\id exo
\mt2 Da Peopo Get
\mt Outa Egypt
\h Outa Egypt
\c 1
\s Da Israel Ohana Live Egypt Side
\r (Jesus Guys 7:14)
\p
\v 1 Dis, da names fo da Israel boys dat wen go Egypt side wit dea fadda Jacob an dea ohanas:
\q
\v 2 Reuben, Simeon, Levi, an Judah;
\q
\v 3 Issachar, Zebulun, an Benjamin;
\q
\v 4 Dan an Naftali, Gad an Asher.
\p
\v 5 Joseph, he awready stay Egypt side, da time all da ohanas wen go dea. Had seventy peopo from Jacob ohana dat wen go Egypt wit him.
\p
\v 6 Layta, Joseph wen mahke, an all his brudda guys too, all da peopo from dat time.
\v 7 But da Israel ohana peopo (az Jacob dem), dey wen get plenny kids an grandkids. Dey wen come choke plenny peopo, an dey fill up da land.
\s Da New King Make Mean To Da Israel Peopo
\r (Jesus Guys 7:18)
\p
\v 8 Long time afta, had one new king dat take ova da Egypt peopo. Dat king, he neva know notting bout Joseph an wat he do.
\v 9 Da king tell his peopo, “You know wat?! Dat Israel ohana peopo, dey coming so plenny, dey awready mo strong den us guys.
\v 10 So! Us guys gotta be smart fo figga how fo make shua dey no come mo plenny. Cuz bumbye if get war, no good if dey go help da guys dat fight agains us, an afta dat, dey go outa our land.”
\p
\v 11 So da Egypt peopo wen make da Israel peopo dea slave guys. Dey wen give um mean kine luna guys. Dey give um real plenny work, an make dem feel jalike dey notting. Was da Israel peopo dat wen build two towns wit plenny warehouse inside fo da Pharaoh guy (dass how dey call da king guy fo Egypt, you know). Da towns, dey give um da name Pitom an Ramses.
\v 12 But no matta da Egypt peopo still give da Israel peopo real hard time erytime, da Israel peopo stay come mo plenny still yet. Erytime da Egypt guys see one Israel guy, bodda dem plenny an scare dem.
\p
\v 13 Dass why da Egypt peopo wen bus up da Israel peopo fo make um do slave kine work, an dey wen make da Israel peopo come sore inside, cuz dey make um work so hard.
\v 14 Da Egypt peopo no give da Israel peopo chance notting. Dey make um make plenny mud fo make brick, an dey make um work long day inside da fields. Cuz if dey no do dat, da Egypt peopo bus um up.
\s Da Wahines Dat Help Da Israel Wahines Born Dea Babies
\p
\v 15 Had two Israel wahines, dea name Shifrah and Pu`ah. Dey help da odda Israel wahines wen dey born dea kids. Da king fo Egypt tell um,
\v 16 “Erytime wen you stay help da Israel wahines born one bebe, an you see um ova dea on top da spesho stone fo born bebe, if get boy kine, kill um! If get girl kine, let um live.”
\v 17 But da helpa wahines, dey mo scared fo go agains God. Az why dey neva do wat da king guy tell um. Dey let da boy kine bebes live too.
\p
\v 18 Layta, da king guy wen tell da helpa wahines fo come by him. He tell um, “Wassa matta wit you? How come you guys doing dis ting, hah? Why you stay let da boys live!”
\p
\v 19 Da helpa wahines, dey tell da Pharaoh guy, “Eh, you know, da Israel wahines, dey not slow like da Egypt wahines. Befo us guys can get dea fo help dem, da bebe born awready!”
\p
\v 20 God, he wen do good tings fo da helpa wahines cuz a wat dey wen do. Cuz dey neva kill da boys, da Israel peopo wen come mo plenny, an dey come plenny strong.
\v 21 An cuz da helpa wahines mo scared a God den dey scared a da king, God give dem kids fo dea own ohana too.
\p
\v 22 Den, da Pharaoh guy tell all his peopo, “All da small boy kine bebes from da Israel peopo, throw um inside da Nile Riva! But da girl kine, let um live.”
\c 2
\s Moses Born
\p
\v 1 Dat time, had one guy from da Levi ohana dat wen go marry one wahine from da Levi ohana.
\v 2 Da wahine, she come hapai an wen born one boy. She see dat da bebe good looking, so she hide um fo three months.
\v 3 But den she no can hide um no moa. She get one basket, made from da tall papyrus plants dat grow inside da riva nex to da land. She put sticky kine black stuff all ova da basket so da watta no can come inside. She put da bebe inside da basket. Den she put um inside da Nile Riva wea get plenny reed plants inside da watta.
\v 4 Moses older sista go mo down, fo watch wat goin happen wit da bebe.
\p
\v 5 Da Pharaoh guy daughta wen go da Nile Riva fo bafe. Her an da girls dat work fo her, dey walk nea da riva. Da king daughta, she spock da basket ova dea wea get plenny reed plants inside da watta! She tell one slave girl fo go get um.
\v 6 Da king daughta open da basket. She see da bebe inside, an eh! was one bebe boy, an he crying. She know she no like notting hurt da bebe, an she tell, “Eh! Gotta be, dis one a da Israel bebes!”
\p
\v 7 Da older sista, she go by da Pharaoh guy daughta. She tell, “Eh, you like I go find one Israel wahine dat get milk? She can feed da bebe fo you, you know.”
\p
\v 8 Da Pharaoh guy daughta tell her, “Go!” So da girl run home an tell da bebe own mudda fo go.
\p
\v 9 Da Pharaoh guy daughta, she tell da mudda, “Eh! You, take dis bebe yoa house. Give um yoa milk fo me. I pay you.” So da mudda wen take her own bebe her place, an feed um.
\p
\v 10 Layta, da kid come big. Da mudda take um back by da Pharaoh guy daughta. Da Pharaoh guy daughta hanai da kid, so he come her boy. She give um da name Moses, cuz she tell, “I wen pull um outa da watta,” cuz in da Hebrew language, “Moses” sound kinda like “pull um out.”
\s Moses Kill One Egypt Guy
\p
\v 11 One time afta Moses come one big man Egypt side, he go visit his ohana peopo, da Israel peopo. He see how hard da Egypt peopo make um work. Wen Moses stay dea, he spock one Egypt guy bussing up one a da Israel slave guys from Moses own peopo.
\v 12 Moses, he turn an look aroun, an he see dat no mo nobody dea. So he wack da Egypt guy an kill um, an hide da body inside da sand.
\s Moses Run Away Midian Side
\r (Jesus Guys 7:27-29, 35)
\p
\v 13 Da nex day, Moses go see his ohana peopo again. He spock two Israel guys, dey making argue.  Moses tell da guy dat making da trouble, “Eh! How come you bussing um up, hah? Az yoa same ohana kine guy!”
\p
\v 14 Da guy tell Moses, “Eh! Who you tink you?! Who wen make you da leada o da judge, fo tell us guys wat fo do?! Now you goin kill me, same ting jalike you wen kill dat Egypt guy, hah?”
\p Moses, he come scared, cuz he tinking, “So! Erybody know awready!”
\v 15 An fo shua, wen da Pharaoh guy find out, he tell da police fo go kill Moses. Moses, he run away from da Pharaoh guy, all da way Midian side.
\s Moses Live Midian Side
\p Wen Moses get dea, he sit down by one puka wea da watta come outa da groun.
\v 16 Had one guy dat was pries fo da Midian peopo. He get seven daughtas. Ery day, da daughtas go by da puka wea da watta come out. Dey pull up watta outa da puka an fill up da trough fo give watta to dea fadda guy sheeps an goats.
\v 17 Get odda sheep farma guys ova dea dat erytime go da same place an make da girls go way an no give dea sheeps watta. But dat time, Moses stand up an help da girls pull up da watta. He give watta to da sheeps an goats.
\p
\v 18 Da girls, dey go back by dea fadda guy, his name Reuel. He tell, “Eh! Quick, you guys come back today! How come?”
\p
\v 19 Dey tell um, “Had one Egypt guy wen get us guys outa trouble from da sheep farma guys.  Den, he pull up watta fo us guys an give um to da sheeps an goats fo drink.”
\p
\v 20 Da pries guy tell his daughtas, “So! Wea da guy now? How come you jus wen leave um ova dea? Go! Tell um fo come hea fo eat!”
\p
\v 21 Dass how Moses wen start fo live wit da pries guy. Layta, Reuel wen give his daughta Zipporah to Moses fo marry.
\v 22 Dey wen get one bebe boy. Moses give um da name Gershom, cuz he tell, “I come from one nodda place, an now I living inside one diffren land,” cuz “Gershom” sound kinda like “guy from one nodda place,” dea language.
\p
\v 23 Afta long time, da king guy fo Egypt wen mahke. But da Israel peopo, dey stay moaning still yet cuz dey slaves. Dey yell to God, “Help!” An God, he wen hear wat dey saying.
\v 24 God hear how dey moaning, an he no foget da promise he wen make to Abraham an Isaac an Jacob.
\v 25 God wen see da Israel peopo, an he know wat he gotta do fo dem.
\c 3
\s Da Bush Dat No Burn Up
\r (Jesus Guys 7:34-35)
\p
\v 1 One time, Moses was taking care da sheeps an goats fo his fadda in law Jetro (dass Reuel).  Jetro, he da pries fo da Midian peopo. Moses wen take da sheeps an goats way inside da boonies, Mount Sinai side. (Dass da mountain wea God show up.)
\v 2 Had one angel messenja guy from Yahweh wen show up an let Moses see um. Da angel guy look jalike fire coming outa da middle a one bush. Moses, he wen look, an look. An he tinking, “How come lidat? Had fire burning all ova inside da bush, but da bush no burn up!”
\v 3 Den Moses still yet tinking, “I gotta go look dis real awesome ting I stay see! How come da bush no burn up?”
\p
\v 4 Yahweh see dat Moses going way from da trail fo go look. God call Moses from inside da bush, “Hui! Moses! Moses!”
\p Moses tell, “Yeah! Dass me!”
\p
\v 5 Yahweh tell, “Stay right dea! No come nea. Take off yoa slippas. Cuz da place you standing, dass spesho fo me!”
\s God Tell Moses Wat He Gotta Do
\r (Matthew 22:32; Mark 12:26; Luke 20:37; Jesus Guys 3:13, 7:32, 34-35)
\p
\v 6 Den God tell Moses, “Me, I da God fo yoa fadda guy. I da God fo Abraham, I da God fo Isaac, an I da God fo Jacob.” Wen Moses hea dis, he cova his face, cuz he scared fo look strait at God.
\p
\v 7 Yahweh tell Moses dis too: “I see eryting, all da hard time dat da Egypt peopo give my peopo! I hea how dey stay yell fo me fo help um from da luna guys. Yeah, I know how plenny dey suffa.
\v 8 Az why now, I come hea fo get my peopo outa dea, so da Egypt guys no make um any kine no moa. I goin take um outa dat land, to one good land wea get plenny place fo erybody, an ery place get plenny milk an honey. I talking bout da place wea da Canaan peopo, da Het peopo, da Amor peopo, da Periz peopo, da Hiv peopo, an da Jebus peopo live now.
\p
\v 9 “So. Now, cuz da Israel peopo yell to me fo help um, I lissening. An I see da way da Egypt peopo stay make dem work hard an make any kine to dem.
\v 10 Now, go! I goin send you by da Pharaoh guy. You da guy goin take my Israel peopo outa Egypt!”
\s Moses Tell God “I No Can”
\r (Matthew 22:32; Mark 12:26; Luke 20:37; Jesus Guys 3:13, 7:7,32)
\p
\v 11 Moses, he tell God, “You tink I can go by Pharaoh an jus take da Israel peopo outa Egypt?!”
\p
\v 12 God tell Moses, “You can! Cuz I goin stay wit you, az why! An dis bush you see right now, dat stay burn, dass da proof fo you, dat I da one wen send you. An afta you get da peopo outa Egypt, all you guys goin come back dis same mountain, an show love an respeck to me, yoa
God, right hea.
\p
\v 13 Den Moses tell God, “But, wen I go by da Israel peopo an tell um, ‘Da same God dat yoa ancesta guys wen pray to, dass da one wen send me by you guys,’ dey no goin believe. Den dey goin ask me, ‘Kay den, wass his name?’ So, wat I goin tell um?”
\p
\v 14 God tell Moses, “Tell um dis: ‘My name, “I Stay How I Stay, an I Goin Be Wat I Goin Be”!’ Dass wat you gotta say to da Israel peopo. Tell um, ‘Da One dat get da name “I Stay,” dass da God dat wen send me by you guys.’-”
\p
\v 15 God tell Moses fo tell da Israel peopo: “Yahweh, he da same God dat yoa ancesta guys wen pray to. He da God fo Abraham, da God fo Isaac, an da God fo Jacob. Was him wen send me by you guys.”
\m God Tell:
\q “Cuz from now, Yahweh, dass my name foeva!
\q Dass how you goin teach yoa kids fo rememba who me,
\q An same ting fo dea kids, foeva!
\s Moses Gotta Tell Da Olda Leadas Wat Fo Do
\p
\v 16 “Go now! Tell all da older leadas fo da Israel peopo fo come togedda. Den tell um dis: ‘Yahweh, da God dat yoa ancesta guys wen pray to, da God fo Abraham an Isaac an Jacob, he wen let me see him. He wen tell me, “I wen watch an see awready wat dey doing
to you guys Egypt side.
\v 17 An now, I tell you guys dis: You guys, you hurting plenny right now Egypt side. But I goin get you guys outa all dat. I goin take you guys one nodda land, da one wea get da Canaan peopo, da Het peopo, da Amor peopo, da Periz peopo, da Hiv peopo, an da Jebus peopo. Inside dat good land, ery place get plenny milk an honey.”
\p
\v 18 ‘Da older leada guys, dey goin lissen to you. Den you an da older leada guys fo da Israel peopo, you all gotta go togedda by da king fo da Egypt peopo. You guys gotta tell um, “Yahweh, da God fo us Hebrew peopo, he goin be one place wea us guys can talk wit him. Now, all us guys gotta walk three day fo go dat place inside da boonies. Wen we get dea, we gotta make sacrifice fo Yahweh, oua God.”
\p
\v 19 ‘I know, get ony one way Pharaoh da king fo Egypt goin let you guys go -- gotta get somebody mo strong den him fo give him presha.
\v 20 So, I goin wack da Egypt peopo wit my strong hand. I goin do all kine awesome stuff to da Egypt peopo, right dea wea dey stay. Afta dat, da king guy goin make you guys go way.
\v 21 Dat time, I goin make da regula Egypt peopo tink you Israel peopo da greates. Wen you go way, dey goin make shua dat you guys get plenny stuffs. So wen you guys go, you no goin go wit notting.
\v 22 Ery wahine goin aks all da Egypt wahines dat live nea dem fo give dem all kine silva an gold kine stuffs, an nice kine clotheses, an aks da Egypt wahines dat stay live nea dea house fo give dem same ting. You goin let yoa boys an girls wear all dat kine spesho stuff. So, wen you guys go, you goin leave da Egypt peopo wit notting.’-”
\c 4
\s Da Walking Stick Come One Snake
\p
\v 1 Moses tell, “But eh! Wat if da leada guys no trus me, an no lissen wat I say, cuz dey tinking, ‘Nah! Yahweh, he neva let you see um!’ Den wat?”
\p
\v 2 Den Yahweh tell, “Eh! Wat dat ting inside yoa hand?”
\p Moses tell, “One walking stick.”
\v 3 God tell, “Throw um down on top da groun.” Wen Moses throw um down, da stick come one snake. Moses come scared, an he run away from da snake.
\p
\v 4 Den Yahweh tell um, “Reach ova dea an grab da tail.” Moses grab um, an da snake come one walking stick again, right dea inside his hand!
\v 5 Yahweh say, “You do dis fo help da Israel peopo believe dat me, Yahweh, I wen let you see me, an dat I da same God dat yoa ancesta guys wen pray to, da God fo Abraham an Isaac an Jacob.”
\s Moses Hand Get Sore All Ova
\p
\v 6 Nex ting, Yahweh tell Moses, “Put yoa hand inside yoa shirt.” Moses put his hand inside his shirt, an wen he pull um out, eh! Get one bad kine sick all ova da skin dat odda guys can catch, an white jalike snow!
\p
\v 7 Den God tell, “Now, put yoa hand inside yoa shirt one mo time.” Moses put his hand back inside da shirt. Wen he pull um out, da skin come back regula kine, jalike his regula skin.
\v 8 God tell um, “No matta dey no trus wat you say afta dey see you grab da snake, an he come one stick, fo shua dey goin trus you afta dey see yoa hand dat get da sores come out okay.
\v 9 If dey no trus you still yet, afta you show um da two spesho sign, an if dey no like lissen to you still yet, go get watta outa da Nile Riva, an pour um on top da dry groun. Dat watta dat you take outa da Nile Riva, wen you pour um on top da groun, goin come blood dea.”
\s Not Easy Fo Moses Talk
\p
\v 10 Moses tell Yahweh, “Eh Yahweh, please! I not da kine guy know how fo talk real good. From small kid time till now, you stay tell stuff to me, yoa worka guy. But still yet, fo me, az hard fo talk, an I no can talk real good, you know wat I mean?”
\p
\v 11 Yahweh tell Moses, “Tink! Who wen make peopo so dey can talk, o no can talk?  Who wen make peopo so dey can see good, o dey no can see? Dass was me, Yahweh, wen do all dat!
\v 12 Go now. Do wat I wen tell you. Weneva you gotta talk, I goin help yoa mout. I goin teach you wat you gotta say.”
\p
\v 13 But Moses tell, “Please, Boss! Send somebody you like fo do da work, but not me!”
\p
\v 14 Den Yahweh wen come huhu wit Moses. He tell Moses, “Wat bout yoa brudda guy Aaron, da leada guy fo da Levi ohana? I know, easy fo him fo talk good. Right now he stay coming from Egypt awready fo meet you. Wen he see you, he going feel real good inside.
\v 15 You goin talk to yoa brudda an tell um wat he suppose to say. I goin help you an him talk good, an I goin teach you guys wat you goin do.
\v 16 Aaron goin be da talka guy fo you, fo talk to da peopo. He goin be jalike da mout fo you, an you goin talk to him jalike you God, but az me.
\v 17 An no foget yoa walking stick. Make shua you carry um wit you, cuz you goin use um fo do awesome kine tings fo show you know God.”
\s Moses Go Back Egypt Side
\p
\v 18 Moses, he go back by Jetro, his fadda in law. Moses tell Jetro, “Eh, I like go back by my ohana guys Egypt side, fo check um out how dey stay.”
\p Jetro, he tell Moses, “Go. I like eryting go good fo you.”
\p
\v 19 Yahweh tell Moses, “Go from hea now. Go back Egypt side. Cuz all da guys dat wen like kill you befo time, dey mahke awready.”
\v 20 So Moses take his wife an his boys, an put um on top one donkey. Moses start fo go back Egypt side, an he carry da walking stick dat God wen use wit him.
\p
\v 21 Den Yahweh tell Moses, “Wen you get back dea Egypt side, make shua you show um all da awesome proofs dat I wen give you da powa fo make. Do um in front da Pharaoh guy. But, I goin make him come hard head, so he no goin let go da peopo.
\v 22 Wen dat happen, you tell da Pharaoh guy, ‘Dis wat Yahweh da Boss say: Da Israel peopo, dey jalike dey my numba one boy.
\v 23 I tell you dis awready, “Let go da Israel peopo, cuz dey spesho jalike dey my numba one boy, so dey can pray to me.” But you saying, you no goin let um go. Kay den, yoa numba one boy, I goin kill um.’-”
\s Moses Wife Get Problem Wit Moses
\p
\v 24 One nite, Moses an his ohana wen stop one place nite time fo go sleep. Yahweh meet dem ova dea, an he go by Moses an almos kill um.
\v 25 But Moses wife Zipporah, she take one knife, da kine made from flint kine rock, an right den an dea she cut skin her boy. She take da small piece skin she wen cut off, an put um on top Moses leg, an tell um, “If I neva cut skin jalike God wen tell Abraham, an get blood all ova, I no mo husban!”
\v 26 Afta dat, Yahweh wen leave Moses alone. From dat time, Moses wife tinking bout da cut skin. She tink, “Dis husban! He like make me get blood all ova!”
\p
\v 27 Dat time, Yahweh tell Aaron, “Go da boonies fo meet Moses.” So Aaron wen go an he find Moses nea da Mountain Wea God Stay. An Aaron kiss Moses.
\v 28 Den Moses tell Aaron eryting bout all da stuff dat Yahweh wen send Moses fo say, an all da awesome proofs dat God tell um he gotta make.
\s Da Older Leadas Believe Wat Moses Say
\p
\v 29 From dea, Moses an Aaron wen hele on togedda back to Egypt. Wen dey get dea, dey tell all da older leada guys fo da Israel peopo fo come togedda.
\v 30 Aaron tell da leada guys eryting Yahweh wen tell Moses. An Moses, he show all da peopo da proof dat God wen give um, so dey can see.
\v 31 Wen da peopo see dat, dey trus Moses. Now dey know dat Yahweh see how plenny dey suffa, an dat he start fo do good tings fo da Israel peopo. Right den an dea dey go down on dea knees fo show God love and respeck.
\c 5
\s Moses An Aaron Go By Pharaoh
\p
\v 1 Afta Moses an Aaron talk to da leada guys, dey go by Pharaoh, da King fo Egypt. Dey tell um,
“Yahweh, dass da God fo da Israel peopo. He talking to you serious kine. He say dis: Let my peopo go way, fo all dem gotta go do religious kine stuff fo me inside da boonies.”
\p
\v 2 Da Pharaoh guy tell, “Wot! Who you talking bout, wen you say ‘Yahweh,’ aah? You tink I suppose to lissen wat he tell me, so I let da Israel peopo go? I donno da Yahweh guy! An no way I goin let go da Israel peopo!”
\p
\v 3 Moses an Aaron tell um, “Da God fo da Hebrew peopo, az da Israel peopo, he da one wen meet wit us. Dass why we aksing you, please, let us go take three days fo get inside da boonies. Den we can make sacrifice fo Yahweh, oua God. Cuz if we no do um, bumbye God goin make all us guys come sick, o he goin let da army guys kill us wit swords.
\p
\v 4 But da King fo Egypt tell um, “Eh, you guys! Moses an Aaron! How come you guys telling da peopo dey no need work? Get back an do yoa jobs!
\v 5 Get mo plenny Hebrew guys awready ova hea, den da peopo from dis land. An den, you guys stay stop dem an dey no do dea work? No way!
\s Gotta Find Dea Own Wheat Stalk Fo Make Brick
\p
\v 6 Dat same day, da Pharaoh guy wen talk to da Egypt guys dat make da slave peopo work, an to da luna guys from da Israel peopo. He tell um wat dey gotta do:
\v 7 “From now, you Egypt guys no go get da wheat stalk an give um to da Israel peopo fo make mud brick. You guys wen give um befo time, but now, dey gotta go bring in da wheat stalk demself.
\v 8 But eh! Dey still gotta make da same numba brick ery day dat dey stay make befo time. No tell um az okay, no need make same numba brick, cuz dey ony slacking off! Dass why dey talking, ‘Us guys like go inside da boonies fo make sacrifice fo oua God!’
\v 9 No let um stop. Give um mo work! No good dey lissen to somebody who stay bulai dem!”
\p
\v 10 So, da Egypt guys dat make da slave peopo work, an da luna guys from dea own peopo, dey go by da Israel peopo an tell um, “Da Pharaoh guy, he say dis: From now, I no goin give you guys dry wheat stalk fo make brick!
\v 11 You guys, you gotta go aroun any place get da wheat stalk yoa own self. But goin get problem if you guys no make da same numba bricks jalike befo time.”
\p
\v 12 So da Israel peopo wen go all ova da place inside da Egypt land, fo cut da wheat stalk dat nobody cut yet, so dey can get togedda nuff wheat stalk fo make da brick.
\v 13 Da luna guys give plenny presha fo dem, an tell um, “Ery day, you guys gotta finish make da same numba bricks dat day, jalike was befo time wen us guys stay bring da wheat stalk fo you.”
\p
\v 14 Da guys in charge a da slaves fo da Pharaoh guy, dey bus up da luna guys from da Israel peopo dat was da leadas fo da odda workas. Dey tell da luna guys, “Eh! Yesterday an today, how come you guys neva finish yoa job, an make da same numba bricks jalike befo time?!”
\s Da Israel Guys Beg Pharaoh Fo Help Dem
\p
\v 15 Da Israel guys dat was da lunas fo da work crews, dey go by da Pharaoh guy, an dey beg him fo help um: “Please! How come you making lidat to us guys dat work fo you?
\v 16 Dey no give us guys dat work fo you da wheat stalk fo make da brick. But still yet, dey make plenny presha fo us make da same numba brick like befo time. Us guys dat work fo you, we getting all bus up. But az yoa own peopo, dey da ones making us any kine!”
\p
\v 17 But da Pharaoh guy tell dem, “You guys lazy, az why! Jalike you no get nuff work fo do! Dass how come you guys stay talk lidat: ‘Us guys like go make sacrifice fo oua God Yahweh.’
\v 18 Now, go back! Do yoa job! Dey no goin bring wheat stalk fo you guys, but still yet, you guys gotta give us da same numba bricks you suppose to make, ery day! Dass it!”
\p
\v 19 Now, da Israel guys dat was da leada guys see dat dey gotta tell peopo fo make da same numba bricks ery day jalike befo time, an dass big problem fo dem.
\v 20 Wen dey going home from talk wit da Pharaoh guy, dey meet Moses an Aaron, waiting outside fo talk to dem.
\v 21 Da luna guys tell Moses an Aaron, “Eh! Mo betta Yahweh check out you guys an punish you guys! You da one stay make us guys jalike we stink, in front da Pharaoh guy an all da palace guys dat work fo him! Jalike you give dem one sword an tell um az okay fo go kill us guys!”
\p
\v 22 Den Moses go back talk to Yahweh. Moses tell, “Eh Boss! How come you stay do dis ting fo hurt yoa own peopo?! An how come you send me fo go do um?!
\v 23 From da time I go talk to da Pharaoh guy an tell um wat you tell me fo say to him, da Pharaoh guy ony make eryting mo worsa fo da peopo. An still yet, you no even do notting fo get yoa peopo outa trouble!”
\c 6
\s God Tell Moses Wat He Goin Do
\p
\v 1 Yahweh tell Moses: “Now, time awready. You goin see wat I goin do to da Pharaoh guy. Cuz I get mo powa den him, he goin make da peopo go way. Cuz I get da powa fo make him presha, he goin throw da peopo outa his land!”
\p
\v 2 An God tell Moses dis: “Me, I Yahweh.
\v 3 Da times I let Abraham an Isaac an Jacob see me, dey wen call me Da God Dat Get All Da Powa. But I neva let dem know me wit my real name Yahweh.
\v 4 Same time, I keeping da promise I wen make wit yoa ancesta guys. I wen make promise I goin give um da Canaan land, da same place wea dey stay making house fo live dea short time.
\p
\v 5 “I hear how da Israel peopo moaning, cuz da Egypt peopo making dem work fo dem. I rememba da promise I wen make wit dem.
\v 6 So den, go tell da Israel peopo dis: I Yahweh. I goin take you guys away from da hard work dat da Egypt peopo make you guys do. Dey make you guys work hard fo dem, but I goin get you guys outa all dat. I mo strong den da Egypt peopo, an I goin bus um up. I da judge, so I goin punish dem plenny.
