up outa da groun, an da dew from dat was da ony watta dat da land get, dat time.
\p
\v 7 Den da God Yahweh take dirt from da groun an make one guy. God blow on top his face fo make da guy come alive. Az how da guy get life inside him.
\s God Put Da Guy Inside One Place Wit Trees
\p
\v 8 Da God Yahweh wen plant plenny trees one place ova dea Eden side, da east side. Dass wea he put da guy he wen make.
\v 9 Da God Yahweh make um grow outa da groun, all nice kine tree you like look at, da kine dat make fruits good fo eat. Inside da place wit all da trees, inside da middo, had one Tree Dat Can Make You Live Foeva if you eat da fruit, an one Tree Dat Can Make You Know Wass Good An Wass Bad if you eat da fruit.
\v 10 Had one riva dat come up inside Eden an give watta fo all da trees inside dat place. Outside, da riva split up an come four diffren riva.
\v 11 One riva get da name Pishon, an go aroun da outside Havilah land. (Dass da place wea get gold inside da groun,
\v 12 da bestes kine gold, an gum from one tree fo make perfume, an rocks da kine fo make jewelry.)
\v 13 One nodda riva get da name Gihon, an go aroun da outside Cush land.
\v 14 One nodda river get da name Tigris, da one dat go by Assyria on da east side. Da odda river, dass da Eufrates Riva.
\s God Tell Da Guy Wat He Gotta Do
\p
\v 15 Da God Yahweh wen put da guy inside Eden, da place he wen plant all da trees, fo live dea an work da groun an take care eryting.
\v 16 God tell um wat he gotta do, “All da trees inside dis place, you can eat da fruits from dem, wateva you like.
\v 17 Ony one tree -- da Tree Dat Get Fruits Dat Can Make You Know Wass Good An Wass Bad, no eat da fruit from dat. Cuz wen you eat dat fruit, den you goin get cut off from me, an you goin mahke fo shua!”
\s Da Guy Stay Alone By Himself
\p
\v 18 Den da God Yahweh tell, “No good da guy ony stay alone by himself. I goin make somebody fo him, jalike him but diffren, dat goin kokua him.”
\v 19 Befo time, da God Yahweh take dirt from da groun an make all da diffren kine wild animals an all da diffren kine birds in da sky. He bring um all in front da guy, fo find out wat name da guy goin give um. Eryting dat stay alive, da name dat da guy give um, dass da name dey goin get.
\v 20 So da guy give name to all da kine animals dat live wit peopo, an all da kine birds in da sky, an all da kine wild animals. But still yet, da guy neva find one a dem dat stay jalike him but diffren, fo kokua him.
\s God Make Da Firs Wahine
\p
\v 21 Den da God Yahweh make da guy lay down an go pass out sleep. Wen da guy sleeping, God take one rib outa him, an den close up da place wit skin.
\v 22 Den da God Yahweh make one wahine outa da rib. He make her go by da guy.
\p
\v 23 Da guy say,
\q “Now, dis one, jus right fo me!
\q2 She da wahine fo me.
\q Her bones, come from my bones,
\q2 Her skin, come from my skin.
\q2 Dis one, I goin give her da name ‘Wahine,’
\q Cuz God wen take her outa me, one guy.”
\p
\v 24 (Dass how come da guys go way from dea fadda-mudda guys, an come tight wit dea wife, an da guy an da wahine, dey come jalike dey one.)
\p
\v 25 Now even so, da guy an da wahine was naked, but dey neva have shame from dat.
\c 3
\s Da Peopo Do Wat Dey Not Suppose To Do
\m
\v 1 Dat time, from all da wild animals dat da God Yahweh wen make, da snake was da mos smart an sneaky one. One time, da snake tell da wahine, “Eh! Fo real, God wen tell you guys, dat from all da trees ova hea inside dis place, get trees dat you no can eat da fruits from dem, o wat?”
\p
\v 2 Da wahine tell da snake, “Nah, he neva say dat. Can eat da fruits from all da trees inside dis place.
\v 3 Ony get da one tree ova dea inside da middo, dat God wen tell us, ‘No even eat um, an no touch um! No good bumbye you guys goin mahke, az why.’-”
\p
\v 4 Da snake tell, “No way! You guys no goin mahke from dat!
\v 5 But God ony saying dat, cuz he know, da same time you guys go eat da fruit from dat tree, jalike yoa eyes goin come open an you goin undastan stuff. You guys going come jalike God! You goin undastan wass good an wass bad!”
\p
\v 6 Da wahine look da tree. She like how da tree look, an da fruits look good fo eat. She tinking, “Oh, dat tree, shaka kine! I like! An if I eat da fruits, I goin come smart, an make me
undastan any kine!” So she take some a da fruits an eat um. Den she give um to her husband too, an he eat um.
\p
\v 7 Right den an dea, dey undastan, jalike dea eyes wen come open. Dey know dat dey naked, an dey go get plenny fig leaf an sew um togedda fo make someting fo wear aroun da middo.
\s God Know Wat Dey Wen Do
\p
\v 8 Dat day, wen da sun going down an da wind start fo blow, da guy an his wife hear one noise. Was da God Yahweh! He was walking aroun inside da place wea he wen plant da trees. Dey go hide behin da trees inside dea, so da God Yahweh no can see um.
\v 9 Da God Yahweh call loud so da guy can hear um. He tell, “Hui! Adam! Wea you stay?”
\v 10 Da guy tell, “I wen hear you, ova dea inside dis place. I scared, cuz I naked! Az why I wen go hide.”
\p
\v 11 God tell um, “Who wen tell you dat you stay naked? You wen eat da fruits from da tree, da one I wen tell you fo no eat, o wat?!”
\p
\v 12 Da guy tell, “Yeah, was da wahine, az why. Da same one you wen put hea fo stay wit me fo help me! Her wen give me some fruit from dat tree an I wen eat um.”
\p
\v 13 Da God Yahweh tell da wahine, “Eh! Wat you wen do, huh?!”
\p Da wahine tell um, “Was da snake! Da bugga wen go trick me! Az how come I wen eat da fruit!”
\s God Punish Da Snake
\p
\v 14 Den da God Yahweh tell da snake dis:
\q “Eh! Cuz you wen do dat,
\q2 I goin make bad ting come to you.
\q No mo odda animal dat I goin make bad ting come to dem,
\q2 Da way goin come to you!
\q From now, till you mahke,
\q2 You goin crawl on top yoa belly
\q2 Wit yoa face in da dirt!
\q
\v 15 From now on, you an da wahine,
\q2 I goin make you guys fight each odda.
\q Yoa kids an her kids,
\q2 Dey goin fight each odda too.
\q Dey goin bus yoa head,
\q2 An you goin bite dea feet!”
\s God Punish Da Wahine
\p
\v 16 Den God tell da wahine dis:
\q “You! Wen you get bebe,
\q2 I goin make um so you get plenny pilikia wen you come hapai.
\q Goin come real sore fo born kids!
\q2 Still yet, you goin like stay wit yoa husban,
\q An him, he goin be in charge a you.”
\s God Punish Da Guy
\r (Hebrews 6:8)
\p
\v 17 God tell da guy Adam dis: “You, you wen make how yoa wife tell you, an not how I tell you. You eat da fruit from dat tree, no matta I wen tell you befo time, no eat.
\q Cuz a wat you wen do,
\q2 I goin make da land hard fo grow stuff!
\q From now, till you mahke,
\q2 You goin work hard fo get stuff fo eat!
\q
\v 18 Wen you plant seed, da land goin grow weeds an thorns fo you too.
\q2 Still yet, you goin eat da kine food dat grow inside da fields.
\q
\v 19 You gotta work hard an sweat
\q2 Fo get nuff food outa da groun,
\q An afta, you goin go back to da dirt
\q2 Cuz I wen make you outa da dirt.
\q You come from dirt,
\q2 An you goin come dirt one mo time.”
\p
\v 20 Da guy Adam give his wife da name Eve. Dat sound kinda like “Life,” Hebrew language, an she da firs mudda fo all da peopo dat eva live.
\v 21 An one nodda ting da God Yahweh do: he use animal skin fo make clotheses fo Adam an Eve his wife, an give um to dem.
\s God Trow Out Adam An Eve From Da Place He Wen Make
\p
\v 22 Den da God Yahweh talk lidis: “So, wat you tink? Da peopo wen come jalike us awready. Dey undastan wass good an wass bad. So now, no good we let um go take da fruits from Da Tree Dat Make You Live Foeva, an eat um. Cuz if dey do dat, dey goin live foeva, az why!”
\v 23 Dass why da God Yahweh trow dem outa Eden, da place he wen plant da trees. God make dem go work da same groun dat he wen make um outa, firs time.
\v 24 Afta dat, God neva let dem go back inside again. He put spesho watcha tings dat stay alive ova dea on da east side a da place he wen plant, Eden side. He put one sword dea too, wit fire dat come out, an dat move all aroun so nobody goin go nea da Tree Dat Make You Live Foeva.
\c 4
\s Adam An Eve Get Kids
\p
\v 1 Den Adam sleep togedda wit his wife Eve, an she born one boy. She give um da name Cain. She say, “Yahweh wen help me. Dass how come I get dis boy.”
\v 2 Layta, she born one nodda boy, dass Abel, Cain brudda. Wen dey come big, Abel wen come one sheep an goat farma, and Cain wen come one dirt farma.
\s Cain an Abel Make Present Fo God
\p
\v 3 Had one time, Cain wen cut some a da tings dat grow from da land wen was ready, an he wen take um fo make one present fo show respeck fo da God Yahweh.
\v 4 Same ting Abel, he wen take some a da firs bebe sheeps dat wen born from his sheeps. He wen kill da bebe sheeps and cut out da bestes part a da meat, fo make dat his present fo show respeck fo Yahweh. Yahweh like wat Abel give him.
\v 5 But Yahweh like Abel mo den Cain, an he neva care fo da present Cain wen give him. So Cain come plenny huhu, an look mad.
\s Yahweh Tell Cain His Sacrifice Not Right
\p
\v 6 Yahweh tell Cain,
\q “Eh! How come you stay huhu lidat?
\q2 How come you make mad face?
\q
\v 7 If you do good kine stuff,
\q2 Den you can stay good inside.
\q But if not right how you make,
\q2 Den jalike da bad kine stuff
\q Stay waiting right dea
\q2 Fo take ova you,
\q Jalike one wild animal
\q2 Stay wait by da door fo kill you.
\q But you gotta take charge
\q2 An no let da bad kine stuff take ova you!”
\s Cain Kill His Own Brudda Abel
\p
\v 8 Layta, Cain tell his brudda Abel, “Eh! We go ova dea country side!” Wen dey dea, Cain wen go kill his own brudda Abel.
\p
\v 9 Afta dat, Yahweh wen aks Cain, “Wea yoa brudda Abel? Wea he stay?”
\p Cain tell um, “I donno. You tink I da guy suppose to take care my brudda an watch wea he go, o wat?”
\p
\v 10 Yahweh say, “Auwe! Wat you wen do to him, hah? You wen kill yoa brudda, and now, his blood stay ova dea on top da groun, jalike he stay calling to me fo help.
\v 11 So! I wen make kahuna da land awready so no can grow stuff. But you, I goin make you so you no can even work da groun no moa! Dat groun, jalike da mout open fo soak up da blood from yoa brudda wen you wen kill him.
\v 12 Cuz you goin try fo work da groun, but da groun no goin give you back notting. You no goin get place fo live. From now, you gotta jus go one place inside dis world to anodda!”
\s God Wen Make Cain Go Way
\p
\v 13 Cain tell Yahweh, “Da way you stay punish me, mo plenny den I can handle!
\v 14 So den, today you goin trow me out from da land an no let me work da groun no moa, an no let me stay by you, yeah?! I gotta jus go hide! Goin be lidis: I gotta jus go one place inside dis world to anodda, an anybody dat meet me, bumbye dey like kill me!”
\p
\v 15 Yahweh tell Cain, “No way! Dey no goin kill you! Cuz I promise, anybody goin kill you, I goin kill seven a dea guys fo pay um back.” Den Yahweh wen put one spesho mark on top Cain's body fo show he kapu, so if anybody meet Cain, dey know dey not suppose to kill um.
\v 16 Den Cain go way from da place wea da God Yahweh stay. He go da land dey call "Da Homeless Land" fo live ova dea, from Eden to da east.
\s Da Peopo Dat Come From Cain
\p
\v 17 Den Cain come togedda wit his wife, an she wen get bebe. She wen born one boy, an she give um da name Enok. Layta, Cain wen start fo build one town wit walls, an he give da town da same name Enok, jalike his boy.
\v 18 Irad come from Enok, an Mehuya`el come from Irad, an Metusha`el come from Mehuya`el, an Lamek come from Metusha`el.
\s Lamek
\p
\v 19 Lamek, he wen marry two wahines, dea names Adah an Zillah.
\v 20 Adah, she wen born one bebe, Jabal. All da guys dat live inside tents an take care cows an sheeps lidat, dey jalike Jabal dea ancesta guy.
\v 21 He get one brudda name Jubal. All da guys dat play da small kine harp an da flute, dey jalike Jubal dea ancesta guy.
\v 22 Da odda wife Zillah, she wen get one bebe too, name Tubal-cain. He da guy wen make all kine tool from bronze an iron. Tubal-cain get one sista, Na`amah.
\p
\v 23 One time, Lamek talk big to his two wifes:
\q “Eh, Adah an Zillah! Listen!
\q2 You guys my wifes, so lissen wat I telling you!
\q Had one guy dat go bus me up.
\q2 I wen kill um.
\q No matta [he] ony one boy,
\q2 If dey hurt me, I [go] kill um!
\q
\v 24 Yahweh wen tell, anybody dat kill Cain,
\q2 Yahweh goin kill seven a dea guys fo pay back, yeah?
\q Kay den, anybody go kill me, Lamek,
\q2 God goin kill seventy-seven a dem!”
\s Adam Get One Nodda Boy
\p
\v 25 Adam, he wen come togedda wit his wife one mo time. She wen born one boy, an she give um da name Seth, dat sound kinda like “give,” dea language, cuz she tell, “God wen give me one mo boy, fo take da place afta Abel, da one Cain wen kill.”
\v 26 Afta dat, had one nodda boy dat wen born fo Seth. Seth give um da name Enosh. Dat was da time wen da peopo firs start fo aks Yahweh fo help um cuz dey know wat kine god him.
\c 5
\s Da Adam Genealogy
\r (Matthew 19:4;  Mark 10:6)
\p
\v 1 Dis da genealogy, da peopo dat wen come from Adam. Da time God wen make da peopo, he make um fo be like him, jalike one copy.
\v 2 God make da peopo fo be guys an wahines. He give dem da powa so dey can do eryting he make dem fo do. Da day God wen make dem, he give um da name “Adam,” dat mean, “Peopo,” dea language.
\v 3 Adam, afta he live 130 year, he get one boy dat jalike Adam, jalike da boy one picha dat look same same. Dass da one, Adam give um da name Seth.
\v 4 An afta Seth wen born, Adam still live 800 year moa, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 5 Adam wen live 930 year, den he mahke.
\s Seth, Enosh, Kenan, Mahalel
\p
\v 6 Seth, afta he live 105 year, he get one boy Enosh.
\v 7 An afta Enosh wen born, Seth still live 807 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 8 Seth wen live 912 year, den he mahke.
\p
\v 9 Enosh, afta he live 90 year, he get one boy Kenan.
\v 10 An afta Kenan wen born, Enosh still live 815 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 11 Enosh wen live 905 year, den he mahke.
\p
\v 12 Kenan, afta he live 70 year, he get one boy Mahalalel.
\v 13 An afta Mahalalel wen born, Kenan still live 840 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 14 Kenan wen live 910 year, den he mahke.
\p
\v 15 Mahalalel, afta he live 65 year, he get one boy Jared.
\v 16 An afta Jared wen born, Mahalalel still live 830 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 17 Mahalalel wen live 895 year, den he mahke.
\s Jared an Enok
\r (Hebrews 11:5)
\p
\v 18 Jared, afta he live 162 year, he get one boy Enok.
\v 19 An afta Enok wen born, Jared still live 800 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 20 Jared wen live 962 year, den he mahke.
\p
\v 21 Enok, afta he live 65 year, he get one boy Metuselah.
\v 22 An afta Metuselah wen born, Enok wen stay tight wit God wateva he doing, fo 300 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 23 Enoch wen live 365 year.
\v 24 He stay tight wit God wateva he doing, an den, Enok disappea, cuz God take um away.
\s Metuselah, Lamek, Noah
\p
\v 25 Metuselah, afta he live 187 year, he get one boy Lamek.
\v 26 An afta Lamek wen born, Metuselah still live 782 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 27 Metuselah wen live 969 year, den he mahke.
\p
\v 28 Lamek, afta he live 182 year, he get one boy.
\v 29 He give da boy da name Noah, an he tell, “Dis boy, he goin take away da sore from inside our heart. Dass how we stay now, cuz we gotta work so hard wit our hands fo get stuff outa da groun, cuz da God Yahweh wen make da land so no can grow stuff.” (Dat name “Noah,” you know, sound kinda like how da Hebrew peopo say “take away da sore.”)
\v 30 An afta Noah wen born, Lamek still live 595 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\v 31 Lamek wen live 777 year, den he mahke.
\p
\v 32 Noah, afta he live 500 year, he get three boys, Shem, Ham, an Jafet.
\c 6
\s Yahweh Goin Send Big Watta
\p
\v 1 Afta dat, wen start fo get plenny peopo inside da world, an dey get daughtas.
\v 2 Had guys jalike gods dat wen check out da daughtas dat born to da peopo. Dey see dat da wahines was good looking, an dey pick da ones dey like fo marry.
\p
\v 3 Den Yahweh tell, “I wen give da peopo my spirit inside dea bodies fo make um stay alive. Still yet, dey ony peopo. My life no goin stay inside dem foeva. So from now, dey ony goin live hundred twenny year.”
\p
\v 4 Had big strong kine peopo too inside da world dat time. Den, afta dat time, da guys dat jalike gods an da daughtas dat born to da peopo wen come togedda an get kids. Dea kids was da awesome guys dat come from dem, an erybody know da stories bout dem.
\s Da Peopo Stay Do Bad Kine Stuff
\p
\v 5 Yahweh wen see how da peopo was doing mo an mo plenny bad kine stuff, all ova da world. Erytime da peopo tink an make plan, dey ony tinking how fo do bad kine stuff all da time.
\v 6 Yahweh, he tinking, “Auwe! Mo betta I neva make dose peopo dea inside da world!” He stay sore inside cuz a dat.
\v 7 An den Yahweh tink, “I goin wipe out from da world all da peopo I wen make awready. I goin wipe out all da animals too, an da small kine tings dat crawl, an da birds dat fly inside da sky, cuz bodda me dat I wen make um.”
\p
\v 8 Ony one ting: Had one guy Noah. Yahweh wen see dat Noah live da way Yahweh like.
\s Da Noah Story
\p
\v 9 Dis da story bout how was, da time Noah stay alive. Noah was one guy dat do da right ting erytime. From all da peopo dat live dat same time, nobody can poin finga Noah. Cuz Noah stay tight with God wateva he stay doing, az why.
\v 10 Noah, he get three boys: Shem, an Ham, an Jafet.
\p
\v 11 Dat time, da way God see um, all da peopo wen come poho inside. Da peopo all ova da world, dey ony like bus up each odda.
\v 12 God wen see dat erybody inside da world make demself come poho. Da way dey live, all da peopo stay ack pilau awready.
\s Da Big Boat
\p
\v 13 Den God tell Noah, “I look all da peopo in front me, an all ova da world, dey ony like tink how dey goin bus up each odda. But me, you know wat I goin do? I goin wipe um all out big time!
\v 14 So den. Go get cypress wood, an make one big boat fo yoaself. Make rooms inside, an put tar from da groun all ova da inside an da outside.
\v 15 Dis how big you gotta make da boat: 150 yard long, an 25 yard wide, an 15 yard high.
\v 16 Make roof on top da boat, an make um open all round, eighteen inch down from da roof, so da light goin go inside. On da side, make one door fo da boat. Inside, make da bottom decks, an da decks numba two an three.
\s Da Animals
\p
\v 17 “Cuz you know wat I goin do? I goin make da big watta come, wit watta from da sky all ova da groun. Dass how I goin wipe out eryting dat stay alive and breave unda da sky. Eryting dat stay alive on top da groun goin mahke.
\v 18 But fo you, I goin make one spesho deal. You goin go inside da big boat, you an yoa boys, an yoa wife, an yoa boys wifes wit you. Dass how you guys goin stay alive.
\v 19 So you goin get two animals, boy kine an girl kine, from ery kine animal dat get inside da world. You goin take dem all inside da big boat, so you goin make shua dey goin stay alive cuz dey stay wit you.
\v 20 From ery kine bird, an ery kine animal dat live wit peopo, an ery kine ting dat crawl on top da groun, two a dem goin come by you, fo you make shua dey goin stay alive.
\v 21 Dis wat you gotta do: Go get togedda ery kine ting dat you an da animals eat, an put um inside da boat. Dass goin be da food fo you an fo dem.”
\v 22 So, Noah wen do eryting dat God wen tell um fo do.
\c 7
\s Time Fo Go Inside Da Big Boat
\p
\v 1 Den Yahweh wen tell Noah, “Time awready! Go inside da boat, you an all yoa ohana. Cuz from all da peopo dat stay alive, you da ony guy I see dat do da right ting erytime.
\v 2 I like you take da diffren kine animals. Da ones dat da right kine fo make sacrifice an fo eat, fo ery kine, take seven boy kine an seven girl kine wit you. Da odda animals dat not da right kine fo make sacrifice an fo eat, fo ery kine take two, one boy kine an one girl kine.
\v 3 Same ting fo da birds dat fly inside da sky. Fo ery kine bird, take seven boy kine an seven girl kine wit you. Dey goin be jalike da seeds fo make da whole world come alive one mo time.
\v 4 You gotta do dat, cuz afta seven days, I goin make da rain come down hard on top da groun. Fo forty days goin rain day time an nite time, an no goin stop notting. Dass how I goin wipe out eryting dat stay alive from dis world, dat I wen make.”
\v 5 So Noah, he wen do eryting jalike Yahweh tell um fo do.
\p
\v 6 Dat time, Noah was 600 year old. Dass wen da big watta from da sky wen go all ova da world.
\v 7 Noah, an his boys, an his wife, and his boys wifes, dey all wen go inside da big boat togedda, fo get away from da big watta.
\v 8 Da animals dat da right kine fo make sacrifice, an da odda animals, an da birds, an eryting dat crawl on top da groun,
\v 9 had two a dem, boy kine and girl kine, dat wen go by Noah fo go inside da big boat, jalike God wen tell Noah fo do.
\v 10 Den, day numba seven, da big watta from da sky wen come down all ova da world.
\s Da Big Watta Come
\p
\v 11 Noah was six hundred year an two month an seventeen day old, da day dat wen happen. Dass wen
\q Da watta dat run undaneat da wild ocean wen bus loose,
\q2 An da big watta from inside da sky wen come down,
\q Jalike dey wen open up da windows up dea.
\m
\v 12 Dat time, day time an nite time, fo forty days da rain wen come down on top da groun.
\p
\v 13 Dat was da same day dat Noah, an Noah boys Shem an Ham an Jafet, wen go inside da big boat, plus Noah wife an da three wahines dat married to his boys.
\v 14 Da ohana guys, an ery kine wild animal, an ery kine animal big an small dat live wit peopo, an all kine tings dat crawl on top da groun, an ery kine bird, eryting dat get wing,
\v 15 ery kine ting dat need air fo live, had two a dem dea. Dey all go by Noah inside da big boat.
\v 16 Da ones dat go inside, had da boy kine an da girl kine fo ery kine ting dat stay alive, jalike God wen tell Noah fo get. Den, Yahweh wen shut da door, wit Noah dem inside.
\s Da Big Watta Cova Eryting
\p
\v 17 Dat big watta from da sky wen stay on top da groun forty day. Da watta wen come plenny, an wen pick up da big boat, an make um float up ova wea da groun was befo time.
\v 18 Da watta wen come mo an mo plenny on top da groun, an da big boat just go hea an dea on top da watta.
\v 19 Had so plenny watta on top da groun, dat even wen cova all da big mountains dat get unda da sky.
\v 20 An still yet, da watta stay go up, till was mo den 25 feet ova da top a all da mountains.
\v 21 Eryting dat wen move on top da groun wen mahke -- da birds, an da animals dat live wit peopo, an da wild animals, an da small kine tings dat crawl all ova da groun, an all da peopo.
\v 22 Eryting dat need air fo live, eryting dat live on top da dry land, dey all mahke.
\v 23 Afta, neva have notting dat live on top da groun, neva have peopo, o animals dat live wit peopo, o tings dat crawl on top da groun, o birds dat fly inside da sky. God wen wipe um all out. Noah, he da ony guy dat stay alive, him an da odda peopo dat stay wit him inside da big boat.
\p
\v 24 Da watta stay high on top da groun, fo five month.
\c 8
\s Da Watta Start Fo Go Down
\p
\v 1 All dat time, God neva foget bout Noah an all da wild animals an da farm animals dat was inside da big boat wit him. Dass why God wen make da wind blow ova da world, an da watta start fo go down.
\v 2 Da pukas wea da watta come out undaneat da wild ocean come pau, an same ting wit da big watta dat come down from inside da sky. An dis way, God wen stop da rain from da sky.
\v 3 Afta bout five month, da watta dat stay on top da groun wen go down litto bit.
\v 4 Was da numba seven month afta da watta come up, day numba seventeen inside dat month, da big boat wen come down on top one mountain Ararat side.
\v 5 Till da numba ten month, da watta stay going down litto bit erytime. Da firs day inside da nex month, dey can see da tops a da odda mountains nea dea.
\s Da Birds Show, Still Yet Get Too Plenny Watta
\p
\v 6 But still yet was anodda forty days afta da big boat wen come down on top da groun, dat Noah wen open da window he wen make
\v 7 an let go one black scavenja bird, da kine dey call “raven.” Dat bird go out an fly aroun one side an da odda side an come back, all da time till da watta dry up from on top da groun.
\v 8 Afta dat, Noah wen let go one dove, fo find out if da watta stay going down awready from on top da groun.
\v 9 But da dove neva can find one dry place fo go down, so wen go back by Noah inside da big boat, cuz still yet get watta all ova da groun. Noah put out one hand fo da dove come down, an take um back inside da big boat.
\p
\v 10 Noah wen wait one mo week, an he let da dove go out from da big boat one mo time.
\v 11 Wen da sun going down, da dove come back, an you know wat? Inside da mout, get one new olive tree leaf dat da dove wen pull off one tree! Az how Noah know dat da watta wen go down fo real kine from on top da groun.
\v 12 Still yet, he wait one mo week for let go da dove one mo time. Dat time, da dove neva come back by Noah.
\s Da Watta Go Down
\p
\v 13 Noah 601 year old, dat time. Da firs month inside da year, an da firs day inside da month, Noah wen go take off da canvas dat cova da open space aroun da top a da boat, an he see dat da groun stay coming dry awready.
\v 14 Was da numba two month, day numba 27 inside da month, an den da groun wen come dry fo real kine.
\p
\v 15 Dat time, God wen tell Noah,
\v 16 “Kay den. Go outside da big boat, you an yoa wife, an yoa boys an dea wifes.
\v 17 Bring outside all da diffren kine animals dat stay wit you -- da birds, an da animals, an tings dat crawl on top da groun, so dey can all get plenny kids an come plenny all ova da world.”
\v 18 So Noah an his wife, an his boys an dea wifes, wen go outside.
\v 19 All da diffren ohanas wen go outside da big boat, ery animal an eryting dat crawl on top da groun, an ery bird.
\s God Make Promise To Noah
\p
\v 20 Dat time, Noah wen pile up stone fo make one altar fo da God Yahweh, fo make sacrifice on top. Den Noah wen take one animal from ery diffren kine dass okay fo sacrifice, an one bird from ery diffren kine dass okay fo sacrifice. He wen put um on top da altar, an kill um fo make da sacrifice, an burn up all da meat on top dea.
\v 21 Yahweh, he smell da nice smell from da sacrifice, an he stay good inside. He tell, “Dis da last time I goin make bad ting happen to da groun just cuz a da peopo. Cuz from small kid time, weneva da peopo go tink an make plan, dey ony like do bad kine stuff. But I no goin wipe out eryting dat stay alive again, da way I wen do dis time.
\q
\v 22 From now till da world pau,
\q2 Goin get time fo plant seed an fo cut food.
\q Cold time an hot time,
\q2 Summa time an winta time,
\q Day time an nite time,
\q2 No goin stop.”
\c 9
\s God Make Deal Fo Noah
\p
\v 1 God wen give Noah an his boys da powa so dey can do eryting he like um fo do. He tell um, “Get plenny kids now, an go make da world wit mo plenny peopo.
\v 2 All da wild animals all ova da world, an all da birds inside da sky, an all da tings dat crawl on top da groun, an all da fishes inside da watta -- dey all goin be real scared a you guys, but still yet you guys goin be in charge a dem.
\v 3 All da animals dat stay alive, goin be food fo you guys. Same ting wit da green plants -- I give um all to you guys.
\p
\v 4 “Ony one ting -- I no like you guys eat meat dat still yet get da blood inside, cuz dass wat make da animal stay alive.
\v 5 An fo you guys too, anybody dat go make you guys bleed an mahke, eh! I da Judge, an I goin make dem bleed an mahke too. Even one animal dat kill one guy o one wahine, I goin make dat animal bleed an mahke too. An anybody dat go kill one guy o one wahine, I da Judge, an I goin take away dea life, cuz dey wen kill somebody dass jus like dem.
\q
\v 6 Whoeva go make somebody bleed an mahke,
\q2 Somebody gotta make dem bleed an mahke.
\q Cuz God wen make da peopo
\q2 Jalike dey one picha,
\q2 Made fo look jalike him, same same.
\p
\v 7 “So den, you guys. Get plenny kids, an go fill up da world wit mo plenny peopo.”
\s God Make Promise Fo No Wipe Out Erybody Wit Watta
\p
\v 8 Den God tell Noah an his boys:
\v 9 “So! Dis da deal I making fo you guys, an fo da peopo dat goin come from you guys bumbye,
\v 10 an fo all da animals dat stay by you guys -- I mean, da birds, an da farm animals, an all da wild animals, eryting dat wen come outa da big boat wit you guys, all da animals dat stay alive now on top da groun.
\v 11 Dis da deal dat I making fo you guys. I make dis promise: no way eryting dat stay alive goin get wipe out again from da big watta. No goin get big watta lidat fo mess up da whole world one mo time!”
\s God Make Da Rainbow Fo One Sign
\p
\v 12 God tell um dis too: “An now, I goin do dis: I give you guys one sign, so you guys no foget dat you get deal wit me. Dat deal, fo me an fo you guys, an fo all da animals dat stay wit you guys. Da sign stay fo now, an stay fo all da peopo dat goin come from you guys afta.
\q
\v 13 My rainbow in da heavy clouds,
\q2 Dass da sign I give you guys.
\q Erytime get rainbow,
\q2 Dat goin be da sign fo make you guys rememba
\q Dat I wen make dis deal fo da whole world.
\q
\v 14 Erytime bumbye I make da heavy clouds come ova da groun,
\q2 Goin get rainbow up dea in da clouds.
\q
\v 15 Den you guys goin know dat I tinking
\q2 Bout da deal I wen make fo you guys,
\q2 An fo eryting dat stay alive.
\q Dass why I no goin send big watta bumbye
\q2 Dat goin wipe out eryting dat stay alive.
\p
\v 16 Weneva da rainbow stay in da cloud, I goin look um, an I goin tink about da deal dat I wen make, dat stay foeva - me, God, I awready get deal wit all da tings dat stay alive on top da groun.”
\p
\v 17 Dass wat God wen tell Noah: “Da rainbow, dass da sign fo da deal I wen make fo eryting dat stay alive on top da groun.”
\s Da Story Bout Noah Boys
\p
\v 18 Dat time, had Shem, an Ham, an Jafet, Noah three boys, dat wen come outa da big boat wit him. An Ham, he get one boy name Canaan.
\v 19 Dey da three Noah boys, dat erybody no matta wea dey go all ova da whole world, dey come from dem.
\s Noah Come Drunk An Make Shame
\p
\v 20 Noah, he one farma guy. An he da firs guy dat eva plant one grape farm.
\v 21 One time, Noah wen drink some a da wine from da grape farm, an he come drunk. An right dea inside da tent, he take off all his clotheses.
\v 22 Ham, da one dat get da boy Canaan. Ham wen see his fadda Noah naked. But Ham, he no shame, he go outside da tent make big deal bout um to da two brudda guys .
\v 23 Shem an Jafet, dey wen look da odda way fo no see dea fadda naked. Dey go get one blanket an hold um behind dem an go backwards inside da tent, an dey cova him wit da blanket. Dat way, dey neva see notting.
\s Noah Tell God Fo Make Bad Ting Happen To Da Canaan Ohana
\p
\v 24 Laytas, Noah wen wake up from drunk. He find out wat his boy Ham wen do to him.
\v 25 Noah tell,
\q “I like God make bad tings happen to da Canaan ohana!
\q2 I like dey come jalike slave guys
\q Dat gotta do da kine work dat nobody like even do,
\q2 Fo dea brudda guys an dea peopo!”
\p
\v 26 Noah say dis too:
\q “I like erybody say good tings bout Yahweh,
\q2 Da God dat my boy Shem pray to!
\q2 But da Canaan ohana, dey goin come slaves fo da Shem ohana!
\q
\v 27 I like God give da Jafet ohana all da land dat dey need!
\q2 I like Jafet an his peopo go live togedda wit da Shem ohana,
\q2 But da Canaan ohana, dey goin come slaves fo da Jafet ohana!”
\m (You know, "Jafet" sound kinda like how dey say "give big place" Hebrew language.)
\p
\v 28 Afta da big watta come, Noah wen live 350 year moa.
\v 29 From da time Noah wen born till he mahke, was 950 year.
\c 10
\s Da Story Bout Da Diffren Ohana Peopos
\p
\v 1 Dis da story bout da ohana peopo dat wen born fo Noah an his boys Shem an Ham an Jafet. Afta da big watta come, da boys wen get kids.
\s Da Jafet Ohana
\p
\q
\v 2 Dis da ohana dat come from Jafet: dey was Gomer, Magog, Madai, Javan, Tubal, Meshek, an Tiras.
\q2
\v 3 Da ohana dat come from Gomer: Ashkenaz, Rifat, an Togarmah.
\q2
\v 4 Da ohana dat come from Javan: Elishah, an Tarshish (dass da Spain peopo), an Kittim (dass da Cyprus Island peopo) an Dodan (dass da Rhodes Island peopo).
\v 5 Some a da Javan ohana peopos, dey da ones dat live nowdays nea da Mediterranean Sea an on top da islands. Ery ohana get dea own land, an dea own language, an dea own family line.
\s Da Ham Ohana
\p
\q
\v 6 Dis da ohana dat come from Ham: dey was Cush (dass da Egypt Mauka peopo), Mizraim (dass da Egypt peopo), an Put (dass da Libya peopo), an Canaan.
\q2
\v 7 Da ohana dat come from Cush: Seba, Havilah, Sabtah, Ra`amah, an Sabteka. Da ohana dat come from Ra`amah: Sheba an Dedan.
\p
\v 8 An had one nodda guy dat wen come from Cush ohana, da guy name Nimrod. Nimrod was da firs guy dat eva live in da world dat dey wen call one “tough man.”
\v 9 Nimrod wen come real good fo hunt, an Yahweh know bout him. Da guys dat good fo hunt, da peopo still yet like talk bout um lidis: “Yahweh, he know bout dis guy jalike Nimrod, real good fo hunt.”
\v 10 Nimrod wen come one king, an da main places wea he was king was Babylon town, Erech town, Akkad town, an Kalneh town, ova dea Shinar side.
\v 11 From dea, Nimrod wen go take ova eryting Assyria side an build Nineveh town, Rehobot town, Kalah town,
\v 12 an Resen town. Resen stay in da middo a Nineveh and Kalah, an wen come da main town fo Nimrod, you know.
\p
\q2
\v 13 Mizraim (dass da guy da Egypt peopo come from), da Lud peopo come from Mizraim too, an da Anam peopo, da Lehab peopo, da Naftuh peopo,
\v 14 da Patrus peopo, da Kasluh peopo, an da Crete Island peopo. Da Kasluh peopo, az wea da Filisha peopo wen come from.
\p
\q2
\v 15 Canaan, his numba one boy was Sidon, an den Het.
\v 16 Had da Jebus peopo dat wen come from Canaan too, an da Amor peopo, da Girgash peopo,
\v 17 da Hiv peopo, da Ark peopo, da Sin peopo,
\v 18-19 da Arvad peopo, da Zemar peopo, an da Hamat peopo. (Befo time, da land wea da Canaan peopo wen live wen start makai side, from Sidon, an go by Gerar nea Gaza, den go mauka side by Sodom an Gomorrah, an from dea go by Admah an Zeboim nea Lasha. Layta, da diffren ohanas dat wen come from Canaan, dey wen go live all ova da place).
\p
\v 20 Dass all da diffren peopos dat wen come from Ham - da diffren ohanas an language, ery kine peopo wit dea own land an dea own govmen.
\s Da Shem Ohana
\p
\v 21 Shem, da one dat was Jafet older brudda, he wen get boys too. So all da diffren peopos dat come from Eber, Shem dea ancesta too, cuz Eber wen come from da Shem ohana.
\q
\v 22 Dis da peopos dat wen come from Shem: Elam, Asshur, Arpakshad, anodda Lud guy, an Aram.
\q2
\v 23 Da ones dat come from Aram: Uz, Hul, Geter, an Mash.
\q2
\v 24 Shelah wen come from Arpakshad, an Eber wen come from Shelah.
\p
\v 25 Eber wen get two boys. Da older boy, dey wen give um da name Peleg (cuz was da time dat dey make watta ditch all ova, you know, an "Peleg," az da Hebrew word fo "watta ditch"). Peleg brudda, his name Joktan.
\q2
\v 26 Joktan, he da ancesta fo Almodad, Shelef, Hazar-mavet, Jerah,
\v 27 Hadoram, Uzal, Diklah,
\v 28 Obal, Abima`el, Sheba,
\v 29 Ofir, Havilah, an Jobab. All dose guys come from Joktan.
\v 30 Da place wea dey all wen live go from Mesha to Sefar, dass da up country east side.
\p
\v 31 All dose peopos wen come from Shem -- da diffren ohanas an language, ery kine peopo wit dea own land an dea own govmen.
\p
\v 32 So den. Dis all da diffren ohanas dat come from Noah. Now you know da story, wea dey all come from, an da diffren place wea dey make dea govmens. Afta da Big Watta, all da diffren peopos all ova da world wen come from Noah an his boys.
\c 11
\s Da Babylon Peopo Get Big Head An Build One Towa
\p
\v 1 Had one time, all da peopo inside da world talk da same language still yet.
\v 2 Dat time, had plenny peopo dat no like stay da same place long time, dey like move house from da east side. Wen dey going, dey come Shinar side (dass Babylon side, you know), an dey find one flat place wit plenny land an plenny watta. So dey make house ova dea.
\p
\v 3 Erybody tell dea friends: “Eh, we go make brick fo house, da kine you put inside da fire fo make um come real hard.” Ova dea, dey use brick cuz no mo rock, an dey ony get da tar dat come outa da groun fo make da brick stuck togedda, cuz no mo da right kine mud.
\v 4 Den dey talk: “Eh! You know wat? We go build one big town fo all us guys. We make one big towa dea dat go up inside da sky wea God stay! If we do dat, den we goin get big name, an all us guys goin stay hea togedda, we no need move house all ova da place no moa.”
\s Yahweh Mess Up Da Babylon Peopo Language
\p
\v 5 Yahweh Up Dea Inside Da Sky, he wen go down by dea town fo look, an fo check out da towa dat da peopo build.
\v 6 Yahweh, he tinking lidis: “Dis peopo, dey all one, an dey all get one language. Wit dis towa, dis peopo ony starting fo do stuff! An laytas, dey goin do moa. Cuz now, dey get da powa fo do wateva dey make plan fo do.
\v 7 So! I going down dea by dem an mess up dea language. Den no goin get nobody dat undastan each odda language.”
\p
\v 8 Dass how Yahweh wen make da peopo move all ova da world, an az why dey neva finish building da town.
\v 9 An dass how come nowdays dey call dat place Babylon, cuz was dea dat Yahweh wen mess up dea language. Dat make all da diffren peopos hea inside da world talk diffren kine. "Babylon" sound kinda like how dey say "mess up", Hebrew language. Dass how Yahweh wen make all da diffren peopos go way from Shinar an go all ova da world.
\s Da Story Bout Da Peopos Dat Come From Shem
\p
\v 10 Now, dis da story bout da diffren ohanas dat come from Shem.
\p Afta da big watta, two year afta dat, Shem was hundred year old. Dass wen he wen get one boy Arpakshad.
\v 11 An afta Arpakshad wen born, Shem still live 500 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 12 Arpakshad, afta he live 35 year, den he get one boy Shelah.
\v 13 An afta Shelah wen born, Arpakshad still live 403 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 14 Shelah, afta he live 30 year, den he get one boy Eber.
\v 15 An afta Eber wen born, Shelah still live 403 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 16 Eber, afta he live 34 year, den he get one boy Peleg.
\v 17 An afta Peleg wen born, Eber still live 430 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 18 Peleg, afta he live 30 year, den he get one boy Re`u.
\v 19 An afta Re`u wen born, Peleg still live 209 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 20 Re`u, afta he live 32 year, den he get one boy Serug.
\v 21 An afta Serug wen born, Re`u still live 207 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 22 Serug, afta he live 30 year, den he get one boy Nahor.
\v 23 An afta Nahor wen born, Serug still live 200 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 24 Nahor, afta he live 29 year, den he get one boy Terah.
\v 25 An afta Terah wen born, Nahor still live 119 year, an he get odda kids too, boys an girls.
\p
\v 26 Terah, afta he live 70 year, den he get three boys: Abram, an Nahor, an Haran.
\s Da Story Bout Da Terah Ohana
\p
\v 27 Now dis da story bout da ohana dat come from Terah.
\p Terah, he get da three boys, Abram, Nahor, an Haran. Haran, he get one boy Lot.
\v 28 Dey wen live Ur town, wea da Chaldea kine peopo live. But Haran wen mahke wen he was still young, right dea da same place his ohana live.
\v 29 Bumbye, Abram an Nahor wen find wahines an get married. Abram, he wen marry one wahine name Sarai. Nahor, he wen marry one wahine name Milkah, da daughta a his brudda Haran, da guy dat wen mahke awready. She get one nodda sista name Iskah.
\v 30 Sarai, Abram wife, she no can born kids.
\p
\v 31 Den Terah wen talk to his boy Abram an his grankid Lot dat was Haran boy, an his daughta in law Sarai, da one dat wen marry his boy Abram. He tell um: “Eh, we all go move house Canaan side!” So dey wen go outa Ur, da Chaldea town, to Canaan side. But dey neva go Canaan yet. Firs ting, dey wen stop Haran town an make house dea instead.
\p
\v 32 Terah, he wen live 205 year. He mahke Haran town.
\c 12
\s God Tell Abram, “Come Be My Guy!”
\r (Jesus Guys 7:3; 3:25; Galatia 3:8)
\p
\v 1 Befo time, Yahweh wen tell Abram, “Eh! Go way from yoa own country an yoa own ohana. Go way from yoa fadda house. I goin show you one nodda country. Dass why I like you fo move house.
\q
\v 2 Da peopo dat goin come from you,
\q2 Bumbye I goin make dem come one big, importan ohana.
\q2 I goin make good tings come to you.
\q I goin make you one big name guy,
\q2 An you goin make good tings come fo odda peopo.
\q
\v 3 Da peopo dat tell, ‘Eh Abram, I like God fo do good tings fo you!’
\q2 Bumbye I goin do good tings fo dem.
\q Da peopo dat tell, ‘Eh Abram, I like God fo do bad tings to you!’
\q2 Bumbye I goin make bad tings come fo dem.
\q All da ohanas all ova da world,
\q2 Bumbye wen dey tink bout you, dey goin say,
\q ‘Eh! We like God do good tings fo us guys,
\q2 Jalike he doing fo Abram!’-”
\p
\v 4 So, dass how come Abram go way from Haran, jalike his God Yahweh wen tell um fo do. Dat time, Abram was 75 year old. Lot, da nephew, he go too.
\v 5 Abram wen take his wife Sarai, an his nephew Lot, an all da big stack stuffs dey wen get Haran side, an all da peopo dat wen work fo dem dea too. Dey start fo go Canaan side, an bumbye, dey get dea.
\s Abram Go Canaan Side
\p
\v 6 Den Abram dem start fo go from one side Canaan land to da odda side. Dey come one place, Shekem town. Get one real big tree dea at Moreh, an dey stay dea. Da Canaan peopo dat live ova dea awready stay go Moreh, fo find out wat dea gods like dem fo do.
\v 7 Wen dey stay dea, Yahweh wen let Abram see him. He tell um: “Dis land ova hea, I goin give um to da peopo dat goin come from you bumbye.” Az how come Abram wen pile up rocks ova dea fo make one altar an make sacrifice, cuz Yahweh wen let Abram see him, dat place.
\p
\v 8 From dea, Abram dem go mo down inside da Canaan land. Dey go up country, da east side from Bethel town. Dass da place dey put up dea tents: da west side get Bethel, an east side get `Ai. Same ting jalike da odda place, Abram pile up rocks fo make one altar an make sacrifice dea too, an he tell Yahweh, “Eh! I like you help me, cuz I know wat kine god you.”
\v 9 Layta on, Abram dem go way from dea an move da tents, litto bit mo south erytime.
\s Abram An Sarai Bulai Da Egypt Peopo
\p
\v 10 Dat time, da peopo inside da Canaan land, neva have notting fo eat. So Abram, he go move house Egypt side short time, cuz hard time fo dem.
\v 11 Jus befo dey go inside da Egypt land, Abram tell his wife Sarai, “Eh! You know wat? You, you one good looking wahine! An I know dis:
\v 12 Da Egypt guys, dey goin look you, an dey goin say, ‘Dat wahine, she dis guy wife,’ an dey goin go kill me an let you stay alive.
\v 13 [Mo betta you / Please,] tell peopo dat you my sista, so den dey goin make nice to me if dey like you, an dey goin let me stay alive cuz a you.”
\p She tell um, “Kay den.”
\s Da Pharaoh Guy Like Marry Sarai, But No Can
\r (Galatia 3:16)
\p
\v 14 Wen Abram dem get ova dea Egypt side, da Egypt peopo wen see dat Sarai one real good looking wahine.
\v 15 Da govmen guys dat work fo da Pharaoh (dass wat da Egypt peopo call dea king guy), dey wen spock her, an dey go tell da Pharaoh guy all kine good stuff bout her. Dey take Sarai inside da palace fo come one a da Pharaoh guy wifes.
\v 16 Da Pharaoh guy, he wen make nice to Abram cuz he tink Abram Sarai brudda. Dass why he give Abram plenny sheeps, cows, donkeys, camels, an slave guys an wahines.
\p
\v 17 But den, Yahweh, he wen make da Pharaoh guy an all da odda palace peopo come real sick, wit diffren hard kine sick, cuz he wen take Abram wife Sarai fo come his wife.
\v 18 Den da Pharaoh guy wen tell Abram fo come by him. He tell um, “Eh! How come you wen do dis to me? How come you neva tell me she yoa wife?
\v 19 How come you wen tell, ‘She my sista,’ aah? Az why I make her my wife. So den! Hea yoa wife! Take her now, an get outa hea!”
\v 20 Da Pharaoh guy wen tell his guys wat fo do wit Abram. Dey wen take um all way outside Egypt. Abram wen go home from dea wit his wife an all his stuffs.
\c 13
\s Abram An Lot
\p
\v 1-2 Abram, he one rich guy, wit plenny cows an sheeps, an silva and gold kine money too. Dat time, wen he wen go outa Egypt, he go da Negev side, him an his wife an Lot an all dea stuffs.
\p
\v 3 Afta Abram come Negev side, he go ery day litto bit moa up country. Den he come by da place wea get Bethel one side an `Ai da odda side, da same place wea Abram wen put his tent befo time,
\v 4 an wea he wen make da altar fo sacrifice, an tell his God, Yahweh, “Eh! I like you stay help me, cuz I know wat kine god you.”
\p
\v 5 Da nephew Lot, he stick wit Abram, all da diffren place he go. Lot get plenny sheeps an cows an tents jalike Abram.
\v 6 But dem two guys, dey get so plenny animals, if dey wen stick togedda, no mo nuff land fo dem an dea animals.
\v 7 Da guys dat take care da cows fo Abram an da guys dat take care da cows fo Lot wen start fo make argue. An had da Canaan peopo an da Periz peopo inside dat land, same time too.
\s Lot Pick Da Valley, Abram Stay Up Country
\p
\v 8 Den Abram, he tell Lot, “You know wat? No need me an you make argue. Us guys ohana, az why. An no need da guys dat take care my cows an da guys dat take care yoa cows make argue.
\v 9 I tell you wat we do. Get plenny land all around hea. No need me an you stick togedda all da time. If you like go left side, I go right side. If you like go right side, I go left side. No matta.”
\p
\v 10 Lot, he wen check out all da land nea da Jordan Riva. He see dat get plenny watta ditch dat side. Ova dea nea Zo`ar, look jalike da place wit trees dat Yahweh wen plant befo time, an jalike da Egypt land. (Az was befo Yahweh wen wipe out Sodom town an Gomorrah town.)
\v 11 So, Lot wen pick da valley both sides da Jordan Riva. Him an his peopo, dey wen go move house ova dea, da east side. Dass how da two ohana guys wen split up.
\v 12 Abram, he stay up country Canaan side. Lot, he go stay nea da valley towns. He put up his tents nea Sodom.
\v 13 But da Sodom peopo, dey was bad peopo. Dey erytime do bad kine stuff dat Yahweh say dey betta not do.
\s God Make Da Same Promise One Mo Time
\r (Galatia 3:16)
\p
\v 14 Afta Lot dem wen go way from Abram, Yahweh tell Abram: “Eh! Go check out all da land you can see from dis place, ery side.
\v 15 Cuz all da land dat you see, I goin give um to you an to da peopo dat goin come from you bumbye. Goin be dea land all da time.
\v 16 Da peopo dat goin come from you, I goin give you so plenny, dat dey goin be all ova da place, jalike da dirt stay all ova da groun. You tink can count how plenny dirts get on top da groun? Nah! Same ting, goin get so plenny peopo dat goin come from you, no can count um.
\v 17 So, go now. Go holoholo all ova da land. Look how far an how wide da land! I goin give da whole ting to you, az why.”
\p
\v 18 Dass why Abram wen go move his tents. He go live Hebron side, nea da big trees wea Mamre live. Ova dea he make one nodda altar fo make sacrifice fo Yahweh.
\c 14
\s Da Babylon Army Guys Make Trouble
\p
\v 1-4 Dat time, had one king guy name King Kedorla`omer from Elam town dat wen take ova plenny odda towns all ova da place. Fo twelve year, him an three odda king guys from da big towns aroun Babylon wen stay go togedda fo give hard time to da peopo dat live aroun da valley wea Lot stay live. Dea names,
\q2 King Kedorla`omer from Elam,
\q2 King Amrafel from Shinar,
\q2 King Ariok from Ellasar,
\q2 King Tida`al, da king guy fo diffren peopos.
\p Dem four king guys an dea army guys, ery year dey make presha fo da peopo aroun Sodom. Da peopo dat side get five king guys fo dea big towns. Dea names,
\q2 King Bera from Sodom,
\q2 King Birsha from Gomorrah,
\q2 King Shinab from Admah,
\q2 King Shem-`Eber, da king guy fo da Zebo peopo,
\q2 Da king from Bela.
\m (Bela, dass da place dey call Zo`ar too, you know.)
\p All dat time, da king guys from Babylon side make da king guys from Sodom side pay um plenny money, ery year. But afta dey pay fo twelve year, year numba 13, da five king guys from Sodom an Gomorrah side no pay notting. Dey go get all dea army guys togedda fo get ready wen da Kedorla`omer guys come back da nex time fo make war. Dey put togedda one big army inside da Siddim Valley, wea get da Big Salt Lake inside.
\p
\v 5 So, da nex year, numba 14, Kedorla`omer an da three king guys dat stay tight wit him, dey all wen go ova dea wit dea army guys fo make war wit da Sodom guys dat no like pay notting to dem. Befo Kedorla`omer guys get dea, dey all go Ashterot-Karnaim side an make war wit da Refa peopo. Den dey go Ham side an make war wit da Zuz peopo. Den dey go Shaveh-Kiriathaim side an make war wit da Em peopo.
\v 6 Den dey go up country to da Seir mountains an make war wit da Hor peopo. Dey chase da Hor peopo all da way to El Paran nex to da boonies wea no mo nobody.
\v 7 Den da king guys from aroun Babylon, dey start fo go back home. Dey come En Mishpat, da place dey call Kadesh, an dea dey make war wit da Amalek peopo an take ova all dea land. Same ting fo da Amor peopo dat stay Hazazon Tamar side.
\s Da Babylon Army Guys Grab Lot
\p
\v 8 Wen da Sodom guys find out dat da Babylon guys coming afta dem, da king guys from Sodom an Gomorrah an Admah, an da king fo da Zebo peopo, an da king guy fo Bela, dass Zo`ar too, dey take dea army guys outa da towns an line um up fo fight inside da Siddim Valley.
\v 9 Dey all stay waiting ova dea fo King Kedorla`omer from Elam, an King Tida`al da king fo some odda peopos, an King Amrafel from Babylon, an King Ariok from Ellasar, an all dea army guys. Had four king guys an dea army guys coming, an five king guys an dea army guys waiting ova dea fo fight dem.
\p
\v 10 All ova inside da Siddim Valley, had plenny puka wea da tar come outa da groun. Afta da army guys start fo fight, da ones from Sodom an Gomorrah an dea king guys, dey all go run away from da Babylon army guys. Had some a da Sodom an Gomorrah guys dat fall down inside da pukas wea da tar come out, an dey mahke dea. Da odda guys run away mauka side.
\v 11 Den da four king guys from Babylon an dea army guys wen go take all da stuffs dat get inside Sodom an Gomorrah, an all dea food, an dey go.
\v 12 Lot, Abram nephew guy, who dat time stay Sodom side, dey wen take him an all his stuffs too.
\s Abram Get Lot Outa Trouble
\p
\v 13 Had one a da Sodom army guys dat wen run away from da place dey fighting. He go by Abram da Hebrew guy an tell wat happen. Dat time, Abram live nea da big trees wea Mamre, da Amor guy, live. Mamre, he get two bruddas, Eshcol an Aner. Da three Amor guys an Abram, dey get deal fo help each odda erytime.
\v 14 Abram wen find out dat da Babylon army guys wen grab his nephew Lot an make um prisona. Had 318 odda guys dea dat work fo Abram cuz dey wen born inside his ohana, an Abram wen teach um awready how fo fight good. He tell um all fo go out wit him, an dey chase da Babylon king guys an dea army guys, all da way to da place we call Dan.
\v 15 Night time, Abram wen tell his guys fo split up fo go afta da Babylon guys, so dey can hit um from ery side same time. Abram guys wen go bus up da Babylon guys real good, an chase um all da way Hobah side (dass da odda side Damascus town, you know).
\v 16 Abram, he wen bring back his nephew Lot an all his stuffs, an da wahines, an da odda peopo, an all da odda tings dat da Babylon guys wen rip off from da odda peopo.
\s Abram an Melkizedek
\r (Songs 110:4; Hebrews 5:6-10; 7:1-19)
\p
\v 17-18 Afta Abram chase King Kedorla`omer an da odda king guys Hobah side, he go home. Wen Abram stay go, da king fo Salem town wen come out talk wit him, Shaveh Valley, da place we call da King's Valley. Da king fo Sodom town, he go dea too.
\p King Melkizedek, dat was da king fo Salem town, he was one pries fo da God Dass Mo Importan Den All Da Odda Gods. He bring bread an wine fo Abram.
\v 19 Melkizedek tell God,
\q “You, da God Dass Mo Importan Den All Da Odda Gods!
\q2 I like you do plenny good tings fo Abram.
\q Cuz you da One dat wen make da sky an da world.
\q2
\v 20 An I like tell dis bout da God Dass Mo Importan Den All Da Odda Gods:
\q He erytime do good tings.
\q2 He da One dat wen hand ova to you da guys dat wen give you hard time.”
\p Den Abram wen take all da stuffs he bring back an make ten pile, an he give one whole pile to Melkizedek, ten percent.
\s Abraham Give Back Eryting To Da King Fo Sodom
\p
\v 21 But da king guy fo Sodom, he tell Abram, “Eh, jus let da peopo go wit me. Keep all da stuffs fo yoaself!” (He like peopo tink dat he da one dat make Abram come rich, az why he talk lidat.)
\p
\v 22 But Abram tell da king guy fo Sodom, “No way! Right hea an now, I put up my hand fo make promise to Yahweh, da God Dass Mo Importan Den All Da Odda Gods, da One dat wen make da sky an da world.
\v 23 I tell God dis: I no goin take even one ting from yoa stuffs. Not even one piece thread o one strap fo one slippa. I no like bumbye you go tell, ‘Eh, no was God -- was me! dat wen make Abram come one rich guy.’
\v 24 Notting for me, ony da food dat my young guys wen eat awready, an da share fo da odda guys dat wen go wit me -- dass Aner an Eshcol an Mamre. Let dem take dea share.”
\c 15
\s God Make Promise To Abram
\r (Rome 4:18; Hebrews 11:12)
\p
\v 1 Afta Abram wen get Lot outa trouble, one nodda ting happen. Abram wen get jalike one dream, ony he not sleeping. Da God Yahweh wen tell um dis:
\q “No scared, Abram!
\q2 I no goin let nobody hurt you.
\q2 I jalike one shield fo you.
\q I goin be yoa God
\q2 An pay you plenny bumbye!”
\p
\v 2 Abram tell, “You my Boss, you Yahweh. But ony wase time, fo you give me plenny stuffs. Cuz bumbye wen I goin mahke, I no mo kids, an da ony one dat goin get my stuffs goin be one a da worka guys, born fo work fo me, da guy Eliezer from Damascus town.
\v 3 You neva give me kids notting! Dass why all my stuffs goin be fo one guy dat not my boy. He ony one guy dat wen born fo work inside my house!”
\p
\v 4 Dis da ting dat Yahweh wen tell Abram: “No way! Dat guy, he no goin be da one dat goin get yoa stuffs afta you mahke. Cuz you goin get one boy, dat goin come from yoa own body. Him, da one goin get all yoa stuffs bumbye.”
\v 5 Den Yahweh take Abram outside, an tell um, “Eh! Look up dea inside da sky! Count da stars, if you can! Dass how plenny peopo goin come from you! So plenny, no can count um!”
\s Abram Trus God
\r (Rome 4:3, 9, 22; Galatia 3:6; James 2:23)
\p
\v 6 Abram trus Yahweh fo do wat he wen say. An Yahweh, he tinking, “Dis guy get um right wit me, cuz he trus me.”
\p
\v 7 An Yahweh tell Abram one nodda ting too. He tell, “Me, I Yahweh, da One dat wen take you outa Ur town, Babylon side. I wen bring you ova hea, cuz I goin give you dis land. Goin come yoa land bumbye.”
\p
\v 8 Abram tell um, “O Yahweh, you my Boss! Try tell, how I goin know fo shua you goin give me dis land bumbye?”
\p
\v 9 Yahweh tell um, “Dis how you goin know. Firs ting, go get one cow an one goat, girl kine, an one sheep, boy kine, ery one a dem three year old. Bring um ova hea fo make sacrifice fo me. Bring one dove an one bebe pigeon too.”
\s Abram Make Sacrifice, An God Make Deal Fo Him
\r (Jesus Guys 7:6,7)
\p
\v 10 Abram wen go get all da animals an bring um in front God, an kill um fo make sacrifice. He cut ery animal down da middo, an put one piece one side an da odda piece da odda side. Ony da birds, he neva cut um up.
\v 11 Had some big scavenja birds fly down fo eat da meat, but Abram chase um away.
\p
\v 12 Den, wen da sun go down, Abram wen pass out sleep. He feel jalike someting dark wen come ova him, an he scared plenny.
\v 13 Den Yahweh tell Abram, “I like you know dis fo shua: Da peopo dat goin come from you, dey goin go live inside one nodda land dat not dea own land. Da peopo ova dea goin make um be dea slaves, an fo four hundred years dey goin make any kine to dem.
\v 14 But I goin punish da peopo dat make um come slaves, an den yoa peopo goin go outa dat land wit plenny stuffs.
\v 15 But you, befo all dat happen, you goin mahke an bury awready wen you real old. You goin go wea yoa ancesta guys stay dat wen mahke awready, an all dis no goin bodda you.
\v 16 Goin be yoa great-great grandkids dat goin come back ova hea dis land. But befo dey come back, da Amor peopos ova hea goin do so plenny bad kine stuff, dat goin be time fo punish dem. So now, you know!”
\s God Make Promise Fo Give Abram Da Land
\p
\v 17 Den da sun wen go down an eryting all come dark. Had jalike one pot wit fire inside an smoke dat come out, an one torch dat burn. An Abram see dat fire going in da middo a da pieces from da cut up sacrifice animals.
\v 18 Right den an dea, Yahweh make one spesho deal fo Abram, an da sacrifice was da sign fo da deal. Yahweh wen tell Abram, “All dis land, from da Egypt border to da big river dey call Eufrates -- all dis, I give um to da peopo dat goin come from you!
\v 19 I give you da land fo da Ken peopo, da Keniz peopo, da Kadmon peopo,
\v 20 da Het peopo, da Periz peopo, da Refa peopo,
\v 21 da Amor peopo, da Canaan peopo, da Girgash peopo, an da Jebus peopo too. Goin come you guys land bumbye.”
\c 16
\s Hagar An Sarai
\p
\v 1 Sarai, Abram wife, she neva get kids, but she take one slave wahine from Egypt name Hagar.
\v 2 Sarai tell Abram, “You know, God neva let me get kids. So den, get dis custom, you go sleep wit my slave wahine Hagar, fo make kids fo me hanai dem. Maybe dat way I get one boy from her, an start one ohana fo you.”
\p Abram, he tell Sarai, “Kay den.”
\v 3 So, ten year afta dey come back Canaan side, Abram wife Sarai, she take Hagar, da slave wahine from Egypt side, an give her to her husband Abram fo be his odda wife.
\v 4 Abram an Hagar, dey wen sleep togedda, an she come hapai. But wen she know she hapai, she start fo tink she mo betta den Sarai, da lady she work fo.
\p
\v 5 Den Sarai tell Abram, “Eh! No good, how dis wahine make to me! Az yoa fault! Was me wen tell you fo take her an sleep wit her. But now, she know she hapai, she make jalike she mo betta den me! Da God Yahweh Up Dea Inside Da Sky, he da judge, an he know dat you da one wen mess up, not me!”
\p
\v 6 Abram tell Sarai, “Eh! You da one own her, not me! Go do wateva you like, den.” From dat time, Sarai wen make any kine to Hagar, an Hagar run away from Sarai.
\s God Talk To Hagar Inside Da Boonies
\p
\v 7 Hagar go da boonies. Had one angel messenja guy, dat was Yahweh, an he find her dea by one puka wea get watta inside, in one place wea you can see da road dat go Shur side.
\v 8 He tell, “Eh! You Hagar, da slave dat work fo Sarai. Wea you coming from? An wea you going?”
\p Hagar tell um, “I running away from Sarai, da lady dat I work fo.”
\p
\v 9 Da angel messenja guy dass Yahweh tell her, “You go back now, to da lady you work fo. Show her respeck an do wat she tell you, no matta she make any kine to you.”
\v 10 Den da angel guy tell her dis:
\q “I goin give you plenny plenny kids.
\q2 Da peopo dat goin come from you, too plenny fo count.”
\m
\v 11 He tell her dis too:
\q “Eh, you hapai awready, you know.
\q2 You goin get one boy.
\q You goin give him da name Ishmael
\q2 Cuz Yahweh lissen, an he know you suffa plenny.
\q
\v 12 Dat boy goin be one outsida guy,
\q2 Jalike da wild donkey.
\q2 Nobody goin tell him wat fo do.
\q He goin like beef erybody,
\q2 An erybody goin like beef him.
\q Even his own ohana guys,
\q2 He goin be agains dem all erytime.”
\m (Da name Ishmael sound kinda like “God lissen,” Hebrew language.)
\p
\v 13 Hagar, she tinking, “Wow! God wen see me, an den I wen see God! An I still alive!” Dass why Hagar wen give Yahweh one new name. She tell: “You, I goin call you Da God Dat See Eryting, now.”
\v 14 Dat puka wea da watta come out, nowdays dey call um Be`er Lahai Ro`i, cuz a wat Hagar wen say dat time. Dat mean “Da Puka Wea Da God Dass Alive Wen See Me,” Hebrew language. Stay in da middo Kadesh town and Bered town.
\p
\v 15 Hagar, she wen go home an born Abram's boy. Abram wen give his boy da name Ishmael.
\v 16 Abram 86 year old awready, dat time Hagar wen born Ishmael fo Abram.
\c 17
\s God Make Spesho Deal Wit Abraham
\r (Jesus Guys 7:5; Rome 4:17,18; Galatia 3:16)
\p
\v 1 Layta, wen Abram 99 year old awready, Yahweh wen let Abram see him. He tell um, “Me, I da God Dat Get All Da Powa. So, live da way I tell you, an no do notting dat goin make shame.
\v 2 I wen make one deal fo me an you, an I goin make dat happen fo shua. I goin make choke plenny peopo come from you.”
\p
\v 3 Abram, he wen go down right den an dea wit his face on top da groun fo show respeck fo God. God wen talk to him lidis:
\v 4 “Cuz I get dis deal wit you, you goin come da ancesta guy fo big stack diffren peopos.
\v 5 From now, yoa name no goin be Abram no moa, dat mean ‘Importan Fadda’. Yoa name goin be Abraham, dat mean ‘Fadda Fo Plenny Peopos’. Cuz I making you da ancesta guy fo big stack diffren peopos.
\v 6 I goin give you choke plenny peopo come from you bumbye, diffren kine peopos, so you goin be jalike one tree dat get plenny fruits. Even goin get king guys dat goin come from you too!
\p
\v 7 “I making dis deal now, jus fo me an you. Dis deal wit you, goin stay all da time! I goin be da God fo you, an fo all da peopo dat goin come from you bumbye, even afta you mahke.
\v 8 An one mo ting: right now, you guys ony making house dis Canaan land. But I goin give all dis land to you an da peopo dat goin come from you, foeva. An I goin be da God fo all dem too.”
\s God Tell Da Abraham Ohana, Gotta Cut Skin
\p
\v 9 Den God wen tell Abraham dis: “You, Abraham, dis wat you gotta do. You an all da peopo dat goin come from you, all you guys gotta stick wit da deal all da time.
\v 10 Hea's da deal I making, wat you an da peopo dat goin come from you gotta do. Fo ery guy inside yoa ohana, dey gotta cut skin fo show you my peopo.
\v 11 Goin get one spesho mark on top all da guys body. Da cut skin mark, dat goin be da sign fo da deal dat me an you get.
\p
\v 12 “ So from now to foeva, ery time you guys get new bebe boy, wen da kid eight day old, gotta cut skin. Wen yoa slave guys get boy kine kids, gotta cut skin. No matta da fadda mudda guys wen born fo yoa ohana, o you buy slave peopo dat not from yoa ohana,
\v 13 gotta cut skin dem too. All you guys gotta get da mark fo dat on top yoa bodies, an dass how you guys goin show dat da deal I make wit you guys fo be my peopo, goin stay all da time.
\v 14 If get one guy by you dat neva cut skin, an no like cut skin, gotta throw da guy outa yoa ohana, cuz dat kine guy goin mess up da deal you guys get wit me.”
\s God Make Promise Bout Sarah Boy
\p
\v 15 Den God tell Abraham dis too: “Yoa wife Sarai, from now, you no goin call her Sarai. Her name goin be Sarah, dat mean ‘princess’.
\v 16 I goin do good tings fo her, an I goin give her one boy fo you. I goin make good tings come out fo her, so she goin be da ancesta wahine fo plenny diffren peopos. Goin get king guys fo diffren peopos dat goin come from her too!”
\p
\v 17 Den Abraham wen go down wit his face on top da groun fo show respeck to God. But he laugh same time, cuz inside, he tinking, “No way! How can?! Me, one hundred year old, an Sarah, ninety year old. How us can get kids?!”
\v 18 Abraham tell God, “Okay den. I like Ishmael be da one you goin take care of.”
\p
\v 19 God say, “I know you tink dis no goin happen. But I talking bout yoa wife Sarah. Her, dat goin born one boy fo you. You goin give him da name Isaac (dat mean, ‘he laugh’). I goin make da same deal fo him dat I get wit you, him an da peopo dat goin come from him, all da time.
\p
\v 20 “An no worry bout Ishmael. I wen lissen to you awready. I promise, I goin do good tings fo him too. I goin make him get so choke plenny peopo goin come from him, twelve important leada guys goin come from him. I goin make his ohana come one importan peopo.
\v 21 But I goin set up my spesho deal wit Isaac, not wit Ishmael. Nex year, dis same time, Sarah goin born yoa boy.”
\v 22 Afta God pau talk to Abraham, God go way from Abraham up inside da sky.
\p
\v 23 Dat same day, Abraham tell his boy Ishmael, an all da slave guys fo his ohana, da ones he wen buy an da ones dat wen born dea, fo come togedda. He cut skin all dem, jalike God wen tell um fo do.
\v 24 Wen Abraham wen cut skin, he 99 year old awready.
\v 25 He wen cut skin his boy Ishmael wen Ishmael 13 year old.
\v 26 Da fadda Abraham an his boy Ishmael, dey wen cut skin same day,
\v 27 an same ting fo all da slave guys fo da Abraham ohana, da ones dat wen born fo his ohana, an da ones dat he wen buy from peopo from odda place.