\p
\v 7 I goin make you guys come my peopo, an I goin come da God for you guys. Den you guys goin know dat I Yahweh, da God fo you guys, da One dat get you guys out from da hard work dat da Egypt peopo make you guys do.
\v 8 I goin take you guys ova dea, da same place I was talking bout dat time I wen make strong promise to Abraham an Isaac an Jacob. Me, Yahweh, I give dat land to you guys, fo you be da ownas.”
\p
\v 9 So, Moses wen tell da Israel peopo wat God wen say. But dey no like lissen Moses, cuz inside, dey all hamajang from da hard kine presha dey get cuz dey slaves.
\s God Tell Moses An Aaron Wat Dey Gotta Tell Da Pharaoh Guy
\p
\v 10 Layta, Yahweh wen talk to Moses. He tell um,
\v 11 “Go back now. Tell da Pharaoh guy, da King fo Egypt, fo let da Israel peopo go way from his land.”
\p
\v 12 But Moses, he talk strait wit Yahweh. He say, “Eh! Da Israel peopo, dey no even lissen to me. So, how come you tink da Pharaoh guy goin lissen? I no good fo talk, you know!”
\p
\v 13 Yahweh talk to Moses an Aaron. He tell um how dey gotta do bout da Israel peopo an da Pharaoh guy, da King a Egypt, fo get da Israel peopo outa da Egypt land.
\s Da Ohana Leada Guys
\p
\v 14 Dis da leada guys fo da diffren ohanas:
\p
\q Reuben, da numba one boy dat come from Israel, da leada guys fo da ohanas dat come from him was Hanok an Pallu an Hezron an Carmi. Da Reuben ohanas, come from dose guys.
\q
\v 15 Fo da Simeon ohana, da leada guys Jemu`el, Jamin, Ohad, Jakin, Zohar, an Sha`ul. Sha`ul
mudda was one Canaan wahine. Dey da leadas fo da Simeon ohanas.
\p
\q
\v 16 Dis da names fo da Levi ohana, from da oldes to da younges: dey Gershon an Kohat an Merari.
(Levi dea fadda wen live 137 year.)
\q2
\v 17 Gershon boys, dey Libni an Shime`i, wit dea ohanas.
\q2
\v 18 Kohat boys, dey Amram, Izhar, Hebron, an Uzzi`el. (Kohat dea fadda wen live 133 year.)
\q2
\v 19 Merari boys, dey Mahli an Mushi.
\m Dis, da leada guys fo da ohanas dat come from Levi, from da oldes to da younges.
\p
\v 20 Amram wen marry Jokebed. She Amram fadda sista. Jokebed wen born Aaron and Moses fo Amram. (Amram, he wen live 137 year.)
\p
\q2
\v 21 Izhar boys, Korah, Nefeg, an Zikri.
\q2
\v 22 Uzzi`el boys, Misha`el, Alzafan, an Sitri.
\m
\v 23 Aaron wen marry Elisheba. She Amminadab daughta an Nakshon sista. Elisheba wen born Nadab an Abihu an Eleazar an Itamar fo Aaron.
\q2
\v 24 Korah boys, Assir, Elkanah, an Abiasaf. Da Korah ohanas come from dem.
\m
\v 25 Eleazar, Aaron boy, he wen marry one a Puti`el daughtas. She wen born Finehas fo Eleazar.
All dem, dey da leadas fo da diffren ohanas dat come from Levi.
\s God Tell Moses an Aaron How Fo Make In Front Pharaoh
\p
\v 26 Dis Aaron an Moses guys I writing bout hea, dey da same ones Yahweh wen tell, “Go take da Israel peopo outa da Egypt land, wit ery ohana all togedda same place, jalike one army.”
\v 27 Moses an Aaron, dey da same guys dat wen go tell da Pharaoh guy, da King fo Egypt, dat he gotta let da Israel peopo go way from Egypt.
\s Dey Go Gains Da Pharaoh Guy
\p
\v 28 Dat time, inside da Egypt land, dass how Yahweh wen talk to Moses an Aaron.
\v 29 Yahweh tell dem, “I Yahweh. So, go tell da Pharaoh guy, da King fo Egypt, eryting dat I stay telling you.”
\p
\v 30 But Moses, he talk strait to Yahweh. He say, “Eh! I no good fo talk, you know! So, how come you tink da Pharaoh guy goin lissen me?”
\c 7
\p
\v 1 Den Yahweh tell Moses, “You know wat? I goin make da Pharaoh guy tink bout you jalike you one god! Yoa brudda Aaron, he goin be da guy dat talk fo you.
\v 2 Eryting I tell you fo say, you goin tell Aaron, fo him tell same ting to da Pharaoh guy. Bumbye da Pharaoh guy goin make da Israel peopo go outa his land.
\v 3 But firs I goin make da Pharaoh guy hard head. Even I goin do plenny awesome tings fo erybody see, hea inside da Egypt land.
\v 4 Da Pharaoh guy, he still yet no goin lissen you guys. Den I goin use my powa agains da Egypt peopo. I goin get my own peopo outa da Egypt land. All you Israel peopo, you goin go out togedda, jalike you one army. Same time, I goin do plenny fo punish da Egypt peopo big time.
\v 5 Da Egypt peopo goin know fo shua dat I Yahweh, wen I use my powa agains da Egypt peopo an get you Israel peopo outa da place wea you stay.”
\p
\v 6 An dass wat Moses an Aaron wen do, jalike Yahweh wen tell um.
\v 7 Da time dey talk to da Pharaoh guy, Moses was 80 year ol, an Aaron was 83 year ol.
\s Da Walking Stick Come One Snake
\p
\v 8 Yahweh tell Moses an Aaron dis:
\v 9 “Wen da Pharaoh guy tell you guys, ‘So, wat? Show us guys someting from God!’ den you tell Aaron, ‘Throw down yoa walking stick on top da groun in front da Pharaoh guy.’ Dat stick, goin come one snake.”
\p
\v 10 Den Moses an Aaron go by da Pharaoh guy. Dey do jalike Yahweh tell um fo do. Aaron throw down his walking stick in front da Pharaoh guy an his palace peopo, an da stick wen come one snake.
\p
\v 11 So da Pharaoh guy tell his guys dat suppose to know wat fo do, an da ones dat know how fo make bad kine kahuna, fo come. Da prieses dat know how fo tell da Egypt peopo wass goin happen, dey wen make secret kine kahuna too, an dea walking stick come snake too.
\v 12 Ery one a dem throw down dea walking stick, an all the sticks come snake. But Aaron walking stick, wen swallow all da odda walking sticks.
\v 13 Still yet, da Pharaoh guy stay hard head, an he no lissen to Moses an Aaron, jalike Yahweh
wen tell befo time.
\s Da Riva Watta Come Blood
\p
\v 14 Yahweh tell Moses, “Da Pharaoh guy, he no can tink good now. He still yet no like let da peopo go way.
\v 15 Tomorra, morning time, wen da Pharaoh guy go da Nile Riva, you stand right dea nea da riva fo talk to him. Inside yoa hand, take da walking stick dat wen come one snake.
\v 16 Den, tell da Pharaoh guy, ‘Yahweh, da God fo da Hebrew peopo, he wen tell me fo
come by you fo tell you dis: “Let my peopo go way from hea, so dey can make trip fo do religious kine stuff fo me inside da boonies.” But you, befo now, you no lissen.
\p
\v 17 ‘You betta lissen! Yahweh, he talking to you serious kine. He tell: “Dis how you goin know dat me, Yahweh, I Yahweh fo real kine.” Look! I goin take dis walking stick in my hand, an I goin hit um on top da watta hea inside da Nile Riva. Den da watta goin come
blood!
\v 18 Da fishes inside da Nile Riva goin mahke. Da riva goin stink plenny. Cuz a dat, da Egypt peopo no can drink da watta dat come from da Nile Riva.’-”
\p
\v 19 Yahweh tell Moses fo tell Aaron too: “Go take yoa walking stick, put out yoa arm an hold up da stick ova da places inside Egypt dat get watta -- da rivas, an da ditches, an da ponds, ery place dat get watta. All da watta goin come blood. All ova da Egypt land, goin get blood!
even inside da wood buckets an da stone pots!”
\p
\v 20 Moses an Aaron do jalike Yahweh tell um. Wit da Pharaoh guy an all da odda palace guys watching him, he pull up da walking stick an hit da watta inside da Nile Riva. All da watta inside da Nile Riva wen come blood.
\v 21 Da fishes inside da Nile Riva wen mahke. Da riva wen stink plenny. Da Egypt people no can drink watta notting outa da Nile River. Had blood ery place inside da Egypt land.
\p
\v 22 But da Egypt pries guys, dey make secret kine kahuna fo do same ting too. Da Pharaoh guy, he stay hard head an he still yet no lissen Moses an Aaron, jalike Yahweh wen tell befo time.
\v 23 But da Pharaoh guy ony turn aroun an go inside his palace. No matta get blood ery place, da guy no even tink bout wat wen happen.
\v 24 All da Egypt peopo, dey gotta dig down nea da Nile Riva fo get watta fo drink, cuz dey no can drink da watta dat stay inside da Nile Riva.
\v 25 Wen stay lidat seven day afta Yahweh hit da Nile Riva an make um come blood.
\c 8
\s Da Frogs
\p
\v 1 Den Yahweh tell Moses dis: “Go by da Pharaoh guy. Tell um, ‘You betta lissen! Dis wat Yahweh say: “Let my peopo go way, so dey can do religious kine stuff fo me.
\v 2 If you no let um go, den I goin make you guys get uku plenny frogs, all ova yoa land.
\v 3 Da Nile Riva goin get plenny frog dat move aroun all ova inside da watta. Dey goin come up outa da riva an go inside yoa palace. Dey goin jump all ova da room wea you sleep, an all ova yoa bed. Da palace peopo an all yoa odda peopo, same ting. You even goin get frogs inside yoa
oven an da bowls you use fo make bread.
\v 4 Da frogs goin jump up all ova you, an all ova yoa peopo, an all ova all yoa palace guys.”-’-”
\p
\v 5 Yahweh tell Moses, fo tell Aaron dis: “Put out yoa hand an hold yoa walking stick ova da rivas, an da canals, an all da pond. Make da frogs come up outa da watta all ova da Egypt land!”
\v 6 So Aaron wen put out his hand ova all da watta inside Egypt. Da frogs wen come up. Dey wen cova all da groun inside Egypt.
\v 7 But da Egypt pries guys, dey wen make secret kine kahuna fo do same ting too. Dey make frogs come up all ova da Egypt land same ting too.
\p
\v 8 Den da Pharaoh guy tell Moses an Aaron fo come by him. He tell um, “Aks Yahweh fo take away da frogs from me an my peopo. I goin let yoa peopo go way fo make sacrifice to Yahweh.”
\p
\v 9 Moses tell da Pharaoh guy, “You make deal wit me, goin make you look good. Wen I aks Yahweh fo help you, an yoa palace peopo, an da odda peopo, wat time you like God take away da frogs from you, an from you guys houses, so den da frogs stay ony inside da Nile Riva?”
\p
\v 10 Da Pharaoh tell, “From tomorra.”
\p Moses tell, “Goin happen jalike you say. Dass fo make you know dat no mo nobody jalike Yahweh, oua God!
\v 11 Da frogs goin go way from you an yoa house an yoa palace peopo an da odda peopo. Ony inside da Nile Riva, goin get frogs.”
\p
\v 12 Afta Moses an Aaron go way from da Pharaoh guy, Moses wen aks Yahweh fo help, bout da frogs dat Yahweh wen bring fo bodda da Pharaoh guy.
\v 13 Yahweh wen do jalike Moses aks um fo do. All da frogs from da houses, an da yards, an da fields, dey all mahke.
\v 14 All ova da place da peopo make plenny pile frogs. Da whole land, stink plenny.
\v 15 But wen da Pharaoh guy see dat eryting okay, he come hard head one mo time. He no lissen Moses an Aaron, jalike Yahweh wen tell befo time.
\s Da Gnats
\p
\v 16 Den Yahweh tell Moses, “Tell Aaron dis: Go take yoa walking stick, an hit da groun. Da dirt goin come gnats, ery place inside da Egypt land.”
\v 17 Dey wen do dat. Aaron put out his hand an hold up his walking stick, den he hit da groun. Da dirt wen come gnats an come all ova on top da peopo an da animals. Da dirt on top da groun come gnats, ery place inside da Egypt land.
\p
\v 18 Da Egypt pries guys, dey wen make secret kine kahuna fo do same ting fo make da gnats come too, but dey no can. Da gnats still stay all ova da peopo an da animals.
\p
\v 19 Da Egypt pries guys, dey tell Pharaoh, “Eh! Dass God doing all dis!” But da Pharaoh guy, he still yet stay hard head an no lissen to Moses an Aaron, jalike Yahweh wen tell befo time.
\s Da Flies
\p
\v 20 Yahweh tell Moses, “Tomorra, morning time, get up early. Go to da riva, an wait fo da Pharaoh guy come. He goin go dea. Tell um, ‘You betta lissen! Dis wat Yahweh say: Let my peopo go way from hea, fo do religious kine stuff fo me.
\v 21 Cuz if you no let my peopo go way, I goin let go by you, plenny flies. Dey goin go on you an yoa palace peopo an da odda peopo an da houses. All inside da houses wea da Egypt peopo live, goin come full a flies. Same ting, all ova dea land too.
\v 22 Same time, on dat day, I goin make diffren kine to da Goshen land wea my peopo stay. No goin get flies notting dat side. Dass how you goin know dat I Yahweh, an dat I stay inside dis land.
\v 23 I goin make diffren kine fo my peopo, an fo yoa peopo. Tomorra, dass wat goin happen. Goin be jalike one sign fo you see.’-”
\p
\v 24 An dass wat Yahweh wen go do. All kine flies wen go inside da palace wea da Pharaoh guy live. Dey even go inside da houses wea da palace peopo live. All ova da Egypt land, da land come poho cuz a da flies.
\p
\v 25 Den da Pharaoh guy tell Moses an Aaron fo come by him. He tell um, “Go awready! Make sacrifice to yoa God! But do um inside dis land.”
\p
\v 26 Moses tell um, “Not right, if we do um da way you tell us. Da kine animals we goin kill fo make sacrifice fo oua God, Yahweh, da Egypt peopo tink dat kine animal pilau. An you know wat? If us guys go kill dat kine animal, an da Egypt peopo see us, fo shua dey goin throw
rocks fo kill us guys!
\v 27 Dass why us guys gotta walk three days, fo go all da way inside da boonies, so we can make da sacrifice dea, wateva kine oua God Yahweh tell us we gotta make.”
\p
\v 28 Da Pharaoh guy tell, “Kay den. I let you guys go da boonies fo make sacrifice fo yoa God, Yahweh. Ony one ting -- no go long way inside da boonies, you hear? Now, aks yoa God fo help me!”
\p
\v 29 Moses tell, “Kay den. I goin go way from you right now. Den, I goin aks Yahweh. Tomorra, he goin make da flies go way from you da Pharaoh guy, an from da palace peopo, an from da odda peopo. Get one nodda ting too. You da Pharaoh guy. No good you bulai da peopo one mo
time, an no let us go make sacrifice fo Yahweh, jalike da las time, aah?”
\p
\v 30 Den Moses go way from da Pharaoh guy an pray to Yahweh.
\v 31 Yahweh do jalike Moses wen say. He take away da flies from da Pharaoh guy, an from his palace peopo, an from his odda peopo. Neva had one fly ova dea.
\v 32 But da Pharaoh guy, he come hard head dis time too. He still yet no let da peopo go way.
\c 9
\s Da Sick Animals
\p
\v 1 Yahweh tell Moses fo go by da Pharaoh guy an tell um, “You betta lissen! Dis wat Yahweh say, da one dass da God fo us Hebrew peopo. He say, ‘Let my peopo go way fo do religious kine stuff fo me.’
\v 2 Cuz if you no let da peopo go way, an you still yet hold um hea,
\v 3 den Yahweh goin use his powa fo make yoa animals inside da fields come real sick - da horses, an da donkeys, an da camels, an da cows, an da sheeps an goats.
\v 4 But Yahweh goin make diffren kine to da animals dat us Israel peopo get, an to da animals dat you Egypt peopo get. All da animals dat us Israel peopo get, no goin get even one dat goin mahke.
\p
\v 5 “Yahweh wen tell wat time goin happen. He tell, ‘Tomorrow, I goin do dis all ova da land.’-”
\p
\v 6 An da nex day, dass wat Yahweh wen do. All da animals dat da Egypt peopo get, mahke. But da animals dat da Israel peopo get, no mo even one dat mahke.
\v 7 Da Pharaoh guy, he send his peopo fo check out wat wen happen. He find out dat da animal da Israel peopo get, not even one mahke. Stay bodda da Pharaoh guy plenny. Still yet, da Pharaoh guy stay hard head. He still no like let da peopo go way.
\s Da Boils
\p
\v 8 Den Yahweh tell Moses an Aaron, “You guys, go da place wea dey melt da metal. Get da black ashes from inside dea. Moses, you throw da black ashes up in da sky. Do um wea da Pharaoh guy see you.
\v 9 Da black ashes goin come real fine kine dust all ova da Egypt land. Goin make dea skin hurt an boils come out, on all da peopo an all da animals all ova da Egypt land.”
\p
\v 10 So Moses an Aaron wen go get da black ashes from da place wea dey melt da metal. Dey go by da Pharaoh guy. Moses throw da black ashes up in da air. An da peopo an da animals skin hurt an boils come out all ova dem.
\v 11 Da Egypt pries guys no even can stand up in front Moses cuz a da boils, cuz da boils come out all ova da Egypt pries guys an all ova all da odda Egypt peopo.
\v 12 But Yahweh still yet make da Pharaoh guy hard head. He no lissen to dem, jalike Yahweh wen tell Moses befo time.
\s Da Big Kine Ice Storm
\r (Rome 9:17)
\p
\v 13 Yahweh tell Moses, “Tomorrow, get up early. Go stand wea da Pharaoh guy goin come. Tell um: ‘You betta lissen! Dis wat Yahweh say, da God fo da Hebrew peopo: Let my peopo go way fo do religious kine stuff fo me.
\v 14 Fo dis time, I goin make mo big kine trouble fo yoa body, fo you, an yoa palace peopo, an yoa odda peopo. Cuz a all dis, you goin know dat in all da world, no mo nobody can do wat I can do.
\v 15 If I wen like befo now, I ony can use my powa fo make you an yoa peopo come sick, an wipe out all you Egypt guys from dis world. But I neva.
\v 16 So, how come I stay let you live, aah? So I can make you see dat I get all da powa, az why! Cuz I like make da peopo all ova da world know who me fo real kine, az why.
\v 17 But you still yet ova an ova ack jalike my peopo ony junk, an you no let um go way!
\p
\v 18 ‘Kay den. Tomorrow, same time, dis wat I goin do. I goin make one real heavy ice storm come down from da sky. From da time da Egypt land wen come till now, neva have dat kine heavy ice storm.
\v 19 Now, tell yoa peopo fo put all dea animals wea get roof. Same ting fo all da stuffs you get inside da fields, go put um wea get roof. Any guy o animal dat stay outside an no come inside da house wit da oddas, wen da big ice storm come down on top dem, dey goin mahke!’-”
\p
\v 20 Had peopo from da Pharaoh guy palace dat stay scared cuz a wat Yahweh say. Dey bring dea slave peopo an dea animals inside dea houses so notting happen to dem.
\v 21 Da odda guys dat no like lissen wat Yahweh say, dey leave dea slave peopo an dea animals outside in da fields.
\p
\v 22 Den Yahweh tell Moses, “Put yoa hand up to da sky, so get da big kine ice come down all ova da Egypt land, on top da peopo an da animals, an on top eryting growing inside da field, all ova Egypt.”
\v 23 Wen Moses put up his walking stick to da sky Yahweh wen send thunder, an big kine ice. Had fire dat come down on top da groun too, dat time Yahweh wen make da big ice come down jalike rain on top da Egypt land.
\v 24 Da ice rain real heavy, an had fire dat stay flash one side an da odda side inside da middle a da ice rain. From da time da Egypt land wen come one nation, neva have dat kine ice rain fall down on top dea land.
\v 25 All ova da Egypt land, da ice rain wen hit eryting dat stay outside, peopo an animals. Da ice rain bus up all da plants inside da fields, an smash all da trees inside da fields too.
\v 26 Ony Goshen side, wea da Israel peopo stay, neva have ice rain.
\p
\v 27 Cuz a dat, da Pharaoh guy send somebody fo tell Moses an Aaron fo come by him. He tell um, “Dis time, I da one dat do bad ting. Yahweh, he do da right ting. Me an my peopo, we da ones dat stay wrong.
\v 28 Aks Yahweh, cuz nuff awready da thunda from God, an da ice rain. I goin let you guys go way, you guys no need stay hea moa long.”
\p
\v 29 Moses tell da Pharaoh guy, “Wen I go outside da town, I goin put up my hands an pray to Yahweh. Den da thunda goin pau, an no goin get mo plenny ice rain. Dat goin happen fo you know dat Yahweh, he own da whole world.
\v 30 But I know you an yoa palace guys -- you guys no mo respeck fo God, Yahweh, still yet!”
\p
\v 31 Da flax plant an da barley plant all come poho cuz a da ice rain, cuz da barley ready fo cut, an da flax flowa had bud awready.
\v 32 But had two kine wheat plant dat neva come poho from da ice rain, cuz dey not ready, dat time.
\p
\v 33 Afta Moses go way from da Pharaoh guy, he go outside da town. He put up his hands fo pray to Yahweh. Da thunda an da ice rain pau, an da rain stop coming down strong on top da groun.
\v 34 But da Pharaoh guy, wen he see dat no mo rain an ice rain an thunda, he come hard head again, an stay jalike befo time, an stay do bad kine stuff. His palace peopo, same ting.
\v 35 Da Pharaoh guy still hard head, an he no let da Israel peopo go way from dea, jalike Yahweh wen tell Moses befo time fo tell da peopo.
\c 10
\s Da Locust Grasshoppa Bugs
\p
\v 1 Yahweh tell Moses, “Go back by da Pharaoh guy. I da one wen make um so he no can tink good, him an his palace guys. I doing dat, so dat I can still do all dis awesome kine tings dat I doing right dea in front dem, an make shua dey know dat I stay fo real.
\v 2 An I doing um, so dat bumbye, you can tell da story ova an ova fo yoa kids an yoa grankids -- how I even make any kine to da Egypt peopo, doing all da awesome tings I wen do in front dem fo show dem who me. From all dat, you guys goin know fo shua dat I Yahweh.”
\p
\v 3 So Moses an Aaron go by da Pharaoh guy. Dey tell um, “You betta lissen! Dis wat Yahweh say, da God fo da Hebrew peopo. God say, ‘Eh! Till wen you goin stay ack jalike you no need make yoaself notting in front me, haa?! Let my peopo go way from hea, so dey can do religious kine stuff fo me.
\v 4 An if you still no like let my peopo go way, dis wat I goin do: Tomorrow I bring plenny locust kine grasshoppa inside yoa land.
\v 5 Da locust grasshoppa bugs goin cova da groun, so no can see da groun. Anyting you guys growing an da ice rain storm neva wipe out, da locust goin eat um all up. Dey even goin eat up all da trees dat stay coming up inside yoa fields.
\v 6 Dey goin fill up yoa palaces and all yoa palace guys houses, an all da Egypt peopo houses. You guys faddas an granfaddas neva see dis kine ting happen, from da time dey wen come to dis land till now.’-” Den Moses turn aroun an go way from da Pharaoh guy.
\p
\v 7 Da palace guys tell da Pharaoh guy, “Eh! Jalike dis guy catch all us guys inside one trap, you know. Till wen we goin stay lidat, aah? Mo betta, let da peopo go way fo do religious kine stuff fo dea god Yahweh! You donno yet, dat da Egypt land, stay poho awready, o wat?”
\p
\v 8 So da Pharaoh guy tell somebody fo go bring back Moses an Aaron by him one mo time. Pharaoh tell um, “Go! Do da religious kine stuff fo yoa god Yahweh. So den, who da ones dat goin go?”
\p
\v 9 Moses tell um, “Erybody goin go, our young peopo an our ol peopo too. We goin take our boys an our girls, our sheeps an goats an our cows, cuz fo us guys, dis one special religious kine ting we do fo Yahweh.”
\p
\v 10 Da Pharaoh guy tell dem, “You guys tink I goin let all you guys go, an dass how goin be afta? You tink dis ‘Yahweh’ goin stay wit you? No way! Look, you guys ony tinking fo do something bad!
\v 11 But az not how goin be! Okay fo da mens go do religious kine stuff fo ‘Yahweh’, cuz dass wat you guys aksing fo do.” Den da Pharaoh guy wen tell his guys fo throw Moses an Aaron outa da palace.
\p
\v 12 Den Yahweh tell Moses, “Put up yoa hand an hold um out ova da Egypt land fo da locust bugs, so dey goin come up all ova da Egypt land an eat up all da stuff dat still growing, dat da ice storm neva kill.”
\v 13 So Moses put his walking stick up ova da Egypt land. Yahweh bring one wind from da east side. Da wind wen blow all dat day, day time and nite time. Morning time, had da east wind still yet, an wen bring da locust.
\p
\v 14 Had locust bugs all ova da Egypt land. Jalike dey make house ery place inside da Egypt land. Had uku paila locust all ova da place. From befo time neva had dat plenny locust, an bumbye, no goin get any mo lidat eva.
\v 15 Da locust bugs wen cova all da groun, till ony look black all ova. Dey eat all da plants inside da fields, an da fruits from all da trees dat da ice rain neva hit. Pau all da green stuff from da trees and plants inside da field, all ova da Egypt land!
\p
\v 16 Quick time, da Pharaoh guy tell Moses an Aaron fo come. He tell um, “Eh! I wen do bad ting to yoa god Yahweh, an to you guys.
\v 17 So, let me go fo da bad ting I wen do, jus dis one time. Pray to you guys God Yahweh dis one ting, fo take away all dis real bad stuff from me!”
\p
\v 18 Moses dem go way from da Pharaoh guy. He go pray to Yahweh.
\v 19 An Yahweh change da wind to da west side, an make um blow real strong. Da wind wen pick up da locust an carry um inside da Red Sea. No mo even one locust bug lef inside da Egypt land.
\v 20 But same time, Yahweh make da Pharaoh guy stay hard head still yet, an he no like let da Israel peopo go.
\s Da Dark
\p
\v 21 Den Yahweh tell Moses, “Put up yoa hand to da sky, fo make um come dark all ova da Egypt land. Goin come so dark, jalike can touch da dark.”
\v 22 So Moses put up his hand to da sky. All ova da Egypt land wen come real dark, three days, jalike da dark stay thick.
\v 23 Da peopo no can see each odda notting. Fo three days, no mo nobody can go from his place an move aroun. Ony da Israel peopo, dey had plenny light ova dea wea dey live.
\p
\v 24 Da Pharaoh guy tell Moses fo come. He tell um, “Go awready. Go do yoa religious kine stuff fo Yahweh. You can even take yoa kids an ol peopo wit you. But da sheeps an da cows, gotta leave um hea.”
\p
\v 25 Moses tell um, “You gotta help too. You gotta let us guys take oua animals so we can make sacrifice an burn um up. Us guys goin do dat fo oua God, Yahweh.