\c 18
\s Yahweh Go By Abraham
\p
\v 1 One nodda time, Abraham wen stay by da big trees, Mamre place. Abraham's God, Yahweh, wen let Abraham see um again. Dis wat wen happen:
\p Noon time, Abraham was sitting inside da tent door.
\p
\v 2 Abraham look outside. Right den an dea, he see three guys standing nea da tent. Wen he see um, he run outside from da tent fo tell um “Aloha!” Den he [wen] go down wit his face on top da groun in front dem, fo show dem respeck.
\v 3 He tell da leada guy, “Eh mista, I jalike yoa slave guy. If you like, please stay hea litto bit. Let me give you someting fo eat befo you hele on.
\v 4 I goin tell one a da worka guys go get litto bit watta fo wash you guys feets, an you guys can lay down an rest litto bit unda da tree.
\v 5 An let me go get litto bit bread. Make you guys feel mo strong, you know. Layta, you can hele on. Cuz you wen come by me, an I jalike you guys slave.”
\p Dey tell um, “Kay den. Go do jalike you say.”
\p
\v 6 Den Abraham wen run back inside da tent an tell Sarah, “Quick! Get da spesho wheat flour, one big pan full, an make nuff bread fo dese guys!”
\v 7 He run from dea ova by wea da cows stay. He pick one young cow wit good meat, an tell one young guy dat work fo him fo go kill da cow quick an fix da meat nice.
\v 8 He get soft cheese an milk, an da meat from da young cow dey wen kill, an put da food in front da three guys. All da time dey eating, Abraham stand ova dea unda da tree fo make shua dey get plenny.
\s God Tell Sarah She Goin Get Bebe Boy
\r (Rome 9:9; 1 Peter 3:6)
\p
\v 9 Da guys aks Abraham, “Wea yoa wife Sarah stay?”
\p Abraham tell, “Ova dea, inside da tent.”
\p
\v 10 Den one a dem tell, “Same time, one year from now, I goin come back by you, an garans yoa wife goin get bebe boy!”
\p Sarah, she stay lissening from inside da tent door, behin da one dat tell dat.
\v 11 (Gotta rememba, dey real old, Abraham an Sarah, an Sarah from long time she wen pau her time fo get bebe awready.)
\v 12 So Sarah wen laugh inside, cuz she tinking, “Now I all dry up, an my husband, he old too! Dis mean, fo real I goin get bebe an feel good inside, o wat?”
\p
\v 13 Den Yahweh tell Abraham, “Eh! How come Sarah stay laugh? She tinking, ‘Fo real, I goin get bebe, me, no matta I real old?’
\v 14 Eh! You tink get stuff dat so hard, Yahweh no can do um, o wat? I goin come back by you nex year, dis same time, an Sarah goin get one boy.”
\p
\v 15 Sarah, she scared, so she tell, “I neva laugh!”
\p But Yahweh tell her, “Not! You wen laugh!”
\s God Tell Abraham He Goin Wipe Out Sodom Town
\r (Jesus Guys 3:25; Galatia 3:8)
\p
\v 16 Da three guys wen stand up an make ready fo go. Dey wen look down da valley wea Sodom town stay. Abraham, he go wit dem litto bit fo show aloha.
\v 17 Yahweh, he tink, “Da ting I goin do now -- I like let um stay secret so Abraham no goin know, o I goin tell him?
\v 18 Cuz da peopo dat goin come from Abraham, dey goin come one importan peopo bumbye, wit plenny peopo. All da diffren peopos all ova da world, bumbye wen dey tink bout Abraham, dey goin say, ‘Eh! We like God do good tings fo us guys, jalike he doing fo Abraham!’
\p
\v 19 “He da guy I wen pick fo come tight wit me. Dass how I know he goin tell his kids, an da peopo dat work fo him, an da peopo dat goin come from dem, dat dey all gotta live da way I tell um. Den dey can do da right ting erytime an stick wit my rules. Dass how I goin make come fo Abraham da tings dat I wen tell him goin come. So. I goin tell um dis!”
\p
\v 20 Den Yahweh tell Abraham, “Abraham! Ova an ova, get peopo aks me fo help dem, cuz da Sodom an Gomorrah peopo so bad. Real heavy kine, da bad kine stuff dey doing! Gotta make um stop!
\v 21 I gotta go down dea, fo make shua az fo real da ting da peopo aksing me fo help um wit. If not so bad, I goin find out dat too.”
\s Abraham Beg God Fo No Wipe Out Da Sodom Peopo
\p
\v 22 Da two odda guys, dey hele on from dea fo go Sodom side. But Abraham, he stay standing dea still yet in front Yahweh.
\v 23 Abraham talk to Yahweh jalike you talk to one judge: “Eh Boss, can aks you one ting? You goin wipe out da peopo dat stay doing da right ting, togedda wit da peopo dat stay doing bad kine stuff, same time, o wat?
\v 24 Suppose get fifty peopo inside da town dat stay do da right ting. You still yet goin wipe out all da peopo from dat place? Mo betta you let um all go, yeah? Cuz get da fifty good peopo inside dea too, you know.
\v 25 No can be, dat you goin wipe um all out, da way you wen say! If you kill da peopo dat do da right ting, same time you kill da bad peopo, den dat mean you tink dey not diffren, da peopo dat do da right ting an da bad peopo! No can be! You da Judge fo all da people inside da world. So den, you gotta make diffren kine to da good peopo an to da bad peopo!”
\p
\v 26 Yahweh tell, “If get fifty peopo inside Sodom town dat stay do da right ting, I goin let go all da peopo from dat place, cuz a dem.”
\s Abraham Aks God Some Moa
\p
\v 27 Den Abraham tell him, “Look, I like talk some moa to you if you let me. I know you da Boss, an me, I ony one dirt, I notting.
\v 28 Suppose no mo da fifty peopo dat do da right ting. Suppose ony get forty-five? You goin wipe out da whole town, jus cuz need five peopo moa?”
\p Yahweh tell um, “If I find forty-five peopo dea dat stay do da right ting, I no goin wipe out da town.”
\p
\v 29 Den Abraham talk mo to Yahweh. He tell, “An if get forty ova dea?”
\p Yahweh tell, “Den I no do notting, cuz a da forty good peopo.”
\p
\v 30 Den Abraham tell Yahweh, “Eh! No come huhu wit me, no matta you da Boss. But I ony goin aks you dis: suppose you can find thirty peopo ova dea dat do da right ting?”
\p Yahweh tell um, “If I find thirty peopo dea, I no do notting.”
\p
\v 31 Abraham tell, “I like try one mo time, cuz you da Boss. Suppose get ony twenty ova dea?”
\p Yahweh tell, “Fo da twenty peopo, I no wipe um out, cuz a dem.”
\p
\v 32 Den Abraham tell, “Boss, dis da las time I goin talk, so, no come huhu, yeah? Suppose ony get ten ova dea?”
\p Yahweh tell, “Fo da ten good peopo, I no wipe out da oddas.”
\p
\v 33 Afta Yahweh pau talk wit Abraham, he hele on Sodom town. Abraham, he go back his place.
\c 19
\s Da Bad Peopo Sodom Town
\p
\v 1 Da two angel messenja guys dat was wit Yahweh, Abraham place, dey wen get to Sodom sunset time. Dea was Lot, sitting inside da town gate wit da odda importan guys. Wen Lot spock da angel guys, he stand up an tell um “Aloha!” Den he go down in front dem wit his face on top da groun fo show dem respeck,
\v 2 an he tell um, “Eh! I like you guys stay my house tonite. Cuz jalike you guys my bosses an I yoa slave guy, yeah? Ova dea you guys can wash yoa feet an go sleep. Den tomorrow early, you guys can wake up an hele on.”
\p Dey tell um, “Nah, dass okay, us jus goin sleep ova dea wea da streets come togedda, inside da gate.”
\p
\v 3 But Lot tell um, “No way! You guys gotta stay my house!” So dey go wit him his house. Lot tell his peopo fo make good kine food, an fo make da kine bread witout yeast fo dem. Den dey eat.
\p
\v 4 Befo dey go sleep, all da guys from Sodom town, young guys and old guys, dey all wen come togedda from all ova, an stay all aroun outside Lot house.
\v 5 Dey yell to Lot, “Eh Lot! Wea da guys dat wen come yoa house tonite? Bring um outside hea by us guys. We like rape um!”
\p
\v 6 Lot, he go outside fo talk to dem. But he shut da door behind him.
\v 7 He tell, “Eh, my bruddas! No do dis bad ting!
\v 8 You know wat? I get two daughtas dat neva sleep wit any guy yet. So, let me bring dem outside hea fo you guys, so you can make to dem howeva you like. Ony no do wat you talking bout to dese guys, cuz dey come from odda place an dey wen come my house, an I gotta take good care dem.”
\p
\v 9 But da town guys yell, “Get outa da way, we going inside!” Dey telling each odda, “Dis bugga, he not from hea, he ony live hea short time. But now, he tink he da judge fo tell us wat fo do!”
\p Dey tell Lot, “Afta we pau wit dem guys, we goin do mo worsa ting to you!” Dey wen make plenny presha fo Lot fo bring da guys outside, an dey move close fo bus up da door.
\v 10 But da two angel guys inside da house, dey wen put dea hands outside an grab Lot an pull um back inside da house. Den dey shut da door.
\v 11 Den da angel guys zap all da guys outside da house, da guys dat not importan an da guys dat important. Dey zap um wit light so strong, da guys outside no can see notting. Dey give up fo find da door.
\s Lot Folks Run Away Zoar Side
\p
\v 12 Den da two angel guys tell Lot, “So! You get odda peopo from yoa ohana hea inside dis town? Yoa wife, yoa boys, yoa daughtas, son-in-law guys, anybody else you get inside dis town - get um outa dis place!
\v 13 Cuz us guys hea fo wipe out dis place. Get so plenny peopo dat stay yell to Yahweh fo help um, cuz da peopo hea so bad. Az why Yahweh wen send us hea, fo wipe out eryting.”
\p
\v 14 So Lot wen go talk to da guys dat goin come his son in law guys wen dey marry his daughtas. He tell um, “Get up! Get outa dis place! Da God Yahweh goin wipe out da whole town!” But da guys dat like marry his daughtas, dey tink he making joke, so dey no do notting.
\p
\v 15 Early morning time, wen ony litto bit red da sky, da angel messenjas guys wen try fo make Lot hurry up. Dey talk: “Move now! Take yoa wife, an yoa two daughtas dat stay hea wit you! No good Yahweh goin blow you away wit dem wen he wipe out da town fo da tings dey do dat need punish!”
\v 16 But Lot, he still neva like hurry up. So da two guys wen grab dea hands, Lot, an his wife, an da two daughtas, an dey take um all outside da town an leave um dea. Dass how Yahweh wen show pity fo dem an give um chance.
\v 17 Afta dey get um outside da town, one a da angel messenja guys tell Lot, “Run away some place wea you no goin mahke! No look behind you! No stay nea da towns. Run away mauka side, cuz dea you okay. No good Yahweh blow you away too!”
\p
\v 18 Lot tell um, “Eh! You da boss. But no can, you know.
\v 19 You wen like help me, an I jalike yoa slave guy, an you wen stick wit me plenny, an cuz a you I alive still yet. But me, no way I can run all da way mauka side, so dis bad ting no goin catch me an kill me.
\v 20 Look ova dea, dat small town! Stay nea, an I can run away ova dea. Az ony small place, so let me run to dat place, so I goin stay alive!”
\p
\v 21 Da angel guy tell Lot, “Kay den. I goin let you do how you say. I no goin bus up dat small town you talking about.
\v 22 But hurry up! Run ova dea, cuz I no can wipe out notting till you get dea.” (Dass how dat small town get da name, Zo`ar, dat mean “not importan.”)
\s God Wipe Out Sodom Town An Gomorrah Town
\p
\v 23 Da sun jus coming up awready, wen Lot go inside Zoar town.
\v 24 Den Yahweh wen make burning sulphur come down outa da sky wea he stay. Da fire wen come down on top Sodom town an Gomorrah town, jalike was rain.
\v 25 God wen wipe out eryting inside dose towns, eryting aroun da towns, all da peopo dat live inside da towns, all da stuff dat grow on top da groun, eryting.
\p
\v 26 But Lot wife, she wen look behind her, an right den an dea she come salt rock, all hard kine jalike one post.
\p
\v 27 Dat morning, Abraham wen get up early an go to da place wea him an Yahweh wen stand fo talk da day befo.
\v 28 He look down da valley to Sodom town an Gomorrah town an all da land in da valley aroun dea. Da ony ting he can see is smoke coming up from all ova da land, jalike da thick smoke from one place wea dey melt da metal.
\p
\v 29 Dass wat wen happen da time God wen go wipe out da towns all ova da Siddim Valley. But God neva foget da ting Abraham aks um fo do, an he get Lot folks outa dea befo he zap da towns, da place wea Lot wen live.
\s Lot an His Daughtas
\p
\v 30 Layta, Lot an his two daughtas wen go way from Zo`ar to da mountains. He scared fo stay wit da Zo`ar peopo, az why. Ova dea mauka side, Lot an his two daughtas wen live inside one cave.
\p
\v 31 One time, da older daughta tell da younga daughta, “Eh! No mo even one guy us can sleep wit fo get kids, an our fadda getting too old awready.
\v 32 We do dis den: we give our fadda plenny wine fo drink. Den we go sleep wit him. Dat way, him an us goin get kids an make our ohana stay alive.”
\v 33 Dat same nite, dey give dea fadda plenny wine fo drink. Den da older daughta wen go by her fadda an go sleep wit him. Cuz da fadda drunk, he neva know notting, wen she lay down wit him an wen she get up.
\p
\v 34 Da nex day da older daughta tell da younga daughta, “Eh! Las nite, I wen go sleep wit our fadda. We do da same ting tonite. We give um plenny wine fo drink, den you go sleep wit him. Dat way him an us goin get kids an make our ohana stay alive.”
\v 35 Dat nite, same ting, dey wen give dea fadda plenny wine. Da younga daughta wen go sleep wit him, an cuz he drunk, he neva know notting wen she lay down wit him an wen she get up.
\p
\v 36 Dass how da two wahines, Lot daughtas, dey wen come hapai from dea own fadda.
\v 37 Da older daughta, she wen born one boy, an she give um da name Mo`ab, dat mean, “From Fadda.” He da ancesta guy fo da Moab peopo dat get nowdays.
\v 38 Da younga daughta, same ting. She wen born one boy, an she give um da name Ben-`Ammi, dat mean, “Boy From My Ohana.” He da ancesta guy fo da Ammon peopo dat get nowdays.
\c 20
\s Abraham An King Abimelek
\p
\v 1 Abraham move house from da place he stay an go sout to da Negev land. He put up his tents in da middo Kadesh town an Shur town. Afta dat, he go Gerar town fo live short time.
\v 2 Wen he dea, Abraham tell bout his wife Sarah, “Dis my sista.” So Abimelek, da king guy fo Gerar, he go take Sarah fo come his wife.
\p
\v 3 But one nite, God wen go by Abimelek an make um dream. Inside da dream God tell um, “You know wat you doing? You mahke awready, cuz you wen take dat wahine Sarah, an she get husband awready.”
\p
\v 4 But Abimelek, he neva even go nea her yet. He tell God, “Eh, you da Boss! So, you goin kill me an my peopo too, o wat? Cuz we neva do notting wrong.
\v 5 Abraham da one wen tell me, ‘Dis my sista’! An da wahine tell me da same ting, ‘Dass my brudda’. Da ting I wen do, no can poin finga me, cuz inside me, I no tink I stay do notting bad cuz a dem. An I neva do notting!”
\p
\v 6 Inside da dream, God tell Abimelek, “I know, no can poin finga you fo dat, cuz inside, you neva like do notting bad. Dass why I neva let you go do notting bad agains me. Az why I neva let you touch her.
\v 7 Wat you gotta do, you gotta give da wahine back to her husband. He one talka guy fo me, you know. Den he goin pray fo you, an you can stay alive. But if you no like give her back, you goin mahke fo shua, you an all yoa peopo.”
\p
\v 8 Da nex morning, Abimelek get up early an tell all da guys dat work fo him fo come by him. He tell um eryting dat wen happen. Dey wen come real scared.
\p
\v 9 Den Abimelek tell Abraham fo come. He tell Abraham, “Wass up? No good, dis ting you do to us! I neva do notting bad to you! But you wen make to me so I wen go do one real bad ting, an now God goin punish me an all my peopo.
\v 10 So! Wat kine guy you wen tink me, hah? dat make you make lidat to me.”
\p
\v 11 Abraham tell, “I ony was tinking lidis: No mo nobody dis place dat get respeck fo God. Fo shua dey goin kill me so dey can take away my wife.
\v 12 Plus, she my sista fo real kine, you know. Us get da same fadda, but diffren mudda. Den, she wen come my wife.
\v 13 Dass why, wen God wen make me go way from da place wea my fadda guy stay, I tell her, ‘Eh! Me an you, we gotta stick togedda, you know.  Get one ting I like you do fo help me. Ery place we go, tell da peopo dat I yoa brudda guy.’-”
\p
\v 14 Cuz a dat, Abimelek, he bring togedda plenny sheeps an cows an slave peopo, guys an wahines. He give um to Abraham, an he give Abraham's wife Sarah back to him.
\v 15 Abimelek tell Abraham, “Look. I get plenny land dis side. You can live any odda place you like.”
\p
\v 16 Den Abimelek tell Sarah, “In front erybody, I giving yoa brudda guy tousand piece silva. I do dat so erybody know you neva do notting wrong, an from now eryting okay fo all you guys an me.”
\p
\v 17-18 All da time Sarah stay Abimelek house, Yahweh neva let da wahines dea come hapai, cuz a Sarah. Den Abraham pray to God fo Abimelek peopo. So afta Abraham aks God, God make Abimelek an his wife come good so she can get kids, an same ting fo all da slave wahines inside Abimelek house.
\c 21
\s Isaac Wen Born
\r (Start 18:10, 14)
\p
\v 1 Layta, Yahweh wen take care Sarah, jalike he wen make promise fo do. He do good ting fo her.
\v 2 Sarah wen get hapai. Az jalike da God Yahweh wen tell Abraham befo time, dat he goin give um one boy. She born da boy fo Abraham wen he real old awready.
\v 3 Abraham, he give da name Isaac to da new bebe, da boy dat Sarah wen born fo him. (Dat name mean “Laugh.”)
\v 4 An wen Isaac eight day old, Abraham cut skin, jalike God tell um he suppose to do.
\v 5 Da time wen Isaac born, Abraham hundred year old awready.
\p
\v 6 Sarah, she tell,
\q “God make me so I feel good inside an laugh now,
\q2 Cuz I get bebe!
\q Erybody dat find out bout dis goin feel good an laugh jalike me!
\q
\v 7 Cuz you know, befo time nobody tink I can get bebe.
\q2 Dey no tink dey goin tell Abraham,
\q ‘Eh! Sarah get yoa bebe fo nurse!’
\q2 But now, I stay born one boy fo him wen he old awready!
\s Hagar An Ishmael Gotta Go Way
\r (Rome 9:7; Galatia 4:30; Hebrews 11:18)
\p
\v 8 Da boy Isaac wen come mo big, an his mudda pau nurse him. Abraham wen make big bebe lu`au fo Isaac, da time his mudda pau nurse him.
\p
\v 9 Dat time, Sarah wen see Ishmael, da boy dat Hagar da wahine from Egypt wen born fo Abraham. [Da two boys, dey stay playing togedda / Ishmael, he stay make fun [a Isaac] / Ishmael make plenny joke].
\v 10 Sarah tell Abraham, “You gotta throw out dat slave wahine an her boy! No way dat slave wahine's boy goin get some a yoa stuffs afta you mahke! My boy Isaac, he goin get um all!”
\p
\v 11 Wen bodda Abraham plenny, da ting Sarah wen say. Cuz Ishmael his own boy too.
\v 12 But God tell Abraham, “No need stay sore inside cuz a da boy an yoa slave wahine. Wateva Sarah tell you fo do, lissen to wat she tell. Cuz bumbye, wen dey talk bout da peopo dat come from you, dey mean da peopo dat goin come from Isaac, not from Ishmael.
\v 13 An you know, fo da slave wahine's boy, I goin make one peopo come from him too, cuz he come from you.”
\p
\v 14 Abraham get up early da nex morning, an go get food an one goat skin all sew up fo carry watta. He give um to Hagar, an help her put da food an da watta on top her back an da boy's back. Den, he make her an da boy go way from dea.
\p Hagar an da boy go da boonies, Beer-Sheba side, an dey go hea an dea but dey neva know wea dey going.
\v 15 Wen da watta pau inside da goat skin, she leave da boy unda da shade a one a da bushes dea.
\p
\v 16 Den Hagar go mo down, like hundred yard. She sit down ova dea da odda side, cuz she tinking, “I no can handle fo see my boy die!” An she bus out crying.
\p
\v 17 Same time, da boy pray to God, an God lissen to him. One angel messenja guy from God call to Hagar from da air. He tell her, “Hui! Hagar! Wass up wit you? No scared! Cuz da boy wen pray ova dea, an God, he lissen awready.
\v 18 Stand up! Go by Ishmael an put yoa arms aroun him! You gotta take good care him so notting bad happen. Cuz da peopo dat goin come from him, I goin make dem come one important peopo!”
\p
\v 19 An den, God let Hagar see dat get one puka wit watta inside. She go dea an put da goat skin down inside da puka an fill um up. Den she pull um up an give da boy fo drink.
\v 20 From dat time, an wen Ishmael come big, God help him plenny. Layta, he go live inside da boonies, an he come good fo use da bow an arrow fo hunt.
\v 21 Da time Ishmael stay live inside da boonies Paran side, his mudda go Egypt side, an she bring back one wahine from dea fo come Ishmael wife.
\s Abraham An Abimelek Make Deal
\p
\v 22 Had one time, King Abimelek an his main army guy Pikol come talk wit Abraham. Abimelek tell Abraham, “Eryting you do, God stay wit you an he help you.
\v 23 So now, I like you make one strong promise fo me an swea to God right hea an now. Promise dat you no goin bulai me o trick me, an same ting fo all my ohana peopo an erybody dat goin come from me bumbye. Promise dat wateva you do wit me an wit da land wea you making house, you goin stick wit me an stay my friend, jalike eryting I wen do wit you, I wen stick wit you an stay yoa friend.”
\p
\v 24 Abraham tell, “I promise an I swea to God.”
\p
\v 25 But layta, Abraham gotta go talk wit Abimelek, cuz had guys dat work fo Abimelek who wen take ova one puka fo watta dat Abraham guys wen dig befo time.
\v 26 Abimelek, he tell, “Eh, I donno wat guy wen do dis. An you neva say notting befo time, an I neva hear notting till today.”
\v 27 Abraham take sheeps, goats, an cows an give um to Abimelek, an da two guys make deal fo share da watta.
\p
\v 28 Same time, Abraham wen put seven bebe sheeps, girl kine, one side.
\v 29 Abimelek aks um, “Eh, da seven bebe sheeps, girl kine, dat you wen put ova dea, how come?”
\p
\v 30 Abraham tell um, “I like you take dis seven sheeps from me, fo make proof fo me in front erybody dat you know was me dat wen tell my guys fo dig da puka, so bumbye no goin get mo problem fo us use da watta.”
\v 31 So da two guys wen make strong promise to each odda. Dass how come dey call dat place Beer-Sheba, dat mean “Da Seven Sheep Puka,” an same time, “Da Puka Wit Da Promise.”
\p
\v 32 Afta dey make da Beer-Sheba promise, Abimelek an his main army guy Pikol, dey go home. (Dass da same land wea da Filisha peopo live nowdays, you know.)
\v 33 Abraham, he wen go plant one ironwood tree ova dea Beer-Sheba side. Dat place, he wen tell Yahweh, “Eh! You, da God Dat Stay Foeva! I like you help me, cuz I know wat kine god you!”
\v 34 An Abraham wen live long time, ova dea inside da land wea da Filisha peopo live nowdays.
\c 22
\s God Check Out Abraham
\r (Matthew 3:17, 17:5; Mark 1:11, 9:7; Luke 3:22, 9:35; 2 Peter 1:17)
\p
\v 1 Long time afta, God wen go check out Abraham. He tell um, “Eh Abraham!”
\p Abraham tell, “Yeah, wat you like?”
\p
\v 2 God tell um, “Go get yoa boy Isaac, da ony one you get, da one you get plenny love an aloha fo him. Take um an go Moriah side. Wen you get dea, I goin show you one a da hills ova dea. Take yoa boy on top dat hill, an kill um dea, fo make da kine sacrifice wea you burn up da
whole ting.”
\p
\v 3 Da nex morning, Abraham get up early an put saddle on top his donkey. Den he chop wood fo burn da sacrifice, an put um on top da donkey. Den he start fo go da place God wen tell um, him an his boy Isaac an two young worka guys.
\v 4 Day numba three, Abraham look, an he can see da place, far still yet.
\v 5 Abraham tell his worka guys, “Kay den. You guys, stay wait hea wit da donkey. Me an my boy, we going ova dea. Dass da place we goin go down in front God fo show him love an respeck. Den, we come back by you guys.”
\p
\v 6 Befo dey go, Abraham take down from da donkey da wood fo burn da sacrifice. He put um on top his boy Isaac back fo carry um. Abraham wen carry one pot wit hot charcoal inside, an da knife in da odda hand. Abraham an Isaac wen go on top da mountain togedda.
\v 7 Afta dey go litto bit, Isaac, he aks: “Eh Dad!”
\p
Abraham answa him, “Yeah, my boy?”
\p
Isaac aks um, “Eh look! Get da stuff fo make da fire, an get da wood fo burn. But wea da sheep fo make da sacrifice?”
\p
\v 8 Abraham tell um, “My boy, God da One goin give da sheep fo da sacrifice.” Den dey go some moa togedda.
\r (James 2:21)
\p
\v 9 Den dey come da place God wen tell Abraham. Abraham pile up rocks ova dea fo burn da sacrifice on top. He put da wood on top da alta. Den he go tie up his boy Isaac an put him on top da alta, on top da wood.
\v 10 Den Abraham pick up da knife, fo kill his own boy.
\v 11 Right den one angel messenja guy from Yahweh yell to him from da air, “Hui! Abraham!”
\p Abraham tell um, “Yeah! I stay lissen.”
\p
\v 12 Yahweh tell um, “Put down da knife, no hurt da boy! No do notting to um. You was ready fo kill um cuz az wat I tell you fo do! But now, I know fo shua dat you get awesome respeck fo me, yoa God. Cuz you neva even hold back from me da ony boy you get, az why.”
\v 13 Right den an dea, Abraham look up. He see one big sheep, boy kine, dat get da horn stuck inside da bushes an no can get out. Abraham go pull da sheep outa da bushes, an take him to da altar. He kill um fo make da sacrifice, an burn up da whole body. Da sheep take place fo da
boy.
\p
\v 14 Afta, Abraham give dat place da name Yahweh Yir`eh. Dat mean, “Yahweh Give Wat I Need.” Nowdays peopo say still yet: “On top da mountain wea Yahweh stay, God awready give us wat we need.”
\r (Jesus Guys 3:25; Galatia 3:8; Hebrews 6:13-14, 11:12)
\p
\v 15 Da messenja guy from da sky, dat was Yahweh! He talk to Abraham from da air one mo time.
\v 16 He tell, “Eh! I Yahweh, an I like make one strong promise to you. No mo odda guy mo big den me, you know. Dass why I no goin make one promise an say dat some odda guy goin make shua I really goin do um. Me, I make dis promise an I da one dat make shua I really goin do
wat I say.
\p “So, dis da promise I make: Cuz you wen do dis ting, an you neva hold back yoa own boy, da ony one you get,
\v 17 I goin make eryting come good fo you, fo real kine. Da peopo dat goin come from you bumbye, I goin make dem come choke plenny peopo, jalike get plenny stars inside da sky an plenny sand on top da beach. An dey goin take ova da towns wea da peopo dat stay agains dem live.
\v 18 All da diffren peopos all ova da world, bumbye wen dey tink bout da peopos dat come from you, dey goin say, ‘God do good tings fo us, cuz a da Abraham ohana!’ Dey goin say dat, cuz today, you wen do wat I tell you fo do.”
\p
\v 19 Den Abraham an Isaac wen go back by da worka guys, an dey all go home togedda Beer-Sheba side. Dass da place Abraham wen live, dat time.
\s Abraham Nephew Guys
\p
\v 20 Layta, somebody wen tell Abraham, “Eh! You know yoa brudda Nahor? Him an his wife Milkah, dey get kids now!
\v 21 Uz, he da numba one. Afta him get his brudda Buz. Den get Kemu`el, dat get one boy Aram awready.
\v 22 An Nahor get odda kids Kesed, Hazo, Pildash, Yidlaf, an Betu`el.”
\v 23 (Betu`el, he Rebecca fadda.) Dass eight boys dat Milkah wen born fo Nahor, an Abraham dea uncle.
\v 24 Nahor wen marry one nodda wife, her name Reumah. She get kids too: Tebah, Gaham, Tahash, an Ma`akah.
\c 23
\s Sarah Mahke
\p
\v 1 Sarah wen live 127 year.
\v 2 She mahke Canaan side, Kiriat-Arba town (dass Hebron, you know). Abraham go inside da tent wea dey put Sarah body, an he cry plenny fo her. He no shame fo show erybody dat he real sore inside.
\v 3 Den Abraham stand up an go outa da tent wea his wife body stay, an go ova by da town gate fo talk to da Het peopo dat live dea. He tell um,
\v 4 “You guys know I not from dis place, but now I live wit you guys. Please, let me get one land ova hea fo put my mahke wife inside an bury her dea.”
\p
\v 5 Da leada guys fo da Het peopo tell Abraham,
\v 6 “We know dat God wen make you one importan guy hea wit us guys, jalike you da boss fo us. We like you go take da bestes place dat us guys get fo bury yoa mahke wife. No mo nobody from all us guys goin tell you no can use one place fo bury yoa wife.”
\p
\v 7 Den Abraham wen go down fo show respeck to da Het peopo dat was da local peopo ova dea.
\v 8 Den dey talk togedda. Abraham tell um, “If you tell me az okay fo me bury my mahke wife hea, den I like you guys do one ting fo help me. Go talk to Efron fo me, dass Zohar boy.
\v 9 Aks um if he like sell me da cave he get ova dea Makpelah side, da odda end a his land. I pay him good money fo da cave, so I can get one place by you guys fo bury my peopo wen dey mahke.”
\p
\v 10 Efron, he stay dea awready wit da odda Het peopo. So he talk to Abraham so all da odda Het peopo from dat town can hear him, all da peopo dat wen come togedda inside da town gate, da place wea da importan peopo come togedda. He say,
\v 11 “Cuz you jalike da boss fo me, I goin tell you dis. No need fo you buy dat land. Right now in front all my peopo, I give um to you, da land an da cave, fo bury yoa mahke wife.”
\p
\v 12 Abraham, he wen go down in front all da local peopo fo show um respeck.
\v 13 He tell Efron, so all da odda local peopo can hear too, “Ony lissen, let me tell dis one ting. I like pay you fo da land. Take da money, so I can bury my wife dea.”
\p
\v 14 Efron tell Abraham,
\v 15 “I tell you dis, cuz you da boss fo me, you know. Da land worth plenny, 400 silva piece. But me an you, us friends. So dass notting. Go bury yoa wife ova dea.”
\p
\v 16 Abraham, he say, “Kay den.” He weigh da silva money dey wen talk bout in front da Het ohana peopo an give um to Efron -- 400 silva piece, da kine da business peopo use ova dea dat time.
\v 17 Dass how da land dat Efron get Makpelah side wea you can see Mamre town -- da land, an da cave inside, an all da trees dea -- da whole land wen come
\v 18 Abraham's land dat he wen buy. All da importan Het peopo know dat, cuz dey was dea by da town gate wen dey make da deal.
\p
\v 19 Den Abraham wen bury his wife Sarah inside da cave, inside da land Makpelah side, wea you can see Mamre town -- dass da place dey call Hebron nowdays, inside da Canaan land.
\v 20 Dass how da land wit da cave inside wen come Abraham land from da Het peopo, fo bury da mahke peopo from Abraham ohana.
\c 24
\s Isaac an Rebecca
\p
\v 1 Abraham stay real old awready now, uku plenny years. Yahweh wen make eryting come out okay fo him.
\v 2 One time, Abraham wen tell da oldes guy dat work fo him fo come. Dat guy, da luna in charge a all Abraham stuffs. Abraham tell um, “I like you put yoa hand undaneat my thigh, da way our peopo do wen dey make one strong promise.
\v 3 I like you make me one strong promise in front Yahweh, da God dat stay in charge a da sky an da whole world. Promise an swea to God dat you goin find one wahine fo my boy. But you gotta promise, no find one Canaan kine wahine from dese peopo aroun hea wea I live.
\v 4 You gotta go my land, da land wea I wen born, fo find one wahine fo come my boy Isaac wife.”
\r (Galatia 3:16)
\p
\v 5 Da luna guy tell Abraham, “Kay den. But wat if da wahine no like come dis land wit me, wat I gotta do den? I gotta take yoa boy back to da place you wen come from, o wat?”
\p
\v 6 Abraham tell um, “Take care! No take my boy back dea!
\v 7 Was Yahweh, da God dat stay in charge a da sky, dat wen take me outa da place wea my fadda guy wen live, da land wea I wen born. Yahweh, he make one strong promise to me. He tell me, ‘I goin give dis land to da peopo dat goin come from you.’ Dass da same God dat goin
send his angel messenja guy to da place you goin go, so you find one wahine from dea fo marry my boy.
\v 8 If da wahine no like come hea wit you, den da promise you make to me, pau. Ony one ting --you no goin take my boy back dea!”
\v 9 So da luna guy put his hand undaneat his boss Abraham thigh, an make strong promise fo do wat Abraham wen tell um.
\p
\v 10 Da luna, he take ten camel from da ones da boss get, an all da bestes kine stuffs from his boss fo give gifs fo da wahine ohana. He go ova dea by da Aram peopo Mesopotamia side between da two big rivas, da town wea Abraham brudda Nahor wen live befo time.
\v 11 Bumbye he come nea outside da town, one place wea get puka fo watta. He make his camels go down an rest dea. Was late aftanoon time, da time wen da wahines go da puka fo get watta.
\p
\v 12 Den da luna guy tell God, “Eh Yahweh, you da God dat my boss Abraham get plenny love an respeck fo. Make eryting come okay fo me today, so I can find da wahine fo come my boss boy wife. I like you do good ting fo my boss Abraham now, cuz you an him get deal.
\v 13 So. I standing hea by da puka wea da watta come out, an da young wahines from dis town stay coming out hea fo get watta.
\v 14 I goin tell one a da wahines, ‘Please, give me litto bit watta fo drink outa yoa watta pot.’ An if she tell, ‘Okay, drink up, an I give you watta fo da camels too,’ let dat one be da wahine dat you wen pick fo come da wife fo yoa guy Isaac. If she do dat, dass how I goin know dat she da one, an dat you stay stick wit my boss guy Abraham, cuz you an him get deal.”
\p
\v 15 Right den, befo da luna guy pau talk to God, hea come Rebecca outa da town, carrying one watta pot on top her shoulda. (Her fadda, Betu`el. Her granfadda, Nahor, az Abraham brudda. Nahor wife, Milkah, an Betu`el dea boy.)