\v 26 Oua own animals, dey gotta go wit us. No can leave one animal hea. Cuz you know, we gotta take da right kine animals fo do da religious kine stuff we goin do fo oua God Yahweh. An us guys no goin know wat kine religious kine stuff we goin use fo him yet, till we get dea.”
\p
\v 27 Yahweh make da Pharaoh guy stay hard head still yet. Dass why da Pharaoh guy no like let go da peopo.
\p
\v 28 Da Pharaoh guy tell Moses, “Get outa hea! Make shua you no come back fo see me no moa! Cuz da next time you see me, you goin mahke!”
\p
\v 29 Moses tell um, “Dass okay wat you say. Dis da las time I see you!”
\c 11
\s God Make Ready Fo Punish Da Egypt Peopo
\p
\v 1 An right den an dea, Yahweh tell Moses, “One mo time, I goin punish da Pharaoh guy an da Egypt peopo. Afta dat, he goin let you guys go way from hea. Mo den dat, wen he let you guys go, he goin chase all you guys outa hea!
\v 2 Tell da peopo fo go aks da Egypt peopo dat stay friends wit dem o live nea dem, fo give um all kine silva an gold kine stuff.”
\v 3 Dat time, Yahweh make da Egypt peopo tink real good bout da Israel peopo. An da palace guys dat work fo da Pharaoh guy, an all da odda Egypt peopo, dey see dat Moses one big man inside da Egypt land.
\s Da Numba One Boy From Ery Egypt Ohana, Goin Mahke
\p
\v 4 Moses tell da Pharaoh guy: “You betta lissen! Dis wat Yahweh say: ‘One nite, bout midnite time, I going ova dea wea da Egypt peopo live.
\v 5 Da numba one boy from ery ohana inside da Egypt land, goin mahke. You da Pharaoh guy dat sit on top da throne, but yoa numba one boy goin mahke. Same ting, da slave wahine dat stay sit by da stones dey use fo make da flour fo eat, her numba one boy goin mahke. Even da animals, all da numba one boy kine animals goin mahke.
\v 6 All ova da Egypt land, peopo goin cry loud cuz dey hurting plenny. Dis goin be mo worsa fo dem den anyting dat eva happen befo time, an mo worsa den anyting dat goin happen again.
\v 7 But da Israel peopo, no mo notting bad goin happen. Not even one dog goin show teet o bark at da peopo o dea animals. Dass so you guys goin know fo shua dat me, Yahweh, I make diffren kine to da Egypt peopo an da Israel peopo.’ Dass wat Yahweh tell.
\v 8 Wen dat happen, all dese palace guys hea dat work fo you, dey goin come by me. Dey goin go down on top da groun in front me, an tell me, ‘Go way now, you an all da peopo dat follow you!’ An me, I goin go way from hea!” Afta Moses say dat, he real huhu wit da Pharaoh guy. Den he go way.
\s Da Pharaoh Guy No Lissen
\p
\v 9 One nodda ting Yahweh tell Moses, same time, “Da Pharaoh guy, he still no goin lissen to you guys. Dass so I can make mo plenny awesome proof fo show who me still yet, hea inside dis Egypt land.”
\v 10 Moses an Aaron make all kine awesome proof in front da Pharaoh guy so dat he know az God doing um. Still yet, Yahweh make da Pharaoh guy hard head. Dass why he no like let da Israel peopo go way from his land.
\c 12
\s God Tell How Fo Make Da Passova Sacrifice
\p
\v 1 Ova dea inside da Egypt land, Yahweh tell Moses an Aaron wat fo do:
\v 2 “From now, dis month, goin be da numba one month inside da year fo all you guys.
\p
\v 3 “Go bring togedda all da Israel peopo, an tell um dis: Day numba ten, dis month, ery ohana gotta pick one bebe sheep o goat fo make sacrifice. Fo ery house, gotta get one bebe sheep o goat.
\v 4 If da house no mo nuff peopo fo eat all one bebe sheep, let um share wit da neighba guys. Da husban guys can figga how many peopo get from da one house an da odda house, an den dey can pay fo da part dea own peopo goin eat.
\p
\v 5 “No mo someting wrong o funny kine wit da kine animal you guys go get. Gotta be boy kine, one year ol. Okay fo pick um from da sheeps o from da goats.
\v 6 Afta you pick um, you gotta take good care till day numba fourteen, dis month. Dat day, from da time da sun go down, befo come real dark, all da Israel peopo gotta kill da bebe sheeps an goats dey wen pick.
\p
\v 7 “Den dey gotta take some a da blood, an put litto bit on top da wood outside da house on da two sides a da door, an da wood dat stay ova da door, inside da same house wea dey goin eat da meat.
\p
\v 8 “Dat same nite, dey gotta roas da meat ova da fire, den eat um wit bread dat no mo yeast, an wit vejables dat taste bitta.
\v 9 No eat da raw meat, no boil um wit watta. Gotta roas um ova da fire -- even da head, da legs, da inside parts, eryting.
\v 10 No leave notting fo da morning time. If still get meat morning time, burn um up inside da fire.
\p
\v 11 “Dis how you goin be wen you eat da meat: you gotta be ready fo go, an wear da kine clotheses you need, wit yoa slippas on top yoa feets, an hold yoa walking stick inside yoa hand. You gotta eat up da meat an be ready fo get outa dea quick. From now, goin call dat da Pass Ova Kine Sacrifice fo Yahweh.
\p
\v 12 “Dis wat I mean: Dat nite, I goin pass ova da Egypt land, from one side to da odda side. Ery numba one boy dat live inside da land, I goin kill um. Da peopo an da animals, same ting. Dass how I goin show proof to da Egypt peopo dat all da gods dey pray to, notting, cuz me, I Yahweh!
\p
\v 13 Da blood dat you guys put on top da houses wea you live, dat goin be jalike one sign fo show dat you guys live inside dea. Wen I see da blood, I goin pass ova you guys. Dat mean, wen I hit peopo all ova da Egypt land, no mo notting goin touch you guys an wipe you out.
\s Da Passova
\p
\v 14 “Da day I do dat, goin come one spesho day ery year, fo you guys rememba how I pass ova you guys an no wipe you out.  From dat day, ery year, you guys goin make spesho trip fo do religious kine stuff fo me, Yahweh. You guys, an yoa kids, an dea kids, goin do dat all da time. Az goin be one rule bout how you guys goin make fo me all da time, da Passova Time.
\v 15 From now, ery year you guys goin eat bread dat no mo yeast fo seven day. So, da numba one day, you guys goin clean out all da yeast dat get inside yoa house. Cuz from day numba one to day numba seven, anybody dat eat stuff wit yeast inside dat time, dey no mo da right fo stay
wit da Israel peopo afta dat.
\p
\v 16 “Day numba one, goin be fo all da peopo come togedda, spesho kine fo me, Yahweh. Same ting, day numba seven. Da two spesho days, you no do work notting. Da ony ting you can do dat time, you can make da food dat erybody goin eat.
\v 17 You goin make dat Bread Dat No Mo Yeast Time one spesho religious time, cuz was dat same day I wen take all you guys outa da Egypt land, jalike you one army. Dass why dis rule going be, dat you guys goin make dat time spesho fo me -- you guys, an yoa kids, an dea kids, all da time.
\v 18 Da month numba one, from wen da day numba fourteen start sundown time, till da day numba twenny-one start sundown time, da ony bread you guys eat, goin be bread dat no mo yeast inside.
\v 19 Fo dese seven days, betta not get yeast notting inside yoa houses. Cuz anybody eat stuff dat get yeast inside dat time, dey no mo da right fo come togedda wit da Israel peopo. No matta dey from dat place o dey from odda place, same ting.
\v 20 Dat time, you guys no goin eat notting dat get yeast inside. Ery place you guys live, you goin eat bread dat no mo yeast.”
\s Da Israel Peopo Get Ready
\p
\v 21 Moses tell all da older leada guys fo da Israel peopo fo come by him. He tell um, “Go now! Tell ery ohana fo go pick da bebe sheeps o goats dat dey goin kill fo make da sacrifice fo da Passova.
\v 22 Wen you kill da sacrifice, put da blood inside one bowl. Tie togedda some oregano plants fo make jalike one brush, an use um fo put some a da blood from da bowl ova yoa door, an on top da wood on da right side an da left side a da door. But afta dat, nobody go outside da door till morning time!
\p
\v 23 “Den, wen Yahweh go all ova Egypt fo kill dea numba one boy an dea numba one man an animal, he goin see da blood ova da door an on top da two side wood. Den Yahweh goin pass ova dat door. He no goin let da Killa Angel Guy go inside fo wipe out da peopo inside da house.
\p
\v 24 “From now, you guys an all da peopo dat goin come from you guys, dis yoa kuleana: you all gotta keep da rule fo dis day all da time.
\v 25 Bumbye, you guys going inside da land dat Yahweh goin give you guys, jalike he make promise befo time. Wen you stay ova dea, dass how you guys goin show Yahweh yoa love an respeck.
\p
\v 26 “Bumbye, yoa kids goin aks you guys, ‘Eh, wat mean dis spesho religious kine stuff us guys stay do?’
\v 27 You guys goin tell um, ‘Dis da Passova Sacrifice. We stay make um fo show we stay tight wit Yahweh. He da one wen pass ova all da houses wea oua Israel peopo live befo time, Egypt side. Yahweh wen hit da Egypt peopo an kill um, but he no touch us guys, ova dea inside our houses.’-”
\p Wen da peopo hea wat Moses tell um, dey go down on top da groun fo show love an respeck fo Yahweh.
\v 28 So da Israel peopo go home an do eryting dat Yahweh wen tell Moses an Aaron dat da peopo gotta do.
\s Yahweh Kill Da Numba One Boys, Egypt Land
\p
\v 29 Da middo a da nite, Yahweh wen start fo kill all da numba one boys all ova da Egypt land. Da Pharaoh guy dat sit down on top da throne, his numba one boy wen mahke too. Da guy dat da army guys wen catch, dat stay inside one big hole in da groun inside da prison, da numba one boy wen mahke, same ting. Da animals, same ting, da numba one boy kine animals all mahke.
\v 30 Da Pharaoh guy, he get up nite time, same ting wit all his palace peopo an all da odda Egypt peopo. Had peopo yelling an crying fo help plenny all ova Egypt, cuz no mo even one house wea no mo nobody dat wen mahke.
\p
\v 31 Nite time, da Pharaoh guy tell Moses an Aaron fo come. He tell um, “Up! Go way from my peopo, you an all da Israel peopo! Go do religious kine stuff fo Yahweh, jalike you guys wen aks me!
\v 32 Yoa sheeps an goats an yoa cows, take dem too, jalike you guys wen aks, an get outa hea! But befo you go, aks God fo make eryting come out good fo me, jalike he doing fo you guys!”
\s Da Israel Peopo Go Outa Egypt
\p
\v 33 Da Egypt peopo, dey all making presha fo da Israel peopo fo go way quick from dea land, cuz da Egypt guys tinking, “Bumbye all us guys, mahke!”
\v 34 So da Israel peopo take da dough fo dea bread no matta da yeast neva have time fo do notting yet. Dey wrap clotheses aroun da pans dey use fo bake da bread, an dey carry um on top dea shoulda.
\v 35 Da Israel peopo do how Moses wen tell um befo time. Dey aks da Egypt peopo fo give um dea jewelry made wit silva an gold, an clotheses.
\v 36 Yahweh, he make da Egypt peopo tink real good bout da Israel peopo, so da Egypt peopo give da Israel peopo eryting dey aks fo. Dass how da Israel peopo wen clean out da Egypt peopo.
\p
\v 37 Da Israel peopo, dey go outa Ramses town an dey go Sukkot town. Had bout 600,000 mens dat was walking feet, plus wahines an kids an ol peopo.
\v 38 Had plenny guys from da odda peopos dat go wit dem too, an plenny sheeps an plenny cows.
\v 39 Da dough fo make bread dat dey carry wit dem outa Egypt, dey bake da bread wit no mo yeast inside. Dey no mo time fo put da yeast inside, cuz da Egypt peopo wen throw um out an dey no can wait dea fo da bread come ready. Dey no mo time fo get odda stuffs ready fo eat too.
\p
\v 40 Da time dat da Israel peopo wen live Egypt side, was 430 year.
\v 41 Wen da 430 year pau, az was da time dat all da peopo go outa da Egypt land, jalike dey one army fo Yahweh.
\v 42 Dat Passova nite was da time Yahweh stay watching all nite, so he can get da peopo outa da Egypt land. An still yet, ery year, dat same nite, stay spesho fo Yahweh. So now, dat nite ery year, all da peopo dat come from Israel an dea kids go stay watching all da time.
\s Da Rules Fo Da Passova
\r (John 19:36)
\p
\v 43 Yahweh tell Moses an Aaron, “Dis da Rule fo da Passova sacrifice. Da peopo from odda land, dey no can eat da sacrifice meat. Ony da Israel peopo, dey can eat da meat.
\v 44 If get one slave guy dat somebody buy, an if you cut skin da slave guy, den az okay fo him eat da meat from da sacrifice.
\v 45 But da peopo from odda land an da guys dat ony work fo pay, dey no can eat da sacrifice meat.
\v 46 Gotta eat um inside da same house wea you kill da animal. No take da meat outside, an no broke even one bone.
\v 47 All da Israel peopo togedda gotta make da sacrifice, same time.
\p
\v 48 If get guys from odda place dat stay live dea wit you guys, an dey like eat da Passova kine sacrifice fo Yahweh, dem an all da mens wit dem gotta cut skin firs. Den goin be okay fo dem eat da Passova sacrifice fo Yahweh, cuz goin be jalike dey wen born from da Israel peopo. But anybody dat neva cut skin, no can eat da sacrifice meat.
\v 49 Get da same rule fo da guys dat born from da Israel peopo, an fo da guys from odda place dat live by you guys.”
\p
\v 50 So, dass wat all da Israel peopo do, jalike Yahweh wen tell Moses an Aaron.
\v 51 Dat same day, Yahweh take da Israel peopo outa da Egypt land, jalike dey one army.
\c 13
\s Da Numba One Boy From Ery Ohana Stay Spesho Fo God
\r (Luke 2:23)
\p
\v 1 Yahweh tell Moses dis:
\v 2 “From now, fo da Israel peopo, da numba one boy dat born from ery wahine, stay spesho fo me. Same ting fo da peopo an fo da animals -- da firs one dat come out from da mudda, dey mines.”
\s No Foget Dis Day
\p
\v 3 Den Moses tell da peopo dis: “No foget dis day! Dis da day you guys go outa Egypt, da place wea you guys was slaves. No foget how Yahweh wen use his powa fo get you guys outa hea. Dis same day ery year, no eat bread dat get yeast inside.
\v 4 Dis month in da spring time, dis day numba fifteen, you guys going outa hea awready.
\v 5 Bumbye, Yahweh goin take you guys one nodda land. Get da Canaan peopo, an da Het peopo, an da Amor peopo, an da Hiv peopo, an da Jebus peopo, living ova dea now. But God wen make strong promise to yoa ancesta guys, dat he goin give you guys one land dat get plenny milk an honey erytime. Afta you guys get dea, dis da kine religious ting you goin do ery year dis same month:
\p
\v 6 “Seven days, you guys goin eat bread dat no mo yeast. Da numba seven day, dass one spesho religious day fo Yahweh.
\v 7 All da seven days, da ony bread you guys goin eat gotta be da kine dat no mo yeast. No goin get bread wit yeast any place inside da place you stay. No even goin get ferment kine stuff by you, all ova yoa land.
\v 8 Dat time ery year, you goin tell yoa boy da story, how come you stay make lidis. Tell um, ‘I doing dis, cuz a wat Yahweh wen do fo me, dat time I wen come outa Egypt.’
\p
\v 9 “Dis ting dat you do, goin be jalike one mark on top yoa hand fo help you rememba. Goin be jalike someting you tie on top yoa forehead, fo you no foget notting. Dass so you goin talk all da time bout da Rules from Yahweh, cuz Yahweh wen use his powa fo you guys come outa Egypt.
\v 10 Dis goin be one religious ting you guys gotta do, same time ery year.
\s Da Numba One Boy From Ery Ohana
\r (Luke 2:23)
\p
\v 11 “Bumbye, Yahweh goin take you to da land wea he say he goin give you, wea da Canaan peopo stay, jalike he wen make strong promise fo do, to you an yoa ancesta guys.
\v 12 So wen you get dea, da firs bebe dat born from ery wahine, you gotta make um all spesho fo Yahweh. Same ting fo da numba one boy kine animal dat born from ery mudda animal you get, goin be fo Yahweh.
\v 13 Da numba one donkey dat born, you no can use um fo make sacrifice. So, you gotta kill one bebe sheep fo make sacrifice, jalike you stay buy back da bebe donkey from God. If you no buy back da bebe donkey, den you gotta broke da bebe donkey neck. An da numba one boy from all yoa own kids, da one dat stay spesho fo me, you gotta kill one animal fo make sacrifice, jalike you pay God back fo him too.
\s Teach Yoa Kids Wat All Dat Mean
\r (Luke 2:23)
\p
\v 14 “Bumbye, yoa boy goin aks you, ‘Eh Pa! Wat all dis ting mean, fo buy um back, fo make sacrifice?’
\p “You goin tell um, ‘Cuz you know, my boy, Yahweh get plenny powa, an he wen use um dat time fo get all us guys outa Egypt, cuz us was slaves ova dea.
\v 15 Cuz da King ova dea, da one dey call da Pharaoh guy, he come real hard head an no like let us guys go way from dea. Dass why Yahweh kill all da numba one boys all ova da Egypt land. He kill all da numba one boy kine animals too. Dass how come I stay make sacrifice to Yahweh wit ery animal dat come firs outa da mudda, if boy kine. An you, da numba one boy from my own kids, I pay God back fo you too, cuz you stay spesho fo God.’
\p
\v 16 “So, dass how dat religious ting dat us guys do ery year, goin be jalike one mark on top yoa hand, an goin be jalike one sign you put on top yoa forehead, so you no goin foget how Yahweh wen use his powa fo get us guys outa Egypt.”
\s Wat Happen Afta Pharaoh Let Go Da Peopo
\p
\v 17 Afta da Pharaoh guy wen let da Israel peopo go, God neva take dem da road dat go strait to da Filisha peopo land, even was mo short. Cuz God tinking, “Wen dese peopo get war, maybe dey goin change dea mind an go back Egypt side.”
\v 18 Dass why God make da peopo go da odda way, thru da boonies by da Red Sea.
\p Wen da Israel peopo go outa da Egypt land, dea leada guys make ery fifty guys go togedda erytime, so dey jalike one big army ready fo fight.
\v 19 Moses take Joseph bones wit dem too. Dass cuz from befo time, Joseph wen make da Israel peopo make promise to him. He tell um, “Fo shua, God goin take care you guys bumbye. So den, wen you guys go back, you gotta carry my bones from hea to da Canaan land.”
\p
\v 20 Afta da peopo go way from Sukkot, dey make camp Etam side, nex to da boonies.
\v 21 Yahweh, he stay go in front a da peopo. Day time, had one cloud dat go from da groun to da sky, fo show um wea fo go. Nite time, dat cloud was one fire dat go from da groun to da sky, fo give um light. Dat way, day time o nite time, dey can still go.
\v 22 Da cloud dat go from da groun to da sky neva leave da peopo in da day time, an da fire dat go from da groun to da sky neva leave um nite time.
\c 14
\s Da Red Sea
\p
\v 1 Yahweh tell Moses:
\v 2 “Tell da Israel peopo fo go back an go da odda way. Dey gotta make camp in front Pi-Hahirot, wit one Egypt town wit strong walls one side an da Red Sea da odda side, across Ba`al-Zefon. Dey goin make camp up side da Red Sea, da odda side Ba`al-Zefon.
\v 3 Da Pharaoh guy, he goin tink: ‘Eh! Da Israel peopo, dey stay inside da boonies, an dey donno wea dey going! Ery side, ony get boonies!’
\v 4 I goin make da Pharaoh guy come hard head, so he goin like go afta you guys. Wen he do dat, I goin use da Pharaoh guy an all his army guys, fo show erybody how awesome I stay. Da Egypt peopo goin find out dat I Yahweh fo real kine!”
\p So da Israel peopo do wat God tell um fo do.
\s Pharaoh Go Afta Da Israel Peopo
\p
\v 5 Da Egypt army guys tell da king fo da Egypt peopo dat da Israel peopo wen go way awready from Egypt. Den da Pharaoh guy an all da palace peopo change dea mind bout da Israel peopo. Dey tell, “Wat we wen do? We wen let go da Israel peopo, an now, dey no stay work fo us guys no moa!”
\v 6 Da Pharaoh guy tell his guys fo get his war wagons ready, an he take his own army guys wit him.
\v 7 He take 600 war wagon, an da spesho one fo go wit him. He take all da war wagons dat get inside Egypt. Ery war wagon get one army officer guy inside.
\v 8 Yahweh make da Pharaoh guy come hard head. Dass why him an da oddas wen go afta da Israel peopo.
\p But da Israel peopo, dey stay go outa Egypt, jalike dey no scared notting.
\v 9 But da Egypt army guys go afta dem, wit all da war wagons an da horses from da Pharaoh guy, an horse rida guys an infantry guys. Dey catch up da Israel peopo ova dea wea dey wen make camp, by da watta nea Pi-Hahirot, across Ba`al-Zefon.
\s Da Egypt Army Guys Catch Up Da Israel Peopo
\p
\v 10 Da Pharaoh guy, he coming nea now. Da Israel peopo, dey look an see da Egypt peopo coming afta dem! Da Israel peopo come real scared! Dey yell fo help to Yahweh.
\v 11 Dey tell Moses, “Why?! Neva have nuff graveyard Egypt side, fo bury us guys back dea, o wat?! So den, how come you bring us guys hea inside da boonies? Ony fo us mahke, o wat?! Wat you tink you doing to us now, wen you take us guys outa Egypt?!
\v 12 Us guys wen tell you Egypt side, ‘Leave us alone! We goin stay work fo da Egypt peopo. Cuz mo betta fo us guys work fo dem, den go mahke ova hea inside da boonies!’-”
\p 
\v 13 Moses tell da peopo, “No scared! Stand right dea, an watch. You guys goin see Yahweh get you guys outa trouble, an he goin do dat today. You see dose Egypt guys ova dea? From today, you no goin see dem no moa, eva!
\v 14 Yahweh, he da one goin fight fo help you guys. You guys, jus shut up an watch now!”
\s Yahweh Tell Moses Wat He Goin Do
\p
\v 15 Den Yahweh tell Moses, “Eh! How come you yelling to me fo help you? Tell da Israel peopo make ready fo go.
\v 16 You take yoa walking stick, an hold um out ova da sea, fo make da watta go one side an da odda side. Den da Israel peopo goin go thru da middo a da Red Sea, an da groun in da middo goin be dry.
\v 17 You know wat I doing? I making da Egypt army guys get real hard head, so dey goin chase afta you guys. Den, I goin use da Pharaoh guy an all his army guys an his war wagons an his horse rida guys, fo make erybody know how awesome I stay!
\v 18 Wen I make lidat to da Pharaoh guy an his war wagons an his horse rida guys, an I show erybody how awesome I stay, den da Egypt peopo goin know fo shua, dat I Yahweh fo real kine!”
\s Da Cloud Move Fo Hide Da Peopo
\p
\v 19 Da angel messenja guy from God, da one befo time wen go in front a da Israel army guys, he wen go move da odda side, fo stay behin dem. Da cloud dat go from da groun to da sky, move from in front dem, an go behin dem.
\v 20 So da cloud go inside da middo a da Egypt guys an da Israel guys, wit da Egypt army guys camp one side, an da Israel army guys camp da odda side. Da cloud come dark, no mo da light dat nite, so da guys dat stay one side no can go nea da guys dat stay da odda side.
\s Thru Da Middo A Da Red Sea
\p
\v 21 Den Moses hold his hand out ova da sea. Yahweh make da wind blow strong on top da watta from da east side all dat nite. Da wind, push da sea watta one side an da odda side an make da sea bottom dry land!
\v 22 An da Israel peopo wen go thru da middo inside da Red Sea, but da groun wea dey walking was dry awready. Da watta, stay fo dem jalike one wall on da right side an one nodda wall on da left side.
\v 23 Da Egypt army guys, dey go chase afta da Israel peopo. All da horses from da Pharaoh guy, an da war wagons, an da horse rida guys, dey all go follow dem, wea had watta befo time.
\p
\v 24 Early morning time, befo get light, Yahweh look down outa da fire an da cloud dat go up inside da sky. He check out da Egypt army guys camp. He make all da Egypt army guys so dey donno wat dey doing o wea dey going.
\v 25 God make da wheels fo dea war wagons go come off, so dey no can move how dey like. Da Egypt guys, dey tinking, “Mo betta us guys get away from dose Israel guys, cuz dass dea god Yahweh stay fighting fo dem, an agains us Egypt guys!”
\s God Wipe Out Da Egypt Army Guys
\p
\v 26 Den, Yahweh tell Moses, “Hold out yoa hand ova da Red Sea, so da watta can go back an go ova da Egypt guys an dea war wagons an dea horse rida guys.”
\v 27 So wen stay coming light, morning time, Moses hold out his hand ova da sea. Da Red Sea watta go back jalike was befo time. Da Egypt guys, dey see wass happening, an dey try fo run da odda way. But Yahweh throw um all inside da watta.
\v 28 Da watta come back an cova ova da war wagons, an da horse rida guys, an all da Pharaoh army guys dat wen go chase da Israel peopo inside da Red Sea. Not even one a dem wen get outa dea.
\v 29 But da Israel peopo, dey wen walk thru da Red Sea from one side to da odda side, an da groun was dry, an da watta wen stay jalike two wall fo dem, right side an left side.
\p
\v 30 Dat day, Yahweh wen get da Israel peopo outa trouble from da Egypt army guys. Da Israel peopo wen see da mahke Egypt guys bodies on top da beach.
\v 31 Wen da Israel peopo see how Yahweh wen use his awesome kine powa fo wipe out da Egypt guys, da peopo come scared an get awesome respeck fo Yahweh. Cuz a dat, dey stay trus Yahweh an his worka guy Moses.
\c 15
\s Dey Sing Cuz Dey Win
\p
\v 1 Den Moses an all da Israel peopo sing fo Yahweh lidis:
\q “I like make song fo Yahweh,
\q2 Cuz he awesome, da way he make himself big!
\q2 He wen throw da horses an da guys dat ride um inside da sea.
\q
\v 2 Yahweh, he da One dat make me strong an solid,
\q2 He wen come da One dat get me outa trouble.
\q He da God fo me, an I like tell, he da greates!
\q2 He was da God fo my fadda guy too, an I going tell, he da bestes!
\q
\v 3 Yahweh, he da one dat know how fo fight!
\q2 Yahweh, dass who him!
\m
\q
\v 4 “Da Pharaoh guy wen send army guys an wagons fo war.
\q2 But God, he throw um inside da sea!
\q Even da bestes officer guys dat Pharaoh get,
\q2 Dey go down awready inside da Red Sea.
\q
\v 5 Da deep watta wen cova dem.
\q2 Dey go down deep inside da watta jalike one stone!
\m
\q
\v 6 “Eh, Yahweh! Awesome, how strong yoa powa!
\q2 Wit yoa strong right hand you wen bus up
\q2 Da guys dat stay agains us!