\v 16 Da young wahine real good looking, an she neva sleep wit any guy yet. She go down inside da puka place an fill up da pot wit watta. Den she come back up.
\v 17 Da luna guy run ova dea by Rebecca. He tell, “Please, give me litto bit watta outa yoa watta pot.”
\p
\v 18 Da young wahine tell, “Shua, mista, drink up.” Right away she take down da watta pot an hold um so da luna guy can drink.
\v 19 Afta she pau let um drink plenny, she tell um, “Eh! If you like, I can pull up watta fo yoa camels too, till dey get nuff fo drink.”
\v 20 Right den an dea, she wen pour all da watta she get awready inside da trough wea da animals drink, an den she run back to da puka, an pull up plenny mo watta till all da camels pau drink.
\p
\v 21 Da luna guy, he jus stand dea an look fo see if da young wahine az da right one. He no say notting, cuz he like find out if God make da trip come out okay, o not.
\p
\v 22 Den, afta da camels pau drink, da luna guy wen go open one a da bags dey carrying, an he take out one expensive gold nose ring an two expensive gold arm bracelet, fo one gif fo da girl.
\v 23 He tell, “Try tell me, wat ohana you from. An yoa fadda, get room his house fo stay tonite, me an my guys?”
\p
\v 24 Rebecca tell him, “Me, I Betu`el daughta. His fadda Nahor, an his mudda Milkah.
\v 25 Get plenny food fo da animals our house too, an get room fo all you guys fo sleep ova dea tonite.”
\p
\v 26 Da luna guy go down on top da groun fo show respeck fo Yahweh.
\v 27 He say, “I like say dis: Yahweh, he da God fo my boss guy Abraham. He make eryting come out good fo Abraham, fo shua! God not slack fo stick wit my boss an do wat he say he goin do. An same ting fo me too, Yahweh show me wea fo go, strait to da peopo from my boss guy ohana, jalike I suppose to!”
\p
\v 28 Da girl Rebecca, she run home quick an tell all her mudda ohana peopo da tings dat wen happen.
\p
\v 29-30 Now, Rebecca get one brudda guy, his name Laban. Afta Laban see da nose ring, an da two bracelet on top his sista arms, an afta he hear Rebecca tell wat da luna guy wen say to her, Laban run ova dea outside da town by da watta puka, by da guy. Da luna guy, he still stay standing dea wit da camels wea da watta come out.
\v 31 Laban tell um, “Eh mista! Fo shua, Yahweh do plenny good kine stuff fo you! Try come our house! No need stay standing outside hea! Cuz I wen make eryting ready, our house, fo you an da camels.”
\v 32 Da luna guy go inside Laban house, an dey take down da bags from da camels. Laban worka guys wen give da camels food, an dey bring watta so da luna guy an da odda guys wit him can wash feet.
\p
\v 33 But wen dey bring da food, da luna guy say, “Befo I eat, I goin tell you wat I suppose to tell you. Den can eat.”
\p Laban tell, “Kay den.”
\p
\v 34 Da luna guy tell, “Me, I work fo yoa fadda uncle guy Abraham.
\v 35 Yahweh Up Dea Inside Da Sky, he do plenny good tings fo my boss. He one important guy awready. God give um sheeps an goats an cows, an silva money an gold money, an guys an wahines fo slaves, an camels, an donkeys, eryting.
\v 36 Sarah, my boss wife, an she wen born one boy fo Abraham, no matta she real old. An Abraham tell, dat afta he mahke, his boy goin get all Abraham stuffs.
\p
\v 37 “My boss Abraham, he wen make me make one strong promise to him. He tell me, ‘I stay live ova hea on top da Canaan peopo land, you know, but I no like you go get one Canaan wahine fo marry my boy.
\v 38 No way! Dis wat you gotta do: go my fadda house, by my ohana peopo, fo get one wife fo my boy.’
\v 39 I wen tell my boss, ‘But auwe! If da wahine no like come back hea wit me, wat I suppose to do den?’
\v 40 Abraham tell me, ‘Da way I live, da God Yahweh see eryting I do. He tell me, dat he goin send one a his angel messenja guys wit you. Dass how he goin make eryting come out okay fo you. You goin get one wahine from my fadda guy's ohana fo come my boy wife.
\v 41 Den yoa promise goin be pau bout dis ting I telling you dat you gotta do. An wen you get dea by my ohana peopo, if dey no let you take nobody, dass okay too. Yoa promise goin be pau.’
\p
\v 42 “Today, I wen come hea, by da puka wea da watta come out. I tell God, ‘Eh Yahweh, you da God fo my boss Abraham. I like you make eryting come out okay, fo dis ting dat I come hea fo do!
\v 43 Now, I standing hea by dis puka wea da watta come out. So, if one young wahine come outa da town fo get watta, I goin tell her, “Please, let me drink litto bit watta outa yoa watta pot.”
\v 44 An if she tell me, “Shua, drink up, an I go pull up watta fo yoa camels too” -- eh Yahweh, let dat be da wahine dat you wen pick fo come da wife fo my boss boy!’
\p
\v 45 “Befo I pau say all dis inside my heart, hea come dis Rebecca outside da town wit her watta pot on top her shoulda, an she go down inside wea get da puka an fill up da watta pot. Den I tell her, ‘Please, I like one drink watta.’
\v 46 Right away she take down da watta pot an tell, ‘Drink. I get watta fo yoa camels too.’ So I wen drink, an den she get watta fo da camels too.
\p
\v 47 “I wen aks her, ‘Yoa fadda guy, who him?’ She tell me, ‘Me, I Betu`el daughta. His fadda Nahor, an his mudda Milkah.’ Den I wen give her da nose ring an da arm bracelets fo wear.
\v 48 I wen go down on top da groun fo show respeck fo Yahweh, da God fo my boss Abraham. I wen tell Yahweh dat he wen do one real good ting fo me, cuz he wen bring me da right way fo find my boss own brudda guy, so I can take his daughta fo come da wife fo Abraham boy.
\p
\v 49 “So now, I like you guys tell me dis: You guys goin stick wit my boss, an do da right ting fo him, o wat? An if you guys no like, tell me strait, an I go odda place.”
\p
\v 50 Den Laban an Bethu`el tell da luna guy, “Was Yahweh dat wen bring you hea awready fo aks fo Rebecca. Us guys no can tell you ‘Yeah’ o ‘No.’
\v 51 Rebecca stay right hea in front you. You can take her wit you fo come da wife fo yoa boss boy, jalike Yahweh tell.”
\p
\v 52 Wen da luna guy fo Abraham hear wat dey say, he go down on top da groun fo show love an respeck fo Yahweh.
\v 53 Den he take stuff outa da bags fo give Rebecca. He give her all kine silva an gold kine jewelry, an clotheses. He give plenny expensive stuffs to her brudda an her mudda too.
\v 54 Den da luna guy an da odda guys wit him, wen eat an drink, an den dey sleep dea dat nite.
\p Da next day, dey wake up, an da luna guy tell, “Kay den. I like you guys let me an Rebecca go back by my boss now.”
\p
\v 55 But da brudda guy an da mudda guy, dey tell, “Mo betta let Rebecca stay hea wit us guys like ten days moa, an afta, she can go.”
\p
\v 56 Da luna tell dem, “Da God Yahweh wen make eryting I do come out okay. So, no good make me stay hea long time. I like you guys let me go back by my boss.”
\p
\v 57 Da brudda guy an da mudda guy, dey tell, “We tell da girl fo come, an aks her wat she like do.”
\p
\v 58 Dey tell Rebecca fo come, an dey aks her, “You like go now wit dis guy, o wat?”
\p She tell, “I like.”
\p
\v 59 So, dey wen let dea sista Rebecca go, her an da lady dat work fo her from small bebe time. Dey wen go wit Abraham luna guy an his helpa guys.
\p
\v 60 Da ohana peopo aks God fo do good tings fo Rebecca. Dey tell,
\q “Eh, you our sista!
\q2 We like you come da ancesta wahine
\q2 Fo ten million peopo!
\q We like da people dat goin come from you be strong
\q2 So wen odda peopo go agains dem,
\q2 Yoa peopo goin take ova dea towns!”
\m
\v 61 Den Rebecca an da wahines dat work fo her wen go ride on top da camels, an go wit da luna guy. He take Rebecca an he go.
\p
\v 62 Dat time, Isaac wen come back by his fadda guy Abraham from Be`er-Lahai-Ro`i side, cuz he live inside da Negev.
\v 63 Wen da sun going down, Isaac wen go fo one walk inside da countryside. He look, an he spock some camels coming.
\v 64 Rebecca, look same time, an she spock da guy Isaac. She come down quick from on top da camel.
\v 65 She tell da luna guy, “Eh, dat guy ova dea inside da open country, da one dat stay walking dis way, who him?”
\p Da luna tell, “Him, my boss.” Den Rebecca take one piece cloth an hide her face fo show respeck fo da guy dat goin come her husban.
\v 66 Da luna guy wen tell Isaac eryting he wen do.
\v 67 Den Isaac marry Rebecca. He bring Rebecca fo live inside da same tent wea his mudda guy Sarah live befo she mahke. Isaac get plenny love an aloha fo her. So, no matta his mudda wen mahke, now he no mo sore inside, cuz he get Rebecca.
\c 25
\s Abraham Mahke
\p
\v 1 Abraham wen marry again, an his new wife name was Keturah.
\v 2 She wen born fo him Zimran, Jokshan, Medan, Midian, Ishbak, an Shuah.
\v 3 Layta, Jokshan wen get two boys, Sheba an Dedan. Da Ashur peopo, an da Letush peopo, an da Le`um peopo, dey all wen come from Dedan.
\v 4 Midian, he wen get boys, Efah, Efer, Enoch, Abida, an Elda`ah. All dese peopo, az Abraham ohana from Keturah dea mudda.
\p
\v 5 Abraham wen fix up eryting so Isaac get all Abraham stuff afta he mahke.
\v 6 Fo da odda kids dat wen born from Abraham an his odda wifes, Abraham give each kid plenny stuffs befo he mahke, but den he make um move house da east side, an no stay nea his boy Isaac.
\p
\v 7 So dass da story wat happen da time Abraham stay live. He live 175 year.
\v 8 Abraham get eryting he like, an he feel good inside. He live plenny year an he stay good inside. Den he mahke. He go da same place his ancesta guys wen go.
\v 9-10 Abraham boys, Isaac an Ishmael, dey bury him inside da cave Makpelah side, nea to Mamre town, inside da land dat Abraham wen buy from Efron, Zohar boy, da Het guy. Dey bury Abraham, da same place he wen bury his wife Sarah.
\v 11 Afta Abraham mahke, God do plenny good tings for Abraham boy Isaac. Isaac make house nea da puka fo watta dat dey call Be`er Lahai Ro`i, dat mean, “Da Puka Wea Da God Dass Alive Wen See Me”.
\s Da Ishmael Ohana
\p
\v 12 Now, dis da story bout Ishmael an his ohana. He Abraham boy, da one dat Hagar wen born fo Abraham. She da Egypt wahine dat wen work fo Sarah.
\v 13 Da boys dat wen come from Ishmael, dis dea names from da oldes to da younges: Nebaiot was da numba one boy, den Kedar, Adbe`el, Mibsam,
\v 14 Mishma, Dumah, Massa,
\v 15 Hadad, Tema, Jetur, Nafish, an Kedmah.
\v 16 All dese guys, dey Ishmael boys, an dey all get dea own small place fo live, an da peopo dat live dea afta give dea place da same name jalike da Ishmael boys, cuz dey da main guys dat dea twelve ohanas come from.
\v 17-18 Da places wea da Ishmael boys go fo live start from Havilah an go all da way to Shur nea da Egypt land, wea you go Ashur side. But Ishmael, he wen live da east side a all his ohana guys.
\p Dass da story wat wen happen da time Ishmael wen live. He live 137 year. Den he mahke, an he go da same place his ancesta guys go.
\s Da Isaac Ohana Story
\r (Rome 9:12)
\p
\v 19 Now, dis da story bout Isaac, da time he stay live. (Abraham was Isaac fadda.)
\v 20 Wen Isaac was 40 year old, he marry Rebecca. Her fadda, Betu`el da Aram guy from Padan-Aram. Rebecca get one brudda guy, Laban da Aram guy.
\p
\v 21 Had one time, Isaac pray to Yahweh fo give his wife Rebecca one bebe, cuz she no mo bebe yet. Yahweh wen lissen to wat Isaac wen pray. Den his wife Rebecca come hapai.
\v 22 Was twins, an feel jalike da two bebes pushing each odda aroun inside her. Den she aks Yahweh fo tell her, “Wass happening? If dass how I stay, how come?”
\p
\v 23 Yahweh tell her,
\q “Get two peopos inside you.
\q2 Two diffren ohanas goin come from yoa body
\q2 An dey goin stay agains each odda erytime.
\q One peopo goin be mo strong den da odda peopo.
\q2 Da olda brudda ohana goin work fo da younga brudda ohana.”
\p
\v 24 Wen time fo her born da bebes, was twins.
\v 25 Da firs one dat come out get red kine skin an choke plenny hair all ova, so dey call him Esau, cuz sound kinda like “plenny hair,” dea language.
\v 26 Afta dat, da odda brudda come out, holding Esau heel wit his hand. Dass how come he get da name Jacob, cuz sound kinda like “grab heel,” dea language, an kinda like “take ova” too. Wen da boys wen born, Isaac 60 year old.
\p
\v 27 Layta, wen da boys come big, Esau come real smart fo hunts, an he like stay outside in da boonies. Jacob, he mo quiet kine, an he like live inside da tents.
\v 28 Isaac, he love Esau mo den Jacob, cuz Isaac like grind da wild meat too. But Rebecca, she love Jacob.
\s Esau Sell Da Right Fo Get His Fadda Stuffs
\p
\v 29 Had one time, Jacob stay cook stew. Esau, he come back from the boonies, an he real tired an hungry.
\v 30 Esau tell Jacob, “Eh brudda, give me some a dat red stuff fo grind, cuz I real hungry.” (Dass how come dey wen give Esau da nickname Edom, dat mean “red.”)
\p
\v 31 Jacob tell, “Okay, but firs, you gotta sell me yoa right fo get our fadda stuffs bumbye afta he mahke, cuz you da oldes. Den I let you eat.”
\p
\v 32 Esau tell, “Eh, me, I litto mo mahke awready from no eat. No matta I get da right fo get his stuffs cuz I wen born befo you, no mean notting -- cuz I goin mahke!”
\p
\v 33 Jacob tell, “Swear to God right now dat you give me da right!” So Esau wen swear to God. Dass how he wen sell Jacob da right fo get dea fadda stuffs bumbye afta dea fadda mahke.
\v 34 Den Jacob give Esau bread an lentil stew. An Esau eat an drink, an den he stand up an go way. Dass how Esau wen ack like he no care, cuz he da oldes an he give away da right fo get his fadda stuff, to Jacob.
\c 26
\s Isaac Move House Gerar Side
\r (Jesus Guys 3:25; Galatia 3:8)
\p
\v 1 Had one time, no mo notting fo eat, Canaan side. Same ting happen befo time wen Abraham live dea. Isaac, he move Gerar side an set up his tents wea King Abimelek was da king fo da Filisha peopo.
\p
\v 2 Befo Isaac move Gerar, Yahweh wen let Isaac see him, an he tell Isaac, “No go Egypt side fo get stuff fo eat. Do how I tell you, stay dis land.
\v 3 Stay hea dis land, set up yoa tents! I goin stay wit you an make eryting come out good fo you. Cuz you an da peopo dat goin come from you, I goin give all da lands aroun hea to you bumbye. I wen make one strong promise to Abraham, yoa fadda, an bumbye I goin make happen da ting I wen tell him.
\v 4 I goin make plenny plenny peopo come from you bumbye, jalike get plenny stars inside da sky. I goin give dem all da lands aroun hea. All da diffren peopos all ova da world, bumbye wen dey tink bout da peopos dat come from you, dey goin say, ‘God do good tings fo us guys, cuz a da Abraham ohana!’
\v 5 I goin do all dis cuz yoa fadda Abraham wen lissen to me an do all da tings I tell um dat he gotta do, an eryting I teach um.”
\s Isaac Bulai Abimelek
\p
\v 6 Dass how come Isaac stay Gerar side, dat time.
\v 7 Da Gerar guys ask um bout his wife Rebecca. He tell um, “She my sista.” He scared fo tell um she his wife, cuz he tinking bumbye dem guys goin kill um so dey can take Rebecca. She real good looking, az why.
\p
\v 8 Long time afta dey go Gerar, da Abimelek guy dass da king fo da Philistine peopo, he looking down from da window, an he spock Isaac an his wife Rebecca fooling aroun.
\v 9 Abimelek tell Isaac fo come by him. He tell, “Da wahine, she yoa wife, yeah? How come you wen say she yoa sista?!”
\p Isaac tell um, “Cuz I was scared somebody goin kill me an take her, az why!”
\p
\v 10 Abimelek tell, “No good, how you make to us guys! Might be one a our guys go take yoa wife an go sleep wit her, an den, God go punish all us guys cuz a wat you wen do!”
\v 11 Den Abimelek tell all his peopo, “Anybody touch dis guy o his wife, dey mahke!”
\s Isaac An Da Philistine Peopo Make Argue Bout Da Watta
\p
\v 12 Dat year, Isaac plant seeds inside da Gerar land. An from ery bag wheat seeds dat Isaac plant, he get hundred bag wheat! Yahweh give him da powa so he can do plenny,
\v 13 an Isaac wen come erytime mo an mo rich.
\v 14 Isaac wen get plenny sheeps an goats, plenny cows, an plenny slave peopo dat work fo him. Da Philistine peopo, dey wen come jealous.
\v 15 Ery puka fo watta, da Filisha guys go fill um up wit dirt inside so da watta no come out. Az da puka dat da guys dat befo time wen work fo Isaac fadda Abraham, wen dig.
\v 16 Abimelek, he tell Isaac, “Eh, mo betta you go way from our land. You get mo plenny powa an mo plenny stuffs den us guys, an we no can handle.”
\s Da Old Pukas Fo Watta
\p
\v 4 So Isaac go way from Gerar town. He put up his tents makai from da town, an go by da Gerar Stream, an live dea.
\v 18 Isaac tell his guys fo go back an dig da dirt outa da pukas dat da guys dat work fo his fadda Abraham wen dig befo Abraham mahke. Den da watta come out again, afta da Filisha guys wen dump dirt inside. Isaac give ery puka fo watta da same name dat his fadda Abraham wen give um.
\p
\v 19 Layta, da guys dat work fo Isaac wen dig nea da Gerar Stream, an dey find one new puka ova dea wea plenny watta come out all da time.
\v 20 But da Gerar guys dat take care da sheeps dat side, dey make argue wit da guys dat take care da sheeps fo Isaac. Dey tell, “Eh! Dass oua watta!” Dass why Isaac give dat puka da name Esek, dat mean “argue,” cuz dey wen make argue wit him.
\v 21 Isaac guys wen dig one nodda new puka fo watta, an same ting happen -- da Gerar guys make argue bout dat one too. So Isaac give dat puka da name Sitnah, dat mean “point finga.”
\v 22 Den Isaac wen move from dea. He dig one mo puka fo watta, an da odda guys neva make argue bout dat one. So Isaac give dat puka da name Rehovot, dat mean “plenny room,” cuz he say, “Dis time, Yahweh wen give us guys plenny room inside dis land. Now us guys can come plenny peopo!”
\s God Make Promise To Isaac
\p
\v 23 Layta, Isaac wen move one mo time, up country Beer-Sheba side.
\v 24 Da nite he get dea, Yahweh let Isaac see him, an Yahweh tell um, “Me, I da God dat yoa fadda Abraham wen get love an respeck fo. So no scared, cuz I stay wit you. I goin give you da powa fo do eryting I like you fo do. I goin make choke plenny peopo come from you bumbye, cuz a da deal I wen make wit Abraham, da guy dat wen work fo me.”
\p
\v 25 Dass how come Isaac wen pile up rocks dat place fo make sacrifice on top. He tell Yahweh, “I like aks you fo help me, cuz I know wat kine god you.” Den Isaac put up his tents dat place, an da guys dat work fo him wen start fo dig one puka fo watta.
\s Abimelek Like Come Friends One Mo Time
\p
\v 26 Den Abimelek, da king fo Gerar town, wen come by Isaac. Abimelek good friend Ahuzzat, an Pikol, da leada fo Abimelek army guys, dey come too.
\v 27 Isaac tell um, “How come you guys come ova hea by me? You guys was agains me, and you wen throw me outa yoa land. So, wass up?”
\p
\v 28 Dey tell, “Now, us guys see dat Yahweh stay wit you fo shua. So us guys tinking, mo betta make deal, us guys an you guys, and we all make strong promise fo do how we say. Dis da deal we like make wit you:
\v 29 You no goin do notting bad to us. Same ting, jalike us guys neva hurt you. Us guys erytime ony make good to you. We wen let you go way an eryting okay wit you. An now, us guys see dat Yahweh do plenny good kine stuff fo you!”
\v 30 Isaac wen make lu`au fo dem, an dey wen eat an drink plenny togedda.
\p
\v 31 Morning time, dey all get up early. Ery guy make strong promise to da oddas. Den Isaac let um go home. Dey go, an eryting stay okay.
\p
\v 32 Dat same day, some a da guys dat work fo Isaac come by him. Dey tell um, “Eh, you know dat puka us guys start fo dig? Get watta!”
\v 33 Isaac give da puka da name Shivah, dat mean “strong promise.” Dass how come dat place get da name Be`er-Sheba, dat mean “Da Puka Wea Dey Make Promise.” Dass how dey call um still yet.
\p
\v 34 Wen Esau 40 year old, he go marry Judit. Her fadda, Be`eri da Het guy. Same time, he marry Basmat, her fadda Elon da Het guy.
\v 35 Cuz a dem two wahines, Isaac and Rebecca wen come plenny sore inside.
\c 27
\s Jacob Steal Da Rights Esau Get Cuz He Da Oldes
\p
\v 1 Had one time, Isaac was real old an his eye stay bad so no can see good. He tell his older boy Esau fo come by him. Wen Esau get dea, Isaac tell um, “Eh my boy!”
\p Esau tell, “Yeah, az me.”
\p
\v 2 Isaac tell um, “You know, I one old man now. I donno how long befo I mahke.
\v 3 I like you go get da stuff fo hunt, da bag wit da arrows inside, an da bow. Go da boonies an hunt wild meat fo me.
\v 4 Den cook um fo me fancy kine da way you know how I like fo eat um. Bring um hea fo me eat, so den from inside my heart, I goin tell all da good tings I like God do fo you bumbye. I like make blessing fo you befo I mahke.”
\p
\v 5 Same time Isaac stay talking to his boy Esau, Rebecca wen hear dem. Den, Esau go da boonies fo hunt da wild meat fo bring to Isaac.
\v 6 Rebecca tell her odda boy Jacob, “I wen hear yoa fadda talking wit yoa brudda Esau. He tell Esau,
\v 7 ‘Go bring me wild meat an cook um fancy kine, da way you know how I like fo eat um. Afta I eat um, I goin tell in front Yahweh, all da good tings dat Yahweh let me aks him fo do fo you bumbye. Cuz I like make blessing lidat befo I mahke.’-”
\s Rebecca Make Plan Fo Trick Isaac
\p
\v 8 Den Rebecca tell Jacob, “So now, my boy, lissen wat I telling you dat you gotta do.
\v 9 Go outside wea da goats stay an bring me two nice bebe goat from ova dea. I goin cook um fancy kine fo yoa fadda, da way he like fo eat um.
\v 10 Den, you take um by yoa fadda fo eat um, so all da tings he goin tell fo make da blessing, all goin be fo you an not fo Esau! He ony goin do dat dis one time befo he mahke, you know.”
\p
\v 11 Jacob tell his mudda Rebecca, “But wat? My fadda, he goin know. My brudda Esau, he get plenny hair all ova, but me, I ony get smooth skin.
\v 12 Maybe if my fadda touch me, bumbye he tink I no mo respeck fo him. Den he go aks God fo do bad tings fo me, not good tings.”
\p
\v 13 Da mudda tell um, “If he aks God fo do bad tings fo you, I goin aks God fo do bad tings fo me, not fo you! Jus go do how I tell you: go bring da bebe goats hea by me.”
\p
\v 14 So Jacob wen go get da bebe goats an kill um, an bring um by his mudda Rebecca like she tell um fo do. She wen cook um fancy kine fo make da kine food dat Jacob fadda like.
\v 15 Den, Rebecca go wea her older boy Esau keep his clotheses inside her house. She take out da mos nices kine clotheses dat he get, an tell her younga boy Jacob fo put um on.
\v 16 Den she take da skins from da bebe goats an make um jalike one glove, den put um on top Jacob hands an arms an da smooth part a da neck wea no mo hair.
\v 17 Afta dat she give her boy Jacob da fancy kine food and da bread she wen cook.
\s Jacob Make Isaac Tink He Esau
\p
\v 18 Jacob go inside da place wea his fadda stay wit da food. He say, “Eh Pa!”
\p Isaac say, “Yeah, my son. Who you? You Esau, o Jacob?”
\p
\v 19 Jacob tell his fadda, “Dis me, Esau, yoa numba one boy. I do how you wen tell me fo do. So please, sit up an eat some a dis wild meat I wen bring. Afta, you can tell me da blessing Yahweh do fo me bumbye.”
\p
\v 20 Isaac tell his boy, “Eh my boy! You wen find da wild meat quick, yeah?”
\p Jacob tell, “Yea, was cuz yoa God Yahweh wen make um happen fo me, az why.”
\p
\v 21 Isaac tell Jacob, “Come ova hea, my boy. I like touch you, fo make shua if you my boy Esau fo real kine, o you not.”
\p
\v 22 Jacob go nea his fadda Isaac, an his fadda touch him, but he still not shua yet. Isaac tinking, “Da voice, sound jalike Jacob, but da hands, az Esau.”
\v 23 Da fadda neva find out az was Jacob, cuz he get plenny hair on top da hands, jalike his brudda Esau. Dass why az was him dat Isaac wen tell all da good tings dat he like Yahweh fo do fo his boy bumbye.
\p
\v 24 Da fadda wen aks, “Fo real, you my boy Esau?”
\p Jacob tell um, “Fo real, dass me.”
\p
\v 25 Isaac tell um, “Kay den. Bring da food ova hea by me, an let me eat some a da wild meat dat you wen bring. Afta, I goin tell all da good tings dat I like Yahweh do fo you bumbye.” Jacob give Isaac da food, an Isaac eat um. Jacob bring wine too, an Isaac drink um.
\s Isaac Make Blessing Fo Jacob
\p
\v 26 Den Isaac wen tell his boy Jacob, “Now, my boy, come nea an kiss me.”
\p
\v 27 So Jacob go by him an kiss him. Isaac smell da clothes, den he come shua az his son, an he make spesho blessing for him. Dis wat he say,
\q “Eh! My boy get good kine smell,
\q2 Jalike da field outside
\q2 Dat Yahweh wen make so dey can grow stuff!
\q
\v 28 I like God give you da small rain from da sky
\q2 An good kine crop from da land,
\q2 Plenny wheat and plenny wine.
\q
\v 29 Plenny odda peopos goin work fo you,
\q2 Odda nations goin go down in front you fo show respeck.
\q Go come da boss fo all yoa brudda guys.
\q2 Da odda boys yoa mudda wen born goin go down in front you fo show respeck.
\q Da ones dat say dey like bad tings happen to you,
\q2 God goin make bad tings happen to dem!
\q Da ones dat say dey like good tings happen to you,
\q2 God goin make good tings happen to dem!”
\s Esau Come Back
\p
\v 30 Afta Isaac pau tell Jacob all da good tings he like Yahweh fo do fo his boy bumbye, Jacob go outa da place wea his fadda Isaac stay. An same time, Jacob brudda Esau come back from hunt wild meat.
\v 31 Esau cook da wild meat fancy kine, da way his fadda like. Den he take um by his fadda, jalike his brudda wen do. He tell his fadda, “I come back awready, Pa. Sit up an eat da wild meat dat I bring you. Den you can tell all da good tings dat you like Yahweh do fo me bumbye.”
\p
\v 32 Isaac tell Esau, “Wot! Who you?”
\p Esau tell, “Az me. I yoa numba one boy Esau.”
\p
\v 33 Isaac, he shake all ova. He plenny scared. He tell, “Den, who da odda guy dat wen go hunt wild meat an bring um by me? I already eat all dat meat befo you wen come hea, you know. An den, I wen make blessing fo him an tell all da good tings dat I like Yahweh do fo him bumbye! An dat kine blessing, no can change! Az ony fo him.”
\p
\v 34 Wen Esau hear wat his fadda wen tell, he cry an yell real loud. Esau tell his fadda Isaac, “Bless me too, Pa! Tell me all da good tings dat you like Yahweh do fo me too bumbye!”
\p
\v 35 But Isaac tell um, “No can! Yoa brudda was hea an he wen trick me. Az how he wen take away da blessing dat was fo you!”
\p
\v 36 Esau tell, “Az right! You wen give him da name Jacob, dat sound kinda like ‘take ova,’ so now, he take ova wass mines two times awready! Firs time, he take away da rights fo get yoa stuffs afta you mahke, dat I get cuz I yoa numba one boy. Dis time, he wen take away from me da ting you wen tell, bout all da good tings dat you like Yahweh do fo yoa older boy bumbye!”
\p Den Esau tell, “But fo shua, get some odda good tings dat you wen keep fo aks Yahweh fo
do fo me bumbye, yeah?”
\p
\v 37 Isaac tell Esau, “Wo! Hard, you know. I wen make him da boss fo you. I awready wen give him all his brudda guys fo work fo him, an I wen give him plenny wheat an wine fo make him strong. So now, fo you, no mo odda ting dat I can aks God fo give you, cuz I give eryting to him, my boy!”
\p
\v 38 Esau tell his fadda, “No mo even one fo me, Pa? Az ony one time you goin make blessing?! Tell me too, all da good tings dat you like Yahweh do fo me bumbye!” Den Esau wen cry plenny loud.
\p
\v 39 Den his fadda Isaac wen tell Esau dis:
\q “Da place wea you goin live,
\q2 No goin be wea get plenny good stuffs from da land,
\q2 An small rain from da sky.
\q
\v 40 But you goin need sword fo fight so you can stay alive,
\q2 An you goin work fo yoa brudda.
\q Afta, you goin like get outa dea
\q2 An you goin run way from yoa brudda
\q So he no can tell you wat you gotta do no moa.”
\p
\v 41 From dat time, Esau stay huhu inside bout Jacob, cuz dea fadda wen tell Jacob an not him, all da good tings dat he like Yahweh do fo his boy Jacob bumbye. Esau tinking, “Bumbye my fadda guy mahke, an afta da  funeral time, den I goin kill my brudda Jacob!”
\s Jacob Run Away Haran Side
\p
\v 42 Somebody wen hear wat Esau was goin do, an tell Rebecca. She send somebody fo tell her younga boy Jacob fo come. She tell um, “Dis how yoa brudda Esau figga he goin take away da sore he goin get inside wen his fadda mahke -- he tinking, ‘Bumbye I kill Jacob!’
\v 43 So now, my boy, lissen wat I tell you. Get outa hea an run away Haran side right now, by my brudda Laban.
\v 44 Stay his place till yoa brudda pau huhu,
\v 45 till he no like kill you no moa, an he foget da ting you do to him. Den, I send somebody fo bring you back hea. No good I lose you two boys, same time!”
\p
\v 46 Den Rebecca go talk to Isaac. She tell um, “You know da wahines from aroun hea from da Het ohana? I no like dem! If Jacob go marry one a dem wahines from da Het peopo jalike Esau wen do, one local kine wahine from aroun hea, mo betta I mahke!”
\c 28
\s Isaac Tell Jacob How He Gotta Do
\r (Jesus Guys 3:25; Galatia 3:8)
\p
\v 1 So Isaac tell Jacob fo come by him. He aks God fo make Jacob so he can do eryting God like him fo do. Den he tell Jacob, “No take one Canaan kine wahine from hea fo come yoa wife.
\v 2 You gotta go now Padan-Aram side, by yoa mudda's fadda Betu`el house. Yoa mudda brudda Laban, he get daughtas. Take one a dem fo yoa wife.
\v 3 I like Da God Dat Get All Da Powa fo make you so you can do eryting he like you do, so you get plenny kids. Goin get plenny diffren peopos come from you bumbye.
\v 4 I like God do da same good tings fo you an da peopo dat goin come from you, jalike he wen tell Abraham he goin do. I like you come da owna fo da land wea you put up yoa tents right now, da land dat God wen tell Abraham he goin give um bumbye.”
\s Isaac Tell Jacob Fo Go
\p
\v 5 Den Isaac tell Jacob fo go Padan-Aram side, by his uncle Laban. Laban fadda was Betu`el da Aram guy, an Laban sista was Rebecca, Jacob an Esau mudda.
\s Esau Marry Ishmael Daughta
\p
\v 6 Bumbye, Esau find out dat Isaac wen tell God da good tings dat he like God do fo Jacob, an dat Isaac like send Jacob Padan Aram side fo get one wahine from ova dea. Esau find out too, dat Isaac wen tell Jacob, “No marry one Canaan kine wahine!”
\v 7 Esau know dat Jacob lissen to his fadda an mudda guys an like go Padan-Aram side.
\p
\v 8 Now Esau see dat his fadda Isaac no like da Canaan wahines.
\v 9 Az why Esau go by his uncle Ishmael. Esau awready get two wifes, but he marry Mahalat too. Her, Ishmael daughta an Nebaiot sista.
\s Jacob Get Dream Bout God, Bethel Side
\r (John 1:51)
\p
\v 10 Jacob go way from Be`er-Sheba, an now go Haran side.
\v 11 He come one place an stay dea dat nite, cuz da sun go down awready. He take one big rock from ova dea fo put unda his head, an he lay down sleep.
\v 12 Den Jacob get one dream. Inside da dream, he see jalike had stone steps from on top da groun all da way up inside da sky. He see angel messenja guys from God going up an coming down on top da steps!
\r (Jesus Guys 3:25; Galatia 3:8)
\p
\v 13 Den, inside da dream, Jacob see Yahweh standing way up on top da step in da sky. Yahweh tell, “Dis me, Yahweh. I da God dat yoa granfadda Abraham an yoa fadda Isaac wen pray to. Dis same land wea you stay sleep tonite, I goin give um to you an to da peopo dat goin come from you bumbye.
\v 14 Yoa peopo goin come plenny, jalike no can tell how plenny sand get on top da groun. Dey goin go all ova dis land, makai side an mauka side, up country side an low country side. All da diffren ohanas all ova da world, bumbye wen dey tink bout you an da peopos dat goin come from you, dey goin say, ‘Eh! We like God do good tings fo us guys too, jalike he doing fo Jacob an fo his odda ohana dat come from him!’
\v 15 So you know wat? I stay wit you. I goin take care you, ery place you goin go. Bumbye I goin bring you back hea, dis land. I no goin leave you behind. I make dis promise: I goin do eryting dat I tell you I goin do.”
\p
\v 16 Den Jacob wake up. He tell, “Fo real, Yahweh, stay dis place! An me, I neva know!”
\v 17 Jacob come all shook up, an he tell, “Scary, dis place! Gotta be, dis da house wea God stay, an da gate fo go inside da sky!”
\s Jacob Put Up One Rock Fo Rememba Wat Wen Happen
\p
\v 18 Da nex morning early, Jacob wake up. He take da big rock dat he wen put unda his head fo sleep, an he set um up jalike one post, an he pour olive oil on top fo show love an respeck fo God.
\v 19 He give dat place da name Bethel, dat mean, “God's House.” (Befo time, da town dat was dea, dey ony call um Luz.)
\p
\v 20 Den Jacob make one strong promise. He tell, “God, if you stay wit me, an take care me dis trip I making, an give me food fo eat an clotheses fo wear,
\v 21 an if I come back my fadda house an eryting go good fo me -- den you, Yahweh, you goin be da God fo me too.
\v 22 Dis rock hea, dat I put up jalike one spesho post fo no foget wat wen happen dis place, dis goin be God's house. An God, from eryting you give me, I goin give ten percent to you.”
\c 29
\s Jacob Go Laban House
\p
\v 1 From Bethel, Jacob wen hele on, till he come da land wea da ohanas from da east side live.
\v 2 Ova dea inside da boonies, in front him, he see one puka wea da watta come out. Had plenny sheeps laying down ova dea, cuz ery day da sheep farma guys let um drink da watta dat come outa da puka. Had da sheeps from one sheep farma one side, and da sheeps from one nodda farma da odda side, and da sheeps from one nodda farma, da odda side, three sheep farma guys. But had one big rock stay cova da puka.
\v 3 Da sheep farma guys, dey erytime wait till all da sheeps come togedda. Den dey push da big rock from on top da puka an let da sheeps go drink. Afta, dey put back da big rock on top da puka.
\p
\v 4 Jacob tell um, “Eh bruddas, wea you guys from?”
\p Dey tell um, “Us, from Haran.”
\p
\v 5 He aks um, “So, you guys know Laban? Nahor grankid?”
\p Dey tell, “Yeah, we know um.”
\p
\v 6 Den he aks, “Laban, he stay okay, o wat?”
\p Dey tell um, “Yeah, he stay okay. An look ova dea! Dass Laban daughta Rachel. She bringing dea sheeps ova hea.”
\p
\v 7 Jacob tell, “But, wat? Still hot, you know. Mo betta give da sheeps watta an let um go back eat grass. Not da right time yet fo da animals come togedda.”
\p
\v 8 But dey tell um, “Us no can, ova hea. Gotta wait till da sheeps from all da sheep farma guys come togedda. Den gotta push da big rock from on top da puka, an all da sheeps drink watta, same time.”
\s Jacob Meet Rachel
\p
\v 9 Jacob an da guys still talking, an Rachel come dea wit all her fadda sheeps, cuz she da one take care da sheeps fo her fadda.
\v 10 Jacob see Rachel. She Laban's daughta, an Laban his mudda brudda. Da sheeps, dey Laban sheeps. So, right den an dea, Jacob go by da puka, an push da big rock from on top, an he let his uncle Laban sheeps drink watta.
\p
\v 11 Afta, Jacob go kiss Rachel, an he start fo cry plenny.
\v 12 Jacob tell Rachel dat her fadda an him from da same ohana, dat he Rebecca boy. So quick time, Rachel run an tell her fadda.
\s Laban Take In Jacob
\p
\v 13 Wen Laban hear dat his sista boy Jacob stay come, he run fo tell um aloha. Laban hug Jacob, an give um kiss, an take um inside da house. Jacob tell Laban eryting dat wen happen,
\v 14 an Laban tell him, “Fo shua, me an you get da same blood!”
\p Jacob stay dea one month.
\v 15 Afta, Laban tell Jacob, “Eh, me an you, we stay from da same ohana. But dat no mean you gotta work fo me fo free! Tell me, how much you like me pay you fo work fo me?”
\s Jacob Like Marry Rachel
\p
\v 16 Now, Laban, he get two daughtas. Da older daughta name Leah, an da younga daughta name Rachel.
\v 17 Leah, she get pretty eyes, but Rachel, she real good looking, wit one awesome figure.
\v 18 Jacob, he stay in love wit Rachel awready. He tell Laban, “I work fo you seven year, if you give me yoa younga daughta Rachel fo marry.”
\p
\v 19 Laban, he tell, “Okay, az mo betta I give her to you an not to some odda guy. Stay hea wit me.”
\v 20 Dass how come Jacob wen work seven year so he can marry Rachel. An he figga, was ony jalike two-three days, cuz he so plenny in love wit her.
\s Laban Trick Jacob
\p
\v 21 Da time come, wen Jacob pau work seven years fo Rachel. Jacob tell Laban, “Kay den! Give me Rachel so I can marry her.”
\v 22 So Laban wen tell erybody from dat place fo come togedda, an he wen make one big wedding lu`au.
\v 23 Nite time, Laban take his daughta Leah by Jacob, an Jacob an Leah sleep togedda.
\v 24 (Same time, Laban give his daughta Leah da slave wahine Zilpah fo work fo her.)
\p
\v 25 Morning time come, an Jacob wake up. He see was Leah wit him, not Rachel! Jacob tell Laban, “Wass up? Wat you do to me! I work fo you seven years so I can marry Rachel! How come you trick me lidat?!”
\s Laban Make Jacob Work Mo Plenny Fo Marry Rachel
\p
\v 26 Laban tell um, “Eh, you know, dass not how we do um hea. Get custom our place, da older sista gotta get married firs. Afta, da younga sista can get married.
\v 27 Wait! Afta one week, den da wedding lu`au an stuff fo Leah pau. Den, if you like work for me seven year moa, den you can marry Rachel too.”
\p
\v 28 So dass how Jacob wen do. He wait one week till all da wedding kine stuff pau. Den Laban give him his daughta Rachel too fo marry.
\v 29 (Same time, Laban give his daughta Rachel da slave wahine Bilhah fo work fo her.)
\v 30 From dat time, Jacob wen sleep wit Rachel too. He get mo plenny love fo Rachel den fo Leah. An he stay dea work fo Laban, anodda seven year.
\s God Give Leah Kids
\p
\v 31 But Yahweh, he see dat Jacob no mo love an aloha fo Leah. Dass why Yahweh let Leah get bebe, but Rachel, she no can get bebe, dat time.
\v 32 Leah come hapai, an get one bebe boy. She give um da name Reuben, cuz she tinking, “Yahweh see dat I get trouble,” an da word Reuben sound kinda like “see one boy,” dea language. An she tinking dis too: “Now my husban goin love me.”
\p
\v 33 Leah come hapai one mo time an get one nodda bebe boy. She say, “Dis cuz Yahweh know dat my husban no like me, dass why Yahweh wen give me dis bebe too.” She call um Simeon, cuz sound kinda like “somebody dat lissen,” dea language.
\p
\v 34 Den Leah come hapai one mo time, an get bebe boy again. She call dat one Levi, cuz sound kinda like “come tight,” dea language. She say, “Dis time fo shua, my husban goin come tight wit me, cuz I wen born three boys fo him.”.
\p
\v 35 One mo time, Leah come hapai an get bebe boy. She call um Judah, cuz sound kinda like “tell good tings.” She tell, “Dis time, I goin tell good tings bout Yahweh!” From dat time, she neva have kids again, till layta.
\c 30
\s Rachel Give Her Slave Girl To Jacob
\p
\v 1 All dat time, Rachel see dat she no can born kids fo Jacob. Stay blow her mind, cuz her sista get kids an her no mo. So Rachel tell Jacob, “Eh! Give me kids! If I no mo kids, fo shua I goin come so plenny shame dat I goin mahke!”
\p
\v 2 Jacob come huhu wit Rachel. He tell: “Wot! You tink I da one doing dis, o wat? God, he da one dat no let you get bebe, not me!”
\p
\v 3 Rachel tell, “Kay den. Da slave wahine Bilhah dat work fo me, go sleep wit her. Den she goin born kids fo hanai dem to me. Az how I goin start anodda ohana dass mines, from her.”
\v 4 Dass how come Rachel wen give Bilhah to Jacob fo come jalike one nodda wife. Jacob sleep wit her,
\v 5 an Bilhah come hapai an born one boy fo Jacob.
\p
\v 6 Den Rachel tell: “God make dis come right fo me awready, cuz he da judge. He wen lissen wat I aks um fo do. an he give me one boy.” Dass why Rachel call da bebe Dan, cuz sound kinda like “make um right,” dea language.
\p
\v 7 Den da slave wahine Bilhah dat work fo Rachel come hapai one mo time. She born one nodda boy fo Jacob.
\v 8 Rachel tell, “I wen struggle plenny wit my sista awready, an now I stay win.” She call dat bebe Naftali, cuz sound kinda like “struggle,” dea language.
\s Da Odda Slave Girl Get Kids Fo Leah
\p
\v 9 Leah, she see dat now she pau get bebe. So she take da slave wahine Zilpah dat work fo her, an give her to Jacob fo come jalike one nodda wife fo him too.
\v 10 Den Zilpah, da one dat work fo Leah, she born one boy fo Jacob.
\v 11 Leah tell, “Eh, good ting happen fo me!” Dass how come she call da boy Gad, cuz sound kinda like “good ting happen,” dea language.
\p
\v 12 Layta, da wahine Zilpah born one nodda boy fo Jacob.
\v 13 Dat time Leah tell, “Now I stay feel good inside!” She tinking, “Now, da odda wahines goin see I stay feel good inside!” Dass how come she wen call dat boy Asher, cuz sound kinda like “feel good inside,” dea language.
\p
\v 14 One time, dey cutting da wheat, an Reuben find some love apple root plants inside da boonies, dat peopo tink help da wahines fo get kids. Reuben bring um by his mudda Leah. Rachel, she tell Leah, “Please, give me some a da love apple root dat yoa boy wen find.”
\p
\v 15 Leah tell, “Wot! No big deal fo you take away my husband! An den now, you like take some a da love apple root too, dat my boy wen bring!”
\p Rachel tell Leah, “Kay den. You give me some a dat love apple root dat yoa boy wen bring, an tonite, I let Jacob sleep wit you.”
\p
\v 16 Sun down time, Jacob stay coming home from da place wea dey cutting da wheat. Leah go meet him. She tell him, “I da one you sleep wit tonite. My boy wen get love apple root, an I give some to Rachel fo pay fo you sleep wit me!” So dat nite, Jacob sleep wit Leah.
\s Leah Get Her Las Kids
\p
\v 17 God lissen to wat Leah wen aks um fo do. She come hapai, an she born her numba five boy fo Jacob.
\v 18 Den Leah tell, “God, he pay me good kine, cuz I wen give da slave wahine dat work fo me to my husband.” Dass how come Leah give da boy da name Issachar, cuz sound kinda like “pay good kine,” dea language.
\p
\v 19 Den, Leah come hapai one mo time an born her boy numba six fo Jacob.
\v 20 Leah tell, “God give me nice kine present. An now, my husban goin make me da wife he get plenny respeck fo, cuz I give him six boys awready.” Dass how come Leah give da boy da name Zebulon, cuz sound kinda like “plenny respeck,” dea language.
\v 21 Layta, Leah come hapai an born one girl fo Jacob. Leah give her da name Dinah.
\s God Give Rachel Kids
\p
\v 22 Den God wen tink bout Rachel. God lissen, an make her so she can get bebe too.
\v 23 Rachel come hapai an born one boy. She tell, “God take away my shame awready, from all da time I no can have kids.”
\v 24 Rachel give da boy da name Joseph, cuz she say, “I like Yahweh give me one nodda boy too,” an da name “Joseph” sound kinda like “give some mo,” dea language.
\s Jacob Like Go Home
\p
\v 25 Afta Rachel born Joseph, Jacob tell Laban, “I like you let me go back home now, my own land.
\v 26 Let me take my wifes an my kids, an go. I wen work hard fo you awready fo get dem, an you know all da work I wen do fo you pay back fo dem awready.”
\p
\v 27 But Laban tell um, “I no like you go, but I like tell you one mo ting, cuz I yoa friend. I know I stay rich awready, an Yahweh do plenny good kine stuff fo me, cuz a you.
\v 28 Jus tell me how much I owe you if you work mo fo me, an I goin pay you.”
\p
\v 29 Jacob tell, “You know how many years I wen work fo you, an see how good yoa cows an sheeps an goats stay cuz I take good care a dem.
\v 30 Befo I come hea, you ony had litto bit, you know, but now you get plenny. Ery place I go, Yahweh make eryting come out good fo you. But, wat bout me? Az time awready, I gotta do someting fo my own ohana peopo now.”
\s Jacob Pick Da Sheeps An Goats Dat Laban No Like
\p
\v 31 Laban tell, “Kay den. How much you like me pay you?”
\p Jacob tell um, “You no gotta pay me notting. Ony do dis one ting fo me, an I goin take care yoa sheeps an goats jalike befo time.
\v 32 Today, let me walk thru all yoa sheeps an goats, an pull out ery young sheep an young goat dat get litto spot o big spot on dem, plus, all da brown color sheeps, boy kine an girl kine. Give dem to me, an az how you goin pay me.
\v 33 An bumbye, you know an can tell dat I make strait wit you. Cuz wen you go look da animals I wen get, if get one goat ova dea dat no mo spots on top, o if get one sheep dat not brown color, den you know dat I wen steal dat one from you.”
\p
\v 34 Laban tell, “Kay den. Goin be jalike you tell me.”
\v 35 Dat same day, Laban guys wen go get all da boy kine goats dat get twist kine tail o stripe on top, an all da girl kine goats dat get spots on top wit litto bit white, an all da brown color sheeps. He tell his boys fo take um all away from dea.
\v 36 Laban dem wen take all dat kine sheeps an goats far way, jalike three days away from wea Jacob stay. Wen dey doing dat, same time, Jacob taking care all da odda sheeps an goats fo him.
\s Jacob Come Rich From Da Sheeps An Goats
\p
\v 37 But Jacob go cut shoots from da poplar tree, an da almond tree, an da plane tree. He hemo da bark litto bit from on top da shoots so da white wood undaneat da bark look jalike stripes.
\v 38 Den Jacob put da sticks wit da white stripes standing up inside da trough fo watta, right in front da place wea da girl kine sheeps an goats come fo drink watta. Dey stay in heat wen dey go dea fo drink.
\v 39 An cuz dey in heat dea in front da sticks wit da white stripes, da bebe sheeps an goats born wit twist kine tail, an wit stripes an spots all ova.
\v 40 Da boy kine sheeps, Jacob keep dem one side. But da girl kine, he let um go breed ony wit Laban sheeps dat get stripes an brown color. Dass how he wen set um up so all da bebe sheeps come out his kine sheeps. But he make his own boy kine sheeps stay one side an neva let dem go wit da odda sheeps dat Laban get.
\p
\v 41 Jacob wen do one nodda ting: erytime da strong girl kine animal come in heat, Jacob put da sticks wit da stripes inside da watta trough wea da animals can see um good, so dey breed ova dea in front da sticks.
\v 42 But wen da animals dat in heat not strong, den Jacob no put da sticks dea. Dat way, Laban get all da not strong animals, an Jacob get all da strong animals.
\v 43 Dass how Jacob come real rich, wit plenny sheeps an goats, an plenny camels an donkeys, an plenny slave guys an wahines dat work fo him.
\c 31
\s Jacob Get Ready Fo Go Home
\p
\v 1 One time, Jacob wen find out dat Laban boys was talking, “Eh! Dat Jacob, he take away eryting our fadda get. Da bugga use our fadda stuffs fo make him come real rich.”
\v 2 Jacob see one nodda ting too: Laban not acking nice to him jalike befo time.
\p
\v 3 Den Yahweh tell Jacob, “Time awready fo you go back yoa ancesta guys land wea yoa ohana guys stay. I goin stay wit you.”
\s Jacob Tell How God Wen Help Him
\p
\v 4 Dat time, Jacob stay inside da boonies, wit da sheeps. He send somebody fo go tell Rachel an Leah fo come ova dea by him.
\v 5 Wen dey get dea, Jacob tell his wifes, “I see dat you guys fadda not acking nice to me now, da way he wen make befo time. But no matta -- da God dat my fadda guy pray to, he stay wit me.
\v 6 You know awready, I work hard an do good job fo yoa fadda.
\v 7 But him, he bulai me. Ova an ova, he change wat he pay me.
\p
“But God neva let him do notting fo hurt me.
\v 8 Weneva yoa fadda guy tell me, ‘Now, I goin pay you wit da sheeps an goats dat get spot all ova dem,’ den all da girl kine sheeps an goats dat wen born bebe sheeps an goats, all get spots all ova dem. Den, weneva he tell me, ‘Now, I goin pay you wit da sheeps and goats dat get twist kine tail,’ den all da girl kine sheeps an goats dat wen born bebe sheeps an goats, all get twist kine tail.
\v 9 Dass how God take away da sheeps an goats an cows from yoa fadda, an give um to me.
\p
\v 10 “One time, wen da sheeps an goats was in heat, I get one dream. Dis wat I see inside my dream. I wen see da boy kine goats dat was breeding wit da ones in heat, an dey all get twist kine tail an spot an diffren kine color all ova.
\p
\v 11 “Den, inside da dream, one angel messenja guy from God tell me, ‘Eh Jacob!’ I tell um, ‘Yeah, dass me!’
\v 12 Da angel tell, ‘Look. See ony da boy kine goats dat get twist kine tail an spot an diffren kine color all ova, stay breeding wit da ones in heat. Dass cuz I see awready, eryting dat Laban doing to you.
\v 13 Me, I da same God you wen see Bethel side. Dass da place wea you put up da big rock jalike one post, an wen pour olive oil on top fo show love an respeck fo me. You wen make one strong promise ova dea fo do someting spesho fo me. So now, go way from dis land, an go back yoa own ohana land.’-”
\s Jacob Wifes, Dey Like Go Too
\p
\v 14 Rachel an Leah, dey tell Jacob, “Az okay wit us. Us guys no goin get notting from our fadda guy, anyway. He no goin give us notting, no matta us his kids.
\v 15 He stay make us jalike we not from his ohana. Jalike he wen sell us, an all da money dat suppose to be fo us all gone awready.
\v 16 But all da money an stuff dat God take away from our fadda guy an give um to you, fo shua dass fo us an our kids. So now, you go do wateva God tell you.”
\s Laban Chase Jacob
\p
\v 17 So, Jacob go put his wifes an his kids on top camels fo go.
\v 18 He get togedda all his sheeps, goats, an cows, an odda stuffs dat he get Paddan-Aram side, fo go by his fadda Isaac, Canaan land side.
\v 19 Dat time dey go, Laban awready stay inside da boonies fo cut da wool from his sheeps. Befo Rachel go, she go steal da idol kine gods dat her fadda ohana pray to.
\v 20 Jacob, he neva tell Laban da Aram guy dat he goin go, so he neva know notting dat dey was goin leave.
\v 21 He take all da stuffs he get, an go. He go cross da Eufrates Riva, fo go up country Gilead side.
\p
\v 22 Laban neva know dat Jacob wen go, till somebody wen tell him three days layta.
\v 23 Laban, he get togedda his ohana guys, an dey chase Jacob. Dey catch um up seven days layta, up country Gilead side.
\v 24 But dat nite, God wen let Laban da Aram guy see um inside one dream. God tell Laban, “Watch out! No say notting to Jacob, bad kine o good kine!”
\s Laban Catch Up Jacob
\p
\v 25 Jacob, he wen put up his tents awready, up country Gilead side. Den Laban come by Jacob, an Laban an his ohana guys put up dea tents, same place not too far.
\v 26 Wen dey come togedda, Laban tell Jacob, “Eh! Wat you wen do? How come you neva tell me? You take my daughtas wit you, jalike you one army guy an dey yoa prisonas!
\v 27 How come you go hide yoaself so you can run away? You steal stuff from me an neva tell me notting, hah? If you wen tell me you going befo time, I goin make big party fo let you go, wit songs an tambourine an guitar!
\v 28 But you, you neva even let me kiss my daughtas an my grandkids fo tell um aloha! Stupid, make lidat!
\p
\v 29 “I get da powa fo hurt all you guys, you know. But las nite, da God dat yoa fadda guy pray to, he tell me, ‘Watch out! No say notting to Jacob, bad kine o good kine.’
\v 30 I figga, you gotta hele on, cuz you tinking plenny bout yoa fadda guy house. But, how come you steal my idol kine gods?”
\s Laban Look Fo Da Idol Gods
\p
\v 31 Jacob tell Laban, “I was scared, cuz I tinking you goin take back yoa daughtas an bus me up. Dass how come I run away.
\v 32 But fo yoa idol gods?! If you find dem wit one a my peopo, dat guy no goin stay alive! I say dis in front all our ohana guys: You show me one ting I get dass yours, an you can take um back!” Jacob talk lidat cuz he neva know dat Rachel wen steal da idol kine gods.
\p
\v 33 So Laban go inside Jacob tent firs, den inside Leah tent an da tents fo da two slave wahines dat work fo his two daughtas, but he neva find notting. Afta he pau inside Leah tent, he go inside Rachel tent.
\v 34 But befo Laban go inside Rachel tent, Rachel take da idol kine gods an put um inside da saddle fo her camel, an sit down on top um. Laban open up eryting inside da tent an look inside. He neva find notting.
\p
\v 35 Rachel tell her fadda “I like show you respeck, but no huhu, yeah? I no can stand up fo you, cuz right now I stay get my sick time dat come ery month, you know.” Laban look all ova da place, but he neva find da idol kine gods fo his ohana.
\s Jacob Make Grumble Wit Laban
\p
\v 36 So den, Jacob come real huhu an start fo make grumble wit Laban. He tell um, “So, wat you wen find?! You tink I goin do someting fo mess up our ohana?! Wat kine bad ting I do to you, dat you chase me lidat?!
\v 37 Cuz you wen go look ova eryting I get. So! Wat ting you wen find hea dat come from yoa house? Put um hea, in front da whole ohana, so dey can see! Den let yoa ohana guys an my ohana guys figga, if I owe you someting, o not!
\p
\v 38 “Twenny year now, I stay wit you. Yoa girl kine sheeps an goats, dey neva lose even one bebe. Yoa boy kine sheeps, I neva kill even one fo eat.
\v 39 Wen da wild animals kill one a your sheeps o goats, I neva bring da body to you. I pay fo um, so you neva lose notting. You make me pay, no matta was day time o nite time dat da wild animal wen steal um.
\v 40 Dis how was: I work day time wen too hot fo work, an nite time I come real cold, an I no can sleep.
\v 41 Yeah, dass wat happen to me, da twenny year I stay wit you. I wen work fourteen year fo marry yoa two daughtas, plus six year fo pay you fo da sheeps an goats. An den, you change my pay plenny times.
\p
\v 42 “But da God dat my fadda pray to, dass da God fo Abraham. He da One dat make Isaac scared an shaky cuz he so awesome. He stay wit me. If he neva stay wit me, you no give me notting, an tell me fo go way. But God, he see how plenny hard time I get, an how plenny hard I work. Las nite, wat he tell you wass right, cuz he da Judge.”
\s Laban An Jacob Make Strong Promise To Each Odda
\p
\v 43 Den Laban tell Jacob dis: “Kay den. Da wahines, dey my daughtas. Da kids, dey my grankids. Da sheeps an goats, dey my sheeps an goats. Eryting you see, mines. But wat? I no can do notting now bout my daughtas, an da kids dey wen born.
\v 44 So come. Now, we make deal, me an you. We put up someting so erybody goin know wat wen happen hea wit me an you.”
\p
\v 45 So Jacob, he take one big rock an put um up jalike one post.
\v 46 Den Jacob tell his ohana guys, “Go bring some mo rocks.” So dey get odda rocks an make one big pile. Right dea by da pile, Jacob guys an Laban guys wen eat togedda.
\v 47 Laban give dat pile a rocks da name Yegar-sahaduta, dat mean, “Da Rock Pile Fo Rememba Wat Happen,” Aram language. Jacob, he give um da name Gal-ed, dat mean same ting, Hebrew language.
\s Laban An Jacob Make Strong Promise
\p
\v 48 Laban tell, “Dis rock pile hea, so erybody goin know wat wen happen wit me an you, dis day.” Dass how come get da name Gal-ed.
\v 49 Dey call da rock pile Mizpah too, dat mean “Place Fo Watch From,” cuz Laban tell, “I like Yahweh watch you an watch me, all da time dat we no can see each odda.
\v 50 If you make any kine to my daughtas, o if you marry odda wahines, no matta no mo nobody dat know. Cuz no foget: God know wat happen wit you an me.”
\p
\v 51 Den Laban tell Jacob, “Look. Dis da rock pile I wen make, an dis da rock dat stand dea jalike one pos. I goin stay one side, an you stay da odda side.
\v 52 Dat pile an dat pos, dey stay dea so us no goin foget dat I not suppose to go da odda side dis pile fo bus you up, an you not suppose to go da odda side dis pile an dis pos fo bus me up.
\v 53 I like da God fo yoa granfadda Abraham an da God fo my granfadda Nahor be da judges, if I stay right o if you stay right.”
\p So Jacob make one strong promise fo stick wit da deal, an he aks da God dat make his fadda Isaac stay scared an shaky cuz he so awesome, fo make shua he do eryting right.
\v 54 Den Jacob make sacrifice to God dea inside da up country, an he tell Laban an all da odda ohana people fo come eat wit him. Afta, dey all wen sleep dea, up country side.
\p
\v 55 Nex morning, Laban get up early. He kiss his daughtas an his grankids, an aks God fo do good tings fo dem. Den he go home.
\c 32
\s Jacob Make Ready Fo Meet Esau
\p
\v 1 Jacob go hele on again. Had angel messenja guys from God wen see um ova dea.
\v 2 Wen Jacob see dem, he tell, “Dis place, az God's place, an dey God's angel army guys fo shua.” Dass how come he give dat place da name Mahanaim, cuz sound kinda like “Two Camping Place,” dea language.
\s Jacob Send Messenja Guys By Esau
\p
\v 3 Den Jacob send messenja guys fo go by his brudda Esau, Edom side, Se`ir land, befo Jacob get dea.
\v 4 Jacob tell um dis: “I like you tell my boss Esau, ‘Aloha from Jacob yoa slave. Jacob like tell you dis: “I wen live Laban house till now.
\v 5 An now, I get plenny cows, donkeys, sheeps, an goats, plus slave guys an wahines dat work fo me. I send dese messenja guys to you, cuz you my boss, an I like tell you I stay coming an you make us feel good.”-’-”
\p
\v 6 Da messenja guys go ova dea. Den dey come back by Jacob. Dey tell um, “We wen go by yoa brudda Esau. He stay coming by you now, an he get four hundred odda guys stay come wit him.”
\v 7 Jacob, he plenny scared. Bodda him plenny. Az how come he tell half da peopo dat wit him, fo camp out one side, an he tell da odda half fo camp out da odda side, an same ting wit da sheeps an goats, da cows an da camels.
\v 8 He make lidat cuz he tinking, “If Esau come da one side an bus um up, maybe da guys dat stay da odda side can run away.”
\p
\v 9 An Jacob tell God, “Eh God! You da God fo my granfadda Abraham, an fo my fadda Isaac. You Yahweh, da One wen tell me: ‘Go back yoa own land wea yoa ohana stay, an I goin make good tings happen fo you.’
\v 10 Me, I not one importan guy. But you stay stick wit me cuz I yoa guy, an I know I can trus you erytime fo hang in dea wit me, yoa slave guy, jalike you wen tell me befo time. Cuz wen I go da firs time an I go cross dis Jordan Riva, I no mo notting. Da ony ting I had was one walking stick. Now, I get plenny nuff peopo fo fill up two camp.
\p
\v 11 “Now I stay aks fo yoa kokua, fo get me outa trouble from my brudda Esau. Cuz I stay scared a him, you know. No good he come hea an bus me up, me an da wahines an dea kids, erybody.
\v 12 You wen make promise to me awready, ‘Fo shua, I goin do plenny good kine stuff fo you. I goin make da peopo dat goin come from you come so plenny, dat no can count, jalike da sand on top da beach.’-”
\p
\v 13 Jacob dem stay dea dat nite. Da nex day, Jacob pick stuff from wat he get wit him, fo make one present fo show respeck fo his brudda Esau.
\v 14 He pick 200 goats, girl kine, an 20 goats, boy kine. Den he pick 200 sheeps, girl kine, an 20 sheeps, boy kine.
\v 15 He pick 30 camels, wahine kine dat giving milk to dea bebes, an dea bebe camels, plus 40 cows an 10 young bulls, an 20 donkeys, girl kine, an 20 donkeys, boy kine.
\v 16 He tell his worka guys, “Ery one a you guys, take one bunch animals an go wit dem. But from one bunch animals to da nex bunch, wait short time fo go, so dey all no go same time. Bumbye I go too.”
\p
\v 17 He tell da worka guy dat going firs, how he gotta make. He tell um, “My brudda Esau goin see you, an he goin aks you, ‘Eh! Who yoa boss guy? Wea you going? Dis animals you taking, who da owna?’
\v 18 Den you tell my brudda dis: ‘All dis animals, az from Jacob, yoa slave guy. He stay send um fo present fo show respeck fo my boss Esau. Jacob, he goin stay come bumbye.’-”
\p
\v 19 Jacob tell da numba two worka guy fo do same ting, an same ting fo da numba three guy an all da odda guys dat going wit da animals. He tell all dem, fo tell Esau same ting wen dey see um.
\v 20 He tell um fo say dis too: “Yoa slave guy Jacob, he stay come afta us guys.” Cuz Jacob tinking, “I goin send present befo I get dea, den maybe dat make um, he not so plenny huhu wit me wen I see um. Maybe he let me go.”
\v 21 So all da animals fo make present wen go ahead, but Jacob dem, dey stay da place dey wen camp out dat nite.
\s Jacob Meet God
\p
\v 22 Nite time, Jacob get up, an take his two real wifes, an da odda two wifes, an his eleven kids. He tell um all fo go cross da Jabbok Stream togedda, one place you can go cross.
\v 23 Afta all dem go da odda side da stream, Jacob tell his worka guys fo take all his stuffs da odda side.
\v 24 He da ony guy dat stay dea, all by himsef.
\p Had one guy dea dat wen come an wrestle wit Jacob all nite till start fo come litto bit light.
\v 25 Wen da guy see dat he no goin win, he hit Jacob, da place wea da leg go inside da hip bone, an he pull da leg bone outa da hip bone.
\p
\v 26 Da guy tell Jacob, “Let me go! Get litto bit light awready.”
\p Jacob tell da guy, “No way I goin let you go. You gotta give me one blessing firs, fo make good tings happen fo me. Den I let you go.”
\p
\v 27 Da odda guy tell, “Wat yoa name?”
\p Jacob tell, “Jacob.”
\p
\v 28 Da odda guy tell, “From now, yoa name no goin be Jacob. Yoa name Israel now, cuz you make fight wit God an wit peopo, an you win.” (“Israel,” dat mean “make fight wit God,” dea language.)
\p
\v 29 But den Jacob aks da guy, “Please, tell me wat yoa name.”
\p But da guy tell, “Why you like know? No good you aks me dat!” Right den an dea, da guy wen give Jacob one blessing fo make good tings happen fo him.
\p
\v 30 Jacob give dat place da name Peni`el, dat mean, “God's face.” Cuz he tell, “I wen see God! I wen look his face, an I alive still yet!”
\v 31 Jacob hele on. Wen he go by Peni`el, da sun come up. But Jacob no can walk good cuz a da hip.
\v 32 (Dass how come da Israel ohana peopo, nowdays, wen dey eat meat, dey no eat da part wea da leg bone go inside da hip bone, cuz dass da place wea da guy wen hit dea ancesta Jacob dat nite.)
\c 33
\s Jacob An Esau Make Good To Each Odda
\p
\v 1 Jacob look, an ova dea, he see Esau coming -- an four hundred odda guys wit him! So Jacob tell Leah an Rachel an his odda two wifes fo take all dea own kids wit dem.
\v 2 He tell da odda two wifes go firs wit dea kids. Afta dem, he send Leah an her kids. An da las, he send Rachel an Joseph.
\p
\v 3 Den Jacob go fas an go in front his wifes an kids. Wen Jacob come nea his brudda Esau, he go down on top da groun fo show respeck, till he come nea his brudda, an he do dat seven times.
\v 4 Esau run to Jacob fo tell um aloha. Esau give his brudda Jacob big hug, an kiss um, an dey cry togedda.
\p
\v 5 Den Esau look aroun, an he see da wahines an da kids coming. He tell um, "Dis peopo dat wit you, who dem?"
\p Jacob tell um, "God do plenny good stuff fo me, yoa slave. Dey da kids dat God wen give me."
\v 6 Den da odda two wifes an dea kids come by Esau an go down on top da groun fo show um respeck.
\v 7 Den Leah an her kids come, an dey go down on top da groun fo show respeck. Afta Leah, Joseph an Rachel come, an dey go down on top da groun fo show respeck too.
\p
\v 8 Esau aks Jacob, "Den, all da odda big stack guys dat I wen meet awready, dey yoa guys too, o wat?"
\p Jacob tell um, "Yeah. I wen send dem fo you make good to me, cuz you da boss."
\p
\v 9 Esau tell um, "But brudda, I get plenny stuffs awready. Mo betta you keep all yoa stuffs. Dass fo you."
\p
\v 10 Jacob tell Esau, "But please? Take dis present dat I stay give you cuz I like you stay good to me. Cuz erytime I look you, jalike I looking God's face, cuz you take me in wit aloha.
\v 11 So, take da present I give you. God do plenny good kine stuff fo me, an I get plenny." Jacob stay aksing Esau fo take da present, an den Esau take um.
\p
\v 12 Den Esau tell Jacob, "Kay den, you get ready, an we go togedda. I go firs, cuz you guys no can go fas."
\p
\v 13 Jacob tell um, "Eh, you da boss. But you know dat some a da kids still small an not strong, an da sheeps, da goats, an da cows, dey giving milk to dea bebes, an I gotta take care dem. If my guys make um go too fast, even one day, bumbye all da animals goin mahke.
\v 14 So, you da boss an I da slave guy. But you go stay go firs, an I go stay come afta, easy kine, how da animals an da kids can walk feet. Dass how I goin go by you, my boss, Se`ir side."
\p
\v 15 Den Esau tell, "Kay den, I tell some a my ohana guys hea fo go wit you fo help."
\p But Jacob tell, "Eh, brah, no need! You da boss, an you making plenny nice to me awready!"
\s Jacob Make House Shekem Side
\p
\v 16 So, Esau guys go back Se`ir side dat same day.
\v 17 But Jacob, he go Succot. Ova dea, he build house fo himself, an make shade places fo da animals. Dass how come da place get da name Succot, dat mean "shade places," dea language.
\p
\v 18 Dass wat happen da time Jacob come all da way from Padan-Aram. Had one time afta dat, Jacob move house Shekem town, inside da Canaan land. He get dea okay, an notting bad happen to him. Jacob put up his tents in front Shekem town.
\v 19 Dat land wea Jacob put up da tent, he wen buy um from da Hamor ohana. (Hamor, he Shekem guy fadda.) Jacob wen pay da Hamor ohana peopo hundred piece da old kine silva money.
\v 20 Jacob wen put up one altar dat place, an he call um El-Elohe-Yisra`el, dat mean "God, he da God fo Israel," dea language.