\q
\v 7 You so big, you wipe out erybody dat go agains you.
\q2 Wen you come huhu, you burn um up
\q Jalike peopo burn up da junks dat stay
\q2 Afta dey cut da wheat.
\q
\v 8 You blow, an da watta pile up.
\q2 Da flood watta stand up strait,
\q2 Jalike get one wall fo da waves.
\q Inside da deep sea,
\q2 Jalike da watta wen come solid.
\m
\q
\v 9 “Da guys dat stay agains us, dey tell,
\q2 ‘I goin chase um! I goin catch um up!
\q I goin give my friends dea share
\q2 A da stuff I goin take away from dem guys!
\q2 I goin do eryting I like do to dem!
\q I goin pull out my sword an kill um!
\q2 Wit my own hands I goin make um run away from hea!’
\q
\v 10 But you, God, you wen make yoa wind blow,
\q2 An da sea cova dem up.
\q Dey wen sink down jalike lead inside da big watta.
\m
\q
\v 11 “Eh! Yahweh! From all da gods dat get,
\q2 No mo nobody jalike you!
\q No mo nobody stay awesome jalike you,
\q2 Da way you stay good an spesho
\q Wen you do stuff az real awesome
\q2 An scary fo us!
\q
\v 12 You wen hold out yoa right hand,
\q2 An jalike da eart wen swallow dose guys,
\q2 An dey gone awready!
\m
\q
\v 13 “You stay wit yoa peopo,
\q2 An show us wea fo go!
\q2 You wen pay da price fo get us outa trouble!
\q You strong, dass why you goin help us go
\q2 Da good an spesho place wea you stay.
\q
\v 14 “Da odda peopos, dey goin hear dis,
\q2 Dey come scared an shaking!
\q Da peopo dat live inside da Filisha land,
\q2 Dey come jalike dey hurt plenny!
\q
\v 15 Dat time, da main guys from Edom,
\q2 Dey lose fight, no can do notting.
\q Da leada guys from Moab,
\q2 Dey only stand dea an shake!
\q Da peopo dat live Canaan side,
\q2 Dey all donno wat fo do awready.
\q2
\v 16 Dey so much scared an shaking, dey donno wat fo do.
\q Cuz a you, you strong. Dass why dey no move notting.
\q2 Dey jus stand dea like stone an no talk notting,
\q Till yoa peopo go all da way da odda side, Yahweh,
\q2 Till da peopo go da odda side,
\q2 Dey da ones you wen pay fo let um go!
\m
\q
\v 17 “Eh Yahweh! You goin take yoa own peopo
\q2 To da place you wen make ready fo you live dea.
\q Jalike you stay plant um fo grow
\q2 On top yoa own mountain,
\q2 Da place you wen make fo you stay,
\q Da place dass spesho fo you, Boss,
\q2 Dat you wen make ready wit yoa own hands!
\q
\v 18 Yahweh, he da King foeva an eva!”
\m
\v 19 Afta da horses from Pharaoh, wit da war wagons an da horse riders, go inside da sea, Yahweh make da sea watta go back ova dem. But da Israel guys, dey wen walk thru da middo a da Red Sea on top da dry groun.
\p
\v 20 Den Miriam, dass Moses an Aaron sista, she one talka fo God too. She pick up one tambourine. She start fo dance, an all da odda wahines, dey go pick up tambourine too an dance in circle wit her.
\v 21 Miriam, she give um dis song fo sing back to her:
\q “I sing fo Yahweh!
\q He awesome, fo real kine!
\q Da horses an da guys dat ride um,
\q God throw um all inside da sea!”
\s God Give Da Peopo Watta Marah Side An Elim Side
\p
\v 22 Afta dat, Moses tell da Israel peopo fo go. Dey go way from da Red Sea an go inside da boonies Shur side. Three day, dey walk. But dey no find watta dea.
\v 23 Dey wen get to Marah. Dey find watta, but dey no can drink da watta Marah side, cuz bitta. (Dass how come da place get da name “Marah,” cuz dat mean “bitta,” dea language, you know.)
\p
\v 24 Da peopo, dey grumble agains Moses. Dey tell um, “So, wat we going drink now?!”
\v 25 So, Moses yell fo help to Yahweh. Yahweh, he show Moses one kine wood. Moses take da wood an throw um inside da watta, an da watta come okay fo drink.
\p Den God wen make one rule fo da peopo dat stay dea. Same time, God check out da peopo, fo know if dey goin stick wit him.
\v 26 God tell dem, “You guys gotta lissen good to me, yoa God Yahweh fo real kine. You guys gotta stay do da right ting in front me, an lissen wat I tell you guys fo do, an keep all da Rules. If you guys do all dat, den I no going hit you guys wit all da kine sick dat I wen bring fo da Egypt peopo. Cuz I Yahweh, an I da one dat make you guys come good.”
\p
\v 27 Afta dat, dey go Elim. Ova dea, get twelve puka wea da watta come outa da groun, an get seventy date palm tree. Az wea da peopo make camp nea da watta.
\c 16
\s Da Food From Da Sky
\p
\v 1 Layta, da mont numba two, day numba 15 afta dey go way from da Egypt land, all da Israel ohana peopo go way togedda from Elim. Dey go inside da boonies Sin side. Afta you go way from Elim, firs you come by Sin, den you come Sinai Mountain.
\v 2 Ova dea inside da boonies, all da Israel peopo make grumble agains Moses an Aaron.
\v 3 Dey tell Moses an Aaron, “Mo betta Yahweh wen kill us guys inside da Egypt land! Cuz ova dea, had meat fo us eat, an plenny bread! But you guys, you make us guys come ova hea inside da boonies! An now, us so hungry, we goin mahke cuz a dat!”
\r (John 6:31)
\p
\v 4 Yahweh tell Moses, “You know wat I goin do? I goin make bread come down outa da sky jalike rain fo you guys. Ery day, da peopo goin go out an pick up food from da groun. Dey gotta ony pick up nuff fo dat day. Dass fo check out da peopo, fo find out if dey goin stay do how I teach um fo do, o not.
\v 5 But ery week, day numba six, dey gotta bring in two times mo den wat dey pick up da odda days, fo dat day an fo da Res Day too.”
\p
\v 6 So Moses an Aaron tell all da Israel peopo, “Eh! Today, sun down time, you guys goin know fo shua dat Yahweh, not us, wen get you guys outa Egypt!
\v 7 An tomorrow, morning time, you guys goin see how awesome Yahweh stay. You goin see dat he lissen, no matta you guys grumbling agains him. Me an Aaron, you guys grumble agains us, but az no big deal. But you guys donno, you stay grumbling agains God, not us!”
\p
\v 8 Moses say dis too: “Yahweh goin give you guys all da meat you can eat, sun down time, an all da bread you can eat, morning time. Dass cuz Yahweh hear you guys grumbling agains him. Dat no mean notting fo me an Aaron, cuz you guys no stay grumbling agains us guys, you stay grumbling agains Yahweh!”
\p
\v 9 Moses tell Aaron fo tell all da Israel peopo dis: “Go ova dea by da place Yahweh stay, cuz he hear wat you guys say wen you grumble.”
\v 10 Aaron was telling dat to all da Israel peopo togedda, an wen dey turn aroun an look ova dea inside da boonies, you know wat? Wen dey look da cloud, dey see how awesome Yahweh stay!
\p
\v 11 Yahweh tell Moses:
\v 12 “I hear da Israel peopo stay grumbling. Tell um dis: ‘Wen da sun go down, you guys goin eat meat. Tomorrow, morning time, you guys goin get all da bread you can eat. Den you guys goin know dat me, Yahweh, I da God fo you guys.’-”
\r (John 6:31)
\p
\v 13 Evening time, had quail birds, an dey come down all ova da camp. Da nex morning, had dew on top da groun all aroun da camp.
\v 14 Wen da dew dry up all ova da boonies, on top da groun had thin small kine flake, jalike da white frost dat get cold time.
\v 15 Wen da Israel peopo see um, an dey aksing each odda: “Eh! Wass dat?” Cuz dey neva know wat kine stuff dat, az why.
\p Moses tell um, “Dass da kine bread dat Yahweh give you guys fo eat.
\v 16 Dis wat Yahweh say you guys gotta do: Ery guy, go pick up how plenny you need fo eat. Fo erybody dat stay inside yoa tent, go get two pound.”
\r (2 Corint 8:15)
\p
\v 17 Da Israel peopo do wat Moses tell um. Had peopo dat pick up plenny, an odda peopo dat pick up ony litto bit.
\v 18 But wen dey check out how much, da peopo dat wen pick up plenny neva have mo plenny den dey need, an da peopo dat wen pick up litto bit, dey neva need mo plenny. Erybody pick up ony how much dey need fo eat.
\v 19 Moses tell um, “No keep notting till morning time. You gotta eat um all up today.”
\v 20 But had some peopo dat neva lissen to Moses. Dey wen keep some a da stuff till da nex morning. But dat stuff get plenny worm inside an smell bad. Moses come huhu wit dem.
\p
\v 21 Ery day, morning time, dey go pick up da stuff. Erybody pick up ony how much dey need fo eat. Afta da sun come hot, da stuff melt an no can see um no moa.
\v 22 On da numba six day inside da week, dey pick up double da food dey goin need, cuz dey need bout four poun fo one guy. All da leada guys fo da peopo go tell Moses dat dea peopo wen do dat.
\v 23 Moses tell um, “Dis wat Yahweh tell you guys fo do: Tomorrow, dass da Res Day, spesho fo ony Yahweh. So today, bake wateva you guys like bake, an boil wateva you guys like boil. Keep wateva get lef fo eat tomorrow morning.”
\p
\v 24 So dey keep um till da nex day, jalike Moses wen tell um. Neva come stink, an neva get worm inside.
\v 25 Moses tell um, “Eat um today, cuz dis day, da Res Day, fo you guys tink ony bout Yahweh. Today, you guys no goin find notting fo eat on top da groun.
\v 26 Six days you goin pick up da food. But da numba seven day, dass da Res Day. Dat day, you no goin find food notting.”
\v 27 Still yet, da numba seven day, had some peopo dat go out fo pick up food. But dey no find notting.
\p
\v 28 Den Yahweh tell Moses, “How much time you guys no goin do wat I tell you fo do, an no lissen to my Rules?!
\v 29 Make shua you guys know dis: I Yahweh, an I stay give you guys da Res Day fo res. Dass why, da numba six day, I give you guys food fo two days. So, da numba seven day, erybody gotta stay dea own place an no go outside.”
\v 30 So, da peopo wen res, da numba seven day.
\p
\v 31 Da Israel ohana peopo give da stuff da name “Manna,” cuz sound kinda like “Wass dat?” dea language. Look kinda like coriander seed, white kine, an taste kinda like cracka wit litto bit honey.
\v 32 Moses tell, “Dis wat Yahweh tell you fo do. Keep some a da manna, two pound, fo all da peopo dat goin come from you guys bumbye, all da time. Dass so da peopo goin see da bread I wen give you guys fo eat inside da boonies, da time I wen bring you guys outa da Egypt land.”
\p
\v 33 Den Moses tell Aaron, “Take one jar. Put two pound manna inside. Put um in front Yahweh, fo keep um fo all da peopo dat goin come from dese guys bumbye, all da time.”
\v 34 Aaron do wat Yahweh wen tell Moses. Aaron put da manna in front da Box Fo Rememba Da Deal God Wen Make, fo keep um.
\v 35 Da Israel peopo wen eat da manna fo forty year, all da time till dey get to da land wea dey goin make house. Wen dey come jus outside da Canaan land, da manna pau.
\v 36 (Need ten two-pound kine measure fo make one efah, you know.)
\c 17
\s Da Peopo No Mo Watta
\p
\v 1 Afta da Israel peopo stay inside da boonies Sin side, dey all go way from dea togedda. Erytime Yahweh tell um fo stop one place, dey make camp dea. One time, dey camp Refidim, but ova dea no mo watta fo drink.
\v 2 Da peopo make grumble wit Moses. Dey tell um, “Give us guys watta fo drink!”
\p Moses tell um, “Eh! how come you guys make grumble wit me? You no stay make grumble wit me, you stay make grumble wit Yahweh! How come you guys checking out Yahweh, fo see if he can handle dis problem?!”
\p
\v 3 But da peopo dea, dey thirsty fo watta. Dey make grumble wit Moses, an dey tell um, “Eh! How come you bring us guys outa Egypt? Us stay real thirsty, we goin mahke! You like kill us guys, an our kids, an our sheeps an cows, o wat?!”
\p
\v 4 Den Moses, he call to Yahweh fo help him. He say, “Eh! Wat I goin do wit dis peopo? Dey litto mo ready fo throw stones fo kill me!”
\p
\v 5 Yahweh tell Moses, “Go from one side da camp to da odda side, so all da peopo see you. Take some a da older leadas from da Israel peopo wit you. Take yoa walking stick wit you too, da one you wen use fo hit da watta inside da Nile Riva. Go ova dea.
\v 6 Dis wat I goin do. Wen you get dea, I goin be ova dea, standing in front you, by da big rock Horeb side. (Horeb, dass one nodda name fo Mount Sinai, you know.) Hit da big rock wit yoa walking stick. Goin get watta come outa da big rock. Den da peopo goin drink da watta.”
\p Dass wat Moses wen do, wit da older leada guys from da Israel peopo stay watching him.
\p
\v 7 Da peopo give dat place da name Massah, cuz mean “Check Um Out.” Dey call um Meribah too, dat mean “Grumble,” cuz da Israel peopo wen make grumble dea an check out Yahweh fo see if he can handle. Dey tell, “Fo real, Yahweh stay wit us guys, o not?”
\s Da Amalek Peopo Go Afta Da Israel Peopo
\p
\v 8 Wen da Israel peopo stay ova dea Refidim side, da Amalek peopo come an go afta dem.
\v 9 Moses tell Joshua, “Pick some guys fo go wit you, an go make fight wit da Amalek peopo. I goin go up da top a da hill tomorrow an stand dea, an I goin take da walking stick God wen tell me fo use befo time.”
\p
\v 10 Da nex day, Joshua do wat Moses wen tell um fo do. Him an his guys go fight da Amalek guys. Same time, Moses go up to da top a da hill wit Aaron an Hur.
\v 11 Erytime Moses hold up his arms, da Israel peopo start fo win, an erytime Moses put his arms down, da Amalek peopo start fo win.
\v 12 But Moses arms wen come tired. Den Aaron an Hur go get one rock an put um unda him fo sit down on top. Aaron, he stand one side, an Hur da odda side, an dey hold up Moses arms. Dass how dey keep his arms up till da sun go down.
\v 13 So Joshua dem, dey win da fight. Dey wen beat da Amalek guys an kill um wit dea swords.
\p
\v 14 Yahweh tell Moses, “Eh! I goin tell you one ting. Write dis inside one book, so nobody goin foget! Tell Joshua dis wen you write um: ‘Da Amalek peopo, I goin wipe out dea name, so nobody all ova da world goin rememba who dem!’-”
\p
\v 15 Den Moses pile up stones ova dea fo make one altar place. He call dat place “Yahweh, jalike one war flag fo me.”
\v 16 Moses tell, “Da Amalek guys wen put up dea hands in front Yahweh throne cuz dey huhu! Yahweh, he goin make war agains da Amalek peopo an all da peopo dat goin come from dem, all da time!”
\c 18
\s Moses Fadda-In-Law Come
\p
\v 1 Now Jetro, he was da pries fo da Midian peopo, an Moses fadda-in-law. He hear eryting dat God was doing fo Moses an fo God's peopo, da Israel peopo, an how Yahweh wen bring da Israel peopo outa Egypt.
\p
\v 2 (Befo Moses go outa Egypt, he send his wife Zipporah back wit her fadda Jetro. An Jetro take her in,
\v 3 her an her two boys. Da numba one boy get da name Gershom, cuz his fadda Moses tell, “I stay live one nodda land, not da place wea I get rights.” “Gershom” sound kinda like “live wea no mo rights,” Hebrew language.
\v 4 Da odda boy get da name Eliezer, cuz Moses tell, “Da God dat my fadda pray to befo time, he da one help me, cuz he get me outa trouble wen da Pharaoh guy like kill me.” “Eliezer” sound jalike “My God, da helpa,” Hebrew language.)
\p
\v 5 So Moses fadda-in-law Jetro, he go fo see Moses. Him an Moses wife an boys go ova dea inside da boonies, da place Moses stay make camp down side God's Mountain, dass Mount Sinai.
\v 6 Jetro send somebody fo go tell Moses, “Dis me, Jetro, yoa fadda-in-law! Me an yoa wife an her two boys, we coming ova dea by you!”
\p
\v 7 Moses go da boonies fo meet his fadda-in-law. Moses go down in front Jetro, den he give um hug an kiss. Moses tell Jetro, “Eh! How you?”
\p Jetro tell Moses, “I okay, how you?” Den dey go inside Jetro tent.
\p
\v 8 Den Moses tell his fadda-in-law eryting Yahweh wen do to da Pharaoh guy an da Egypt peopo, fo help da Israel peopo. He tell um all da trouble dey had afta dey go outa Egypt, an how Yahweh get dem outa all dat.
\p
\v 9 Jetro, he feel good inside cuz a all da good kine stuff Yahweh wen do fo da Israel peopo wen he get dem outa trouble wit da Egypt peopo.
\v 10 Jetro tell, “I like say good kine stuff bout Yahweh. He wen get you guys outa trouble wit da Egypt peopo an wit da Pharaoh guy. He take da peopo outa dea, so dey no gotta be slaves fo da Egypt peopo!
\v 11 Now I know fo shua, dat Yahweh, mo big den all da odda gods, no matta da Egypt peopo make any kine to you guys!”
\v 12 Den Jetro bring one animal an kill um ova dea an burn um fo make sacrifice fo God. He make one diffren kine sacrifice fo show he stay tight wit God. Aaron, wit da older leada guys fo da Israel peopo, come dea too. Dey all eat togedda wit Moses fadda-in-law, in front God.
\p
\v 13 Da nex day, Moses go sit down in front da peopo fo judge. Da peopo stay stand ova dea by Moses from morning time to evening time.
\v 14 But wen Moses fadda-in-law see all da stuffs Moses doing fo da peopo, he tell Moses, “Eh! Wass all dis you stay do fo da peopo? How come you da ony guy dat stay do dat? All da peopo, why dey gotta stay stand ova dea by you from morning time to evening time?!”
\p
\v 15 Moses tell his fadda-in-law, “Da peopo, dey stay come by me fo find out wat God like dem fo do.
\v 16 Erytime dey get problem, dey come in front me, an I figga wat guy stay right an wat guy stay wrong. I make um know da tings God say dey gotta do, an I tell um wat God's Rules mean, weneva dey aks.”
\p
\v 17 But Moses fadda-in-law stay tell Moses, “Az no good, wat you stay do!
\v 18 You ony goin make yoaself so tired, you goin come poho. You goin make da peopo come tired too. Yoa job, too much fo you handle. You not strong nuff fo do um yoaself alone!
\p
\v 19 “So now, lissen wat I say! I goin tell you wat you gotta do, an I like fo God help you fo do um! Yoa job, you gotta be da one dat talk fo da peopo to God. Wen dey like go see da judge, you da one fo find out wat God say bout dat an tell um.
\v 20 Tell um bout da bad tings dat goin happen if dey no do jalike da Rules say, an teach um da Rules. Make shua dey know da right stuff fo do, an da kine tings dey suppose to do.
\v 21 Same time, from all da peopo, go find an pick guys dat can handle dis job, da kine dat stay scared weneva dey stay in front God cuz dey get awesome respeck fo him. Dey gotta be guys you can trus, an dat no goin make any kine jus fo get plenny money. Make some a dem da main leada guys fo tousand peopo, an odda ones da main leada guys fo hundred peopo, fifty peopo, an ten peopo.
\v 22 Let dem be da regula judges fo da peopo. If get someting big fo judge, dey can bring um in front you. Da  small kine stuff, dey can figga how fo judge um. Dass how goin make um mo easy fo you, cuz dey goin work togedda wit you!
\v 23 If you do dat, an God stay tell you wat fo do, den you goin handle eryting okay. Same ting fo all da peopo, afta dey talk to da judge guys, wen dey go home, eryting goin be okay wit dem too.”
\p
\v 24 Moses lissen to his fadda-in-law. He do eryting da guy tell um fo do.
\v 25 Moses pick da guys dat can handle dat kine job, from all da Israel peopo. He make dem da main leada guys fo da peopo, fo tousand peopo, hundred peopo, fifty peopo, an ten peopo.
\v 26 Dey wen come da regula judges fo da peopo. Da hard kine stuff dey take to Moses fo judge. All da small kine stuff, dey judge um demself.
\p
\v 27 Afta, Moses tell his fadda-in-law “Aloha,” an da fadda-in-law go back his own place.
\c 19
\s Da Israel Peopo Go Mount Sinai
\p
\v 1 Three month afta da Israel peopo go outa da Egypt land, da same day get new moon, dey come inside da boonies Sinai side.
\v 2 Afta dey go from Refidim to da boonies Sinai side, dey make camp ova dea inside da boonies, down side Mount Sinai.
\s Moses Go Talk To God
\r (1 Peter 2:9)
\p
\v 3 Wen dey get dea, Moses go up da mountain, da place wea God stay. Yahweh call Moses from on top da mountain. He tell um, “Moses! Dis wat you gotta tell da peopo dat come from da Jacob ohana (az da Israel peopo):
\v 4 You guys see awready wat I wen do to da Egypt peopo. You guys know dat was me da One dat take you guys outa Egypt, jalike I one eagle bird an I carry you guys away from dea on my wings, an I bring you guys ova hea by me.
\v 5 So den, if you guys lissen to wat I tell you guys fo do, an stick wit da deal I wen make fo you guys, den fo shua you goin be my peopo, an I goin figga, ‘Dose Israel peopo, dey da bestes ting I get, from all da peopos all ova da world!’ An you guys know dis awready: da whole world, dass mines.
\v 6 But you guys, you goin be da prieses fo me an I goin be yoa king. You guys goin be one nation dass spesho fo me!” Dass wat you goin tell da Israel peopo.
\s Moses Tell Da Peopo Wat God Tell Him
\p
\v 7 Moses go back. He tell da older leadas fo da peopo fo come by him. He tell dem eryting dat Yahweh wen tell him dat dey gotta do.
\p
\v 8 Da peopo, dey tell Moses all togedda, jalike one voice, “Eryting Yahweh say, we goin do um!”
\p Moses go back by Yahweh an tell um wat da peopo wen say.
\s Da Peopo Get Ready Fo God Talk To Dem
\r (Hebrews 12:20)
\p
\v 9 Yahweh tell Moses, “I going by you inside one heavy cloud. I goin do dat, so da peopo goin hear me wen I talk to you. Cuz a dat, dey goin stay trus you all da time.”
\s Da Israel Peopo Come Spesho Fo God
\p Afta Moses tell God wat da peopo wen promise fo do,
\v 10 Yahweh tell Moses, “Go by da peopo. Today an tomorrow, make shua dey make sacrifice fo make um come spesho fo me. Dey gotta wash dea clotheses, too.
\v 11 Da numba three day, dey gotta be ready! Cuz dat day, me, Yahweh, I goin come down on da top a Mount Sinai, inside one heavy cloud in front all da peopo.
\v 12 You gotta show da peopo wea no can go, all aroun da mountain. Tell um, ‘Watch out! You no can go up da mountain! No even put yoa feet on top da mountain! Anybody touch da mountain, dey gotta mahke, cuz az ony fo God dat place!
\v 13 Anybody go dea, all da peopo going throw rocks fo kill um, o shoot um wit arrow, cuz dey no can touch da guy. No matta one animal o one guy, if dey touch da kapu mountain, dey no can live!’ Ony afta da peopo hear one long trumpet kine sound from da sheep horn, den dey can go up da mountain.”
\p
\v 14 Afta Moses come back down da mountain by da peopo one mo time, he tell um fo make sacrifice fo make um come spesho fo God. Dey wash dea clotheses.
\v 15 Moses tell um, “Make yoaself ready fo da numba three day. You guys, no go sleep wit one wahine.”
\s God Come Down On Top Mount Sinai
\p
\v 16 Morning time, da numba three day, get thunda an lightning, an one heavy cloud ova da mountain top. Had loud noise jalike from one sheep horn. All da peopo inside da camp, dey stay scared an shaking!
\v 17 Den Moses take da peopo outa da camp fo meet God. Dey go stand down side da mountain.
\p
\v 18 All ova Mount Sinai, get plenny smoke, cuz Yahweh wen come down from inside dea, burning jalike fire. Da smoke go up jalike da smoke from one place wea dey melt da metal. Da whole mountain, stay shake plenny!
\v 19 Da horn noise dey hear, stay coming mo strong erytime.
\p Erytime Moses say someting, God talk back to Moses, an sound jalike thunda.
\v 20 Dass how Yahweh wen come down to da top part a Mount Sinai. Yahweh tell Moses fo come all da way up da mountain by him. An Moses go dea.
\s God Talk To Moses
\p
\v 21 Yahweh tell Moses, “Go down now. Tell da peopo fo watch out. No good dey go broke da kapu rule an come up hea fo look me, Yahweh. Cuz if dey do dat, plenny a dem goin mahke!
\v 22 Same ting fo da pries guys. Bumbye wen dey come in front me, Yahweh, dey gotta make demself spesho fo me. Cuz if dey no stay right, I goin go agains dem an dey goin mahke too!”
\p
\v 23 Moses tell Yahweh, “Da peopo no can come up Mount Sinai. Cuz you wen tell us, ‘Watch out! Make kapu all aroun da mountain, fo keep um spesho fo me!’-”
\p
\v 24 Yahweh tell Moses, “Go now. Go back down. Den bring Aaron back up hea wit you. But no let da prieses o da peopo broke da kapu rule fo come up hea by me, Yahweh. Cuz if dey do dat, dey goin mahke fo shua!”
\v 25 So Moses go back down by da peopo an tell um dat.
\c 20
\s Da Ten Commandments
\m
\v 1 Den God say all dis:
\s2 Numba One
\q
\v 2 “Dis me, Yahweh, yoa God, talking. Was me wen get you guys outa da Egypt land, wea you guys was slaves.
\v 3 You no go take odda gods fo you, cuz me, I da ony God fo you.
\s2 Numba Two
\q
\v 4 “No go make idol kine gods fo yoaself dat look like anyting from up dea inside da sky, o from down hea on top da earth, o from inside da watta dat stay undaneat da groun.
\v 5 No go down in front da odda gods fo show um love an respeck, an no work fo dem. Cuz I yoa God Yahweh! An I one jealous God, if you go down in front da odda gods! Wen peopo do bad tings dat need punish, I go afta dem an I punish da ones dat hate me. An if dea kids do same ting, I punish dem too, an same ting wit dea grankids, an even dea great-grankids.
\v 6 But wen peopo show me love an aloha an do wat I tell um fo do, I stay stick wit dem, an dea kids, an dea grankids fo tousand generation!
\s2 Numba Three
\q
\v 7 “No go use my name an ack like dat give you da right fo do any kine stuff. Cuz I Yahweh, an anybody use my name fo go do any kine stuff, no way I goin let dem go an no punish um.
\s2 Numba Four
\r (Matthew 5:21, 27, 43, 15:4, 19:18-19; Mark 7:10, 10:19; Luke 18:20; Jesus Guys 4:24, 14:15, Rome 7:7, 13:9; Efesus 6:2-3; James 2:11; Jesus Show 10:6, 14:7)
\q
\v 8 “No foget da Res Day. Make shua dat day stay spesho fo me.