\c 34
\s Da Rape
\p
\v 1 Jacob had one daughta, her name Dinah. Leah wen born her fo Jacob. One time Dinah go holoholo fo make visit wit some a da wahines dat live dea.
\v 2 Da main guy, dat land, was Shekem, Hamor boy from da Hiv peopo. He spock Dinah, an he take her an rape her.
\v 3 Den, Shekem wen start fo feel plenny love fo Dinah, Jacob daughta. So he make nice to her.
\v 4 Shekem tell his fadda Hamor, “I like you get me dis girl, fo come my wife.”
\s Da Fadda Like Make Deal
\p
\v 5 Jacob find out dat Shekem wen make pilau kine to his daughta Dinah. But his boys stay inside da boonies wit da cows, dat time. So Jacob neva say notting till afta da boys come home.
\v 6-7 Shekem fadda guy Hamor wen go outa da town fo talk wit Jacob. He get dea, same time Jacob boys come back from inside da boonies, cuz dey wen find out. Bodda dem plenny, an dey plenny huhu, cuz Shekem ack stink wit da Israel ohana wen he make lidat wit dea sista. Dat not da kine ting suppose to do.
\p
\v 8 Hamor talk wit Jacob an his boys. He tell dem, “My boy Shekem, he get plenny love inside his heart fo yoa daughta an he like marry her. Please, give her to him fo come his wife.
\v 9 We make deal so you guys can marry our daughtas, an us can marry yoa daughtas, yeah?
\v 10 You guys can live inside dis land wit us, any place you like live, any place you like go. You guys can make house hea, dis land.”
\p
\v 11 Den Shekem talk to Dinah fadda an brudda guys too. He tell um: “I like you guys make good to me. I pay wateva you guys tell me.
\v 12 No matta how plenny stuffs you guys aks me so I can marry da girl, I give you dat, an I give you guys presents too. I like pay wateva you guys tell me. Just give me da girl fo come my wife!”
\s Da Plan
\p
\v 13 Wen Jacob boys answer Shekem an his fadda guy Hamor, dey ony bulai-ing dem. Dey talk lidat cuz a wat Shekem wen do to dea sista Dinah.
\v 14 Jacob boys tell Shekem guys dis: “Us guys, we no can give our sista to one guy dat neva cut skin. Cuz fo our ohana, shame she marry one guy who neva cut skin.
\v 15 Ony one way we make deal wit you guys. If you guys come jalike us guys, an ery guy from yoa ohana cut skin, den okay.
\v 16 Den you guys can marry our daughtas, an us guys goin marry yoa daughtas, an us can live hea, an all goin come jalike one ohana.
\v 17 But if you guys no like lissen fo go cut skin, den us guys goin take her an go way.”
\p
\v 18 Hamor an his boy Shekem, right away dey figga, az good deal, dat.
\v 19 Da young guy Shekem, he no wait. Right away he do how dey tell um, cuz he like Jacob daughta plenny, an he da main guy fo all da Hamor ohana.
\v 20 So Hamor an his boy Shekem, dey go da place by da town gate wea da importan peopo hang out, an dey talk to da odda guys from dea town dat stay dea. Dey tell,
\v 21 “Dis peopo, dey our friend. Dey no goin make fight wit us guys, you know. Good dey stay live dis land, an go any place dey like, cuz ova hea get plenny land fo dem. Good we can take dea daughtas fo come our wifes, an we give dem our daughtas too.
\v 22 But fo make deal wit dem fo live wit us guys an come jalike one ohana, all us guys gotta cut skin jalike dem.
\v 23 An if we do dis, dea cows an dea stuffs an all dea animals, all dat goin be fo us guys! Fo dem make house wit us guys, ony get da one ting we gotta say we goin do, jalike dey tell us.”
\p
\v 24 So all da guys from da town dat stay old nuff fo dea army lissen to Hamor an his boy Shekem. Dey all cut skin.
\s Jacob Boys Bus Up Da Shekem Peopo
\p
\v 25 Numba three day afta da Shekem guys cut skin, dey still sore. Simeon an Levi, Jacob boys an Dinah brudda guys, dey take dea swords an go inside da town, an nobody know dey coming. Dey kill all da guys.
\v 26 Hamor an his boy Shekem, dey kill dem too wit swords. Den Simeon an Levi take Dinah outa Shekem house an go back dea place.
\p
\v 27 Jacob odda boys, dey go da town wea da mahke bodies stay, an steal eryting from da mahke guys houses, all ova da town, cuz az wea dea sista wen get rape.
\v 28 Jacob boys take all da sheeps an goats an cows an donkeys, eryting dat get inside da town an outside da town.
\v 29 Dey take all da money an da stuffs, an all da kids an da old peopo, an da mahke guys wifes, eryting inside dea houses. Jalike one army, dey take da wahines an da kids, an dey steal eryting from inside dea house.
\p
\v 30 Layta, Jacob tell Simeon an Levi, “You guys! Cuz a you, erybody goin make jalike I kapu! Now, da peopo dat live inside dis land, da Canaan peopo an da Periz peopo, dey goin make to me like I one stink kine guy. I no mo plenny guys wit me, you know. So if dey come togedda fo fight me, dey goin bus me up fo real kine an wipe me out, me an my ohana.
\p
\v 31 But da boys tell Jacob, “Wot! You tink az okay fo dem make to our sista jalike she one wahine dat fool aroun fo money, o wat? No way!”
\c 35
\s Jacob Move House Bethel Side
\p
\v 1 Had one time, God tell Jacob, “Go move house Bethel side. Live ova dea. Make one altar dea, fo pray to me. I da same God dat wen let you see me inside one dream, da time you wen run away from yoa brudda Esau.”
\p
\v 2 Jacob tell his ohana peopo an all da odda peopo dat was wit him, “All da idol gods you get from odda place, throw um out! Throw way all da kine stuff dat make you so you no can pray to God. Change yoa clotheses.
\v 3 We going Bethel side now. I goin make one altar ova dea fo God. He da God dat lissen to me, dat time I get plenny trouble. Ery place I stay go, dat God stay wit me.”
\v 4 So da peopo give Jacob all da idol gods from odda place dat dey get wit dem in dea house, an da rings from dea ear. Jacob bury all dat stuff unda da big tree dat stay nea to Shekem.
\v 5 Wen Jacob dem start fo go way from Shekem, God make da peopo inside all da odda towns aroun dea come real scared, so dey no go afta da Jacob ohana peopo fo kill um.
\s Jacob Pray To God Bethel Side
\p
\v 6 Dass how wen happen, da time Jacob an all da peopo wit him go Luz, da place dey call Bethel nowdays, inside da Canaan land.
\v 7 Jacob make one altar dea. He call da altar place El-Bethel, dat mean “Da God Dat Stay Bethel Side,” dea language. Cuz dat, da same place dat God let Jacob see um, da time Jacob wen run away from his brudda.
\p
\v 8 Dat time, Deborah mahke. Her da wahine dat take care Rebecca from small bebe time. Dey bury her unda da big tree nea to Bethel. Dey give dat tree da name Allon-Bakut, dat mean “Da Oak Tree Wea Peopo Cry,” dea language.
\s God Give Jacob New Name
\p
\v 9 God let Jacob see him one mo time, wen Jacob coming back from da Paddan Aram land. God give Jacob da powa fo come out good.
\v 10 God tell Jacob, 
\q “You, yoa name Jacob,
\q2 But from now, yoa name no goin be Jacob.
\q Yoa name Israel now.”
\m Dass how God give um da name Israel, dat mean jalike “Fight Wit God,” dea language.
\p
\v 11 God tell Jacob dis too,
\q “Me, I da God Dat Get All Da Powa.
\q2 I like you come plenny peopo in da world.
\q One peopo, an plenny odda peopos,
\q2 Dey all goin come from you.
\q2 Even goin get king guys dat going come from yoa ohana too.
\q
\v 12 Da land dat I wen give to Abraham an Isaac
\q2 I give you dat same land.
\q Da peopo dat going come from you bumbye,
\q2 I give dem dat land too.”
\p
\v 13 Den, God go way from da place wea he stay talk wit Jacob.
\v 14 Jacob put up one big rock jalike one pos, dat place wea God wen talk wit him. Den he pour wine on top, an olive oil, fo make sacrifice fo God on top da rock.
\v 15 Da place wea God talk wit Jacob, Jacob give um da name Bethel, dat mean, “God's House,” dea language.
\s Rachel Mahke
\p
\v 16 Afta dat, Jacob dem go way from Bethel. Dat time, Rachel hapai. Wen dey stay coming nea to Efratah town, Rachel stay ready fo born her bebe, but hard, an she no can.
\v 17 Wen hurt plenny fo born da bebe. Da wahine dat stay help Rachel tell her, “Eh, no scared! You get one nodda boy.”
\v 18 Rachel stay litto mo mahke. But jus befo she mahke, she give da bebe da name Ben-oni, dat mean “Da Boy Dat Make Me Cry Jalike Funeral Time,” dea language. But Jacob, da fadda, he give um da name Benjamin, dat mean “Da Boy Dat Spesho Fo Me,” dea language.
\p
\v 19 Dass wat happen wen Rachel mahke. Dey bury Rachel nea da road dat go by Efratah town, dass Betlehem.
\v 20 Jacob put up one big rock jalike one pos on top da grave. Still yet, get dat Pos Fo Da Place Dey Bury Rachel.
\s Jacob Kids
\p
\v 21 Layta, Israel move house one mo time. He put up tent da odda side Migdal-Eder.
\v 22 Da time Israel stay dat side, Reuben wen go sleep wit Bilhah, dat was his own fadda odda wife. Israel, he find out.
\p So, Jacob had twelve boys.
\v 23 Leah was da mudda fo Jacob's numba one boy Reuben, den Simeon, an Levi, an Judah, an Issachar, an Zebulun.
\v 24 Rachel was da mudda fo Joseph an Benjamin.
\v 25 Bilhah, da slave wahine dat wen work fo Rachel, was da mudda fo Dan an Naftali.
\v 26 Zilpah, da slave wahine dat wen work fo Leah, was da mudda fo Gad an Asher. Dass Jacob boys, dat wen born Paddan-Aram side fo him.
\s Isaac Mahke
\p
\v 27 Jacob come home by his fadda guy Isaac, Mamre side, nea Kiriat-Arba town, da one dey call Hebron nowdays. Dass da same place wea Abraham an Isaac live befo time, but dey not from dat place.
\v 28 Isaac, he live 180 year.
\v 29 Den Isaac mahke afta dat, an go da place wea his ancesta peopo stay. Isaac boys, Esau an Jacob, dey bury Isaac.
\c 36
\s Da Esau Ohana
\p
\v 1 Dis da story bout da ohana dat come from Esau - dass da Edom peopo, you know.
\p
\v 2 Esau, he marry two wahines from da Canaan ohana. Da firs one he marry, Adah, Elon da Het guy daughta, an da odda one, Oholibamah, Anah daughta, an Anah was Zibeon da Hiv guy boy.
\v 3 Afta dat, Esau wen marry Basemat, she Ishmael daughta an Nebaiot sista.
\v 4 Adah wen born Elifaz, an Basemat wen born Reuel,
\v 5 an Oholibamah wen born Jeush, Jalam, an Korah. All dese boys, dey born fo Esau, Canaan side.
\p
\v 6 Layta, Esau take his wifes an his kids, an all da peopo dat work fo him, an his cows and sheeps an goats, an all da stuffs he get wen he live Canaan side, an dey all go one nodda land, mo far from his brudda guy Jacob.
\v 7 Cuz da two brudda guys get plenny animal, az why dey no can live togedda. Da land wea dey live befo time, too small fo all dea sheeps an goats.
\v 8 Dass how come Esau wen go live up country Se`ir side. (Esau, he get da odda name Edom.)
\p
\v 9 So, dis da story bout da Esau ohana. Esau, he da ancesta guy fo da Edom peopo, dat live up country Se`ir side.
\s Esau Kids
\p
\v 10 Da names fo da Esau boys: Elifaz, his mudda was Esau wife Adah. Reuel, his mudda was Esau wife Basemat.
\v 11 Elifaz, his boys, Teman, Omar, Zefo, Gatam, an Kenaz.
\v 12 Elifaz, Esau boy, had one wahine Timna dat was his odda wife. She wen born Amalek fo Elifaz. Dea granmudda, Esau wife Adah.
\v 13 Reuel, his boys, Nahat, Zerah, Shammah, an Mizzah. Dea granmudda, Esau wife Basemat.
\v 14 Oholibamah, dass Anah daughta an Zibeon grandaughta, she was Esau wife. Her boys, Jeush, Jalam, an Korah.
\p
\v 15 Now, da importan guys dat come from Esau kids. From Esau's numba one boy Elifaz, get Teman, Omar, Zefo, an Kenaz. Dey was da main guys fo dea ohanas.
\v 16 Same ting fo Korah an Gatam an Amalek. Dass da main guys fo da Elifaz ohanas dat live Edom land. All dem wen come from Adah.
\v 17 From Esau boy Reuel, get Nahat, Zerah, Shammah, an Mizzah dat was da main guys fo dea ohanas. Dese ohanas live Edom land, an dey all come from Reuel, and he come from Esau wife Basemat.
\v 18 From Esau wife Oholibamah, get Jeush an Jalam an Korah dat was da main guys fo dea ohanas. Dis da main guys fo da ohanas dat come from Oholibamah, Esau wife, Anah daughta.
\v 19 Dass da story bout Esau boys, an all da main guys fo da ohanas dat come from Esau. (Esau get da odda name, Edom.)
\s Da Se`ir Ohana
\p
\v 20 Dis, da ohana dat wen born fo Se`ir da Hor guy. Dey wen live inside dat same land: Lotan, Shobal, Zibeon, Anah,
\v 21 Dishon, Ezer, an Dishan. Dey da main guys fo da Hor peopo ohanas, dat wen come from Se`ir, Edom land.
\p
\v 22 Lotan, his boys Hori an Hemam. Lotan sista, her name Timna.
\v 23 Shobal, his boys Alvan, Manahat, Ebal, Shefo, an Onam.
\v 24 Zibeon, his boys Ayah an Anah. (Dis Anah guy, as da same one dat was inside da boonies taking care da donkeys fo his fadda guy Zibeon, an he wen find one place wea get hot watta dat come outa da groun.)
\v 25 Anah, he get two kids, his boy Dishon an his daughta Oholibamah.
\v 26 Dishon, his boys, Hemdan, Eshban, Itran, an Cheran.
\v 27 Ezer, his boys, Bilhan, Za`avan, an Akan.
\v 28 Dishan, his boys, Uz an Aran.
\p
\v 29 Now, da main guys fo da ohanas dat come from da Hor peopo: get Lotan, Shobal, Zibeon, Anah,
\v 30 Dishon, Ezer, an Dishan. Dey da main guys fo da ohanas dat come from da Hor peopo, Se`ir side.
\s Da King Guys Edom Side
\p
\v 31 Edom side, ova dea had king guys dat was in charge, long time befo da Israel peopo wen get king guys.
\v 32 Bela, Beor boy, he was king Edom side. His town get da name, Dinhabah.
\v 33 Den Bela mahke, an Jobab, Zerah boy from Bozrah side, he come king.
\v 34 Jobab mahke, an Husham, dat come from da land wea da Teman peopo live, he come king.
\v 35 Husham wen mahke, an Hadad, Bedad boy, he come king. He da one wen bus up da Midian peopo inside da boonies Moab side. His town get da name, Avit.
\v 36 Hadad mahke, an Samlah from Masrekah, he come king.
\v 37 Samlah mahke, an Shaul from Rehobot (da one by da Eufrates Riva), he come king.
\v 38 Shaul mahke, an Ba`al-Hanan, Akhbor boy, he come king.
\v 39 Ba`al-Hanan, Achbor boy, mahke, an Hadar, he come king. His town get da name, Pa`u. Hadar wife was Mehetabel. Mehetabel mudda was Matred, dat was Mezahab daughta.
\p
\v 40 So, dis da names fo all da main guys fo da Esau ohanas. Ery ohana get dea own place. All da ohana names, dey come from dea main peopo: Timna, Alvah, Jetet,
\v 41 Oholibamah, Elah, Pinon,
\v 42 Kenaz, Teman, Mibzar,
\v 43 Magdi`el, an Iram. Dey da main peopo fo da Edom ohanas, dat wen come from Esau, da ancesta guy fo all da Edom peopo. An dass da places wea ery ohana get dea own land.
\c 37
\s Da Story Bout Joseph an His Brudda Guys
\p
\v 1 Dis da story bout Jacob an his ohana peopo.
\p Jacob, he stay live da same land wea his fadda Isaac wen put up his tent befo time. Dat land, Canaan.
\p
\v 2 Jacob boy Joseph, he was ony one young guy, seventeen year old, dat time. He stay take care da sheeps an da goats wit his brudda guys. Dey all get da same fadda Jacob, jalike him, but dea muddas was Bilhah an Zilpah, Jacob's odda wifes. All da time, Joseph tell his fadda bad kine stuff bout his brudda guys.
\v 3 Israel get plenny love an aloha fo Joseph, mo plenny den he get fo all da odda boys. Israel old awready befo Joseph wen born, so Joseph spesho fo him. Az why Joseph wen do dat. Israel wen make one spesho robe fo Joseph outa all fancy kine cloth.
\v 4 Da brudda guys, dey see dat Joseph was da one dea fadda love mo plenny den dem. Az why dey hate Joseph. Dey hate um so plenny, dey no can even talk nice to him.
\s Joseph Tell Wat He Wen Dream
\p
\v 5 One nite, Joseph get one dream. He quick time tell his brudda guys bout um. Wat he tell dem, make um hate Joseph mo plenny still yet.
\v 6 Dis wat he tell um: “Eh! Try lissen! I like tell you guys wat I wen dream.
\v 7 All us guys was outside, inside da wheat field, yeah? an tying up da wheat plants we wen cut. An you know wat? Da wheat plants I wen tie, go stand up! Den da odda wheat plants you guys wen tie, make circle around mines, an go down in front my wheat fo show um respeck!”
\p
\v 8 Da brudda guys tell um, “Wot! You tink you goin come king ova us guys? You tink you goin tell us guys wat we gotta do?” Cuz a da dream, an cuz a wat Joseph stay tell um, dey hate um mo plenny den befo time.
\s Joseph Get Dream One Mo Time
\p
\v 9 Den one nodda time, Joseph get one nodda dream. He tell his brudda guys wat he wen dream. He say: “You know wat I wen dream? Had da sun, an da moon, an eleven stars. Dey all was going down in front me fo show me respeck.”
\v 10 Dis time, not ony his brudda guys, but Joseph tell his fadda too.
\p Da fadda Jacob scold Joseph. He tell um, “Wat dream you talking bout? You tink dass fo real, me an yoa mudda an all yoa brudda guys, bumbye we all goin go down in front you jalike you somebody importan, o wat?”
\v 11 Cuz a dat, Joseph brudda guys come mo huhu an jealous wit Joseph. But Jacob, Joseph fadda, he stay tinking plenny bout all dat.
\s Joseph Go Look Fo His Brudda Guys
\p
\v 12 Had one time, Joseph brudda guys wen go Shekem, fo take care dea fadda's sheeps an goats ova dea.
\v 13 Israel tell his boy Joseph, “Eh! Yoa brudda guys, dey all stay Shekem side, you know, fo take care da sheeps an goats ova dea. I like you go ova dea by dem.”
\p Joseph tell, “Okay.”
\p
\v 14 Joseph fadda tell um, “Go ova dea. Find out if yoa bruddas stay okay, an if da sheeps an goats stay okay too. Den come back hea an tell me.”
\p So Joseph go from da Hebron Valley, all da way Shekem side.
\p
\v 15 Wen Joseph get dea, he go all aroun da fields, but he donno wea he going. One guy see um an aks um, “Eh! Wat you looking fo?”
\p
\v 16 Joseph tell um, “I looking fo my brudda guys. You can tell me wat side dey stay fo take care dea sheeps an goats?”
\p
\v 17 Da guy tell um, “Yeah, but dey no stay hea. I wen hear um talking, ‘Eh! We go Dotan side!’ Den dey wen go way.” So Joseph wen go Dotan side, fo look fo his bruddas. Dass wea he find um.
\s Da Brudda Guys Make Plan Fo Kill Joseph
\p
\v 18 Befo Joseph get dea, his brudda guys see um far away. Dey make plan fo make Joseph tink eryting okay, den kill um.
\v 19 Dis wat dey all saying to each odda: “Eh! Big Mista Dream Guy, he stay coming!
\v 20 So now, dis wat us guys gotta do: Firs ting, we go kill um. Den we trow da body inside one a da big holes dat get aroun hea. Den we tell our fadda, ‘One wild animal wen eat um!’ Den we goin see wat goin happen wit da kine stuff he stay dream!”
\p
\v 21 But da oldes brudda, Reuben, he hear wat dey like do. He do someting fo get Joseph outa trouble from dem. Dis wat he do: Reuben tell his brudda guys, “No good we bus up Joseph so bad dat he mahke, you know.
\v 22 No make da bugga bleed an mahke. Ony need trow um down inside dat big hole ova hea inside da boonies. No go bus um up!” Reuben talk lidat cuz he figga, he goin come back layta an get Joseph outa dea an send um back by his fadda.
\s Dey Grab Joseph
\p
\v 23 So wen Joseph come by his brudda guys, dey grab um, an pull off da spesho robe he stay wear, made outa all kine fancy kine cloth.
\v 24 Den dey take Joseph by da big hole an trow um down inside. Nobody use um dat time, an no mo watta inside.
\p
\v 25 Afta dat, da brudda guys go sit down fo eat. Dey look, an spock plenny guys from da Ishmael ohana, coming from Gilead side. Da guys all going Egypt side togedda. Dey get plenny camels, an da camels carrying stuff fo sell Egypt side, sap from da trees dat smell nice, an diffren kine sap fo make perfume, an bark from da trees fo incense.
\s Da Brudda Guys Sell Joseph
\p
\v 26 Den Judah tell his brudda guys, “Eh! If us guys go kill our brudda Joseph, an den cova ova wat we do, you guys tink we goin make money from dat? No way!
\v 27 Come on! Mo betta us guys sell um to da Ishmael ohana guys! Dat way, no need us kill da bugga. Cuz he our own brudda, you know. Us get da same blood an da same bone.” Da odda brudda guys, dey like wat Judah say.
\p
\v 28 Dat time, da Ishmael ohana guys from Midian side dat buy an sell stuffs go by dem. Da brudda guys go pull up Joseph outa da big hole. Dey sell um to da Ishmael ohana guys. Da Ishmael guys, dey pay twenty piece silva fo Joseph, an dey take Joseph Egypt side wit dem.
\p
\v 29 Laytas, Reuben come back an go by da big hole, an you know wat? No mo Joseph inside dea! Reuben come plenny sore inside, dat he rip his own clotheses fo show he hurting inside.
\v 30 He go back by da odda brudda guys, an tell um, “Da boy! He no stay! An wat I goin do now?!”
\s Da Brudda Guys Cova Ova Wat Dey Wen Do
\p
\v 31 Den Joseph brudda guys go kill one a dea goats. Dey trow Joseph fancy robe inside da blood.
\v 32 Den dey send somebody by dea fadda Jacob wit da fancy robe fo tell him, “Us guys wen find dis ova dea. Try check out da robe. Dis yoa boy's robe, o wat?”
\p
\v 33 Jacob check out da robe, an he tell, “Dass my boy robe fo shua! One wild animal wen go eat um! Gotta be, Joseph all bus up!”
\v 34 Den Jacob wen rip his own clotheses fo show he plenny sore inside. From den, aroun da middo he wear ony scratchy kine clothes made from goat hair, an fo long time he stay crying fo his boy.
\v 35 All Jacob's odda kids, guys an wahines, go by him fo try help um fo come good inside. But he no like lissen to dem. He tell, “No way. Bumbye wen I go down da Mahke Peopo Place, I still goin stay crying fo my boy.” An he stay sore inside lidat, long time.
\s Joseph One Slave, Egypt Side
\p
\v 36 Same time, da guys from Midian side, dey go Egypt. Afta dey get dea, dey sell Joseph to Potifar, an he wen buy um. He one officer dat work fo Pharaoh da King. He da head guy fo da army guys dat kill da prisonas dat da king like kill.
\c 38
\s Da Judah Story
\p
\v 1 Almos da same time, Judah go way from da place wea his brudda guys stay. He wen go da sout side, an put up tent nea one guy name Hirah from da peopo dat stay Adullam side.
\v 2 Ova dea, Judah spock one wahine. Her fadda, one guy from da Canaan peopo name Shuwa. Judah, he marry da wahine an dey live togedda.
\v 3 Judah wife come hapai, an she born one boy. Judah give da boy da name Er.
\v 4 Da wahine come hapai one mo time, an she born one nodda boy, an she give um da name Onan.
\v 5 Afta dat, she born one nodda boy, an she give um da name Shelah. Dat time wen she born him, dey stay live Kezib side.
\s Judah Boys No Like Do Da Right Ting
\p
\v 6 Afta Er come big, Judah go get wife fo him, cuz he da numba one boy. Her name, Tamar.
\v 7 Da way Yahweh wen see Er, Judah numba one boy, he was one real bad guy. Az how come Yahweh make shua he mahke.
\p
\v 8 Den Judah tell Onan, “You da brudda in law, you know, an wen yoa older brudda wen mahke, he no mo kids. So now, you gotta marry da wahine dat was yoa brudda guy wife, an make her come hapai fo yoa brudda guy, so can keep yoa brudda name.”
\v 9 But Onan, he figga dat if he make Tamar hapai, da kid no goin be fo him, goin be fo his mahke brudda ohana. Dass how come, erytime him an Tamar make sex, Onan pull out quick make shua her no come hapai fo his mahke brudda ohana.
\v 10 Yahweh, he see dat az real bad, how Onan no stay do wat he suppose to fo his mahke brudda guy. Az how come Yahweh make shua Onan mahke too.
\s Judah No Like Do Da Right Ting Fo Tamar
\p
\v 11 Judah tell his daughta in law Tamar, “Go back to yoa fadda place. You can live dea, cuz yoa husban mahke. Bumbye my odda boy Shelah come big, den he marry you jalike suppose to.”
\p But Judah stay tinking lidis: “No good Shelah marry Tamar an bumbye he mahke jalike his two brudda guys.” So, Tamar wen go home by her fadda guy, and she live dea.
\s Tamar Bulai Judah
\p
\v 12 Long time afta dat, Judah wife, dat was Shuwa daughta, wen mahke. Judah wen make funeral fo her. Afta da funeral pau, Judah an his friend Hirah from da Adullam peopo, dey go togedda Timnah side, cuz Judah get guys ova dea dat cutting wool from his sheeps.
\v 13 Somebody tell Tamar, “Eh! Yoa fadda in law going Timnah fo help dem cut wool from da sheeps he get ova dea.”
\p
\v 14 Den Tamar change her clotheses. Befo time, she wen wear da kine clotheses she supposed to wear cuz her husband mahke. Now, she put on regula kine clotheses, an she take one piece cloth an cova her face. She go ova dea wea da Timnah road go inside Enaim, an she sit down ova dea nea to da road, wit one blanket aroun her. Tamar do dat cuz she know dat Shelah big awready, but Judah neva tell her fo come marry Shelah.
\p
\v 15 Judah, he see Tamar sitting dea. He figga az one wahine dat fool aroun fo money, cuz she cova her face.
\v 16 Judah wen stop an go ova dea by her, an tell her, “Eh come! I like sleep wit you!” He talk lidat cuz he neva know, az was his own daughta in law.
\p Tamar tell, “So! How much you goin pay me fo sleep wit me?”
\p
\v 17 Judah tell, “I send you one bebe goat, from da goats I get.”
\p She tell um, “How I know you goin pay? You gotta leave someting wit me, till you send da goat. Den I give um back to you.”
\p
\v 18 Judah tell, “Wat kine tings you like?”
\p Tamar tell, “Da ring dat you use fo put yoa mark on top stuff, an da string fo tie da ring aroun da neck, and da walking stick you carry.” So Jacob give Tamar da tings. Den he make sex wit her, an she come hapai from him.
\v 19 Den Tamar go home from dea. She take off da cloth dat cova her face, an change her clotheses, so now she wearing da kine clotheses she suppose to wear cuz her husband mahke.
\p
\v 20 Layta, Judah tell his friend da Adullam guy, “Eh! Take dis bebe goat to da wahine ova dea dat fool aroun fo money, an bring back da tings I wen leave by her.” But da Adullam guy no can find her.
\v 21 Da friend, he aks da peopo from dat place, “Eh, you guys know da wahine dat fool aroun fo money, da one from da temple fo you guys gods, Enaim side? Da one dat was sitting ova dea nea da road?”
\p Dey tell da Adullam guy, “Wat you talking bout? No mo dat kine wahine dat fool aroun fo money fo da temple, ova hea.”
\p
\v 22 Da Adullam guy go back by Judah, an tell um, “I no can find da wahine dat fool aroun fo money! An da peopo from dat place, dey tell me, no mo dat kine wahine ova dea.”
\p
\v 23 Judah tell his friend, “Mo betta da wahine keep da tings I wen give her. No good erybody make us guys shame cuz dey tink us guys no like pay. Fo shua, I wen send dis bebe goat fo her, but you neva find her.”
\s Tamar Make Judah Tell He Neva Do Da Right Ting Fo Her
\p
\v 24 Three month afta dat wen somebody tell Judah, “Eh! You know yoa daughta in law, Tamar? She wen go sleep wit some guy fo money. Now, she hapai.”
\p Judah tell, “Go get her. Gotta burn her up inside da fire!”
\p
\v 25 Wen dey ready fo go take her outside fo kill her, she tell one guy fo go by her fadda in law, an tell um dis: “Da guy dat wen make me come hapai, he wen give me three tings, an he da fadda fo my bebe.”
\p Afta Judah get dea, she tell erybody, “Check out dis stuff. Get one ring fo make mark, an da string fo tie da ring aroun da neck, and one walking stick. You guys know who da owna?”
\p
\v 26 Judah know dass his stuffs. He tell, “Yeah, dass mines. Dis Tamar, she wen do da right ting mo den me. Cuz fo shua, I suppose to give her to my boy Shelah fo marry from long time, an I neva.” Afta dat, Judah neva touch Tamar again.
\s Tamar Get Twins
\p
\v 27 Wen time awready fo born da bebe, had twin boys!
\v 28 Afta Tamar start fo born da bebes, one a dem put his hand outside. Da wahine dat helping Tamar, she grab da hand an tie one piece red string on top, fo show dat was da bebe dat wen born firs.
\v 29 But da bebe wen pull da hand back inside, an den da odda brudda come out. Tamar say, “Wot! How you wen push fo open da way fo yoaself fo come outside!” Dass how come dey give um da name Perez, cuz sound kinda like “push fo come outside,” dea language.
\v 30 Da odda brudda dat get da red string tie on top his hand, he come out afta. Dey give him da name Zerah, cuz sound kinda like “strong color,” dea language.
\c 39
\s Joseph Work Fo Potifar
\p
\v 1 Now, come back to da guy Joseph. Had one Egypt guy Potifar, one a da head guys dat work fo da king, Egypt side. He stay in charge a da army guys dat kill da prisonas dat gotta mahke. Afta da Ishmael guys take Joseph ova dea, dey sell um to Potifar.
\v 2 Dass how come Joseph stay Potifar house, da Egypt guy, cuz Potifar wen buy him.
\p Yahweh, he stick wit Joseph an help um come one good worka fo Potifar.
\v 3 Da owna guy, Potifar, he see dat, an know dat Yahweh stay make Joseph so eryting he do come good.
\v 4 Az why Potifar like Joseph plenny. He make Joseph his own right hand guy. He make um in charge a eryting inside da house dea, an eryting he get.
\v 5 From da time da Egypt guy wen make Joseph in charge, Joseph God Yahweh wen make eryting come out real good, inside da house an inside da fields, an eryting Potifar own, cuz a Joseph.
\v 6 Potifar neva even make Joseph show him da receipts. Da ony ting Potifar even tink bout was wat kine food he like eat nex time.
\s Potifar Wife an Joseph
\p Joseph, he was one good looking guy.
\v 7 So afta Joseph do all dat kine stuff, an cuz he good looking, Potifar wife wen like him. She tell um, “Come! We go bed togedda.”
\p
\v 8 But Joseph, he no like. He tell Potifar wife, “No way! Tink bout my boss. Wit me hea, da boss no even make me show him da receipts fo da house. He let me take ova eryting dat he own.
\v 9 Inside dis house, no mo nobody mo important den me. Ony one ting he hold back from me -- dass you, cuz you his wife! An you tink I goin do dat to him?! No way I goin go agains God an do dis real bad ting you talking bout!”
\v 10 Ery day, she talk to Joseph lidat, fo try make um go bed wit her o hang out wit her. But Joseph no lissen, an try fo no go nea her.
\s Potifar Wife Make Trouble Fo Joseph
\p
\v 11 But had one time, Joseph go inside Potifar house fo work. Da odda worka guys, dey no stay dea, dat time.
\v 12 Potifar wife go grab his shirt an tell, “We go bed togedda now!” But Joseph, he run away outside da house. But his shirt come off, an Potifar wife still get um in her hand.
\p
\v 13 Da wahine see dat Joseph run away outside from inside dea, but she get da shirt wit her.
\v 14 So she wen yell fo help real loud an da odda worka guys all come. She tell um, “Eh look! Dat Hebrew bugga Joseph, my husban wen bring um hea by us fo make us shame! Da guy wen like rape me, but I wen yell plenny fo help.
\v 15 An wen he hear me yelling, he run away outside da house, an he leave his shirt by me!”
\s Joseph Go Prison
\p
\v 16 Da wahine wen keep Joseph's shirt. She wait till her husband come home.
\v 17 Den she tell um, “Eh! You know dat Hebrew slave guy, da one you wen go bring inside oua house? Da bugga wen come by me, fo make me shame!
\v 18 But I wen yell fo help, he run away outside da house, an he leave his shirt by me!”
\p
\v 19 Potifar, wen he hear da tings his wife tell um bout wat his slave guy wen do, he come real huhu fo shua.
\v 20 He take Joseph an trow um inside da jail wea da guys dat da king say gotta go. An dass da place Joseph stay, inside da jail.
\s God Take Care Joseph Inside Da Prison
\p
\v 21 Yahweh, he wen [stick / stay tight] wit Joseph inside dea too, an take care him. Yahweh even wen make da guy in charge a da jail so he like Joseph plenny.
\v 22 Da guy wen make Joseph in charge a all da odda prisona guys dat stay dea. Cuz a Joseph, eryting wen come out good inside da jail.
\v 23 Afta dat, da guy in charge a da jail neva worry bout notting dat he suppose to do, cuz Joseph take care eryting an Yahweh stay wit Joseph. An eryting Joseph do, Yahweh make um come out good.
\c 40
\s Two Prisonas Get Dream
\p
\v 1 Long time afta dat, had one guy dat get da job fo give da wine to da king a Egypt, an one nodda guy dat get da job fo bake da bread fo him too. Dose guys, dey wen do tings dat da king neva like.
\v 2 Da Pharaoh (dass wat da Egypt peopo call dea king guy), he come huhu wit dese two palace guys, da main guy in charge a da wine, an da main guy in charge fo bake da bread.
\v 3 So da Pharaoh guy turn um ova to da guy in charge a da army guys dat execute prisonas, fo keep um inside da prison. Was da same prison wea Joseph stay inside.
\v 4 Dey stay inside da prison long time, an da guy in charge a da army guys give Joseph da job fo work fo da two guys.
\p
\v 5 One time, da two guys get dream nite time, wea dey stay inside da prison. Da guy dat use to give da wine to da king befo time get one dream, an same ting fo da guy dat use to bake da bread fo da king befo time. Da dreams wen mean diffren ting fo dem.
\v 6 Morning time, Joseph go by dem inside da prison, an he look dem, an he see dat something stay bodda dem plenny.
\v 7 Joseph talk to da two guys dat use to work fo Pharaoh befo time, an now dey stay wit Joseph inside da prison wea his boss stay in charge. He tell um, “Eh! Wassup? You sick o wat? Da way you guys look today, someting stay bodda you!”
\p
\v 8 Dey tell um, “Nite time, us two guys wen get dream. But no mo nobody hea fo tell us wat da dream mean!”
\p Joseph tell um, “You know, my God, he da ony one dat know wat da dream mean! So, tell me wat you guys wen see.”
\s Joseph Tell Wat Dea Dreams Mean
\p
\v 9 Den da guy dat was da boss befo time fo da peopo dat give da wine to da king, he tell Joseph wat he wen dream firs. He tell um: “Inside my dream, had dis grape plant in front me.
\v 10 On top da grape plant, had three branch. Ony had small kine buds an flowa on top, but right den an dea, da flowa come big, den quick time had plenny grapes ready fo pick awready!
\v 11 I was holding da spesho wine glass fo da Pharaoh guy inside my hand, so I go grab da grapes an squeeze um so da juice go inside da glass. Den I wen give da spesho wine glass to da Pharaoh guy. An dass my dream.”
\p
\v 12 Joseph tell da guy: “Kay den. I know wat dis mean, da ting you wen dream. Da three branch, dat mean, three days.
\v 13 Three days from now, da Pharaoh guy goin make up his mind dat you okay an no need stay inside da prison. He goin give you da same job jalike befo time, fo give da wine to him.
\v 14 So. Bumbye wen eryting come okay fo you, I like you tink bout me, an do someting good fo help me. Go tell da Pharaoh guy bout me, an aks him fo get me outa dis prison too.
\v 15 You know, I come from da land wea da Hebrew peopo stay live, but some guys wen kidnap me an bring me ova hea, an nobody ova dea know. But ova hea Egypt side, I neva do notting bad fo make um trow me inside dis prison ova hea!”
\p
\v 16 Den da odda guy, da one dat use to befo time stay in charge a da guys dat bake da bread fo da king, he see dat wen Joseph tell wat da firs dream mean, he tell good tings going happen fo him. So dat guy tell Joseph, “Eh! Same ting wit me! Inside my dream, had dese three baskets wit fancy kine bread an cake inside. I stay carry dem on top my head.
\v 17 Inside da basket dat stay on top, had all kine stuff dat I wen bake fo da Pharaoh guy eat. But da birds wen come an eat um outa da basket on top my head!”
\p
\v 18 Joseph tell da guy: “I tell you wat da ting you wen dream mean. Da three basket, dat mean, three days.
\v 19 Three days from now, da Pharaoh guy goin tell da army guys fo cut off yoa head an hang yoa body on top one pole. Den da birds goin come ova dea an eat da meat from yoa body.”
\s Wen Happen Jalike Joseph Tell
\p
\v 20 So den, three days from dat time, da Pharaoh guy wen make one big party fo his birfday. He tell all his importan worka guys come. Den, he tell all dem guys fo go get da guy dat befo time stay in charge a da guys dat give da wine to da king, an da guy dat befo time bake da bread fo da king, an dey bring um to him.
\v 21 Fo da firs guy, dat befo time was in charge a da guys dat give da wine to da king, da king give um back da same job jalike befo time.
\v 22 Da odda guy, dat befo time was in charge a da guys dat bake da bread fo da king, da king tell da army guys fo kill um an hang um on top one pole.
\p Eryting happen jalike Joseph wen tell da two guys bout wat dey wen dream.
\v 23 Still yet, da guy in charge a da peopo dat give da wine to da king, he neva even tink bout Joseph. Da guy wen go foget all bout him!
\c 41
\s Da King Get One Dream
\p
\v 1 Two year afta dat, da Pharaoh guy, dass da king guy Egypt side, wen get one dream. Wat he see, he was standing by da Nile Riva.
\v 2 He spock seven cows, coming up outa da watta. Dey real good looking an fat. Dey go by da tall grass by da Riva, an dey was eating um.
\p
\v 3 Den da Pharaoh guy see seven odda cows coming up from da Riva afta da firs cows. Dey all look ugly an skinny. Dey go stay stand by da cows dat awready stay ova dea by da Riva.
\v 4 Den da ugly skinny kine cows, dey go eat um up da seven good looking fat cows. Afta dat, Pharaoh wake up.
\p
\v 5 Den da Pharaoh guy go sleep one mo time an get dream, secon time again. An you know wat he see? He see one wheat plant dat grow up wit seven bunch wheat on top, an dey solid an good looking.
\v 6 But den, he see one nodda plant wit seven bunch wheat come up right afta da firs one, all skinny kine. Look jalike da hot wind come from da east side an burn da skinny wheat awready.
\v 7 Da skinny kine bunch wheat go eat up all da seven bunch solid an full kine wheat. Pharaoh wake up again, an den he know dat he get one dream.
\s Da Guy Dat Get Outa Prison Rememba Bout Joseph
\p
\v 8 Morning time, da dream bodda da Pharaoh guy plenny inside. He send peopo fo go tell all da kahuna guys from all ova Egypt fo come, an same ting fo all da guys inside da land dat suppose to know wat fo do erytime. Da Pharaoh tell um wat kine dream he wen get, but no mo nobody ova dea can tell um wat da dream mean.
\p
\v 9 Den da guy dat stay in charge a da guys dat give da wine to da king, he talk. He tell da Pharaoh guy dis: “I gotta tell you one ting I rememba bout da time I wen do someting bad.
\v 10 Dat time, you was huhu wit some a yoa worka guys. You wen make me go prison. Da main guy fo da army guys dat execute da prisonas, he da one dat stay in charge ova dea. Was me, an da guy dat bake da bread, dat you wen put inside dea.
\p
\v 11 “One time, him an me wen get da same kine dream, da same nite. But da tings us guys wen dream, wen mean diffren tings.
\v 12 Had dis young Hebrew guy inside dea wit us. He one slave fo da main army guy. We tell him wat kine dream we wen get. He tell me wat my dream mean, an he tell da odda guy wat his dream mean.
\v 13 An eryting wen happen jalike da guy wen tell us guys. You wen give da same job jalike befo time back to me. Da odda guy, you wen tell da army guys fo go kill um, den hang um on top one post.”
\s Joseph Tell Wat Da Dream Mean
\p
\v 14 Den da Pharaoh guy go send guys fo bring Joseph by him right den an dea. Dey take um outa da prison, an afta he shave an change all his clotheses, he go by Pharaoh.
\v 15 Da Pharaoh guy tell Joseph, “I wen get one dream, but no mo nobody can tell wat da dream mean. I wen hear bout you, dat you one guy dat ony need hear one dream, fo tell wat da dream mean.”
\p
\v 16 Joseph tell da Pharaoh guy, “Not me! Ony my God can tell you wat da dream mean, an dat goin help you come out okay.”
\p
\v 17 Da Pharaoh guy tell Joseph: “Dis wat I wen dream. I was standing ova dea by da big Nile Riva.
\v 18 An den, you know wat? Had seven cows come up outa da watta. Dey fat an good looking. Dey go inside da tall grass dea by da Riva, an start fo eat.
\v 19 Den I see seven odda cows come up afta da firs cows. Dey all look skinny an real ugly, jalike dey neva eat notting long time. All ova da Egypt land, I neva see cows dat look so skinny an bad, like dem!
\v 20 Da seven skinny an ugly cows wen go eat up da seven fat cows dat wen come up firs time.
\v 21 But afta dey eat dem all up, neva look like dey wen eat notting, cuz dey still look ugly jalike firs time. Den I wake up.
\p
\v 22 “Den, I get one mo dream. Dis time I see one wheat plant wit seven bunch wheat on top, an da wheat get plenny wheat an all look good.
\v 23 An den you know wat? Had anodda plant wit seven bunch wheat on top dat come up afta da odda wheat, but dey all skinny kine an all dry up, jalike da hot wind from da east side wen go burn um wen dey coming up.
\v 24 Da skinny kine wheat wen go eat up da seven bunch good kine wheat! I wen tell da kahuna guys bout dis, but no mo nobody can tell me wat dey mean, notting.”
\p
\v 25 Joseph tell da Pharaoh guy, “Da tings you wen dream, dass one dream! Mean same ting! God stay telling you wat he goin do.
\v 26 Da seven good looking cows, dass seven years wen you goin get plenny a eryting. Same ting, da seven good looking bunch wheat, dass seven years, cuz get ony da one dream.
\v 27 An da seven skinny an ugly cows dat come up afta da oddas, dass seven years too, same ting jalike da seven bunch wheat dat stay skinny an all dry up from da hot wind from da east side. Dass seven years wen erybody goin stay hungry.
\p
\v 28 “So Pharaoh, dis wat I tell you awready: Da ting God stay show you, dass wat he goin do.
\v 29 From now, goin get seven year wea all da time goin get choke plenny fo eat all ova da Egypt land.
\v 30 But afta, goin get seven mo year wea all dat time erybody goin stay hungry. All ova da Egypt land, peopo goin foget bout da time wen had plenny fo eat. Wen da food pau, den eryting goin come poho all ova Egypt land.
\v 31 Da time dat goin come afta, goin be real hard. Cuz wen no mo notting fo eat, no mo nobody goin rememba da time wen had plenny fo eat all ova da land.
\v 32 An one mo ting. You wen get da same dream two time. Dat mean dat da ting God say, stay solid fo shua. an he goin do um pretty soon now!
\s Joseph Tell Da King Wat He Gotta Do
\p
\v 33 “So now, [Pharaoh,] dis wat you gotta do. You gotta go find one guy dat can figga out tings an know wat fo do erytime, an make dat guy da one in charge a da Egypt land.
\v 34 You gotta do um, Pharaoh! Get some odda guys fo be his officer guys ova da land. Dey gotta take twenny percent fo tax from eryting dat goin grow inside Egypt, fo da seven year wen goin get plenny food.
\v 35 From all da diffren kine food an tings dat grow da good years dat stay coming, dey gotta bring togedda da twenny percent. You da Pharaoh guy, az why you gotta give yoa guys da right fo take da good kine wheat from da peopo fo tax, an put um inside da big towns, an put guards ova dea so nobody steal um.
\v 36 Dat way, you guys goin get plenny food fo eat, wen da seven year come wea erybody goin stay hungry all ova Egypt land. No good da whole land come wipe out cuz no mo food!”
\s Da King Make Joseph In Charge A Egypt
\p
\v 37 Da Pharaoh guy, he like da plan dat Joseph make. Same ting fo all da guys dat work fo da king, dey like um too.
\v 38 Den Pharaoh tell his worka guys, “Eh! You guys tink we goin find one guy mo betta den dis guy? No way! Cuz him, he get God's Spirit inside him!”
\p
\v 39 Den da Pharaoh guy tell Joseph, “Eh! Cuz God wen let you know all dis stuff, fo shua, no mo odda guy mo betta den you, fo figga out tings an fo know wat fo do!
\v 40 You goin stay in charge a my govmen. Wateva you tell all my peopo, dey goin do tings yoa way. I da Pharaoh, an I da ony guy mo importan den you.”
\p
\v 41 Da Pharaoh guy tell Joseph dis too: “So! You stay in charge now. I turning ova to you awready, eryting inside Egypt land.”
\v 42 Den Pharaoh take da ring he use fo stamp da govmen papers from his own finga an he put um on top Joseph finga. He give um fancy linen kine clotheses fo wear, an he put one gold chain aroun Joseph neck.
\v 43 He give Joseph his fancy horse wagon fo ride inside, da one dass spesho fo da numba two guy, an ery place he go, had guys run down da street in front him an yell, “Erybody go down in front Joseph fo show um respeck! He stay coming!” Dass how da Pharaoh guy wen do fo make Joseph in charge a all da land, Egypt side.
\p
\v 44 Da Pharaoh guy wen tell Joseph dis too: “I da king fo Egypt, an I say dis: all ova dis land, nobody goin move dea hand o dea foot, till you tell um dass okay!”
\v 45 Pharaoh give Joseph one Egypt kine name, Zafnat-Paaneah, dat mean, “God stay alive, an he tell stuff,” da Egypt language. Pharaoh give um one wife too. Her name Asnat, her fadda Poti-Fera, da pries fo da Egypt god dey call On. Dass how Joseph wen come da boss for da whole Egypt land.
\p
\v 46 Joseph was thirty year old wen he start fo work fo da Pharaoh guy. Firs ting, he go outside da palace wea da Pharaoh guy stay, an he go all ova Egypt.
\v 47 Seven year, da land wen make plenny fo eat.
\v 48 Da seven year wen eryting was good inside Egypt land, Joseph tell his guys fo go bring togedda all da food dey suppose to put away. He tell um fo put um inside ery town, from da fields outside dat town.
\v 49 Joseph wen put away uku paila [food / wheat] ery place, so plenny, jalike da sand on top da beach. Layta, he stop counting how much he wen put away, cuz too much fo figga.
\s Wen No Mo Food, Joseph Can Handle
\p
\v 50 Dat time, befo da land stop making da food, Joseph wen get two boys. Asnat, she dea mudda, Poti-Fera [daughta / girl / #], da pries fo da Egypt god On[, her fadda].
\v 51 Da boy dat wen born firs, Joseph call um Manasseh, cuz dat sound like how fo say “foget” in Hebrew language. Joseph tell, “God wen make me foget eryting bout da bad time I wen get, an foget all my fadda ohana.”
\v 52 Da numba two boy, Joseph call um Efraim, cuz dat sound like how fo say “come plenny” in Hebrew language. Joseph tell, “God give me plenny kids ova hea inside da land wea dey wen make any kine to me.”
\p
\v 53 An den, afta erybody inside da Egypt land grow plenny food, da seven good year wen pau.
\v 54 Den, da odda seven years start, jalike Joseph wen tell um firs time, an no mo notting fo eat. All ova da odda lands, same ting, no mo notting fo eat. But inside Egypt land, had plenny food.
\v 55 Even all ova Egypt land, da peopo wen start fo come hungry too. Dey start fo grumble fo da Pharaoh guy give um food. He tell all da Egypt peopo, “Go by Joseph. Wateva he tell you guys fo do, do um!”
\v 56 Dat time, all ova da land, no can grow notting fo eat. Eryting come hard fo get, ova dea inside Egypt. So Joseph tell his guys fo open up da place he get all da food inside, an sell um to da Egypt peopo.
\v 57 Had peopo from all ova da odda lands dat wen go Egypt side fo buy food from Joseph, cuz all ova, no can grow food notting, an erybody get hard time.
\c 42
\s Joseph Brudda Guys Go Egypt Fo Buy Wheat
\p
\v 1 Jacob find out dat get wheat fo buy, Egypt side. He tell his boys, “Wassa matta you guys? You ony stay looking each odda!
\v 2 You know wat? I stay hear, get wheat fo buy, Egypt side. Go ova dea. Buy food fo all us, so we can stay alive an no mahke.”
\p
\v 3 So ten a Joseph olda brudda guys wen go Egypt side fo buy wheat.
\v 4 But da odda brudda Benjamin, Jacob neva let him go wit da oddas, cuz he tinking, “Maybe someting bad goin happen to him.”
\v 5 Dass how da Israel boys wen go Egypt side fo buy food, jalike plenny odda peopo, cuz no mo notting fo eat Canaan side, dat time.
\s Joseph See His Brudda Guys, But Dey Donno Who Him
\p
\v 6 Dat time, Joseph was da guy in charge a all da land, Egypt side. Was him dat stay sell da food to all da peopo inside dat land. Joseph brudda guys go by him, an dey go down in front him, and put dea face on top da groun fo show um respeck.
\v 7 Joseph see his brudda guys, an he know who dem right away. But he neva let dem know who him. He talk rough, an tell um, “Eh! Wea you guys come from?”
\p Dey tell, “Us come from Canaan side, fo buy food.”
\p
\v 8 Joseph, he know who dem, but dey donno who him.
\v 9 An Joseph rememba da tings he wen dream bout dem, befo time. He tell um, “Nah! You guys, you ony spies! You come hea fo check out wat part a our land we no can guard!”
\p
\v 10 But da brudda guys tell Joseph, “No! We wen come hea ony fo buy food. But, not how you tink! You da boss, an us guys, jalike we yoa slave guys.
\v 11 All us guys get da same fadda. We honest guys, an not spies! We jalike yoa slave guys!”
\s Joseph Give His Brudda Guys Hard Time
\p
\v 12 Joseph tell um, “Not even! You guys ony come hea fo check out wat part a our land we no can guard!”
\p
\v 13 Dey tell Joseph, “Us twelve bruddas, yoa slave guys, dat come from da same fadda, Canaan side. Ony now, da younga brudda, he stay ova dea wit our fadda. An da odda brudda, he no mo awready.”
\p
\v 14 Joseph tell um, “Same ting, jalike I stay tell you guys awready, you guys spies!
\v 15 Dis how I goin check you guys out, fo find out if you telling da trut, o not. Ony one way you guys goin get outa hea, an da Pharaoh guy goin back me up wen I say dis: You guys younga brudda gotta come hea, den you can go.
\v 16 One a you guys go fo bring yoa brudda ova hea. Da odda guys goin stay hea inside da jail. Dass how I goin check out if you guys telling da trut o not! An if you guys not telling da trut, da Pharaoh guy goin back me up, dat you guys spies!”
\v 17 So, Joseph wen keep da brudda guys inside da jail, three days.
\s Joseph Let His Brudda Guys Go Home
\p
\v 18 Afta da three days, Joseph tell da brudda guys, “You know, I one guy dat get awesome respeck fo God. Az how come I telling you guys wat you gotta do so you no goin mahke.
\v 19 If you guys honest peopo, one a yoa brudda guys gotta stay inside da jail wea I wen put all you guys. You odda guys, go. Take da food you wen buy fo yoa ohana guys dat stay hungry.
\v 20 But still yet, you gotta bring back yoa younga brudda hea by me. Dass how you guys goin make proof dat you stay tell da trut. Dass wat you guys gotta do fo no mahke.”
\s Da Brudda Guys Tell, Dey Wen Do Bad Ting To Joseph
\p An dass how dey wen make.
\v 21 Da brudda guys talk to each odda wit dea own language. Dey tell, “Az right, you know! Us getting punish cuz all da bad ting we wen do to our brudda guy Joseph. Dat time, we wen see dat he was scared an plenny sore inside, an he beg us fo show pity to him, but we neva lissen! Az how come us guys stay sore inside now.”
\p
\v 22 Den Reuben talk. He tell um, “No foget, I wen tell you guys dat time, ‘No do notting fo hurt da boy!’ But you guys neva like lissen. An now, wat?! Jalike us guys gotta pay fo his blood!”
\p
\v 23 Da ten brudda guys, dey neva know dat Joseph undastan eryting dey stay talking. Cuz Joseph, he ony use da Egypt kine language fo talk to dem, but get one interpreta guy dat use da Hebrew language fo tell da brudda guys wat Joseph say.
\v 24 Den Joseph go way from dem an cry plenny. Afta he feel betta, he come back inside an talk wit dem. Joseph pick one a da brudda guys, Simeon, an he tell his guys fo tie up Simeon in front da odda brudda guys.
\s Da Brudda Guys Go Back Canaan Side
\p
\v 25 Joseph do one nodda ting too: he tell his worka guys fo go get wheat an fill up ery gunny bag da bruddas wen bring, an same time he tell um fo take da money dat ery guy wen pay, an put um inside dat guy bag. Joseph tell his guys fo give da brudda guys food fo eat fo da trip too. Da worka guys do all dat fo dem.
\v 26 Den da brudda guys put da wheat dey wen buy on top dea donkeys, an go home from dea.
\p
\v 27 Dat nite, wen dey stop, one a da brudda guys open his bag fo give his donkey someting fo eat. He find da money, right dea inside da top a da bag.
\v 28 He tell his brudda guys, “Wo! Dey give me back da money I wen pay! Look, right hea inside my bag!”
\p Da odda bruddas, dey come all scared, an dey tell each odda, “Wassup? Wat God stay do to us?”
\s Da Brudda Guys Tell Jacob Wat Wen Happen Egypt Side
\p
\v 29 Wen da brudda guys come by dea fadda Jacob, Canaan side, dey tell him eryting dat wen happen to dem. Dey tell,
\v 30	
“Get dis guy ova dea, he da boss fo da land. He talk mean to us, an he make to us jalike we spies dat stay checking out da land ova dea.
\v 31 But us guys tell um, ‘Not how you tink! We honest guys! Us not spies!
\v 32 Us guys had twelve brudda guys dat all get da same fadda. But get one brudda dat mahke awready, an da younga brudda guy, he stay wit oua fadda right now, Canaan side.’
\p
\v 33 “Den da guy dat stay in charge a da land ova dea, he tell us, ‘Kay den. Dis how I goin find out if you guys honest o you not. Leave one a yoa brudda guys hea by me, an take da food fo yoa ohana guys dat stay hungry, an go home.
\v 34 But bring yoa younga brudda guy back hea by me. Dass how I goin find out if you honest guys, o spies. If you okay, den I give you guys back da odda brudda guy dat I keeping ova hea, and you guys can go any place you like inside oua land.’-”
\p
\v 35 Afta dey tell dea fadda dat, dey take da wheat outa dea bags, an you know wat? Inside ery bag, get da small package money dat ery guy wen pay! Wen dey see da money, dey come real scared. Even dea fadda, he scared too.
\v 36 Dea fadda Jacob tell um, “You guys! You take my boys away from me! Joseph, he mahke awready. Simeon, gone awready. An now, you like take away Benjamin too! Eryting stay go agains me!”
\p
\v 37 Reuben tell his fadda, “I goin take care Benjamin fo you, an I goin bring him back by you fo shua. If I no bring um back, you can kill my two boys!”
\p
\v 38 But Jacob tell um, “No way. My boy no goin go wit you guys. His brudda, mahke awready. He da ony one dat stay still yet from Rachel. If someting bad happen to him ova dea, fo shua you guys goin make me come real plenny sore inside, an you goin make my gray hair go down da Mahke Peopo Place!”
\c 43
\s Joseph Bruddas Go Back Egypt Side
\p
\v 1 But dat time, was hard, cuz neva have notting fo eat, Canaan side.
\v 2 Layta, all da wheat dey wen bring back from Egypt, dey eat um all awready. So dea fadda Jacob wen tell his boys, “Go back dea one mo time. Buy litto bit food fo us.”
\p
\v 3 But Judah tell um, “Da main guy ova dea tell us guys serious kine, ‘Ony one way you guys goin see me one mo time. Yoa odda brudda gotta be wit you guys.’
\v 4 So, if stay okay wit you, fo let oua brudda go wit us guys, den we goin go Egypt an buy food fo you.
\v 5 But if you no like let um go, us no can go. Cuz da Egypt guy wen tell us awready, ‘Ony one way you guys goin see me one moa time. Yoa odda brudda gotta be wit you guys.’-”
\p
\v 6 Jacob tell, “How come you guys wen make all dis ting come bad fo me? How come you guys wen tell da Egypt guy dat you get one nodda brudda?”
\p
\v 7 Dey tell um, “Da guy, he was aksing plenny question bout us guys an bout our ohana. He wen tell, ‘Yoa fadda, he still alive, o wat? You guys get odda brudda guy?’ Us guys, we wen tell um wateva he wen aks. Eh! you tink us guys know dat bumbye da guy goin tell us, ‘You gotta bring yoa odda brudda ova hea!’?”
\s Jacob Let Da Odda Bruddas Take Benjamin Egypt Side
\p
\v 8 Den Judah tell his fadda Israel, “Kay den. Send da boy Benjamin wit me. Den we can go, so we goin stay alive an no mahke -- us guys, an you, an our kids.
\v 9 Me, I da guy dat goin be responsible fo him. I goin take da blame if someting happen. If I no bring um back by you an show you dat he stay okay, den I goin be shame in front you till I mahke, cuz I goin know dass one bad ting I wen do to you.
\v 10 Cuz you know, if us no had wait so long time bout dis, us wen go Egypt side an come back hea two times awready.”
\p
\v 11 Den dea fadda Israel tell um, “Kay den. If az how gotta be, den az how goin be. So do dis: go get da bestes kine stuffs dat come from dis land. Take um wit you inside yoa bags, fo make present fo da main man -- litto bit sap from da kine bush dass good fo medicine, an litto bit honey, an da kine sap you get outa da tragacanth root, an sap dat smell nice from da ladanum bush, an pistachio nut, an almond nut.
\v 12 Take two times da money you guys going need. Plus, dat money dat dey wen give back inside yoa bags, take all dat back to da guy. Might be somebody wen make mistake lidat.
\v 13 An yoa brudda guy, take him too. Go back by da Egypt guy.
\v 14 Da God Dat Get All Da Powa, I like he make dat Egypt guy tink good bout you guys an give you guys chance, an let yoa odda brudda go wit you guys, an Benjamin too. Me, if I gotta lose my boy, den I gotta lose um, an dass it!”
\s Joseph Brudda Guys Go Back Egypt Wit Benjamin
\p
\v 15 Den da guys wen take da present, an two times da money, an Benjamin. Dey wen go Egypt side, an dey go stand in front Joseph.
\v 16 Joseph, he see Benjamin dea wit dem. He tell da guy dat take care his house kine stuff fo him, “Eh! Take dese guys ova dea my house. Kill one a da cows, an cook um nice. Noon time, I like dese guys eat wit me.”
\v 17 Da guy do jalike Joseph wen tell um. He take da brudda guys Joseph house.
\s Da Brudda Guys Eat Wit Joseph
\p
\v 18 Da brudda guys, dey come scared cuz da guy take um Joseph house. Dey tinking, “Eh! How come dey taking us ova dea? Cuz a dat money dat somebody wen put back inside our bags da firs time us come hea, az why! Fo shua, dey goin jump us guys ova dea, an bus us up, an make us dea prisonas, fo make us come dea slaves, us guys an our donkeys too.”
\s Joseph Make Lu`au
\p
\v 19 Befo da brudda guys go inside da gate, dey go nea da guy dat take care Joseph house kine stuff fo him, an dey talk wit him.
\v 20 Dey tell um, “Eh, mista, can tell you one someting? Befo time, us guys wen come hea fo buy food.
\v 21 But afta us guys go way from hea, da place we wen stay dat nite, we open up oua bags, an you know wat? Ery guy, all da money he wen pay, stay dea inside da guy's bag! Now, we bringing back dat money.
\v 22 Plus, we wen bring da odda money dat we suppose to pay fo da food dis time. Us donno who wen put dat money inside our bags.”
\p
\v 23 Da guy dat work fo Joseph, he tell um, “Eh! No worry, eryting okay! No scared! Gotta be yoa God, yoa fadda guy's God, dat wen put money inside yoa bags. Cuz da money you guys wen pay dat time, all dat wen come to me, you know.”
\p Den da guy bring Simeon outside by da odda bruddas.
\v 24 He take um all inside Joseph house, an he give um watta fo wash dea feet, an he give um stuff fo da donkeys eat.
\v 25 Dem, dey make ready da present fo Joseph wen he come home noon time, cuz dey wen hear dat dey suppose to eat lunch his house.
\p
\v 26 Den Joseph come home. Dey bring inside da house da present dey get fo him. Den dey go down in front him on top da groun fo show respeck.
\v 27 Joseph aks um if dey stay okay. He tell um, “You guys fadda, da ol guy you wen tell me bout, he okay? He still stay alive, o wat?”
\p
\v 28 Dey tell um, “He stay okay, our fadda guy, cuz get you fo boss. He still stay alive.” An dey wen go down on top da groun one mo time fo show um respeck.
\s Joseph See Benjamin
\p
\v 29 Den Joseph look aroun, an he see his brudda Benjamin, da one dat get da same mudda jalike him. He aks da odda brudda guys, “Dis guy hea, dis you guys younga brudda? Da one you guys wen tell me bout him?” He tell Benjamin, “My boy, I like God do plenny good tings fo you!”
\p
\v 30 Afta he say dat, Joseph get outa dea quick. He feel real funny kine inside, cuz he get so much aloha fo his brudda dat he look fo one place wea he can cry. So he go inside one nodda room an cry dea.
\v 31 Den Joseph wash face an go back by da brudda guys, an now he cool an can handle. He tell da worka guys, “Bring da food awready.”
\p
\v 32 Dey give Joseph his food one place, an da brudda guys one nodda place, an da Egypt guys dat was eating wit Joseph one nodda place. Cuz da Egypt guys no can eat togedda wit da Hebrew guys, dass kapu an jalike pilau fo da Egypt guys.
\v 33 Da brudda guys, wen dey show um dea place fo sit down, dey put da oldes brudda in da spesho place, an den da nex brudda, an da nex, till da younges brudda. Wen da bruddas see dat, dea jaws wen drop. Ery one a dem tell da guy nex to him, “Eh! Wassup?”
\v 34 Joseph tell da worka guys for take da brudda guys dea share food from his own table. But fo Benjamin, he tell um fo take plenny extra food fo him, five times mo den fo da odda brudda guys. An dey all drink togedda wit Joseph, till dey all drunk.
\c 44
\s Da Cup Inside Da Bag
\p
\v 1 Wen da bruddas ready fo go home, Joseph tell da guy dat take care his house, “Go fill da guys bags wit food, all dat can go inside da bag. Fo ery guy bag, put da money back inside too dat dey wen pay.
\v 2 An you know da spesho silva cup fo wine dass mines? Go put um inside da younga brudda bag, same time you put da money fo da food inside his bag too.” Da worka guy go do jalike Joseph tell um.
\s Da Egypt Guy Go Afta Da Bruddas
\p
\v 3 Early morning time, wen get light, Joseph's guys wen help da brudda guys put da bags on top da donkeys an go.
\v 4 Afta da brudda guys go litto bit outside da town, Joseph tell da guy dat take care his house, “Now! Go afta dem guys! Chase um, an stop um, an wen you catch um up, tell um dis: ‘Eh! My boss wen make good to you guys, but you guys, you do bad ting fo pay um back!
\v 5 I talking bout da special cup fo wine dat my boss use fo drink. An fo shua, he can use um fo find out from da gods wat goin happen. No good, da ting you guys stay do!’-”
\p
\v 6 Joseph guy wen go catch up da brudda guys. He tell um wat he suppose to tell.
\v 7 Dey tell him, “No way, boss! How come you talking lidat? Us guys, jalike we yoa slave guys. Us not da kine peopo dat do da kine stuff you talking bout.
\v 8 Look! Us guys wen bring back da extra money from da Canaan land. We wen find um inside oua bags firs time. How you figga we goin steal silva o gold from inside yoa boss house now?
\v 9 Go check out all us guys bags hea, cuz we jalike yoa slave guys. If you find da spesho cup inside anybody's stuffs, you can kill da guy, an all us odda guys, we goin come yoa slave guys.”
\p
\v 10 Joseph's guy tell um, “Kay den, jalike you guys say. If I find da cup wit one a you guys, dat guy goin come one slave fo me. But I no goin poin finga you odda guys.”
\p
\v 11 So dey go take down da bags from on top da donkeys real quick an put um on top da groun, an ery guy open his own bag.
\v 12 Joseph guy wen check out all da bags. He start from da oldes brudda firs, an den da next. Da las one he wen check out, was dea younga brudda Benjamin. An he find da spesho silva cup right dea inside da bag!
\v 13 Da brudda guys, bodda dem plenny dat dey wen rip dea own clotheses. Dey put da bags back on top dea donkeys an go back inside da town.
\s Joseph Aks Da Bruddas How Come Dey Wen Rip [Um] Off
\p
\v 14 Joseph, he still dea inside his house. Judah an da odda brudda guys, dey go inside, an right away dey go down on top da groun in front Joseph fo show um respeck.
\v 15 Joseph tell um, “Wot! Wass dis ting you guys wen go do? You guys donno dat me, I da kine guy dat know how fo find out from da gods wat happening!”
\p
\v 16 Judah talk: “Eh boss! Wat we can say to you? No mo notting us can say, fo shua! How we goin make proof to you dat we neva do notting bad? No can! God, he wen find out da bad ting us guys wen go do awready. So, wat? Us guys wen come back fo be yoa slaves now, an you da boss fo all us guys, even da guy dey wen find wit da spesho cup!”
\p
\v 17 Joseph tell um: “No! I not da kine guy fo make all you guys come slaves! Ony da guy dat dey wen find wit da spesho cup, dat guy goin come one slave fo me! You guys can go back by yoa fadda guy, an no need worry, eryting goin be okay.”
\s Judah Go Aks Joseph Fo Let Benjamin Go
\p
\v 18 Den Judah, he go nea Joseph an tell um, “Eh, you my boss, an I yoa slave guy! So please, if I say someting you no like, I da one dass wrong. Try let me say someting. No come huhu wit me, cuz you an Pharaoh, you get da same kine powa!
\v 19 Eh boss, befo time, you wen aks us dat stay yoa slave guys, ‘You guys, you get fadda? you get brudda?’
\v 20 Us guys wen tell you, ‘Yeah, we get fadda, he alive, an he old. An us get one mo younga brudda guy, dat wen born wen our fadda guy old awready. One nodda brudda, his real brudda mahke awready, so him da ony one dat stay from his mudda. Dass how come his fadda get plenny love an aloha fo him.’
\v 21 Befo time, you wen tell us guys dat work fo you, ‘Bring yoa younga brudda guy hea by me Egypt side, so I can see him.’
\v 22 You da boss fo us, but us guys wen tell you dat time, ‘Da young guy no can leave his fadda. Cuz if he go leave him, da fadda guy goin mahke.’
\v 23 But you wen tell us guys dat yoa slave guys, ‘If yoa younga brudda guy no come hea wit you guys, you guys no goin see me again!’
\v 24 So us guys wen go back by oua fadda, dass yoa slave guy too. We wen tell him wat you wen say, cuz you da boss fo us guys too.
\p
\v 25 “Den layta, our fadda guy wen tell us, ‘Go back again. Buy litto bit mo food fo all us guys.’
\v 26 We tell um, ‘No way us guys can go back dea. Ony if oua younga brudda guy stay come wit us, den we can go dea. Ony one way we goin see da main Egypt guy - if oua younga brudda stay come wit us!’
\p
\v 27 “Den oua fadda, dass yoa slave guy, he tell us, ‘You guys know dat my wife wen born two boys fo me.
\v 28 One a dem no stay no moa wit me, maybe da wild animals wen rip um up. Long time now I neva see um.
\v 29 An now, you guys like take away dis odda boy from me too?! Fo shua, if someting bad happen to him an he mahke too, dat goin be real bad, an you guys goin make me come so plenny sore inside, dat I goin go wit all my grey hair to da place wea da mahke peopo stay.’