\v 9 You work six days an do eryting you gotta do.
\v 10 But da Numba Seven Day, dass da Res Day. Stay spesho fo me, yoa God Yahweh. Dat day, no do work notting -- you, yoa boy, yoa girl, yoa slave guy, yoa slave wahine, yoa animals, da visita guy from odda place dat stay yoa town, erybody!
\v 11 Me, Yahweh, I work six days fo make da sky an da earth an da ocean, an all da tings dat get inside dem. But da Numba Seven Day, I res. Dass why I say da Res Day good, an I make um spesho fo me.
\s2 Numba Five
\q
\v 12 “Show respeck fo yoa fadda an yoa mudda. If you do dat, den you goin live long time on top da land dat me, yoa God Yahweh, stay give you.
\s2 Numba Six
\q
\v 13 “No go murda nobody.
\s2 Numba Seven
\q
\v 14 “No go fool around behind yoa wife o husban back.
\s2 Numba Eight
\q
\v 15 “No go steal notting.
\s2 Numba Nine
\q
\v 16 “Wen you gotta say someting in front da judge fo make proof wat one nodda guy wen do, no bulai.
\s2 Numba Ten
\q
\v 17 “No go tink, ‘I like take da odda guy stuffs, an I goin take um!’ Dat mean, no go afta his wife, o his slave guy, o his slave wahine, o his cow, o his donkey, o wateva kine ting da odda guy get.”
\s Da Peopo No Can Handle Fo God Talk To Dem
\p
\v 18 All da peopo hear da thunda an see da lightning. Dey all hear da sheep horn trumpet an see da smoke all ova da mountain. Da peopo, dey stay scared an shaking. Dey go stand back long way from da mountain.
\v 19 Dey tell Moses, “Mo betta you da one talk to us, not God. We goin lissen. But mo betta God no talk to us, cuz bumbye us goin mahke!”
\p
\v 20 Moses tell da peopo, “No scared! You guys know why God come hea? He stay hea, fo make presha fo you guys, so you goin learn someting! An he like you guys no foget how you feel wen you stay scared a him, cuz if you scared, bumbye you no goin go do someting bad.”
\v 21 Da peopo stay long way from dea. But Moses, he go strait ova dea, nea da dark cloud wea God stay.
\s Da Rules Fo Da Altar
\p
\v 22 Den Yahweh tell Moses fo tell da Israel peopo dis: “You guys see awready, dat I talk to you guys from outa da sky.
\v 23 Dass why you guys betta not make idol kine gods fo yoaself outa silva o gold, fo pray to dem jalike you pray to me.
\v 24 Dis how you gotta do fo me: Pile up dirt fo make one altar fo me. On top da altar, kill sheeps an goats an cows fo make sacrifice -- da kine wea you burn up da whole animal afta you kill um, an da kine you make fo show dat you an me stay tight togedda. Den ery place I goin tell you guys fo come, fo tink bout who me an talk bout me, I goin come by you dea an do good tings fo you.
\v 25 If you guys like pile up rocks fo make one altar fo me, no cut da rocks, cuz if you use one tool fo cut da rocks, den no goin be spesho fo me.
\v 26 No make big alta fo me wit steps fo go up, cuz no good you let somebody see yoa privates unda yoa robe wen you go up dea.”
\c 21
\s Da Rules Fo Da Slave Peopo
\p
\v 1 Dis da rules you goin give da peopo so dey know wat right an wat wrong:
\p
\v 2 Wen you buy one Hebrew guy fo be yoa slave, he gotta be yoa slave six year. From da numba seven year, he can go, an no be yoa slave no moa, an he no need pay you notting fo let um go.
\v 3 Wen you buy da slave guy, if he no mo wife, den wen he pau be yoa slave he can go. Wen you buy one married guy, den wen he pau, him an his wife can go.
\v 4 If da slave owna guy give da slave guy one wife, an she born kids, den wen da slave guy pau, da wife an da kids gotta stay wit da slave owna guy. Ony da guy go, da wife stay wit da slave owna guy.
\p
\v 5 But if da slave guy tell, “I get plenny love an aloha fo my owna guy, an fo my wife an my kids. I no like go way from hea an no be slave no moa,”
\v 6 den da slave owna guy gotta take da slave guy in front God. Da slave owna guy put da slave guy by da door, an take one spike an push um thru da bottom a his ear lobe in da door an take um out. Den da slave guy goin stay one slave wit da owna guy till he mahke.
\p
\v 7 Wen one guy sell his girl fo her come one slave, get diffren rule fo how she pau be slave, not same jalike da rule fo da slave guys.
\v 8 If da guy dat own her tell, ‘Dis wahine, she fo me,’ but den tink she no good, he gotta let her ohana buy her back. Da slave owna no can sell her to one guy from one nodda place, cuz he wen buy her fo himself, but den he no get respeck fo her no moa, da way he suppose to.
\v 9 If he buy her fo his boy, den jalike she not one slave. She get da same rights jalike she was da guy daughta, an he gotta make lidat to her.
\v 10 If bumbye da slave owna guy marry one nodda wahine too, he no can no give da slave wahine food an clotheses, an he no can no sleep wit her jalike he sleep wit da odda one, so she can get kids.
\v 11 If he no do da right ting bout dose three tings: give her food, an clotheses, an sex, den she can go way. She not one slave no moa, an she no need pay da guy money notting fo let her go.
\s Da Rules Fo Wen Somebody Get Hurt
\r (Matthew 15:4; Mark 7:10)
\p
\v 12 Anybody hit one guy, an da guy mahke, da one dat wen kill um gotta mahke too.
\v 13 But if he neva go afta da guy fo kill um, but God jus let um happen, den God goin give da guys one place wea da guy can run an dey no can kill um.
\p
\v 14 But wen one guy ony like fo go kill one nodda guy, an he bulai da guy an kill um, den no matta da killa guy stay right dea by my altar, take um away an kill um.
\p
\v 15 “Anybody bus up dea fadda guy o dea mudda guy, gotta kill um.
\p
\v 16 Anybody kidnap one guy, gotta kill um. No matta he sell da guy he wen kidnap, o he still yet stay holding um wen you catch um, gotta kill um.
\p
\v 17 Anybody like make kahuna to dea fadda guy o dea mudda guy, gotta kill um.
\p
\v 18 Wen two guys make argue an one guy bus up da odda guy wit one stone o wit his hand, an da odda guy no mahke, but gotta stay in da bed long time,
\v 19 den if da guy dat get mess up come litto bit okay, so can get up an walk aroun outside da house wit one walking stick -- den no need punish da guy dat wen bus um up. Da guy ony need pay fo da work time da odda guy wen lose, an pay fo make um come okay too.
\p
\v 20 If one guy take one stick an go bus up his slave guy o his slave wahine, an dey mahke right den an dea, gotta punish da guy dat wen bus um up.
\v 21 But, if da bus up slave guy o wahine stay alive one-two day moa, den no need punish da slave owna guy fo wat he wen do, cuz he own um.
\r (Matthew 5:38)
\p
\v 22 If get some guys dat stay fighting, an dey push one hapai wahine, an she lose da bebe but da wahine no mahke, da guy dat wen do um gotta pay fine. Da wahine husband, he gotta figga wit da judges how much da guy gotta pay.
\v 23 But if somebody get hurt bad an mahke, den gotta punish da guy.
\q If he kill somebody, kill him too.
\q
\v 24 If he mess up somebody eye, mess up his eye too,
\q One eye fo one eye,
\q One teeth fo one teeth,
\q One hand fo one hand,
\q One feet for one feet,
\q
\v 25 One scar fo one scar,
\q One bruise fo one bruise,
\q One cut fo one cut.
\p
\v 26 If one guy hit his slave guy o slave wahine on top dea eye, an make um so dey no can see, da slave owna guy gotta let um go. Dey not slave no moa, cuz a da eye.
\v 27 Same ting, if da slave owna guy bus up da slave guy o da slave wahine so one teeth fall out, gotta let um go. Dey not slave no moa, cuz a da teeth.
\s Da Rules Fo Da Animals
\p
\v 28 If get one bull cow, an da bull cow use his horn fo kill one guy o one wahine, den erybody gotta throw rocks fo kill da cow, an no can eat da meat. But da guy dat own da cow, no need punish him.
\v 29 But if from long time da bull cow like use his horn fo go afta peopo, an peopo awready tell da owna he betta watch dat cow, an da owna no do notting fo make shua da cow no go afta peopo -- den, if da cow use his horn fo kill one guy o one wahine, erybody gotta throw stone fo kill da cow, an fo kill da owna too.
\v 30 But if da ohana make deal wit da owna guy, an he pay dem money so den dey no kill him, da owna guy gotta pay wateva dey figga, fo buy back his life.
\v 31 Same ting, if da cow use his horn kill one boy o one girl, get da same rule fo wat da cow owna guy gotta pay fo buy back his life.
\v 32 If da cow use his horn kill one slave guy o slave wahine, da cow owna gotta pay 30 piece silva to da slave owna guy, an erybody gotta throw stone fo kill da cow.
\p
\v 33 “Wen one guy open da cova from one big hole inside da groun, o he dig one big hole an no cova um up, an if one cow o one donkey fall down inside da big hole,
\v 34 den da guy dat wen open up da hole gotta pay money to da owna guy. He gotta pay fo da animal dat wen fall inside an mahke, but he can keep da mahke body.
\p
\v 35 If one guy get one cow, an dat cow hurt one nodda guy cow, an dat cow mahke, dey gotta sell da cow dat stay alive an half half da money, an half half da meat from da mahke cow.
\v 36 But if peopo know from long time dat dat cow like use his horn fo go afta da odda cows, an da owna no do notting fo make shua da cow no go afta um -- den da owna guy gotta pay back one cow fo da one his cow wen kill, but he can keep da mahke cow.
\c 22
\s Da Rules Bout Da Steala Guys
\p
\v 1 “If one guy go steal one cow o one sheep, an he kill um o sell um, fo da cow he wen steal he gotta pay back five cows, an fo da sheep he gotta pay back four sheeps.
\p
\v 2 “If da peopo catch one steala guy wen he broke inside one house nite time, an dey bus up da steala guy an he mahke, no need kill da peopo dat wen bus up da steala guy.
\v 3 But if dey catch da steala guy day time afta da sun come up, an dey kill um, den da peopo dat kill um gotta mahke too.
\p Da steala guy gotta pay back da owna. If he no can pay, dey can sell da steala guy fo come one slave, an use dat money fo pay back da owna a da field.
\p
\v 4 If dey catch da steala guy, an he still get da cow o da donkey o da sheep he wen steal an dey alive, den da steala guy gotta pay back double wat dey worth.
\p
\v 5 “If one guy let his animals go inside one nodda guy field o grape farm, an da animals eat up da stuff from inside da field, da guy gotta pay back da but dat own da field, wit da bestest stuff from his own field o his own grape farm.
\p
\v 6 “If get one fire, an da fire go burn da thorn bush fence, an burn some odda guy field, o da wheat dat ready fo cut, o da wheat dat stay cut awready, da guy dat wen let da fire run away gotta pay back da owna.
\p
\v 7 “If one guy give money o stuffs to one nodda guy fo keep fo him, an somebody steal um outa da house wea da guy keep um -- if dey catch da steala guy, he gotta pay double wat he wen steal.
\v 8 But if dey no catch da steala guy, den da house owna guy dat wen keep da money gotta go in front God so God can tell da peopo if he wen touch da stuffs he keep fo da odda guy, o if he neva.
\v 9 Same ting, any odda kine ting wea one guy tink one nodda guy get his stuffs, an he not suppose to (one cow, o one donkey, o one sheep, o one clothes, o someting da guy wen lose), an one guy say, “Eh! Dass mines!” -- gotta check out da two guys in front God. Da one dat God say wen do bad ting, he gotta pay back da odda guy double wat da ting cost.
\p
\v 10 Wen one guy give anodda guy one donkey, o one cow, o one sheep, o one nodda animal, fo da odda guy keep um fo him, an da animal get hurt, o mahke, o somebody steal da animal, an no mo nobody see wat happen,
\v 11 den da two guys gotta come togedda in front God. Da guy dat keep da animal fo da odda guy gotta go in front Yahweh, an swear to God dat he neva do notting to da animal. Da guy dat wen own da animal gotta say, “Kay den, dass okay.” Den da odda guy no gotta pay back da owna guy.
\v 12 But if somebody steal da animal from da guy dat keep um fo da odda guy, den da one keeping um gotta pay back da owna guy.
\v 13 If da wild animals wen kill um, da guy dat keep um gotta bring in da skin an bones fo show da owna. Den he no need pay fo one animal dat da wild animals kill.
\p
\v 14 “Wen one guy aks fo borrow one animal from one nodda guy, an da animal get hurt o mahke an da owna guy no stay dea, da guy dat wen borrow um gotta pay back da owna guy.
\v 15 If da owna guy stay dea wit da animal dat da guy borrow, den da guy dat wen borrow um no gotta pay um back. If he wen pay rent fo da animal dat mahke, den da money he pay fo rent um goin pay fo um.
\s Do Da Right Ting Fo Odda Peopo
\p
\v 16 “If one guy tell one girl fo go sleep wit him, den da guy sleep wit her, an da girl not engage to nobody yet, den da guy dat wen sleep wit her gotta marry her an pay da price fo marry one girl, to her ohana.
\v 17 But if da girl fadda no like let dat guy marry his daughta, da guy still yet gotta pay all da price fo marry one girl, wit silva, wateva da guys pay fo marry one girl dat neva sleep wit one guy.
\p
\v 18 “Any wahine dat stay make kahuna, no let um live.
\p
\v 19 “Anybody go make sex wit one animal, gotta kill um.
\p
\v 20 “Anybody go make sacrifice to one nodda god dass not Yahweh, gotta wipe um out.
\p
\v 21 “Wen get one guy come from odda place dat live wit you guys, no make any kine to him, an no give him hard time. Cuz you know, da time you guys wen live Egypt side, you was from odda place too.
\p
\v 22 “Wen get one widow, o one kid dat no mo fadda o mudda guys, no make to dem jalike dey notting.
\v 23 Cuz if you make to dem jalike dey notting, an dey yell to me fo help, I Yahweh goin lissen to dem right away.
\v 24 I no goin take wat you guys doing to dem. Jalike wen one fire come big fire, I goin go afta you guys an make odda peopo go kill you guys wit swords. Den you guys wifes goin come widows, an yoa kids no goin get mudda an fadda.
\p
\v 25 “If you lend money to my peopo, da ones dat no mo notting dat live dea wit you, no make like dat yoa business. No make um pay back you guys wit interes money.
\v 26 If you make one guy dat live by you guys leave his coat wit you till he pay back da money dat he owe you, you gotta give da coat back to him befo da sun go down.
\v 27 Cuz wat if dass da ony clothes da guy get fo cova his body, how da guy goin sleep good if you take um? So, if you keep da coat, an da guy yell to me fo help um, I goin lissen. Cuz me, I like do good tings fo peopo.
\r (Jesus Guys 23:5)
\p
\v 28 “You betta not say bad tings bout me, yoa God. You betta not tell me, yoa God, fo damn da leadas fo yoa peopo.
\p
\v 29 Wen you guys start fo cut da wheat o make da juice fo da wine o squeeze da oil from da olive, no hold back da bestes stuff from me, from da firs wheat an wine an oil dat come out.
\p Same ting, da firs boy dass born fo you guys, you gotta give um to me.
\v 30 Same ting wit yoa cows an yoa sheeps: da firs boy kine animal from ery wahine kine cow o sheep, can stay seven days wit da mudda. Da numba eight day, you guys gotta give um to me.
\p
\v 31 “You guys goin be one peopo dat stay spesho fo me. Fo show dat, you guys no goin eat da meat from da animals dat da wild animals kill. Throw um outside, let da dogs eat um.
\c 23
\s Gotta Do Da Right Ting
\p
\v 1 “No go tell odda people tings you hear if you know az not true. Wen get somebody dat do bad ting, no go make deal wit da guy dat do bad ting so you go bulai da judge fo him.
\v 2 Even if get plenny peopo say da same ting, no go togedda wit dem fo help um do someting bad. Wen you go in front da judge, no go follow da oddas jus fo make um come good fo yoa friends.
\v 3 Same ting, if one guy dat no mo notting come in front da judge, no go make diffren kine to him, jus cuz da guy no mo notting.
\p
\v 4 “If get one guy dat stay agains you, an you find da guy cow o donkey inside da boonies, you gotta go take um back to da owna no matta da guy stay agains you.
\v 5 If you see one donkey dat stay carry heavy stuff, fall down an no can stand up, an da owna guy one guy dat stay hate you, still yet you no can jus leave da donkey dea. You gotta work wit da owna guy fo help da donkey stand up.
\p
\v 6 “Wen get peopo by you dat no mo notting an get hard time, an dey gotta go in front da judge, no go do notting fo mess um up.
\v 7 But if get one guy dat neva do notting bad, make shua you no bulai bout da guy in front da judge an say dat he wen do someting bad. No go do notting agains da peopo dat stay do wass right, den gotta mahke. Cuz I God, an I no goin let you go if you go do bad ting.
\p
\v 8 “No take dirty money notting, cuz dat kine money make da guy dat suppose to know wass right, jalike he blind an no can see notting, an make da judge tink, dat da peopo dat do da right ting, dey da bad guys.
\p
\v 9 “Wen get peopo from odda place dat live by you guys, no go do notting fo make presha fo dem. Eh, rememba! you guys know how dey stay feel awready, cuz you guys was from odda place dat time you guys wen live inside da Egypt land.
\s Da Res Year An Da Res Day
\p
\v 10 “Yoa land, six years you guys can plant an cut da food dea.
\v 11 But da year number seven, you guys gotta let da land stay res. Jus let um go an leave um. Dat year, da peopo dat no mo notting can eat wateva come up inside da field, an da wild animals can eat wateva grow dea. Same ting fo yoa grape farms an yoa olive farms.
\p
\v 12 Ery week you guys work six days. Da numba seven day, you guys gotta stop. Dass so yoa cows an yoa donkeys can res too, an yoa worka guys an da peopo from odda place dat stay wit you guys can res too.
\p
\v 13 Take care bout eryting I telling you guys. No even talk bout da odda gods. No even say dea name notting.
\s Da Three Spesho Religious Times
\r (Rules 16:16)
\p
\v 14 Ery year, three times you goin take yoa sacrifices to one spesho place, fo make one spesho religious time fo me.
\q
\v 15 Spring time, make da Bread Dat No Mo Yeast time. Seven days, no can eat bread dat get yeast inside, jalike I wen tell you guys fo do befo time. Do um da same month ery year dat you guys wen get outa Egypt. Nobody can come in front me if dey no mo someting fo give me.
\q
\v 16 Layta, wen da tings you wen plant inside yoa field come up, bring me da firs tings you cut, fo make da spesho Cut Food time.
\q Afta dat, wen you guys pau cut da food, an da year pau, make da spesho Pau Cut Food time, afta you bring in eryting you wen plant inside yoa fields.
\m
\v 17 Three time ery year, all da mens gotta come togedda in front me, Yahweh da Boss.
\s Da Rules Fo Da Sacrifice
\p
\v 18 “Wen you make sacrifice fo me, no put blood wit da kine bread dat get yeast inside. An wen you kill one animal fo da spesho religious times, no let da fat part stay till da nex day.
\v 19 “Wen you guys cut da firs tings dat come up on top you guys land, bring da bestes stuffs by me, Yahweh, yoa God.
\p “No use da milk from da mudda goat fo cook da meat from da bebe goat.
\s Yahweh Goin Send One Angel Guy Wit Dem
\r (1 Peter 2:9)
\p
\v 20 “Dis wat I doing: I stay send one angel messenja guy fo go in front a you, fo make shua notting bad happen to you. He goin make shua you goin reach da place I wen make ready fo you.
\v 21 Take care wen you wit him, an lissen to wat he tell. No go agains him wit bad feeling. Cuz if you guys go against wat he tell, he no goin take dat, cuz he get his powa from me.
\v 22 But if you lissen real good to wat he tell, an do eryting I goin tell you fo do, den I goin go agains da peopo dat go agains you, an I goin go fight da peopo dat goin fight you.
\p
\v 23 “Cuz my angel guy, he goin go in front an take you da place wea da Amor peopo, da Het peopo, da Periz peopo, da Canaan peopo, da Hiv peopo, an da Jebus peopo live. Wen you get dea, I goin wipe out dose peopos.
\v 24 You betta not go down in front dea gods fo pray to dem, an you betta not let dose peopo make you do stuff fo dea gods, da way dey make. You gotta broke um up dea idol gods, an smash da big stones dat dey set up fo dem pray in front.
\v 25 You goin work fo me, Yahweh, yoa God. Den I goin make yoa food an yoa watta be good kine. I goin make shua you guys no come sick.
\v 26 Da wahines inside yoa land, dey no goin lose dea kids befo dey born o afta. Dey all goin get kids. I goin let you guys live long time.
\p
\v 27 “Before you get to da Canaan land, I goin make da peopo inside dea come scared a me. All da places you goin go, all da peopo no goin know wat fo do, an dey all stay scared. Da peopo dat stay agains you, I goin make um turn aroun an run away.
\v 28 I goin make da peopo jalike dey lose fight befo you get dea. Da Hiv peopo an da Canaan peopo an da Het peopo, dey all goin stay outa yoa way.
\v 29 But I no goin make um all go way da same year, cuz no good da land stay lidat, an no mo peopo an get plenny wild animals fo hurt you.
\v 30 I goin make da peopo go way litto by litto. Dat way, afta you get plenny kids, den you can take ova da land.
\p
\v 31 “I goin set you up wit all da land from da Red Sea to da Mediterranean Sea, an from da boonies to da Eufrates Riva. I goin turn ova da peopo dat stay live inside dat land to you, an you goin make um all go way.
\v 32 No make deal wit da peopo dea, o no make deal wit dea gods.
\v 33 No let dem stay yoa land. Cuz no good bumbye dey make you do how I say you not suppose to do. If you go do stuff fo dea gods, dat goin be jalike one trap fo catch you.”
\c 24
\s Da Israel Peopo Take Da Deal Wit Yahweh
\p
\v 1 Den God tell Moses, “Come up hea on top da mountain, by me, Yahweh. Bring Aaron an his boys Nadab an Abihu. Bring seventy a da older leadas fo da Israel peopo. Wen you guys still long way from da top, start fo go down in front me.
\v 2 Den Moses, you da ony guy dat goin come all da way to me, Yahweh. Da leada guys, dey no can go nea dea. Da odda peopo, dey no can even come on top da mountain litto bit wit da leada guys.”
\p
\v 3 Moses go by da peopo. He tell um all da tings Yahweh wen tell him, an all da Rules. All da peopo say to him togedda, “Eryting Yahweh say we gotta do, we goin do um!”
\v 4 Den Moses write down all da tings Yahweh wen tell.
\r (Hebrews 9:20)
\p Nex morning early, Moses tell da peopo fo help build one altar down from da mountain. He tell um fo set up twelve big stone aroun da altar, one big stone fo ery one a da Israel ohanas.
\v 5 Den he pick some young guys from da Israel peopo, an send um fo go kill some animals an put da bodies on top da altar an burn um up fo make sacrifice. So dey take boy kine cows an make da kine sacrifice dat show dat eryting okay wit dem an Yahweh.
\v 6 Moses wen half half da blood from da cows. He put half inside tubs. Da odda half he wen throw on top da side a da altar.
\v 7 Den he take wat he wen write down bout da deal dat God make fo dem, an he read um real loud so all da peopo can hear. Da peopo tell, “Eryting Yahweh stay say, us guys hear, an we goin do um!”
\p
\v 8 Den Moses take da blood from inside da tubs an sprinkle um on top da peopo. He say, “Dis blood, fo make real da deal dat Yahweh wen make wit you guys, bout all dese tings dat he tell!”
\s Moses An Da Leada Guys See God
\p
\v 9 So den Moses go up da mountain. Aaron, Nadab, an Abihu, an da seventy older leadas fo da Israel peopo, dey go too.
\v 10 Up dea, dey wen see da God fo da Israel peopo! Da place he standing, get someting dat look like one brick floor undaneat, wit da blue kine jewelry stone dey call sapphire, blue an bright jalike da clear sky.
\v 11 But no matta da leada guys fo da Israel peopo see God dea, God neva do notting fo hurt dem. Dey even wen eat an drink togedda in front him!
\s Moses Go Talk Wit God
\p
\v 12 Den Yahweh tell Moses, “Come up da mountain by me. Wait dea. I goin write da Rules an all da tings dat da peopo gotta do. I goin write um on top flat stone an give um to you, fo teach to da peopo.”
\p
\v 13 Moses an his helpa guy Joshua start fo go up God's mountain.
\v 14 Befo dey go, Moses tell da leada guys, “You guys stay hea. Wait fo me an Joshua come back by you guys. Get Aaron an Hur wit you guys fo stay in charge, so anybody dat need fo talk to one judge can go by dem.”
\p
\v 15 Wen Moses go up da mountain, had one cloud cova da mountain.
\v 16-17 Yahweh wen stay on top Mount Sinai, awesome to da max. Fo six day, da cloud cova da mountain. Da Israel peopo, dey no can see da awesome Yahweh up dea. Da ony ting dey can see is one fire on top a da mountain dat look jalike stay burning eryting. Da numba seven day, Yahweh wen talk to Moses from inside da cloud.
\v 18 Den Moses go inside da cloud. He go all da way up to da top a da mountain. He stay dea forty days, day time an nite time.
\c 25
\s Da Peopo Give Stuff Fo Make Da Tent
\p
\v 1 Yahweh tell Moses dis:
\v 2 “Go tell da Israel peopo fo bring me someting dey like give an bring um to me. You guys take wat dey give.
\v 3 Dis da kine presents you guys goin let dem give you: gold, an silva, an bronze.
\v 4 Wool string, blue an purple an dark red. Egypt kine linen cloth. Hair from da goats fo make cloth.
\v 5 Red ledda from sheeps dat gotta dye um. Skins from dolphins. Koa kine wood.
\v 6 Olive oil fo da lamps. Stuff dat smell nice fo mix wit da olive oil fo put on top da prieses head fo show God wen pick dem, an fo make da incense smell nice.
\v 7 Blue lapis lazuli stones an odda stones fo put togedda fo make jewelry, fo da ves da main pries guy wear, an fo his ches piece in front.
\v 8 Den I like da peopo make me one spesho place fo live, so I can stay wit dem.
\v 9 I goin show you da plan fo my Tent an fo all da stuff inside da Tent, den you guys goin make um all jalike I stay show you.
\s Da Box Fo Rememba God's Deal
\p
\v 10 “Tell um fo make one box outa koa wood, three feet nine inch long, two feet three inch wide, two feet three inch high.
\v 11 All ova da outside a da box, an all ova da inside, tell um fo put hundred percent pure gold. Den put pure gold molding aroun da top.
\v 12 Melt gold metal fo make four rings. Put um on top da four feet, two rings one side an two rings da odda side.
\v 13 Make two poles outa koa wood an cova dem wit gold.
\v 14 Put da poles inside da rings on top da two sides a da box, so can carry um.
\v 15 Da poles gotta stay inside da rings, no take um out.
\v 16 Den put inside da box, da ting I goin give you fo make shua you no foget da Deal I making wit you.