\p
\v 30 “So, I no can go home to my fadda dass yoa slave guy, an da boy no stay wit us. My fadda an da boy, dey stay so tight wit each odda dat my fadda goin stay alive ony if da boy stay alive too.
\v 31 If he see dat da boy not wit us, he goin mahke, an us guys dat yoa slave guys goin be da guys dat goin make oua fadda so plenny trouble an come sore inside lidat, an he goin go wit all his grey hair to da Mahke Peopo Place.
\v 32 Me, I yoa slave guy, but I wen make promise to my fadda, dat I myself da guy goin take care fo bring back da boy. I wen tell um, ‘If I no bring him back to you, den I goin get shame all da time from do bad ting.’
\v 33 So now I like aks you: please, let me stay hea an be da slave fo you an you da boss, but not da boy. Let him go back wit his odda bruddas.
\v 34 No way I can go back by my fadda guy, if da boy no stay wit me! Eh, no make me see da bad ting dat goin happen to my fadda den!”
\c 45
\s Joseph Tell His Brudda Guys Who Him
\p
\v 1 Had plenny Egypt peopo standing nea Joseph. But now moa, he no can wait no mo fo tell his brudda guys who him. So he yell in da Egypt language, “Erybody, get outa hea! I like stay hea wit dem ones!” Dass how layta, Joseph wen let his brudda guys know who him, an da Egypt guys not dea.
\v 2 Den Joseph was crying so loud, dat da Egypt guys wen hear, an even inside da palace wea da Pharaoh guy stay, dey find out too.
\p
\v 3 Joseph tell his brudda guys, “Dis me! I Joseph! My fadda, he stay alive still yet, o wat?” But his brudda guys, dey no can talk, cuz dey so scared dey litto mo mahke, dea in front him.
\p
\v 4 Den Joseph tell his brudda guys, “Come ova hea by me.” So dey go nea by him, an he tell dem, “Me, I yoa brudda guy Joseph. I da one you guys wen sell an make me go Egypt side.
\v 5 But now, no worry! No come all huhu wit yoaself cuz you wen sell me an make me come hea. You guys neva do um. God wen do um. God wen send me ova hea befo you guys wen come hea, fo keep you guys alive!
\v 6 Cuz get two year awready, dat no mo food inside dis land. An still yet goin get five mo year, wen nobody goin plow da groun o cut da wheat.
\v 7 Az how come God wen send me hea befo you guys wen come, fo make shua you guys an yoa kids goin be da ones dat goin stay alive hea inside da world. God wen like do something awesome so you guys goin come out okay an no goin mahke.
\v 8 So, neva was you guys dat wen send me ova hea. Was God! He wen make me jalike I one fadda guy fo da king, dass da Pharaoh guy. I da boss fo all his ohana peopo, an I stay in charge a da whole Egypt land.
\p
\v 9 “An now, hurry up! Go back by my fadda. Tell um dat his boy Joseph say dis: ‘God wen make me da boss fo da whole Egypt land. So come by me, no wait!
\v 10 You goin make house Goshen side, so you goin stay nea me -- you, an yoa kids an yoa grankids, an yoa sheeps an yoa cows, an eryting you get.
\v 11 I goin make shua all you guys get nuff food ova dea wen you come, cuz goin be five mo year dat no goin get food notting. I goin make shua dat you an all yoa ohana peopo an eryting you get, no need pay all da money you get fo food.’
\v 12 Look! You guys can see wit yoa own eyes, an my brudda Benjamin can see wit his own eyes too, dat dis me fo real kine, dat stay talking to you guys.
\v 13 You guys gotta tell my fadda eryting -- all da plenny respeck I get ova hea Egypt side, an eryting you guys wen see. Den go bring my fadda back hea real quick!”
\p
\v 14 Den Joseph wen cry cuz he was so happy, an he wen go hug his brudda Benjamin, an same time Benjamin wen hug Joseph an cry too.
\v 15 Den Joseph go kiss all his brudda guys an cry wen he hug um. An afta dat, Joseph an his brudda guys wen talk story togedda plenny.
\s Da Pharaoh Tell Da Bruddas Dey Can Make House Dea
\p
\v 16 Ova dea wea Pharaoh get his palace, dey wen hear bout Joseph an his bruddas. Dey tell, “Joseph, he get bruddas guys, an dey stay come hea awready.”
\p Da Pharaoh guy, he feel good inside cuz a dat, an even da guys dat work fo him, same ting.
\v 17 Da Pharaoh guy, dass da king, he tell Joseph, “Tell yoa brudda guys dis: ‘Dis wat you guys gotta do. Put yoa stuffs on top yoa donkeys. Go Canaan side right away.
\v 18 Go bring yoa fadda guy, an all yoa ohana peopo, an come back by me. I goin give dem da bestes place inside Egypt land. You guys goin eat da bestes stuffs dat grow inside dis land.’-”
\p
\v 19 An Pharaoh tell Joseph fo tell da brudda guys dis too: “Take wagons from Egypt fo erybody dat no can walk good, yoa kids an yoa wifes. Go bring yoa fadda guys hea.
\v 20 No worry bout yoa house kine stuffs, cuz da bestes stuff inside da whole Egypt land goin be fo you guys!”
\s Da Jacob Boys Go Back An Tell Jacob
\p
\v 21 Israel boys, dey do wat Joseph wen tell um. Joseph give um plenny wagons jalike da Pharaoh guy wen tell um, an he give um plenny food fo da trip.
\v 22 Fo ery guy, Joseph give um fancy clotheses wit nice robe. But fo Benjamin, Joseph give him three hundred piece silva, an five fancy clotheses wit nice robe.
\v 23 Fo his fadda, Joseph wen send plenny stuffs: ten boy kine donkeys dat carry da bestes kine stuffs Egypt get, an ten girl kine donkeys dat carry clean wheat, an bread, an plenny food, so his fadda can eat wen he coming.
\v 24 Wen Joseph tell his brudda guys goodbye fo go home, he tell um, “Wen you going, no make ugly wit each odda.”
\p
\v 25 Da brudda guys go outa Egypt, an go back by dea fadda Jacob, Canaan side.
\v 26 Dey tell Jacob, “You know wat? Joseph, he alive still yet! He da boss guy fo da whole Egypt land!”
\p Jacob, he come all funny kine inside, cuz he no trus da ting his boys tell um.
\v 27 But den, afta dey tell bout eryting Joseph wen tell um, an afta Jacob see da wagons dat Joseph wen send fo carry him Egypt side, den dea fadda Jacob come jalike he new an alive inside.
\v 28 Israel talk (dass Jacob, you know): “Nuff awready! My boy Joseph, he alive still yet! I goin go see him, befo I mahke!”
\c 46
\s Jacob An His Ohana Peopo Go Egypt Side
\p
\v 1 So Israel (dass Jacob, you know), wit all his peopo an all his animals an all his stuffs, move house Egypt side. Wen he come Beer-Sheba (dat mean, Seven Puka Fo Watta), he kill some animals fo make sacrifice fo show love an respeck fo God, da same God dat Isaac, dat was Israel fadda, wen pray to befo time.
\v 2 Nite time, Jacob was still up, an he wen see someting jalike one dream, dat God was talking to him. God tell, “Hui Jacob! Jacob!”
\p Jacob tell um, “Yeah? Wat! Dis me!”
\p
\v 3 God tell um, “Dis me, God, da same God yoa fadda wen pray to befo time. No scared go Egypt side. Wen you stay dea, I goin make da peopo dat goin come from you, come real rich an importan kine peopo.
\v 4 I going wit you Egypt side. An I goin bring you back hea too fo shua. Wen you mahke, Joseph da one goin stay wit you an take care yoa body wen you pau.”
\p
\v 5 Den Israel go way from Beer-Sheba, Da Place Wit Da Seven Puka Fo Watta. Israel boys put dea fadda guy an all dea kids an dea wifes, inside da wagons dat Pharaoh wen send fo help um move house.
\v 6 Dey take wit dem all dea sheeps an dea cows an all da rich stuffs dey get inside da Canaan land. Dass how wen happen wen Jacob an all da peopo dat come from him go Egypt side.
\v 7 His boys an dea kids, an his girls an dea kids -- all da peopo dat come from Jacob, he take um all Egypt side wit him.
\s Da Jacob Ohana Genealogy
\r (Jesus Guys 7:14)
\p
\v 8 Now, all da Israel ohana peopo from dat time, dass Jacob an da peopo dat wen come from him dat wen go Egypt side wit him, dis dea names.
\p Reuben, he Jacob's numba one boy.
\v 9 Reuben, his boys, dey Enoch, an Palu, an Hezron, an Karmi.
\v 10 Simeon, his boys, dey Jemuel, an Jamin, an Ohad, an Jachin, an Zohar, an Saul (his mudda one wahine from Canaan).
\v 11 Levi, his boys, Gershon, an Kohath, an Merari.
\v 12 Judah, his boys, dey Er, an Onan, an Shelah, an Perez, an Zerah. Er an Onan, dey mahke awready befo Judah leave da Canaan land. Perez, he get two boys awready dat time, Hezron an Hamul.
\v 13 Issachar, his boys, dey Tola, an Puvah, an Iob, an Shimron.
\v 14 Zebulun, his boys, dey Sered, an Elon, an Jahleel.
\v 15 Dese six boys, dey da ones dat Leah wen born fo Jacob, Padan-Aram side. She wen born one girl too, Dinah. Dass 33 peopo, guys an wahines.
\p
\v 16 Gad, his boys, dey Zifion, an Haggi, an Shuni, an Ezbon, an Eri, an Arodi, an Areli.
\v 17 Asher, his boys, Imnah, an Ishvah, an Ishvi, an Beriah, plus dea sista Serah. Beriah, his boys Heber an Malkiel.
\v 18 Gad an Asher, dey da boys dat Zilpah wen born fo Jacob. She da slave wahine dat Laban wen give to his daughta Leah. Dass 16 peopo.
\p
\v 19 Da boys dat Jacob wife Rachel wen born, dey Joseph an Benjamin.
\v 20 Wen Joseph was inside da Egypt land, he wen get Asnat fo wife. Her fadda, Poti-Fera, was pries fo da god dey call On. Asnat wen born Manasseh an Efraim fo Joseph.
\v 21 Benjamin, his boys, Bela, an Bekher, an Ashbel, an Gera, an Naaman, an Ehi, an Rosh, an Muppim, an Hupim, an Ard.
\v 22 All dese peopo, dey da ones Rachel wen born fo Jacob, 14 peopo.
\p
\v 23 Dan, his boy, Hushim.
\v 24 Naftali, his boys, Jahzeel, Guni, Jezer, an Shillem.
\v 25 Dey all da ones dat Bilhah wen born fo Jacob. She da slave wahine dat Laban wen give to his daughta Rachel. Dass 7 peopo.
\p
\v 26 All da Jacob peopo dat wen go Egypt, if you no count da wifes a his boys, dass 66 peopo.
\v 27 Inside Egypt, get Joseph two boys dat wen born dea. So az 70 peopo da Jacob ohana peopo get, Egypt side.
\p
\v 28 Judah was da one Israel wen send befo dem fo meet Joseph, so Joseph can show dem how fo go Goshen. Dass how da peopo wen go Goshen side.
\v 29 Joseph tell his guys fo tie da horses to his fancy horse wagon. Den he go Goshen fo meet his fadda Israel. Joseph look Israel, an hug um plenny, an cry long time.
\v 30 Israel tell Joseph, “Now, okay fo me mahke, cuz I see yoa face wit my own eyes awready, an you alive still yet.”
\p
\v 31 Den Joseph tell his brudda guys an all his fadda ohana peopo, “Kay den. I going by da Pharaoh guy, dass da king, an tell um wat wen happen hea. I goin tell, ‘My brudda guys, an all my fadda ohana peopo, dey was inside da Canaan land, an now dey all come hea by me.
\v 32 Dese guys, dey take care small animals. From long time, dey breed cows. Dey wen bring wit dem all dea small animals an cows, an all dea stuffs.’
\v 33 Now, I like tell you guys dis: da Pharaoh guy, da king, he goin tell you guys come by him, an he goin aks you guys, ‘Wat you guys do?’
\v 34 Den you guys goin tell um dis: ‘You da boss an us guys yoa slaves. From small kid time till now, us guys breed cows, same ting jalike our ancesta guys.’ I telling you guys wat fo say, so dat he let you guys stay Goshen side. Da Egypt peopo, dey tink all da sheep farma guys pilau, az why.”
\c 47
\s Da King Give Land To Da Jacob Israel Ohana
\p
\v 1 Den Joseph go by Pharaoh an tell um, “My fadda an my brudda guys, wit dea small animals an big animals an eryting dey get, dey stay come hea awready from da Canaan land. Now, dey stay Goshen side.”
\v 2 Joseph take five bruddas from all his brudda guys an take um fo meet da Pharaoh guy.
\p
\v 3 Pharaoh aks Joseph brudda guys, “Wat you guys do?”
\p Dey tell Pharaoh, “Us guys, we yoa slave guys. We take care animals, jalike our ancesta guys do befo time.
\v 4 Us guys come dis side fo live, cuz ova dea Canaan side, da grass dry up, an no mo fo da animals eat. Us yoa slave guys now, so please, let us guys stay Goshen side.”
\p
\v 5 Pharaoh tell Joseph, “Az good, yoa fadda an yoa brudda guys wen come by you awready.
\v 6 All da Egypt land stay in front you, Joseph. Go put yoa fadda an yoa brudda guys inside da bestes part. Okay fo dem stay Goshen side. An I like some a dem dat really know how fo take care da animals, fo take care my animals too.”
\s Joseph Bring His Fadda By Pharaoh
\p
\v 7 Den, Joseph bring his fadda Jacob fo meet da Pharaoh guy. Jacob tell Pharaoh, “I like God do good tings fo you!”
\p
\v 8 Pharaoh wen aks Jacob, “How old you stay now?”
\p
\v 9 Jacob tell Pharaoh, “Hundred thirty years, I stay inside dis world. Not plenny, da years I get, an all come fo notting. But my fadda an granfadda guys, dey wen get plenny mo years den me, wen dey stay hea inside dis world.”
\v 10 Den Jacob tell Pharaoh, “Kay den, sir, I going now. I like God do good tings fo you!” An he wen go out from da place wea da Pharaoh guy stay.
\p
\v 11 Joseph wen do jalike da Pharaoh guy wen tell um fo do. He give his fadda an his brudda guys land inside da bestes part a Egypt, nea to da place dey call Rameses town.
\v 12 Joseph even take care his fadda an his brudda guys, an all da ohana peopo dat come from his fadda. He give um food ova an ova so dey no mahke.
\s No Mo Food, All Ova Egypt
\p
\v 13 All ova da land, no mo food, dat time. Was hard, cuz no mo notting can grow. Inside Egypt land, an inside Canaan land, same ting, no mo food an ery year mo worse, az why hard.
\v 14 All da money dat get inside Egypt land an inside Canaan land, come to Joseph cuz da peopo pay him fo da food dat he sell. Joseph take all da money inside da Pharaoh guy's palace.
\v 15 An layta, all da money pau awready inside da Egypt land an da Canaan land. All da Egypt peopo go by Joseph an tell um, “Eh! Please, give us mo food! No need us guys mahke right hea in front you, jus cuz us no mo money.”
\p
\v 16 Joseph tell um, “Kay den. If no mo money, bring yoa animals ova hea, an you guys goin pay me wit da animals, an I goin sell you guys food.”
\v 17 So da peopo bring dea animals by Joseph, an he give um food an dey give him dea horses an sheeps an cows an donkeys. Dat year, he wen take all dea animals an he help um out wit food.
\p
\v 18 Da nex year, da peopo come by Joseph one mo time. Dey tell um, “Eh, boss, no way us guys goin bulai you. You know awready, dat all us no mo money an you get all da animals. Da ony ting us guys can do now, boss, is fo make deal fo come yoa slaves, an let you take ova da land we get fo farm.
\v 19 No good us guys mahke in front you, an our land come poho. So, buy us guys an our land, an pay us wit food fo eat! Den, us come slave guys fo da Pharaoh guy, an our land come his land. Jus give us guys seeds fo plant! Den we can stay alive an no mahke, an da land no come poho!”
\s Joseph Take Land Fo Food
\p
\v 20 Dass how Joseph take ova all da farms inside da Egypt land fo da Pharaoh guy. All da Egypt peopo wen go sell dea field. Cuz dea food pau, an was hard fo dem. Az how Pharaoh come da owna fo all da land.
\v 21 From one side Egypt to da odda side, Joseph make da whole Egypt peopo move house to da big towns.
\v 22 Ony da pries guys fo da Egypt gods, Joseph neva take ova dea land, cuz from long time Pharaoh give da pries guys dea food. Dey eat da stuffs da Pharaoh guy give um. Dass how come dey no need sell dea land.
\p
\v 23 Den Joseph tell all da peopo, “So, now I wen buy all you guys fo Pharaoh, an all you guys farms too. I goin give you guys seeds now, fo you guys plant um inside da groun.
\v 24 Den, erytime you guys cut da food, you gotta pay twenny percent fo Pharaoh. Da odda eighty percent, dass fo you guys. Use um fo seeds fo da fields, an fo food fo you guys, an yoa ohana peopo, an yoa kids!”
\p
\v 25 Da peopo tell Joseph, “Da tings you wen do fo us guys, az how come us guys alive still yet! We like you stay make good to us guys! So, we slaves now, fo da Pharaoh guy, but we stay alive!”
\v 26 Den Joseph wen make one rule fo da land inside Egypt, an da Egypt peopo use dat rule still yet: Da Pharaoh guy get twenny percent. Ony da pries guys fo da Egypt gods, Pharaoh neva take dea land.
\p
\v 27 Dass da story, how Israel (dass Jacob) wen move house Egypt side. He wen make house Goshen side, an his ohana wen get da right fo stay dea too. Da peopo wen get plenny kids, az how dey come plenny peopo.
\s Jacob Come Old
\r (Hebrews 11:21)
\p
\v 28 Jacob wen live Egypt side seventeen year. He wen mahke wen he was 147 year old.
\v 29 Wen was time fo Israel mahke, he wen send somebody fo tell his boy Joseph, “Come!” He tell Joseph, “Please, I like you do one ting fo me. Put yoa hand unda my thigh fo show you stay stick wit me an I can trus you fo do wat I say. Den make promise to me dat fo shua you
goin do one ting fo me: please, no bury me ova hea Egypt side.
\v 30 I goin go sleep wea my mahke ancesta guys stay. You gotta take my body outa Egypt, an bury me inside da same place wea my ancesta guys stay.”
\p Joseph tell his fadda, “I goin do jalike you say.”
\p
\v 31 Jacob tell Joseph, “Swear to God dat you goin do dat fo me.”
\p Joseph tell um, “I swear to God.”
\p Den Israel put his head down ova his bed, an tell God he like give um love an respeck.
\c 48
\s Jacob Make Blessing Fo Joseph Boys
\p
\v 1 Afta all dat wen happen, somebody been tell Joseph, “Eh! Yoa fadda stay sick, you know.” Joseph go by Jacob, an he take his two boys, Manasseh an Efraim wit him.
\p
\v 2 Somebody tell Jacob, “Yoa boy Joseph stay hea. He like see you.” Israel (dass Jacob), he stay weak, but he make all da strong he can, so he can sit up on top da bed.
\p
\v 3 Jacob tell Joseph, “You know, Da God Dat Get All Da Powa wen let me see him, Luz side, inside da Canaan land. He da one give me da powa fo come out okay.
\v 4 God wen tell me, ‘Dis me! I goin make you so you can get plenny kids an come plenny peopo bumbye. I goin make plenny differen peopos come from you. Da peopo dat goin come from you afta you mahke, I goin give dem dis land, fo be dea land all da time.’
\p
\v 5 “So, yoa two boys, da ones dat wen born fo you hea inside da Egypt land befo I stay come by you dis side, I goin hanai dem. Dey goin be jalike Reuben an Simeon my boys, same ting, Efraim an Manasseh goin be mine from now on.
\v 6 If you get mo kids afta dat, dey goin carry yoa name. But yoa younga kids goin get Efraim an Manasseh stuffs afta dey mahke, cuz dem two bruddas, dey goin carry my name.
\v 7 Dat time I was coming back from Padan, yoa mudda Rachel wen mahke, inside da Canaan land nea Efrat. I wen come sore inside, an I wen bury her ova dea on da side by da Efrat road.” (Efrat, dass da ol name fo Betlehem, you know.)
\p
\v 8-10 Den Israel look an see da two boys. (Israel no can see good, cuz he real old.) He aks Joseph, “Eh! Who dem? Az yoa boys?”
\p Joseph tell his fadda, “Yeah, dis my boys, da ones God give me inside dis land.”
\p Jacob tell um, “Try bring um ova hea by me. I goin aks God fo do good tings fo dem.” So Joseph bring da boys nea by Jacob. So Jacob kiss an hug dem.
\v 11 Den Israel tell Joseph, “Befo time I figga, I no goin see you again. But look! Now God let me see you, an even yoa kids too!”
\p
\v 12 Den Joseph take da boys from wea dey sitting nex to dea granfadda, an Joseph wen go down on top da groun in front his fadda fo show um respeck.
\v 13 Den Joseph take Efraim wit his right hand an put um nea Jacob lef hand. Same time he take Manasseh with his lef hand an put um nea Jacob right hand.
\v 14 But Israel, he wen cross his hands. He put his right hand on top Efraim head, no matta he da numba two boy. Den Israel wen put his left hand on top Manasseh head, no matta he da numba one boy an suppose to get da spesho right hand kine blessing.
\v 15 Den Israel wen aks God fo take care Joseph, lidis:
\q “I like say dis bout God.
\q My granfadda Abraham an my fadda Isaac,
\q2 Dey wen live da way God tell dem, in front God.
\q Dass da God dat take care me
\q2 Jalike one sheep farma take care his sheeps,
\q2 From da time I born till now,
\q2
\v 16 An he da angel messenja guy dat get me outa all kine trouble.
\m
\q “Eh God! Do good kine stuff fo dese boys!
\q2 Dey goin carry my name,
\q An my fadda guys name too, Abraham an Isaac!
\q2 Make um come big an plenny peopo, hea inside dis world!”
\p
\v 17 Wen bodda Joseph, cuz he see dat his fadda wen put da right hand on top Efraim head. So he take his fadda right hand fo change um from Efraim head to Manasseh head, cuz Manasseh da olda boy.
\v 18 Joseph tell his fadda, “Not lidat, Pa! Da odda one, he da numba one boy. You gotta put yoa right hand on top his head.”
\p
\v 19 But Joseph fadda guy no like lissen. He tell, “Eh my boy, I know, I know. Da older one, he goin come one peopo too, an he goin come importan. Still yet, da younga brudda, he goin come mo importan den da odda one. Da peopo dat goin come from him, goin get mo plenny, dey goin be plenny diffren peopos.”
\p
\v 20 Dass how Israel wen aks God fo do good tings fo his grankids, dat time. He tell, “Bumbye, wen da Israel peopo aks God fo do good tings fo dea kids, dey goin tink bout you, Joseph. Dey goin tell dea kids, ‘I like God make you come jalike Efraim an Manasseh!’-” Dass how Israel wen make fo Efraim like he mo importan den his older brudda Manasseh.
\p
\v 21 Den Israel tell Joseph, “I goin mahke pretty quick now. But God goin stay wit you guys. He goin bring you guys back to da land wea yoa ancesta guys wen live.
\v 22 An now, Joseph, I goin give you one ridge land mo den I goin give fo yoa brudda guys. Dass da one I wen take away from da Amor peopo wit my sword an my bow an arrow.”
\c 49
\s Israel Tell His Boys How Dey Goin Be
\p
\v 1 Layta, Jacob tell all his boys fo come by him. He say, “Come togedda aroun me. I goin tell you guys wat goin happen to you afta I mahke.
\q
\v 2 My boys, Jacob kids,
\q2 Come lissen to me, Israel, yoa fadda guy.
\m
\q
\v 3 “Reuben! You my numba one boy.
\q2 You wen born wen I was mo strong.
\q You da numba one in da family,
\q2 An da mos importan one fo get powa.
\q
\v 4 But eh! You not too strong inside, jalike da wave watta!
\q2 Dass why you not goin come out okay, from now.
\q Cuz you wen make sex wit my odda wife,
\q2 An do pilau ting on top my bed, dat time.
\m
\q
\v 5 “Simeon an Levi! Dey same kine brudda guys.
\q2 Dey like hurt peopo.
\q
\v 6 No go tink dat I like make plan wit dem guys.
\q2 Wen dey come togedda, I no like stay wit dem.
\q Cuz wen dey come huhu, dey kill peopo,
\q2 An dey even hurt da cows, fo notting.
\q
\v 7 I like bad ting happen to dem weneva dey come real huhu,
\q2 An weneva dey tink az okay fo dem make any kine.
\q Az why I goin put dem one side, inside da Jacob ohana,
\q2 An no come togedda wea da Israel peopo live.
\m
\q
\v 8 “Judah! Yoa brudda guys,
\q2 Dey goin say you awright.
\q Erybody dat go agains you,
\q2 You goin make dem do wat dey suppose to.
\q2 Yoa odda brudda guys, dey goin go down in front you fo show you respeck.
\q
\v 9 Judah, he jalike one young lion.
\q2 He come big cuz he kill meat fo eat.
\q Jalike da lion, he lay on top da groun,
\q2 Ready fo jump an kill all da animals.
\q2 Jalike da lion, no mo nobody goin make um get up!
\q
\v 10 Judah, da spesho stick dass fo show he da king,
\q2 His ohana goin keep um fo eva.
\q Peopo from odda place goin bring him money an all kine stuffs,
\q2 An da odda peopos goin do wat he tell um fo do.
\m
\q
\v 11 “Judah get plenny grape farm,
\q2 So he no lose notting if he tie his donkey to one grape plant,
\q2 An da bebe donkey, he tie um to da plant dat get da bestes grape.
\q He no need watta fo make his clotheses come clean,
\q2 Cuz he rich, an he get plenny wine fo wash um,
\q2 An he can even wash his robe wit da juice from da grape.
\q
\v 12 His eye, shine mo den da wine.
\q2 His teeth, mo white den da milk.
\m
\q
\v 13 “Zebulon! He goin live by da beach.
\q2 He goin make boat harbor.
\q2 Da Sidon peopo goin be his neighbor guys.
\m
\q
\v 14 “Issachar! He jalike one donkey dat get strong bones
\q2 Dat like lay down in between da two bag he suppose to carry.
\q
\v 15 He figga, az good place fo rest.
\q2 Nice, da land.
\q All da time, he jus one worka guy.
\q2 Az why no bodda him work hard fo carry big load.
\m
\q
\v 16 “Dan! He goin be da judge fo his peopo,
\q2 Cuz dey goin be one a da ohanas dat goin come from me, Israel.
\q
\v 17 Dan goin be jalike one snake dat stay nea da road,
\q2 Jalike one snake wit poison dat stay nex to da trail
\q Fo bite da horses feet
\q2 So da guy on top da horse fall down.
\p
\v 18 Den Jacob pray lidis:
\q “Eh Yahweh! I stay waiting fo you, God,
\q2 Cuz I know you goin come help me!”
\p
\v 19 Jacob tell:
\q “Gad! Goin get steala guys dat come togedda an bus him up.
\q2 But layta, Gad goin go afta dem an bus up dem too.
\m
\q
\v 20 “Asher! He goin make fancy kine bread,
\q2 An fancy kine food, da kine da king guys like eat.
\m
\q
\v 21 “Naftali! He jalike one wahine kine deer
\q2 Dat da peopo let run away,
\q2 An bumbye, get nice looking bebe deer.
\m
\q
\v 22 “Joseph! He jalike one tree branch dat get plenny fruit
\q2 Ova dea wea da watta come outa da groun.
\q Jalike one branch wit leafs,
\q2 Dat grow ova da wall.
\m
\q
\v 23 “Da army guys dat use bow an arrow,
\q2 Dey make plenny presha fo Joseph.
\q2 Dey wen stay nuha wit him.
\q
\v 24 But Joseph, his bow neva lose fight
\q2 An his hand stay strong fo move quick,
\q Cuz da Strong God, da one I pray to, me, Jacob,
\q2 He make Joseph strong too.
\q Jalike God da Sheep Farma dat take care me,
\q2 Jalike he da Big Rock dat stay help me, Israel.
\q
\v 25 God, he da God fo me,nyoa fadda guy,
\q2 Da God dat help you, Joseph,
\q2 Da God Wit All Da Powa, dat do good tings fo you.
\q He make good kine stuff come down from da sky fo you,
\q2 An good kine stuff from da deep ocean dat stay unda da sky,
\q An from da wahine dat give you kids from her belly an her breastes.
\m
\q
\v 26 “Me, yoa fadda, I like da good tings dat I do fo you
\q2 Come mo plenny den all da good tings you goin get from da mountains,
\q An from da nice tings dat get
\q2 Inside da hills dat goin stay fo eva.
\q I like all dis good stuff come to Joseph,
\q2 On top his head, his girigiri,
\q2 Cuz he da guy dat wen come mo importan den all his odda brudda guys.
\m
\q
\v 27 “Benjamin! He jalike one wild dog dat go afta da animals.
\q2 Morning time, he eat da wild meat.
\q Evening time, he half half da stuff he steal.”
\p
\v 28 Dass da twelve ohanas dat come from Israel, an dass wat dea fadda guy tell um wen he make da spesho blessing fo dem. Fo ery boy, he wen give um da kine words dat stay right fo him.
\s Israel Tell His Boys Wea Dey Gotta Bury Him
\p
\v 29 Den Israel tell his boys wat dey gotta do. He say, “Pretty soon, I goin mahke an go meet my peopo. Bury me da place wea my ancesta guys stay, ova dea inside da cave inside da piece land dat Efron da Het guy had,
\v 30 da one inside da Makpelah field, wea can see Mamre, Canaan land. Dass the land dat Abraham wen buy fo bury his peopo dea, from Efron da Het guy.
\v 31 Dass da place dey wen bury Abraham an his wife Sarah. Same ting fo Isaac an his wife Rebecca. Dass da same place I wen bury Leah.
\v 32 Az da land wit da cave inside dat our ancesta guy wen buy from da Het peopo.”
\p
\v 33 Afta Jacob pau tell his boys wat dey gotta do, he wen pull his feets inside da bed. Den he breave da las time an mahke, an he go meet his peopo from befo time.
\c 50
\s Dey Bury Israel
\p
\v 1 Joseph fall down on top his mahke fadda. He cry plenny fo him, an he kiss um.
\v 2 Den Joseph tell da docta guys dat work fo him fo fix up his fadda guy body fo bury. So da docta guys wen do wat Joseph tell um fo do.
\v 3 Wen take um forty day, cuz dass how much time need fo make one body ready fo bury, Egypt style. Da Egypt peopo all come sad fo him, seventy day.
\p
\v 4 Wen pau da time fo show sad, Joseph go by da guys dat work fo da Pharaoh guy, dass da king. He tell um, “Eh, you guys my friends. So, please do dis fo me. Go talk to da Pharaoh guy, an tell um dat Joseph say,
\v 5 ‘My fadda guy, he wen make me make one strong promise. He tell, “I goin mahke, you know. You gotta bury me inside da place I wen make ready fo myself, inside da Canaan land.” So now, I like go ova dea fo bury my fadda guy. Den I come back hea.’-”
\p
\v 6 Da Pharaoh guy tell um, “Go. Bury yoa fadda guy, jalike he wen make you make strong promise fo do.”
\s Joseph Go Canaan Fo Bury His Fadda
\p
\v 7 So Joseph go Canaan side fo bury his fadda. All da govmen guys dat work fo da Pharaoh, an da importan guys from Pharaoh palace, an all da older leada guys from Egypt, dey go wit him.
\v 8 All da peopo dat work fo Joseph, an his brudda guys, an da peopo dat wen work fo his fadda befo time, dey go too. Ony da kids an da real old peopo, an da sheeps an da goats an da cows, dey stay back Goshen land.
\v 9 Had army wagons an guys dat ride horse dat go wit him too, az real plenny peopo all togedda.
\p
\v 10 Wen dey get to one place you can go across da Jordan Riva, da place dey call Goren Ha-Atad, dey cry plenny an real hard fo him. Joseph make funeral seven days fo his mahke fadda.
\v 11 Da Canaan peopo dat live dea, dey see da peopo crying ova dea, an dey tell, “Da Egypt peopo, dey stay get one important kine funeral!” Az why dey call dat place Abel-Mizraim, dat mean “Egypt Peopo Funeral Place,” dea language. Stay da odda side da Jordan Riva.
\p
\v 12 Dass how da Israel boys do wat dea fadda guy wen tell um fo do.
\v 13 Da boys carry his body an bury him inside da cave dat stay inside da Makpelah field wea you can see Mamre, Canaan land. Dass da same field dat Abraham wen buy from Efron da Het guy fo bury his peopo dea.
\v 14 Afta dey bury Joseph fadda, Joseph an his brudda guys an all da odda peopo dat wen go Canaan side wit him, wen go back Egypt side.
\s Da Brudda Guys Worry Bout Wat Joseph Goin Do To Dem
\p
\v 15 Now cuz dea fadda mahke, Joseph brudda guys tinking plenny bout wat goin happen wit dem. Dey say, “Wat if Joseph still yet stay nuha wit us guys, an he goin pay us back fo all da bad kine stuff we wen do to him!”
\v 16 So dey send message to Joseph fo tell um, “Befo yoa fadda wen mahke, he wen tell us
\v 17 fo tell you dis: ‘Please, I like you let yoa brudda guys go, an no poin finga dem cuz dey wen go agains you, dat time dey wen do bad tings to you.’ So now, we aksing you, let us go, cuz we slave guys fo da same God yoa fadda guy wen work fo.” Wen dey tell Joseph dat, he cry.
\p
\v 18 Layta, afta dey send da message, Joseph brudda guys go by him, an dey go down on top da groun in front him fo show um respeck, an tell um, “Us guys, we yoa slave guys.”
\p
\v 19 But Joseph tell um, “No scared! You tink I God, o wat?!
\v 20 You guys wen make plan fo do bad ting to me, but God, he make plan fo do good ting! God da one dat make dis kine ting happen dat get today -- get plenny peopo now dat stay alive an neva mahke.
\v 21 So, no scared. I goin take care you guys an yoa kids.” He talk real nice to dem fo give um good kine words an make dem so dey trus him.
\s Da Jacob Story Pau
\p
\v 22 From dat time, Joseph an all his fadda guy ohana peopo stay Egypt side. Joseph, he live 110 year.
\v 23 He come old, but he wen see Efraim kids an grandkids. Manasseh too, same ting, wen Manasseh boy Makir get kids, Joseph hanai dem.
\p
\v 24 Layta, Joseph tell his brudda guys, “Pretty soon now, I goin mahke. But God, he goin take care you guys. He goin take you guys outa dis land, to da odda land, da one dat he wen make promise fo give to Abraham, an Isaac, an Jacob.”
\v 25 Den Joseph wen make da odda Israel boys make strong promise to him. He tell um, “Bumbye wen God take care you guys, you guys gotta carry my body wit you outa dis land.”
\p
\v 26 Joseph mahke wen he 110 year old. His brudda guys make his body ready fo bury Egypt style, an dey put um inside one coffin, ova dea Egypt land.