\s Da Place Fo Hemo Da Shame Fo Da Bad Tings Peopo Do, Fo Bring Um Da Same Side Wit God
\p
\v 17 “Make one cova fo da box outa pure gold, three feet nine inch long an two feet three inch wide. Dass da place I goin hemo da shame fo all da bad tings da peopo do, fo bring um da same side wit me.
\v 18 Make two statues dat look like awesome angel watcha guys wit wings. Make um outa gold dat you work wit da hammer from da back side. One a dem go on top one side a da cova, an da odda go on top da odda side a da cova.
\v 19 Da two angel watcha kine statues on da two sides, an da cova, put um all togedda fo come one piece.
\v 20 Da statues dat look like awesome angel watcha guys wit wings, make dem jalike dey looking at each odda, ova da cova from da two sides. Make da statues wit da wings spread up ova da cova fo hide da cova. Cuz dass da place wea I goin hemo da shame fo all da bad tings da peopo do, fo bring um da same side wit me.
\v 21 Den take da flat stones I goin give you fo make you rememba da Deal I making wit you guys, an put um inside da Box. Den put da cova on top da Box. Dass da place wea I goin hemo da shame fo all da bad tings da peopo do, fo bring um da same side wit me.
\v 22 Az da place wea I goin meet wit you guys. I goin talk wit you from da spesho place wea I goin hemo da shame fo da bad tings da peopo do, fo bring um da same side wit me, right dea in da middo a da two statues dat look like da awesome angel watcha guys, dat stand ova da Box Fo Rememba My Deal. From dat place, I goin tell you eryting da Israel peopo gotta do.
\s Da Table Fo Da Breads Dat Dey Put In Front God
\p
\v 23 “Make one table from koa wood, three feet long, one an a half feet wide, an two feet three inch high. 
\v 24 Put pure gold all ova da table, an put gold molding all aroun da top.
\v 25 Put three inch edge all aroun da top so notting can fall off da table, wit gold molding all aroun da edge.
\v 26 Make four gold ring fo da table, an put da rings on top da four cornas wea da four table legs stay.
\v 27 Da rings go nea da edge dat stay aroun da top, fo take da poles fo carry da table.
\v 28 Make da poles outa koa wood fo carry da table, an put gold all ova dem.
\v 29 Make da dishes an pans an cups an bowls outa pure gold fo go wit da table, fo pour da kine wine offerings you pour out.
\v 30 Put da twelve spesho breads on top da table, da ones dat show I stay wit yoa twelve ohanas. Ery day you gotta put new kine breads in front me, fo eva.
\r (Hebrews 8:5)
\p
\v 31 “Make one stan fo put da lamps on top, wit gold. Put all da pieces togedda fo make um come one piece pure gold, an use hammer fo shape um. Make da bottom wit da main piece dat go strait up, an da side pieces too, wit cup dat look like da bud a one flowa.
\v 32 From da middo part, six tings goin stick out jalike tree branch. Three branch goin come out one side, an three branch on da odda side.
\v 33 Three small cup on top, dat look jalike da almond flowa, wit da bud part an da flowa, stay on one branch, three on da odda one, an same fo da res a da odda branch too.
\v 34 Da main piece in da middo a da lamp stan, dat one get four small cup on top, jalike da almond flowa, wit da bud part an da flowa.
\v 35 Da three place wea da two side branch come outa da lamp stan, put one almond flowa bud part in da middo a da two branch, an anodda one on da nex two branch, an same fo da las two branch.
\v 36 Da main piece, an da side pieces, an da almond flowas, all gotta be one piece pure gold, an you shape um wit da hammer.
\v 37 Den make seven olive oil lamp fo go on top da lamp stan. Set um up so da light come in front um.
\v 38 Da pans fo carry da fire an da covas fo pio da light, make dem outa pure gold too.
\v 39 Fo make da lamp stan an all da odda tings, use 75 pound pure gold.
\p
\v 40 “Make shua you make eryting jalike da plan I stay show you hea on top dis mountain!”
\c 26
\s Da Tent
\p
\v 1 “Now, da Place Fo Me Live. Make ten long piece fancy kine linen cloth. Weave um wit blue an purple an red wool string wit da cloth fo make picha dat look like da awesome angel watcha guys all ova da cloth.
\v 2 Ery piece cloth gotta be da same size, 14 yard long an 2 yard wide.
\v 3 Join togedda five piece cloth, long side to long side, fo make one side a da tent, an five piece fo make da odda side.
\v 4-5 All down da long side a da las 14 yard piece fo da one side a da tent make 50 loop wit blue wool string. Same ting fo da las 14 yard piece fo da odda side a da tent, make 50 loop dat go wit da 50 loop on top da odda piece.
\v 6 Make 50 gold hook, an use um fo make da whole ting come da Place Fo Me Stay.
\p
\v 7 “Fo da tent dat go ova da Place Fo Me Stay, make cloth outa goat hair, 11 long piece.
\v 8 Da goat hair cloth, ery one gotta be same size, 15 yard long an 2 yard wide.
\v 9 Join 5 piece goat hair cloth long side to long side fo make one side a da tent, an join 6 piece goat hair cloth side by side togedda fo make da odda side. Da extra cloth from da numba six piece, fold um double fo lay ova da front a da tent.
\v 10 All down one side a da las 15 yard piece fo da one side a da tent, make 50 loop. Same ting fo da las 15 yard piece fo da odda side a da tent, make 50 loop dat go wit da 50 loop on top da odda piece.
\v 11 Den make 50 bronze hook, an put um in da loop fo make da whole ting come one tent cova.
\v 12 Da goat hair cloth tent goin be mo long den da main piece, so let da extra cloth hang down da back side.
\v 13 Goin get eighteen inch mo long den da linen cloth still yet on da two side a da tent. So, let dat hang down da two side, fo cova da odda part a my spesho place.
\p
\v 14 “Fo da whole tent, make one cova wit da skin a da sheeps dat wen dye red. An ova dat, make one nodda cova from da dolphin skin.
\s Da Frame
\p
\v 15 “Fo da Place Fo Me Stay, make koa wood boards dat stand up all aroun fo hold da cloth.
\v 16 Ery board, 15 feet long an 2 feet 3 inch wide.
\v 17 Da bottom side wea ery board fo da Tent stand up, cut da wood so get two piece dat stick out nex to each odda, an dis go inside da metal piers, so come strong.
\v 18 Fo my place, make 20 board fo da south side.
\v 19 Make 40 pier outa silva metal fo go unda da 20 board, two pier unda ery board fo hold da two piece dat stick out.
\v 20 Fo da odda side a da Place Fo Me Stay, dass da nort side, same ting: make 20 board
\v 21 an 40 silva pier, two pier unda ery board.
\v 22 Fo da back side a da Tent, dass da west side, make 6 board.
\v 23 Make two board wit da shape fo make da two back corna too.
\v 24 Da two corna board, fo da side an da back, dey gotta meet an come even. Top side, put da ring fo make da two corna stay togedda.
\v 25 So, da back side get 8 board an 16 silva pier, 2 pier unda ery board.
\p
\v 26 “Make poles fo hold togedda da main boards from koa wood, 5 a dem fo da boards da nort side a da Place Fo Me Stay,
\v 27 an 5 fo da boards da south side a my place. Make 5 moa poles, fo da boards da back side a my place, dass da wes side.
\v 28 Da middo pole fo hold da boards togedda gotta go ova all da boards, fo make dat side a da Tent.
\v 29 Cova all da boards wit gold. Put gold rings on top ery board, fo da poles go inside. Cova da poles wit gold.
\p
\v 30 “Den put togedda da Place Fo Me Stay. Make um jalike da plan I stay show you hea on top dis mountain.
\s Da Curtain
\p
\v 31 “Make one thick curtain outa da fancy kine linen cloth. Weave um wit blue an purple an red wool string, fo put picha dat look jalike da awesome angel watcha guys all ova da cloth.
\v 32 Make four pos outa koa wood, an put gold all ova dem, an one gold hook on da top a ery pos. Make four silva pier fo da four pos, an put da poses inside da piers. Hang da curtain down from da four pos.
\v 33 Hang da curtain right unda da hooks dat hold da top cloth togedda inside da middo. Den carry da Box Fo Help Da Peopo Rememba Da Deal Dey Get Wit Me inside dea, da odda side da curtain. Dat way, da curtain goin stand dea wit da Spesho Place fo Me one side, an da Real, Real Spesho Place fo Me da odda side.
\v 34 Inside da Real, Real Spesho Place fo Me, on top da Box Fo Help Da Peopo Rememba Da Deal Dey Get Wit Me, put da cova wea I goin hemo da shame fo all da bad tings da peopo do, fo bring da peopo da same side wit me.
\v 35 Da odda side a da curtain, inside da Spesho Place Fo Me, put da Table Fo Da Spesho Breads nex to da nort side wall a da Tent, an da Lamp Stan nex to da south side wall.
\p
\v 36 Make one curtain so no can look inside da Tent from outside. Make um outa da fancy kine linen cloth, an weave um fancy kine with da blue an purple an red wool string.
\v 37 Make five pos outa koa wood fo hold up da outside curtain, an put gold all ova dem, an one gold hook on da top a ery pos. Melt bronze metal fo make five pier fo da five pos.
\c 27
\s Da Altar
\p
\v 1 “Make one altar outa koa wood. Make um 7 feet 6 inch square, an 4 feet 6 inch high.
\v 2 Make tings dat look like horn dat stick out at da four cornas, an make da altar one piece. Cova da whole ting wit bronze metal.
\v 3 Use bronze metal too fo make da buckets an da shovels dat you goin use fo take away da ashes afta you burn da fat. Same ting fo da bowls, an da hooks fo move da meat, an da pans fo carry da fire.
\v 4 Make bronze grill look jalike one net, an put bronze rings on da four cornas.
\v 5 Put da grill inside da middle a da altar, unda da top half way down.
\v 6 Make poles outa koa wood fo carry da altar, and cova dem wit bronze.
\v 7 Da poles go inside da rings, so da poles stay da two sides a da altar wen dey lift um up fo carry um.
\v 8 Make da altar wit notting inside, jus boards aroun da outside. Dass how da guys suppose to make um, jalike da plan I show you hea on top da mountain.
\s Da Yard Aroun Da Tent
\p
\v 9 “Make one yard aroun da Place Fo Me Stay Wit You Guys:
\p Hang 50 yard fancy kine linen cloth fo make da south side.
\v 10 Make 20 pos an 20 bronze pier. Make silva hook on top ery pos, an put one silva band aroun da top a ery pos.
\v 11 Same ting fo da nort side -- 50 yard fancy kine linen cloth fo hang, wit 20 pos an 20 bronze pier, an silva hook an silva band.
\v 12 Fo da back side, dass da west side, 25 yard fancy kine linen cloth fo hang, wit 10 pos an 10 pier.
\p
\v 13 “Da front side, dass da east side, goin be 25 yard too, but make um lidis:
\m
\v 14 One side a da door, 3 pos an 3 pier, an 7 an a half yard cloth fo hang.
\v 15 Da odda side, same ting.
\v 16 Fo put in front da place fo go inside da yard, so no can look inside from da outside, weave one curtain from fancy kine linen string wit blue an purple an red wool string, 10 yard. Hang um from 4 pos wit 4 pier.
\p
\v 17 “All da poses dat go aroun da yard, put silva band aroun da top an silva hook da top side. Make all da piers outa bronze.
\v 18 Da yard goin be 50 yard long an 25 yard wide an 7 feet 6 inch high, wit fancy kine linen cloth fo hang all aroun. Da poses all get bronze pier undaneat.
\v 19 All da odda tings dat go inside da yard, make um outa bronze. All da pans an tools, same ting too. Da tent pegs you use fo hold up da outside poses an odda stuff inside da yard, make um all outa bronze metal.
\s Da Spesho Olive Oil Fo Da Lamps
\p
\v 20 “Tell da Israel peopo dey gotta poun olives fo make oil dat no mo junks inside. Dat oil goin be fo da lamps dat stay on top da lamp stand inside my place, fo make light ery day an ery nite.
\v 21 Aaron an his boys, dey get da job fo make ready da lamps inside da Tent Wea I Come Togedda Wit You Guys, outside da curtain dat hide da Box Fo Rememba Da Deal Wit God. Dey gotta put da lamps in front Yahweh wen da sun go down, an dey gotta pio um wen da sun go up. Dis one kuleana dey goin get all da time, from da Israel ohana.
\c 28
\s Da Pries Guys
\p
\v 1 Moses, tell yoa brudda Aaron an his boys fo come in front you:
\q Aaron,
\q His boys Nadab an Abihu,
\q Eleazar an Itamar,
\m I wen pick dem outa all da Israel peopo cuz I like dem be da pries guys fo me.
\s2 Da Spesho Clotheses Fo Da Pries Guys
\p
\v 2 “Make spesho kine clotheses fo yoa brudda Aaron fo show he stay spesho fo me, God. Make um real awesome kine, so erybody show him plenny respeck.
\v 3 Talk to all da kine peopo dat I awready wen make dem know how fo sew clotheses, fo make um. Tell all dem fo make da spesho clotheses fo Aaron, cuz he goin be spesho fo me, an be da pries guy fo me.
\v 4 Dese da kine clotheses dey gotta make:
\q Da ches piece,
\q Da ves,
\q Da robe,
\q Da shirt fo undaneat da robe, made wit small kine squares all ova,
\q Da pries kine hat,
\q Da sash.
\p Dey goin make all dis kine clotheses fo Aaron, an same ting fo his boys, so dey can be pries guys fo me.
\v 5 Da peopo dat know how fo make stuff, let dem use da gold string, da blue wool string, da purple wool string, da red wool string, an da fancy kine linen cloth fo make um.
\s2 Da Ves
\p
\v 6 “Make da pries kine ves wit gold, an wool string (blue, purple, an red), an fancy kine linen string, an dis az da kine work da real smart guys going make.
\v 7 On top da two shouldas, dey gotta put two shoulda piece dat hold togedda da front side an da back side.
\v 8 Dey goin weave one fancy kine waist band an sew um to da ves. Dey goin weave um from da same ting -- gold, an blue, purple, an red wool string, an fancy kine linen string.
\p
\v 9 “Take two blue lapis lazuli stone, an cut da names on top da stones, fo da twelve Israel boys.
\v 10 Put da names fo six a da boys on top one stone, an da names fo da odda six boys on top da odda stone. Start wit da one dat wen born firs, an go all da way to da one dat wen born last.
\v 11 Cut da alphabets on top da stones jalike da jewel guys make. Den make gold frame fo da two stone.
\v 12 Den sew da stones on top da two shoulda pieces. Dose two stones, dey fo make da pries guy rememba da Israel peopo. Cuz Aaron, erytime wen he go in front Yahweh, he take dea ohana names dea, on top his two shouldas, so he rememba bout dem.
\p
\v 13 “Make gold frames fo da stones.
\v 14 An make two chains outa pure gold dat you work wit da hammer, plenny small chains twist togedda jalike one thick string. Put togedda da chains an da frames wit da stones inside.
\s2 Da Ches Piece
\p
\v 15 “Make one ches piece fo use if dey gotta know how fo do da right ting. Weave um outa gold, an blue, purple, an red wool string, an fancy kine linen string, da same style jalike da ves.
\v 16 Fold um in half an sew da sides fo make one small bag dass square, eight inch by eight inch.
\v 17 Den put um on top da ches piece, one side. Put twelve fancy jewelry kine stones wit frames. Make four row, wit three stone ery row:
\q Firs row, red ruby, yellow chrysolite, an green emerald.
\q
\v 18 Da secon row, put light green turquoise, dark blue lapis lazuli, an white moonstone.
\q
\v 19 Da third row, put jacint, agate, amethyst,
\q
\v 20 Da las row, put beryl, onyx, jasper.
\m Put gold frame aroun ery stone fo hold um.
\v 21 Ery stone, az fo one a da Israel ohanas. Cut da stone fo put dea names jalike fo make one seal, twelve name on top da twelve stone, fo da twelve Israel ohanas.
\p
\v 22 “On top da ches piece, make plenny small chains outa pure gold an twist um togedda jalike one thick string.
\v 23 Make two gold rings fo da ches piece, an put um on da two top cornas.
\v 24 Hook da two chains to da two rings in da corna.
\v 25 Den, hook da odda side a da two chains to da two gold frames on top da shouldas fo da ves. Let da ches piece hang down in front from da two shouldas.
\p
\v 26 “Make two mo gold rings, an put um da two sides a da ches piece, da bottom side wea da ches piece meet da ves.
\v 27 Den, make two mo gold rings. Put um on top da ves, down from da shoulda pieces, front side, near da place wea da waist band come togedda wit da ves.
\v 28 Tie da ches piece wit blue wool string, from da bottom ches piece rings to da rings on top da ves. Tie um so da ches piece stay right on top da fancy waist band, an no come off.
\p
\v 29 “Erytime Aaron go inside da Place Dat Stay Spesho Fo God, he goin carry da names fo da Israel ohanas on top his heart, cuz dey write um on top da ches piece dat dey use wen dey gotta know how fo do da right ting. Aaron goin do dis an tink bout all da Israel ohanas erytime he go in front Yahweh.
\p
\v 30 “Inside da ches piece dey use wen dey gotta know how fo do, put da Urim an da Tumim. Erytime Aaron go in front Yahweh, da Urim an da Tumim goin be dea, on top his heart. So wen Aaron gotta find out wat da Israel peopo gotta do, he goin get da tings he need fo find out, right dea on top his heart, all da time.
\s2 Da Robe
\p
\v 31 “Make da robe dat go wit da ves ony wit da blue kine wool cloth.
\v 32 Make one puka fo da head inside da middle a da robe, an weave extra stuff all aroun da puka, fo make um thick so no goin rip, jalike how dey make da metal kine shirt da army guys wear.
\v 33 Da side nea da floor, take blue an purple an red wool string, an sew pichas dat look like pomegram fruits. In da middle a da fruits, put small kine gold bell,
\v 34 so get bell, den pomegram , den bell, den pomegram , all aroun da bottom.
\v 35 Aaron gotta wear dat wen he do his work. Da bells goin make noise wen he go inside da Real, Real Spesho Place in front Yahweh, an wen he come outside he no mahke.
\s2 Da Priest Kine Hat
\p
\v 36 “Make one small piece gold fo go on top Aaron forehead. Cut um on top da gold jalike fo one seal, fo say “Spesho Fo Yahweh.”
\v 37 Tie one blue wool string an put um on da hat from da front, so den da gold ting erytime stay wit da hat.
\v 38 Wen Aaron put on da hat, da gold piece goin touch his forehead. Dass cuz maybe bumbye, da Israel peopo no do someting da right way, wen dey bring presents fo God an like make um spesho for him, an da gold piece goin show dat Aaron take da blame fo dat. Den Yahweh goin like take da presents dat da peopo bring fo him.
\s2 Da Shirt An Odda Tings Fo Da Priest Guys
\p
\v 39 “Weave da long shirt outa fancy kine linen cloth, wit small squares all ova. Make da pries kine hat outa da linen cloth too. Da sash, weave um fo make picha all ova, plenny diffren colors.
\p
\v 40 “Same ting fo da Aaron boys. Make shirt an sash fo dem, an pries kine hat, real good looking kine, dat show dat dis az serious kine stuff dey goin do.
\v 41 Afta you put all dis clotheses on top yoa brudda Aaron an his boys, put olive oil on top dea head fo show I wen pick dem, an in front erybody, give dem da kuleana fo be prieses an work fo me.
\p
\v 42 “Make beebeedees outa linen cloth fo cova up dea privates, eryting from da waist to da thigh.
\v 43 Erytime Aaron an his boys go inside da Tent Wea Dey Come Togedda Wit Me, an erytime dey come nea da altar fo do someting inside da Spesho Place, dey gotta wear dis -- no good dey do someting bad an I gotta punish dem an dey mahke.
\p “Dass da Rule fo da Priest Guys, fo Aaron an his boys, an all da ones dat goin come from dem, all da time.”
\c 29
\s Make Da Pries Guys Spesho Fo God
\p
\v 1 “Fo make Aaron an his boys spesho fo me, so dey come da pries guys fo me, dis how you gotta do um:
\p Take one young boy kine cow, an two boy kine sheeps dat no mo notting wrong wit dem,
\v 2 an from flour dat no mo yeast inside, make roun breads, an anodda kine bread dat no mo yeast inside wit olive oil on top, an make cracka dat no mo yeast inside an get olive oil on top. Make um all wit da bestes kine wheat flour.
\v 3 Put all da bread kine stuff inside one basket, an bring um in front me, God. Bring da boy kine cow an da two boy kine sheeps dea too.
\s2 Da Pries Kine Clotheses
\p
\v 4 “Den bring Aaron an his boys ova dea in front da Tent Fo Come Togedda Wit Me, in front da door. Wash dem wit watta.
\v 5 Take da spesho religious kine clotheses, an put um on Aaron wit da shirt fo undaneat da robe, den da robe dat go wit da ves, an da ves, an da ches piece. Da fancy kine band dass da bottom part a da ves, tie um aroun Aaron waist.
\v 6 Put da pries kine hat on top his head, wit da gold piece dat say he spesho fo me.
\v 7 Da spesho olive oil fo show dat Aaron da guy I wen pick, pour um on top his head.
\p
\v 8 “Den bring Aaron boys put on dem da pries kine shirts
\v 9 an put da hats on top dea head. Den tie da sashes on top Aaron an his boys too. Dey da ohana dat goin get da right fo be da pries guys all da time.
\s2 Da Sacrifices Fo Da Pries Guys
\s3 Da Cow Sacrifice Fo Da Bad Kine Tings Da Pries Guys Wen Do
\p “Dis, az how you goin make da sacrifices fo make Aaron an his boys come da pries guys fo real kine.
\v 10 Bring da boy kine cow up in front da Tent Wea You Come Togedda Wit Me. Den Aaron an his boys goin put dea hands on top da cow head, fo show dat wen dey kill da cow, dass fo dem.
\v 11 Kill da cow in front me, Yahweh, right dea wea you go inside da Tent Wea You Come Togedda Wit Me.
\v 12 Take some a da blood from da cow, an put um on top da four tings jalike horns dat stick outa da altar, wit yoa finga. Da res a da blood, pour um aroun da bottom a da altar.
\v 13 Take all da fat dat cova da guts, da hard ting dat stick out from da liver, an da two kidneys wit da fat dat go aroun dem, an burn um on top da altar fo make smoke.
\v 14 All da odda meat from dat cow, an da skin, an eryting from inside da guts, take um outside da camp. Burn um all up ova dea, cuz dass da sacrifice fo da bad tings da pries guys wen do.
\s3 Da Kine Sacrifice Dey Burn Up
\p
\v 15 “Nex, take one a da boy kine sheeps. An Aaron an his boys goin put dea hands on top da sheep head fo show dat wen dey kill da sheep, dass fo dem.
\v 16 Kill da sheep, an sprinkle da blood all aroun da altar.
\v 17 Cut up da sheep, an wash da inside parts an da legs. Put um on top da altar, togedda wit da cut up pieces an da head.
\v 18 Kay den, burn up da whole sheep on top da altar. Dass da kine sacrifice you burn up wit fire fo me, Yahweh, an da smell goin make me feel good inside.
\s3 Da Sacrifice Fo Make Aaron An His Boys Da Prieses
\p
\v 19 “Now, take da odda boy kine sheep. Aaron an his boys goin put dea hands on top dat sheep head too fo show dat wen dey kill da sheep, dass fo dem.
\v 20 Kill da sheep, an take some a da blood, an put um on da bottom a Aaron an his boys right ear, an on top da thumb a dea right hand, an on top da big toe a dea right feet. Den sprinkle da res a da blood all aroun da altar.
\v 21 An take some a da blood on top da altar, an some a da olive oil you wen pour on top Aaron fo show dat God wen pick him. Sprinkle um on top Aaron an da spesho religious kine clotheses he wearing, an on top his boys an dea spesho clotheses. Den Aaron an his boys goin come da pries guys fo me, Yahweh.
\s3 Da Sacrifice Dat Dey Lift Up In Front God
\p
\v 22 “Cut da fat pieces from da sheep -- da fat tail, da fat dat cova da inside parts, da ting dat stick out from da liver, an da two kidneys wit da fat aroun dem. Take da right back leg too, cuz dis sheep da one you use fo make dis guys da prieses.
\v 23 Den, from da basket full a breads dat no mo yeast inside dat you wen put in front me, Yahweh, take one round bread, an one small wheat bread dat you make wit olive oil, an one cracka. Put dat on top da fat an da meat from da sheep.
\v 24 Tell Aaron an his boys fo put out dea hands in front dem. Put all da stuff on top dea hands, so dey can lif um up an move um dis side an dat side all togedda. Dass one lif up kine sacrifice dey goin make in front Yahweh.
\v 25 Den take all dat from dea hands, an burn up da whole ting on top da altar. Dass da kine sacrifice you burn up wit fire fo me, Yahweh, an da smell goin make me feel good inside.
\s3 Da Meat Fo Da Pries Guys
\p
\v 26 “You, Moses, afta you take da ches meat from da sheep you wen kill fo make Aaron da pries, lif um up in front me, Yahweh, fo one sacrifice fo me. An dass fo you eat.
\v 27 Da ches meat dat da prieses lif up in front me, Yahweh, an da hind quarter meat dat dey lif up fo give um to me, jalike da meat dat Aaron an his boys da pries guys wen lif up from dat sheep you wen kill, da time you make Aaron dem come da prieses. All dat meat you goin make spesho fo me, God.
\v 28 Dat kine meat goin be dea food. Da Israel peopo goin give um to Aaron an all da odda pries guys dat goin come from him, all da time. Cuz dat meat, jalike one present fo God. Dass why dis goin be da kine present da Israel peopo goin give to me, from da sacrifices dey goin make fo me cuz I stay make eryting okay fo dem.
\s3 Da Pries Kine Clotheses
\p
\v 29 “Da spesho religious kine clotheses, Aaron goin give um to da nex guy dat goin come from him, fo da time wen dey put da olive oil on top dat guy an make da sacrifices fo come prieses bumbye.
\v 30 Wen Aaron mahke an one a his boys come da main pries guy, fo go inside da Tent Wea I Come Togedda Wit You Guys fo do da pries kine stuff inside da Place Dat Stay Spesho Fo Me, dat guy goin wear da spesho clotheses, seven days.
\s3 Da Food Fo Da Pries Guys
\p
\v 31 “Da boy kine sheep you wen kill fo make Aaron dem da prieses, take da res a da meat an cook um inside one place dat stay spesho fo me.
\v 32 Aaron an his boys goin eat dat sheep meat, an da breads dat stay inside da basket, by da place fo go inside da Tent Wea I Goin Come Togedda Wit You Guys.
\v 33 Ony da pries guys, da ones dey wen make da sacrifice fo da time dey make um come prieses, fo hemo da shame fo da bad kine stuff dey wen do, fo bring um da same side wit me, dey da ony ones dat can eat dat meat. Da regula peopo, dey no can eat dat meat, cuz az spesho fo me, God.
\v 34 If get some mo meat o bread from da sacrifice fo make um da prieses, dat stay till da nex day, gotta burn all dat. No can eat um, cuz az spesho fo me.
\s3 Da Seven Day Spesho Religious Time
\p
\v 35 “So, like I wen tell you fo do fo Aaron an his boys fo make um come prieses, you gotta do dat, seven days.
\v 36 Ery day you gotta kill one boy kine cow, fo make da bad tings da peopo wen do come right, fo bring um da same side wit me. Ery day you gotta make sacrifice fo make da altar come okay fo use. Den you gotta pour olive oil on top da altar, fo make um spesho fo me.
\v 37 Seven days, you gotta do all dat fo hemo da shame fo da bad kine stuff da peopo wen do, fo bring um da same side wit me. Dass how you goin make da altar spesho fo me. Afta da seven days, goin be so spesho fo me, dat anyting dat even touch da altar, goin come spesho fo me too.
\s2 Da Sacrifices Fo Ery Day
\p
\v 38 “From now, dis wat you guys goin sacrifice ery day fo me: two bebe sheeps one year ol.
\v 39 You goin kill one bebe sheep morning time, an da odda one right afta da sun go down but still get light.
\v 40 Morning time, take two poun fancy kine wheat flour wit one quart a da bestest kine olive oil fo burn, an one quart wine fo pour on top da bebe sheep wen you burn um up fo sacrifice.
\v 41 Afta da sun go down, wen you kill da odda bebe sheep fo sacrifice, you do da same ting, jalike morning time. Dass da kine sacrifice you burn up wit fire fo me, Yahweh, an da smell make me feel good inside.
\v 42 Dass da regula sacrifice you goin make ery day all da time, by da place you go inside da Tent Wea I Come Togedda Wit You Guys, in front me, Yahweh.
\p Dass da place wea I goin meet wit you, Moses, an talk to you,
\v 43 an I goin meet da Israel peopo dea too. An cuz I da awesome God, dat place goin be real spesho fo me.
\v 44 Dat Tent, an da altar, an Aaron an his boys, I goin make dem all spesho fo do da pries kine work fo me.
\v 45 I goin make house wit da Israel peopo, an I goin be da God fo dem.
\v 46 Dey goin know dat me, Yahweh, I dea God, an dat I da one dat wen get um outa Egypt land so dat I can live wit dem. Dass me, Yahweh, dea God, dass talking.
\c 30
\s Da Altar Fo Burn Incense On Top
\p
\v 1 “Make one altar outa koa wood fo burn incense on top.
\v 2 Make um square, 18 inch by 18 inch, an 3 feet high, wit tings jalike horns coming out from it.
\v 3 Put pure gold all ova on top da altar - da top, da sides, da tings jalike horns, eryting. Put gold molding aroun um.
\v 4 Make gold rings fo da alta, an put um unda da molding, two on one side an two on da odda side. Da rings, fo hold da poles fo carry da altar.
\v 5 Make da poles outa koa wood, an put gold all ova dem.
\p
\v 6 “Put da altar in front da thick curtain dat hide da Box Fo Rememba My Deal, dat one dat get da cova ova da deal dat stay inside. Dat Box, da place wea I come togedda wit you, an da place wea I goin hemo da shame fo all da bad tings da peopo do, fo bring um da same side wit me.
\v 7 Aaron gota burn da kine incense dat smell real good, on top da altar. Ery day, morning time, wen he take care da olive oil lamps, he goin do dat,
\v 8 an ery day wen da sun go down an Aaron put up da olive oil lamps on top da stand, same ting. Goin be one incense kine sacrifice dat dey make in front me, Yahweh, all da time.
\v 9 Gotta be one pries from yoa peopo dat burn da right kine incense on top dat altar. No put on top dat altar any kine incense, o use um fo da kine sacrifice you gotta kill an den you burn um up. No use um fo sacrifice wheat on top. No use um fo pour wine on top fo make sacrifice.
\v 10 Ery year, from now to foeva, make one spesho day. Dat day, Aaron goin make da sacrifice fo hemo da shame fo da bad kine stuff da peopo do, fo bring um da same side wit me. Den he goin put da blood from dat sacrifice on top da four tings jalike horns dat stick out from da incense altar. Dat blood, fo bring peopo da same side wit me, make da altar okay fo use fo me. Dat altar goin stay spesho fo me, Yahweh, all da time.”
\s Wat God Say Dey Gotta Do
\s2 Da Money Fo Hemo Da Shame
\p
\v 11 Den Yahweh tell Moses:
\v 12 “Wen you make all da peopo sign up fo find out how much Israel peopo get ery place, ery guy gotta pay me, Yahweh, fo let um go, fo bring um da same side wit me. Den da real bad kine sick no goin hit da peopo wen dey sign up.
\v 13 Da guys wen dey go ova to da side wea awready wen count da peopo, dey gotta give one half shekel silva fo me, Yahweh. (Dass da kine shekel da pries guys use, 5 shekel weigh jalike one silva ounce.)
\v 14 All da guys dat 20 year ol o moa, dey all gotta sign up, an dey all gotta pay fo give um to me, Yahweh Inside Da Sky.
\v 15 Da rich guys no goin pay mo den one half shekel silva, an da guys dat no mo notting, still yet dey gotta pay da whole half shekel wen dey give um to me, cuz dass fo bring ery one a you guys da same side wit me.
\v 16 Take da money dat da Israel peopo pay fo me hemo dea shame, an use um fo da work dat da pries guys do inside da Tent Wea I Come Togedda Wit You Guys. Wen dey pay dat money, da Israel peopo no goin foget dat dey wen pay um in front me, Yahweh fo bring um same side wit me.”
\s2 Da Watta Tank
\p
\v 17 Den Yahweh tell Moses:
\v 18 “Make one big watta tank outa bronze metal, fo put da watta inside dat da pries guys goin use fo wash. Make one bronze stand fo hold um up. Set um up inside da middo, wit da Tent Wea I Goin Come Togedda Wit You Guys one side, an da big altar da odda side. Put watta inside da tank.
\v 19 Aaron an his boys goin wash dea hands an dea feets wit da watta from da tank.
\v 20 Erytime dey go inside da Tent, dey gotta wash wit watta, so bumbye dey no mahke. Same ting, erytime dey go nea da big altar fo do dea job, fo burn up da sacrifices dey make wit fire fo me, Yahweh,
\v 21 dey gotta wash dea hands an feets, so dey no mahke. Dis goin be da Rule fo Aaron an da pries guys dat goin come from him bumbye all da time.”
\s2 Da Spesho Oil Fo Da Prieses
\p
\v 22 Den Yahweh tell Moses:
\v 23 “Go get da bestest kine sap fo make perfume. Weigh da sap da way da pries guys weigh um:
\q Myrrh perfume, sticky kine, 12 an a half poun,
\q Cinnamon, 6 an a quarta poun,
\q Cane dat smell nice, 6 an a quarta poun,
\q
\v 24 Cassia, 12 an a half poun,
\q Olive oil, 4 quart.
\m
\v 25 Mix da diffren tings da way da perfume guys make um. Dass fo make da oil dass spesho fo me, fo put on top da prieses an da tings da prieses use, fo show dat I wen pick da prieses an dey spesho fo me, Yahweh.
\v 26 Den put da olive oil on top
\q da Tent Wea I Come Togedda Wit You Guys,
\q da Box Fo Rememba Da Deal,
\q
\v 27 da table an all da tings you use wit um,
\q da lamp stand an all da tings dat go wit um,
\q da small altar fo da incense,
\q
\v 28 da big altar fo burn up da sacrifices an all da tings you use wit um, an
\q da watta tank an da stand.
\v 29 Dass how you goin make all dose tings spesho fo me. Afta, anyting dat touch dose tings bumbye, dat ting goin come spesho fo me too.
\v 30 Put da spesho oil on top Aaron an his boys, fo make dem come spesho fo me. Dey goin be da pries guys fo me.
\p
\v 31 “Tell da Israel peopo: ‘Dis kine oil, goin be spesho fo me all da time, fo show who da ones I wen pick.
\v 32 No can use um fo rub on top one guy's body. No can make odda oil wit da same stuffs inside, o da same measures. Dat kine oil, spesho fo me, an gotta be spesho fo you guys too.
\v 33 Anybody go make da same kine oil outa da same kine stuffs, o anybody go put um on top some guy dat not one pries, gotta cut dem off from da Israel peopo an no let um stay wit you guys!”
\s2 Da Incense
\p
\v 34 Den Yahweh tell Moses: “Take da nice smell spices fo make da incense -- yellow gum resin, da kine sea shell dat smell nice wen you burn um, galbanum sap. Put um togedda wit da pure sap from da frankincense bush. How much you put one kine, az how much you put ery odda kine, same same.
\v 35 Make um, same way peopo make perfume. Da incense gotta get salt inside too, an be hundred percent pure, an be spesho fo me.
\v 36 Grind up some fo make um come powder, an put some in front da Box Fo Rememba Da Deal, inside da Tent Wea I Come Togedda Wit You Guys. You guys know, dat stuff real spesho fo me.
\v 37 Wen you guys make dis kine incense, no make um fo yoa own self, cuz dis kine stay spesho fo me, Yahweh.
\v 38 Anybody go make da same kine incense, jus so dey can smell um, gotta cut dem off from da Israel peopo an no let um stay wit you guys!”
\c 31
\s Da Guy Dat Know How Fo Make Nice Looking Tings
\p
\v 1 Den Yahweh tell Moses:
\v 2 “You know wat? I stay give you da name fo da guy dat goin work wit you. Dass Bezalel, Uri boy. His granfadda, Hur. He come from da Judah ohana.
\v 3 An I wen make my Spirit take ova him, fo make him smart how fo make nice looking tings, an know all da diffren ways fo do um, an know how fo do any kine job he gotta do.
\v 4 He know how fo tink bout how da gold an silva an bronze metal goin look, an den make um look good.
\v 5 He know how fo cut da jewelry stones an make frame fo dem, an how fo cut da wood fo make ery kine ting. Bezalel, az da guy dat know how fo do all dese kine tings.
\s Da Helpa Guys
\p
\v 6 An I wen pick Oholiab fo help him, Ahisamak boy. He from da Dan ohana. Get plenny odda peopo dat I wen make dem smart fo make all kine stuffs. I like dey make all da tings I stay tell you fo make:
\q
\v 7 da Tent Wea I Come Togedda Wit You Guys, an
\q da Box Fo Rememba Da Deal, an
\q da Place Fo Hemo Da Shame Fo Da Bad Tings Peopo Do Fo Bring Um Back Same Side Wit Me on top da Box.
\m Dey goin make all da furnitures fo inside da Tent:
\q
\v 8 da Table an da tings you use fo um,
\q da Lamp Stan made outa pure gold an da tings you use fo da lamps,
\q da Altar fo da incense,
\q
\v 9 da big altar fo burn da sacrifices on top an da tings you use fo dat,
\q da watta tank an da stand,
\q
\v 10 da thick religious kine clotheses fo da pries guys,
\q da spesho clotheses Aaron goin wear cuz he da main pries,
\q an da clotheses his boys goin wear fo da pries kine job.
\m
\v 11 An da helpa guys goin make da spesho oil fo put on top da pries guys head fo make um come da prieses, an da incense dat smell nice fo go inside da Spesho Place inside da Tent. Dey goin make um all jalike I wen tell you fo make um.”
\s Da Rules Fo Da Res Day
\p
\v 12 Den Yahweh tell Moses:
\v 13 “Tell da Israel peopo dis: No matta wat happen bumbye, you guys gotta do wat da Rules fo da Res Day say all da time. Da Res Day, goin show dat me an you guys get deal, an even da peopo dat goin come from you guys. So den you guys no goin foget dat was me Yahweh, dat wen make you guys spesho fo me.
\v 14 You guys gotta make da Res Day one spesho day, cuz was me dat wen make dat day spesho fo you guys. Anybody dat no mo respeck fo da Res Day, gotta mahke. Anybody go work dat day, you guys gotta cut um off from da Israel ohana an no let um stay wit you guys.
\v 15 Get six days fo work an do eryting you gotta do. But da numba seven day, dass da day fo no work an no do notting, ery week. Dat day, spesho fo me, Yahweh. Anybody go work da Res Day, gotta mahke.
\v 16 Da Israel peopo gotta do wat da Rules fo da Res Day say, dass you guys, an da peopo dat goin come from you guys afta. Dass da deal all da time.
\v 17 Dis goin be jalike one sign all da time, fo da Deal dat I get wit you Israel peopo. Cuz me, I Yahweh, an I wen work six days fo make da sky an da world, but da numba seven day, I pau my work, an wen res an feel good bout um.”
\p
\v 18 Wen Yahweh tell Moses eryting he gotta do, ova dea on top Mount Sinai, he give Moses da two flat stone. Was God dat wen write da Deal his own self on top da stone wit his finga.
\c 32
\s Da Gold Cow Idol God
\r (Jesus Guys 7:40; 1 Corint 10:7)
\p
\v 1 Wen da Israel peopo see Moses stay on top Mount Sinai long time, dey tinking, “How come dis guy Moses no come down from ova dea?!” So dey all come togedda in front Aaron, an tell um, “Make one idol god fo show us guys wea fo go. Cuz dat guy Moses, da one dat wen get us outa da Egypt land, we donno wat happen to him!”
\p
\v 2 Aaron tell um, “Kay den. Take off da gold earrings dat you guys wifes an boys and daughtas get, an bring um ova hea by me.”
\v 3 So all da peopo take off dea gold earrings an take um by Aaron.
\v 4 Aaron take da earrings. He melt da gold, an wit one tool, he make one idol god dat look jalike one bebe boy kine cow.
\p Da peopo tell, “Eh, all you Israel peopo! Dis, yoa idol god! Dis, az one a da gods wen bring you guys outa da Egypt land!”
\p
\v 5 Wen Aaron see how dey like dis, he build one altar in front da idol god. He tell erybody, “Tomorrow, we make one spesho religious kine ting fo Yahweh!”
\v 6 So da nex day, early morning time, da peopo make sacrifices fo da idol god an burn da sacrifices, an dey bring odda kine sacrifices to da idol god fo show dat eryting okay wit him an dem. Den dey sit down an party an drink plenny. Den dey start fo go fool aroun.
\s God Send Moses Back
\p
\v 7 Den Yahweh tell Moses, “Go back down da mountain quick! Yoa peopo, da one you wen bring outa da Egypt land, dey stay mess up an doing all pilau kine stuff awready.
\v 8 I wen tell um da right way fo do, but right away dey stay turn aroun an go da wrong way awready. Dey wen melt gold fo make one idol god dat look jalike one bebe boy kine cow. Dey go down in front da idol god an make sacrifices fo um. Dey telling, ‘All you Israel peopo! Dis idol god fo shua, az one a da gods dat wen bring you guys outa da Egypt land!’ Az wat dey tell.”
\s God No Take Wat Da Israel Peopo Doing
\p
\v 9 Yahweh tell Moses: “I know dis peopo. Get plenny hard head.
\v 10 So now, Moses, you leave me alone, cuz I no like wat dey stay doing. I goin wipe dem out. Den, I goin make you da ancesta fo one importan peopo.”
\p
\v 11 But Moses, he beg Yahweh his God fo no do dat. He say, “You, you Yahweh. How come you stay huhu wit yoa own peopo? You wen get dem outa da Egypt land, an you wen use plenny powa an make strong fo do dat.
\v 12 If you go wipe um out, da Egypt peopo goin say, ‘Dat god fo da Israel peopo, fo shua he wen like make bad to his peopo. Cuz wen he take um outa oua Egypt land, was ony fo go kill um inside da mountains an wipe um out, so den dey no stay inside da world.’
\p “Cool head! No stay mad. Change yoa mind an no do bad tings to yoa peopo.
\v 13 Tink bout Abraham an Isaac an Israel, da guys dat wen work fo you befo time. You wen make strong promise by yoaself dat you really goin do wat you say you goin do fo dem. You wen tell dem, ‘I goin make da peopo dat goin come from you come so plenny, dey goin be jalike da zillion stars inside da sky. Da peopo dat goin come from you, I goin give um da whole land dat I was talking about, fo come dea land all da time.’-”
\v 14 So Yahweh change his mind bout da bad tings he wen plan fo do to his peopo, da Israel peopo, an he no do um.
\s Moses Go Down Da Mountain
\p
\v 15 Den Moses turn aroun an go down from da mountain. He get da two flat stone in his hands wea God wen write da Deal front side an back side.
\v 16 Da flat stones, God da one dat wen make da shape, an he da one dat wen cut da alphabets on top da stones.
\p
\v 17 Moses come da place wea Joshua stay waiting fo him. Joshua hear da peopo making plenny noise. He tell Moses, “Eh! Soun jalike get fight inside da camp!”
\p
\v 18 But Moses tell,
\q “Dass not da kine song fo wen you win da war,
\q2 An az not da kine song fo wen you lose da war.
\q2 Wat I hear, jalike some guys get party!”
\s Moses Punish Da Peopo
\p
\v 19 Wen Moses come nea da camp, he see da idol kine god dat look jalike one bebe boy kine cow, wit da peopo dancing in front. Moses come real huhu. He wen throw down da flat stone he stay carry, an broke um up, right dea down by da mountain.
\v 20 An den Moses take da idol god dey wen make, dat look jalike one bebe boy kine cow, an he burn um up. Den he pound up da gold an make um jalike powda. He mix um wit watta an make da Israel peopo drink da watta wit da powda inside.
\r (Jesus Guys 7:40)
\p
\v 21 Moses tell Aaron, “So, wot? Wat dese peopo wen do to you, fo make you do dis real bad ting to dem?”
\p
\v 22 Aaron tell, “Moses, you da boss. No get mad bout dis. You know dis peopo, dey like do bad kine stuff.
\v 23 Dey tell, ‘Aaron! Make gods fo us guys, dat goin show us wea fo go! Cuz dat guy Moses, da one dat wen bring us guys outa da Egypt land, we donno wat happen to him.’
\v 24 So, I tell um, ‘Anybody get gold kine stuff, take um off!’ Dey give um to me, an I throw um inside da fire, an dass how come get dis bebe cow kine ting.”
\s Dey Kill Da Peopo Dat Stick Wit Da Idol God
\p
\v 25 Moses see dat da peopo, dey stay run wild, an Aaron da one wen let um, an Moses know dat all da peopo dat stay agains dem stay laugh at um.
\v 26 So Moses go stand by da camp gate, an yell, “Erybody dat stay stick wit Yahweh, come ova hea by me!” All da Levi ohana guys wen come togedda by Moses.
\p
\v 27 Moses tell da Levi guys, “Dis wat Yahweh, da God fo da Israel ohana, say. Go get yoa swords an tie um on top yoa belt. Den go all ova da camp, one side to da odda side an back, all da way to da camp gates. Go kill da idol god guys, no matta dey yoa brudda guys, an yoa neighba guys, an yoa ohana guys!”
\v 28 Da Levi ohana guys do wat Moses tell um fo do. Dat day, bout 3,000 guys wen mahke.
\p
\v 29 Den Moses tell da Levi ohana guys, “Da ting you guys do today, dat make you guys spesho fo Yahweh from now. Cuz all you guys even wen go agains yoa own boys an yoa own brudda guys. Cuz a wat you wen do today, God goin do good tings fo you.”
\s Moses Tell God Fo Let Go Da Peopo An Hemo Dea Shame
\p
\v 30 Nex day, Moses tell da peopo, “Da stuff you guys wen do, was plenny bad. Still yet, I going back up dea by Yahweh. Maybe I can do someting so he goin let you guys go fo da bad ting you wen do, an hemo yoa shame, fo bring you guys back same side wit me.”
\p
\v 31 So Moses go back by Yahweh. He tell, “Please! Dese peopo, dey wen do plenny bad ting, cuz dey wen make one gold idol god fo demself!
\v 32 But now, if you like let um go fo da bad ting dey wen do, an hemo dea shame from dat, okay. If you no like let um go, mo betta you wipe my name out too from inside yoa book!”
\p
\v 33 But Yahweh tell Moses, “Ony da peopo dat wen do bad kine stuff cuz dey stay agains me, dey da ones I goin wipe out dea names from inside my book.
\v 34 Now, you go. Take da peopo da place I wen tell you fo go. Goin get one angel messenja guy from me dat goin go in front a you. An wen da time come fo me fo punish peopo, I goin punish da ones dat wen do da bad kine stuff.”
\p
\v 35 An, az wat Yahweh wen do. Yahweh make da real bad sick dat hit da peopo, cuz a wat dey wen do wit da idol god dat look jalike one bebe boy kine cow, da one Aaron wen make.
\c 33
\s Da Peopo Go Way From Mount Sinai
\p
\v 1 Den Yahweh tell Moses: “Go way from dis place, you an da peopo dat you wen bring outa da Egypt land. Go up da land wea I wen make strong promise to Abraham, an Isaac, an Jacob: ‘I goin give dat land to da peopo dat goin come from you guys.’
\v 2 I goin send one angel messenja guy fo go in front a you guys. I goin throw out from dat land da Canaan peopo, da Amor peopo, da Het peopo, da Periz peopo, da Hiv peopo, an da Jebus peopo.
\v 3 Go dat good land, wea get plenny milk an honey erytime. But me, I no goin go wit you guys, cuz you all hard head, an bumbye I go wipe out all you guys befo you get dea!”
\p
\v 4-5 Yahweh tell Moses dis too, “Tell da Israel peopo: ‘You guys, you one hard head kine peopo! If I go wit you guys even one minute, I goin wipe out all you guys. So, take off all yoa jewelry now. I goin go tink wat I goin do to you guys.’-” So wen da peopo hear dis ting God tell um, dey no can handle, an dey come real sore inside, jalike wen somebody mahke. Nobody like wear jewelry cuz a dat.
\v 6 Dass why, from Mount Sinai all da way to dea land, da Israel peopo no wear jewelry notting.
\s Da Tent Outside Da Camp
\p
\v 7 Moses, he erytime put one small tent outside da camp place, long way from da camp. Dey call um da Tent Fo Meet Wit God. Anybody dat like aks God bout someting, dey go ova dea outside da camp by da Tent Fo Meet Wit God, fo aks um.
\v 8 Erytime Moses go out by da tent, all da peopo stand up in front dea own small tent, an dey stay watch Moses till he go inside da tent.
\v 9 Wen Moses go inside da tent, da cloud dat go from da groun to da sky come down an stay by da door, all da time Yahweh stay talking wit Moses.
\v 10 Erytime da peopo see da cloud dat go from da groun to da sky, standing in front da tent, all da peopo go down on top dea face on top da groun, right wea dey standing in front dea own small tents, fo show God love an respeck.
\v 11 Yahweh, he stay talk wit Moses, jalike wen one guy stay talking togedda wit his friend. Afta, Moses go back da camp. But da young helpa guy fo Moses, dat Joshua, Nun's boy, he no go way from inside da tent, he stay dea.
\s Moses Talk Wit God
\r (Census 12:6-8)
\p
\v 12 Moses tell Yahweh, “You stay telling me, ‘Go take dese peopo da place dey suppose to go.’ But you, you no let me know who you goin send wit me. You tell me, ‘I know who you an I know yoa name. I wen check you out an I like you.’
\v 13 Kay den. If az how you stay feel bout me, if fo real you like me, I like you fo show me wat kine stuff you do. Den fo real kine I goin know you, so den bumbye I can still stay da kine guy dat you like. Rememba dis too: You da one wen pick dis peopo, fo be yoa peopo.”
\p
\v 14 God tell Moses, “Goin be me dat stay go wit you, an I goin make tings so you can res.”
\p
\v 15 Moses tell, “If you no stay go wit us guys, no make us go way from dis place.
\v 16 Cuz ony get one way dat anybody goin find out dat you like me an yoa peopo. You gotta go wit us guys! An if you go wit us guys, az how me an yoa peopo goin be diffren den all da odda peopos inside da world.”
\r (Rome 9:15)
\p
\v 17 Yahweh tell Moses, “Dis ting you aksing me fo do, I goin do um, cuz I like you, an I know what kine guy you, an I know yoa name.”
\p
\v 18 Den Moses tell, “Please now, I like you let me see how awesome you stay fo real kine.”
\p
\v 19 An Yahweh tell Moses, “I goin show you eryting bout how good I stay. I goin let you hear wat my name Yahweh mean. I goin do plenny good tings fo whoeva I like do um fo, an I goin show plenny pity fo whoeva I get pity fo.
\v 20 But you no can see my face, cuz no mo nobody can see me fo real kine, an stay alive still yet.”
\v 21 Den Yahweh tell Moses, “Ova hea, nea me, get one place you can stand, on top one big stone.
\v 22 Den, wen I go by dea an show you how awesome I stay fo real kine, I goin put you inside one crack inside da big rock, an put my hand ova you so you no can see notting, till afta I go by dea.
\v 23 Den I goin take away my hand an let you see my back. But my face, no can see.”
\c 34
\s God Let Moses See Him
\p
\v 1 Yahweh tell Moses, “Go cut two flat stone jalike da ones I wen give you da firs time. I goin write on top dem da same words dat da firs ones wen say, da ones you wen broke.
\v 2 Be ready fo go up Mount Sinai morning time. You goin stand in front me ova dea, on top a da mountain.
\v 3 No mo odda guy goin go up dea wit you. Nobody can go any place on top da mountain. Not even yoa sheeps an cows can eat grass down side dat mountain.”
\p
\v 4 So, Moses wen cut two flat stone, jalike da firs ones. Early morning time, Moses get up an go up Mount Sinai, jalike Yahweh wen tell um fo do. He carry da two flat stones in his hand.
\p
\v 5 Den Yahweh come down to da top a da mountain inside da cloud. He stand dea wit Moses, an he talk strong an tell who him, an how come he get da name Yahweh.
\v 6 Den Yahweh pass by in front Moses. He talk strong an tell:
\q “Yahweh! Dass me!
\q I one God dat get pity fo peopo,
\q An I like do good tings fo peopo!
\q I slow fo get mad.
\q I stay tight wit my peopo plenny,
\q An I do wat I say I goin do erytime.
\q
\v 7 Wen I make promise fo stay tight wit one ohana,
\q2 I stay tight wit even da kids, an dea kids,
\q2 An all da peopo dat come afta dem fo tousan times.
\q I let peopo go an hemo dea shame
\q2 Fo wen dey do da wrong ting an go agains me an do bad tings.
\q Still yet, if anybody need punish, I punish um.
\q2 An if dea kids do same ting, I punish dem too, an same ting wit dea grankids,
\q2 An even dea great-grankids!”
\s Moses Aks God Fo Go Wit Dem
\p
\v 8 Moses go down on top da groun real quick, fo show God love an respeck.
\v 9 He tell, “Boss, if fo real kine you wen check me out an you like me, let me aks you one ting: stay go wit us guys, no matta dese peopo, dey hard head. Let us guys go wen we get outa line an do bad kine stuff. Take us fo be yoa peopo!”
\s God Make Da Same Deal Fo Da Peopo One Mo Time
\p
\v 10 Den Yahweh say, “Right hea an now, I make deal wit all yoa Israel peopo. In front all yoa peopo, I goin do awesome tings dat nobody wen do befo time eva, not any place inside da world, not wit any odda peopo. All da peopo dat stay wit you now, dey goin see how scary da tings I goin do fo you guys, cuz I Yahweh.
\v 11 So lissen wat I telling you today. Befo you get dea, I goin throw out da diffren peopos dat live inside da land -- da Amor peopo, da Canaan peopo, da Het peopo, da Periz peopo, da Hiv peopo, an da Jebus peopo.
\p
\v 12 “Make shua you no make deal notting wit da peopo dat stay live now inside da land wea you going agains dem. Bumbye dey goin come jalike one trap fo grab you guys, right dea wea you guys stay.
\v 13 Dis wat you gotta do: you gotta broke down dea altars, an smash da big stones dey put up fo dea gods, an cut down da poles dey put up dea fo  dea wahine god Asherah, nex to da altar fo dem pray an make sex in front.
\v 14 You no go show love an respeck fo any odda god, ony fo me. Cuz I Yahweh, da one dey call da Jealous God, an I one God dat go all out fo keep my good name. I not like da odda gods!
\v 15 Watch out you no goin make deal wit da peopo dat stay live inside da land. Cuz wen dey go do stuff fo dea gods, dey goin go all out, jalike one guy like go all out fo fool aroun one wahine dat take money fo sex. Dey goin make sacrifice to dea gods, an den dey goin tell you fo come eat da sacrifice meat wit dem.
\v 16 Den you goin make deal wit dem fo yoa boys marry dea daughtas. But dea daughtas, dey goin go all out fo do stuff fo dea gods, jalike wen one guy like go all out fo fool aroun one wahine dat take money fo sex, an dey goin make yoa boys like do da same ting like dem fo dea wifes gods.
\p
\v 17 “You no can make idol gods fo yoa own self wit metal dat you melt.
\p
\v 18 “You gotta come togedda fo make da spesho religious time wen erybody eat da Bread Dat No Mo Yeas Inside. Seven days you goin eat bread dat no mo yeas, jalike I wen tell you fo do awready. Dat time going be spesho fo God, ery year spring time, da same month you guys wen come outa Egypt.
\p
\v 19 “Da firs bebe dat born, no foget, dey mines. Wen da firs bebe come from one a yoa animals, dey mines, no matta wat kine dem, cows o sheeps o goats.
\v 20 Kill dat animal fo make sacrifice. But da firs bebe dat come from one donkey, no make sacrifice wit dat. Make sacrifice wit one sheep o goat fo pay me fo da donkey. An if you no make da sacrifice fo pay me fo da bebe donkey, gotta broke da donkey neck, no can keep um. Same ting, gotta make sacrifice wit one sheep o one goat fo pay me fo da firs boy dat come from yoa wife, cuz he mines too.
\p “Wen you guys come togedda in front me, erybody gotta bring someting fo me.
\p
\v 21 “Work six days. Da numba seven day, you gotta res, no work. No matta time fo plow da groun o cut da food.
\p
\v 22 “You gotta make da spesho Start Fo Cut Da Food religious time, seven weeks afta da Passova. You gotta be da one fo do um, no odda guy can do um fo you. Dass wen you bring me da firs wheat you cut.
\p “Jewish New Year time, gotta make one nodda spesho religious time fo wen Pau Cut Da Food.
\v 23 Three times ery year, all yoa guys gotta come togedda in front me, cuz I yoa Boss Yahweh. I da God fo you Israel peopo.
\v 24 Cuz wen you guys reach inside dat land, I goin push out da odda peopos. I goin give you guys plenny land. An da three times ery year wen you guys go da place wea you suppose to come togedda in front me, Yahweh, da God fo you guys, you guys no need worry bout yoa land, all da time you guys no stay dea, cuz nobody goin take da land away from you.
\p
\v 25 “Wen you guys make sacrifice fo me, no put da blood from da sacrifice on top notting dat get yeast inside. Wen you kill da bebe sheep fo da Passova, no leave notting till da nex day.
\p
\v 26 “ You guys gotta bring da bestest firs tings you cut from yoa land ery year, my house, cuz I yoa God Yahweh.’
\p “No cook da meat from one bebe goat wit da milk from da mudda.”
\s Moses Come Back From Mount Sinai
\p
\v 27 Den Yahweh tell Moses, “Write down all dis stuff I wen tell you fo do. Cuz fo me make deal wit you an da odda Israel peopo, you guys gotta do eryting I stay tell you fo do.”
\p
\v 28 Moses stay ova dea on top Mount Sinai wit Yahweh, forty days an forty nites. Moses neva eat food an neva drink watta, all dat time. An he write on top da flat stones da tings God say da peopo gotta do fo get deal wit God -- dass da Ten Commandments.
\s Moses Face Stay Shine
\r (2 Corint3:7, 13, 16)
\p
\v 29 Den Moses come back down from Mount Sinai. Wen he come down from dea wit da two flat stones dat get da Deal on top, Moses neva know his face stay shining cuz he was talking wit God.
\v 30 Wen Aaron an all da odda Israel peopo see dat Moses skin stay shining, dey scared fo go nea him.
\p
\v 31 But Moses, he call da peopo fo come. An Aaron an all da main guys from da peopo come wit him, an Moses talk to dem.
\v 32 Layta, all da Israel peopo come by Moses. Moses teach dem eryting Yahweh say dey gotta do, jalike Yahweh wen tell Moses fo say, wen he stay up dea on top Mount Sinai.
\v 33 Wen Moses pau talk wit dem, he cova his face wit one cloth.
\p
\v 34 Erytime Moses go in front Yahweh fo talk wit him, Moses take off da cloth from his face. Wen he come out an tell da Israel peopo wat God tell him fo tell dem wat fo do,
\v 35 da Israel peopo see how Moses face stay shine. Afta he talk to dem, he put da cloth ova his face again, till da nex time he go inside da Tent fo talk wit Yahweh.
\c 35
\s Da Rule Fo Da Res Day
\p
\v 1 Moses tell all da Israel peopo fo come togedda. He tell um, “Dis wat Yahweh say you guys gotta do.
\v 2 Get six days you can work. Da numba seven day, you goin res an no work notting. Dat day, spesho fo Yahweh. Anybody dat work dat day, gotta kill um.
\v 3 No even make fire inside yoa house dat Res Day.”
\s Dey Start Fo Make Da Spesho Tent
\p
\v 4 Moses tell all da Israel peopo dis too: “Dis wat Yahweh say you guys gotta do.
\v 5 From da tings you guys get, bring gifs fo Yahweh. Erybody dat like do dat, go bring him gold, an silva, an bronze metal,
\v 6 blue, an purple, an red wool string, fancy kine cloth made from linen, hair from da goats,
\v 7 red ledda made from sheep skins, an skin from da dolphin, koa wood,
\v 8 oil from da olive fo burn inside da lamps, spices fo da oil fo put on top da pries guys fo show God wen pick dem, an fo make da kine incense dat smell real nice,
\v 9 jewelry stones fo put inside frames on top da ves an da ches piece fo da main pries.
\s Da Tings Dat Go Inside Da Tent
\r (Outa Egypt 39.32-43)
\p
\v 10 “Erybody dat know how fo make stuff good, come make all da tings Yahweh wen say us guys gotta make:
\v 11 Fo da Tent, make da inside tent an da cova, da hooks an da boards, da bars an da poses, an da piers dat go undaneat,
\v 12 da Box Fo Rememba Da Deal, wit da poles, an da gold cova fo bring peopo back same side wit me, an da thick curtain so no can see inside,
\v 13 da Table fo da Breads, wit da poles fo carry da table an all da tings dey use fo da breads dat dey put in front Yahweh, an da breads,
\v 14 da lamp stand fo da light, da tings dey use fo da lamps dey put on top da stand, an da oil from da olive fo da light,
\v 15 da small altar fo da incense wit da poles fo carry um, da spesho oil fo put on top da pries guys head, da incense dat smell nice, da thick cloth dat go in front da door fo da Tent so no can see inside,
\v 16 da big altar wea dey burn up da sacrifices, da bronze grill inside da altar, da poles fo carry um, an all da tings dey use wit da altar, da watta tank an da stand dat go undaneat,
\v 17 da cloth dat go aroun da yard, wit da poses an da bases dat go undaneat, an da thick cloth so no can see inside da yard,
\v 18 da tent pegs fo da main Tent, da pegs fo hold up da poses dat go aroun da yard, an da rope fo dem,
\v 19 da clotheses dey goin weave fo da pries guys wear erytime dey do dea work inside da Place Dass Spesho Fo God, da spesho clotheses fo Aaron da pries guy, an da spesho clotheses fo his boys dat goin do da pries kine work.
\s Gifs Fo Make Da Tent
\p
\v 20 Den all da Israel peopo go way from da place wea Moses talk to dem.
\v 21 Erybody dat dea heart tell um fo come do um, wen come dea. Erybody dat inside dea heart really like come fo help, dey all bring stuff fo give to Yahweh, fo make da Tent Fo Come Togedda Wit God, an fo all da work, an fo all da clotheses dat stay spesho fo God.
\p
\v 22 Erybody dat inside dea heart like fo help, da men o wahines, dey all come. Dey bring pins an earrings an rings and necklaces, all kine gold tings. Dey all hold up dea gold tings in front Yahweh, an dey give um to him,
\v 23 Erybody dat get stuffs dea place, blue an purple an red wool string, fancy kine linen cloth, hair from goats, red ledda from sheep skins, dolphin skins, dey all bring dea stuffs.
\v 24 Erybody dat like give silva o bronze fo make gif fo Yahweh, dey bring um. Erybody dat get koa wood dea place fo all da work dey gotta do, dey bring dat too.
\v 25 Had wahines who know how fo make real good kine wool string wit dea own hands. Dey all wen bring da blue an purple an red wool string dey wen make, an same ting fo da fancy kine linen cloth.
\v 26 Odda wahines dat really like make da real good kine string outa goat hair, dey wen do dat.
\v 27 Da leada guys, dey bring all kine jewelry stones fo make frame an put um on top da ves an da ches piece fo da main pries.
\v 28 Dey bring olive oil fo make light inside da lamps, an fo da oil dey use fo show dat God wen pick da new pries guy, an spice fo make da kine incense dat smell real nice.
\p
\v 29 Dass how da Israel peopo make. All da guys an da wahines dat inside dea hearts really like do someting fo God, dey bring stuff fo do da work dat Yahweh wen tell um fo do. Dey really like bring um to Yahweh, jalike he tell Moses fo tell da peopo fo do.
\s Bezalel An Oholiab Make Da Tent
\p
\v 30 Den Moses tell da Israel peopo, “Yahweh wen pick Bezalel an tell me his name. His fadda, Uri, an his granfadda, Hur, from da Judah ohana.
\v 31 Bezalel get da kine spirit inside him dat come strait from God, so he real smart fo know how fo make eryting,
\v 32 an how fo figga out how fo make da tings outa gold an silva an bronze,
\v 33 an how fo work wit da jewelry stone dat go inside da frames, an how fo work wit wood -- ery kine ting he goin make, he know how fo figga um.
\v 34 An fo teach da odda worka guys wat dey gotta do, God wen give da heart fo teach lidat to Bezalel, an to Oholiab Akisamak boy from da Dan ohana,
\v 35 God da one make dem smart fo do any kine work, make tings, figga out da work fo do um, weave cloth wit blue an purple an red wool string, an make fancy kine linen cloth -- all kine tings fo figga out how da stuff goin look like.
\c 36
\p
\v 1 So now, time fo Bezalel fo do eryting Yahweh wen tell um dey gotta do -- him, an Oholiab, an all da odda peopo dat Yahweh make um know how fo make da tings dat stay spesho fo God, dat he wen tell um fo make.”
\s Da Peopo Bring Mo Den Plenny Stuffs Fo Da Tent
\p
\v 2 Den Moses tell Bezalel an Oholiab fo come by him. Same ting fo all da odda peopo dat know how fo do um from Yahweh. Erybody dat like do da job, he tell um fo start da work.
\v 3 Da worka guys wen get from Moses, all da tings dey need, from da gifs dat da Israel peopo wen bring, fo do da work fo make da Tent. Ery morning, had peopo dat still yet bring to Moses mo an mo plenny stuffs dat dey like give.
\p
\v 4 Da guys dat know real good how fo make da tings fo da Tent, dey all wen leave da tings dey making
\v 5 fo go tell Moses, “Nuff awready! No need fo da peopo bring mo plenny stuffs den wat us guys need fo do da work Yahweh say we gotta do.”
\p
\v 6 So Moses tell peopo fo go all ova da camp fo tell erybody. “Nuff awready! No need anybody stay bring mo gifs fo da Spesho Tent now!” Dass why da peopo wen pau bring stuff,
\v 7 cuz dey wen bring mo plenny fo all da tings da worka guys need fo make da stuff.
\s Dey Put Togedda Da Tent
\s2 Da Inside Tent
\p
\v 8 Da peopo dat know how fo make stuff, dey wen make da inside tent. Dey weave da fancy kine linen cloth, ten long piece. Wen dey weave um, dey put da blue an purple an red wool string fo make picha dat look like God's awesome angel watcha guys.
\v 9 Ery piece cloth, 42 feet by six feet, same same.
\v 10 Dey put togedda five piece cloth, long side to long side, fo make da piece fo da front side a da tent, an da odda five piece cloth fo make da piece fo da back side.
\v 11 Dey take da blue kine wool string an make loops all down one side a da piece fo da front side wea dey come togedda, an same ting fo one side a da piece fo da back side.
\v 12 Dey make 50 loop fo da piece on da front side, an 50 loop fo da piece on da back side, so ery loop fo da one piece come togedda wit da loop on da odda piece, fo make da whole tent come one piece.
\v 13 Den dey make 50 gold hook fo hold da two parts togedda, fo make da whole tent come one piece.
\s2 Da Tent Cova
\p
\v 14 Da worka guys wen make cloth outa goat hair fo make one tent dat go ova da inside tent. Dey wen make 11 long piece cloth fo dat one.
\v 15 Ery piece 45 feet long by six feet, same same.
\v 16 Fo make da back side a da outside tent, dey put togedda five piece, an fo da front side, six piece.
\v 17 Dey make 50 loops all down one side wea da back side come togedda, an same ting fo da piece fo da front side.
\v 18 Den dey make 50 bronze hook fo hold da two parts togedda, fo make da whole outside tent come one piece.
\v 19 Fo da cova ova da whole Tent, dey make da inside one outa red ledda from da sheep skins, an dey make da outside one outa dolphin skins.
\s2 Da Boards Fo Da Tent
\p
\v 20 Da boards dat stand up fo hold up da Tent, dey make um outa koa wood.
\v 21 Ery board 15 feet high an 27 inch wide.
\v 22 Da bottom side wea ery board fo da Tent stand up, dey make two piece dat stick out nex to each odda, fo go inside da metal piers.
\v 23 Fo da sout side a da Tent dey make 20 boards
\v 24 an 40 silva piers fo go unda da 20 boards, two piers fo one board, wit holes fo da two piece dat stick out from da board, an same ting fo all da boards.
\v 25 Fo da odda side, da nort side, dey make 20 boards
\v 26 an 40 silva piers fo go unda da 20 boards, two piers fo one board, an same ting fo all da boards.
\v 27 Fo da back side, dass da wes side, dey make six boards.
\v 28 Fo da two back cornas a da Tent, dey make two boards wit cornas.
\v 29 Da corna boards, jalike was two side boards dat come togedda, same same, but dey make um one piece from da bottom side to da top. Da top side, get ring dea fo make da corner boards stay togedda wit da odda boards, da two sides.
\v 30 So fo da back side, get eight boards wit 16 silva piers, two piers unda ery board.
\s2 Da Odda Pieces Fo Da Tent
\p
\v 31 Dey make koa wood poles dat go across fo make da odda boards stay togedda. Dey make five fo hold togedda da boards one side a da Tent,
\v 32 five fo hold togedda da boards da odda side a da Tent, an five fo hold togedda da boards da back side a da Tent, da wes side.
\v 33 Da main pole across da middle, stay long so can go across all da boards dat stand up, from one end to da odda.
\v 34 Dey cova da boards dat stand up wit gold, an make gold metal piece on top dem fo hold da five poles dat go across, an dey cova da pole dat go across wit gold too.
\p
\v 35 Dey weave fancy kine linen curtain fo make two rooms inside da Tent. Dey weave um, an put da blue an purple an red wool string wit da linen fo make picha dat look like God's awesome angel watcha guys.
\v 36 Fo hold up da thick cloth inside da middo, dey make four poses outa koa wood an cova dem wit gold. Dey make gold hooks fo da poses, an dey melt silva fo make four piers fo undaneat.
\p
\v 37 Dey make one nodda curtain so no can look inside da Tent from outside. Dey make um outa da fancy kine linen cloth, an weave um fancy kine with da blue an purple an red wool string.
\v 38 Dey make five poses fo dat curtain, wit hooks. Da top part a da poses, an da straps around dem, dey wen cova wit gold, but da five piers undaneat, dey make dem outa bronze.
\c 37
\s Da Box Fo Rememba Da Deal
\p
\v 1 Bezalel make da Box Fo Rememba Da Deal. Dey make um outa koa wood, 3 feet 9 inch long an 2 feet 3 inch wide an 2 feet 3 inch high.
\v 2 He cova da inside an da outside wit pure gold, an he put gold molding all aroun da top.
\v 3 He melt gold metal fo make four rings fo da bottom cornas a da Box, two rings one side an two rings da odda side.
\v 4 Den he make poles outa koa wood an cova dem wit gold.
\v 5 He put da poles inside da rings on top da two sides a da Box, so da peopo can use um fo carry da Box.
\p
\v 6 Den Bezalel make one cova fo da Box outa pure gold, 3 feet 9 inch long an 2 feet 3 inch wide. Dat cova, fo show dat God goin hemo da shame fo all da bad tings da peopo do,, fo bring um back same side wit him.
\v 7 He make two statues dat look like awesome angel watcha guys on top da cova. He make um outa gold dat you work wit da hammer.
\v 8 One a da statues go on top one side a da cova, an da odda go on top da odda side a da cova. Da two angel kine statues an da cova, he put um all togedda fo come one piece gold.
\v 9 Da statues dat look like da awesome angel watcha guys, Bezalel make um jalike dey looking down on top da cova from da two sides. He make da statues wit da wings open wide ova da cova, da place wea God hemo da shame fo all da bad tings da peopo do, fo bring um back same side wit him.
\s Da Table Fo Da Breads Dat Dey Put In Front God
\p
\v 10 Bezalel dem make one table outa koa wood, 3 feet long, 1 foot 6 inch wide, 2 feet 3 inch high.
\v 11 Den dey put pure gold all ova da table, an put gold molding aroun da top.
\v 12 He put 3 inch rim all aroun da top so notting can fall off da table, wit gold molding all aroun da top a da rim.
\v 13 He melt gold metal fo make four ring fo da table, an put da four rings by da cornas, wea da four legs stay.
\v 14 Da rings go right unda da rim dat stay aroun da top, fo hold da poles fo carry da table.
\v 15 Da poles, dey make um outa koa wood fo carry da table, an put gold all ova dem.
\v 16 Dey make dishes an pans an cups an bowls outa gold fo go wit da table, fo pour out da kine wine offerings.
\s2 Da Stand Fo Da Lamps
\p
\v 17 Bezalel dem make one gold stand fo put da lamps on top. Dey make um from pure gold, an put um togedda fo come one piece pure gold, an dey use da hammer fo shape um. Dey make da bottom, an da main piece go strait up, an da side piece wit cup dat look like da bud fo one flowa.
\v 18 From da main middle piece, three side pieces come out one side, an three from da odda side.
\v 19 Ery side piece get three small cup on top. Da cup, dey wen make um look jalike da almond flowa on top da branch, wit da bud part an da flowa, an same ting fo da six branches da come outa da main piece.
\v 20 Da main piece inside da middo, dat one get four small cup on top, jalike da almond flowa, wit da bud part an da flowa.
\v 21 Da three place wea da side pieces come outa da main piece, make one almond flowa unda each place.
\v 22 Da main piece, da side pieces, an da almond flowas, dey make um wit da hammer, an come all one piece pure gold.
\v 23 Bezalel dem make da seven olive oil lamp fo go on top da lamp stand, an da pans fo carry da fire an da tings fo pio da light, dey make um all outa pure gold.
\v 24 Fo make da lamp stand an all da tools, dey use 75 pound pure gold.
\s2 Da Altar Fo Burn Incense
\p
\v 25 Den Bezalel dem wen make da altar fo burn incense on top, outa koa wood. Dey make um square, 18 inch by 18 inch, an 3 feet high, wit tings jalike horns coming out from da cornas.
\v 26 Dey put pure gold all ova da altar -- on da top, da sides, da tings jalike horns, eryting. An dey put gold molding aroun da top.
\v 27 Down from da molding, dey put two gold rings one side, an two gold rings da odda side. Da rings, fo hold da poles fo carry da altar.
\v 28 Dey make da poles outa koa wood, an put gold all ova dem.
\s2 Da Oil An Da Incense
\p
\v 29 Dey make da oil dass spesho fo God, fo put on top da prieses fo show dat God wen pick um. Dey make da incense dat smell nice, same way peopo make perfume.
\c 38
\s2 Da Altar Fo Burn Up Da Sacrifices
\p
\v 1 Bezalel dem wen make da big altar fo burn up da sacrifices. Dey make um outa koa wood, 7 feet 6 inch square, an 4 feet 6 inch high.
\v 2 Dey make tings dat look like horn, dat stick out, an put um on top da four corna. All dis, he make um in one piece, den cova da whole ting wit bronze metal.
\v 3 Dey use bronze metal too fo make da buckets an da shovels fo take away da ashes, an da bowls, an da forks fo da meat, an da pans fo carry da fire.
\v 4 Dey make one bronze grill jalike one net. Da grill go inside da middo a da altar, half way down unda da top.
\v 5 Dey melt bronze metal fo make four rings fo da four cornas a da grill, fo put da poles fo carry um.
\v 6 Dey make da poles outa koa wood an cova dem wit bronze.
\v 7 Dey put da poles inside da rings, da two sides a da altar, so can carry um. Dey make da altar wit notting inside, jus boards aroun da outside.
\s2 Da Bronze Watta Tank
\r (Outa Egypt 30:18)
\p
\v 8 Bezalel dem make da watta tank an da stand, from da bronze mirrors dey get from da wahines dat work just outside da door in front da Tent Fo Come Togedda Wit God.
\s Da Yard Aroun Da Tent
\p
\v 9 Nex, Bezalel dem make fo da yard aroun da Tent Fo Come Togedda Wit God, one fence. Da sout side, get 50 yards fancy kine linen cloth,
\v 10 wit 20 poses an 20 bronze piers undaneat. Da top a da poses, get silva hooks an straps.
\v 11 Da nort side, same ting.
\p
\v 12 Da wes side, had 25 yards fancy kine linen cloth, wit 10 poses an 10 bronze piers undaneat. Da top a da poses, get silva hooks an straps.
\p
\v 13 Da eas side, dass da front side, get 25 yards fancy kine linen cloth --
\v 14 but dey wen put 7 an a half yards on top three poses an three piers da one side a da door,
\v 15 an 7 an a half yards on top three poses an three piers da odda side a da door.
\s Da Curtains Fo Da Yard
\p
\v 16 All da curtains dat go aroun da yard, dey make um wit fancy kine linen cloth.
\v 17 All da piers dat go undaneat da poses, dey make um outa bronze metal. Da hooks an da straps on top a da poses, dey make um outa silva, an cova da top part a da poses wit silva.
\p
\v 18 Fo da gate in front da yard, dey weave one curtain outa fancy linen, an den dey take da blue an purple an red wool string an make pichas all ova. Da front curtain, 10 yards long an 7 feet 6 inch high. Same ting fo da odda curtains dat go aroun da yard, dey all 7 feet 6 inch high.
\v 19 Da gate curtain get 4 poses. Ery pos get bronze pier undaneat. Da hooks on top fo hold da curtain, dey make um outa silva, an dey cova da tops a da poses an make da straps aroun um wit silva.
\v 20 Da pegs fo da Tent an da yard, dey make all dem outa bronze.
\s How Many Tings Dey Check Out Fo Da Metal Dey Use Fo Da Tent
\p
\v 21 So, all dis az how many tings dey check out fo Da Tent Fo Come Togedda Wit God, dass Da Tent Fo Rememba Da Deal. Moses wen tell um fo check out eryting. Da Levi ohana guys do da work fo check um out, an Itamar da pries, Aaron boy, was in charge.
\v 22 (Bezalel, Uri boy an Hur grankid, from da Judah ohana, he da one dat make eryting Yahweh wen tell Moses dey gotta make.
\v 23 Da guy dat work wit him, Oholiab, Ahisamak boy from da Dan ohana. He real good fo cut wood an metal, an fo tink how fo make tings, an how fo make picha on top da fancy linen cloth wit blue an purple and red wool string.)
\p
\v 24 All da gold dey wen use fo make da spesho tings fo God, dat da peopo wen give, was 2,195 pound.
\v 25 Da silva from da tax wen da Levi ohana guys wen count da peopo was 7,550 pound.
\v 26 Da Levi guys wen count 603,550 mens dat make 20 years o moa, an wen da guys write dea name, da Levi ohana guys charge erybody one half shekel.
\v 27 Da builda guys wen use 7,500 pound silva fo melt an make da piers dat go undaneat da boards fo da main tent an undaneat da poses fo da thick curtain inside da Tent, 100 piers wit 75 pounds silva ery pier.
\v 28 Da odda 50 pound, dey use um fo make da hooks an da straps on top da poses, an fo cova da top part a da poses.
\p
\v 29 Da bronze dat da peopo wen bring fo gifs to God was 5,310 pound.
\v 30 Dey use dat fo make da piers fo da poses in front da Tent Fo Come Togedda Wit God, an fo da big altar an da bronze grill dat get inside, an da bronze pans an tings dat dey use fo dat altar,
\v 31 an fo da piers fo da poses dat go aroun da yard, an fo da poses fo da gate, an da pegs fo da ropes fo da Tent an da poses fo go aroun da yard.
\c 39
\s Da Clotheses Fo Da Priest Guys
\p
\v 1 Bezalel guys wen use da blue an purple an red wool string fo weave da spesho kine religious clotheses dat da pries guys wear inside da Place Dass Spesho Fo God. Dey make da spesho kine religious clotheses fo Aaron too, jalike Yahweh wen tell Moses fo make um.
\p
\v 2 Da pries kine ves, dey make um outa gold an fancy kine linen cloth, wit blue an purple an red wool string.
\v 3 Dey pound gold fo make um real thin, den dey cut um skinny kine jalike string, and twist um togedda wit da blue an purple and red wool string an da linen string fo make pichas on top da fancy kine linen cloth.
\v 4 On top da two shouldas, dey put two piece fo hold togedda da two sides.
\v 5 Dey weave one nice looking waist band an sew um on da bottom part a da ves. Dey weave um wit gold, an wool string (blue, purple, an red), an fancy kine linen string, same ting jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\v 6 Dey take two blue lapis lazuli stone, an make gold frame fo um. Den dey cut da alphabets on top da stones fo da names a da twelve Israel boys.
\v 7 Den dey sew da stones on top da two shoulda pieces on top da ves. Dose two stones, fo make da peopo rememba bout da Israel peopo. Dass jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\s Da Ches Piece
\r (Outa Egypt 28:15-30)
\p
\v 8 Dey weave da ches piece outa gold dat dey twis togedda wit da wool string (blue, purple, an red), an fancy kine linen string, da same style jalike da ves.
\v 9 Dey fold um an sew da sides fo make one small bag dass square, eight inch by eight inch.
\p
\v 10 Den, on top da ches piece, one side, dey put twelve fancy jewelry kine stones wit frames, fo make four row, wit three stone ery row:
\q Firs row, red ruby, yellow chrysolite, an green emerald.
\q
\v 11 Da secon row, light green turquoise, dark blue lapis lazuli, an white moonstone.
\q
\v 12 Da third row, jacint, agate, amethyst.
\q
\v 13 Da las row, beryl, onyx, jasper.
\m Ery stone get gold frame fo hold um.
\v 14 Ery stone, az fo one a da Israel ohanas. Dey cut dea names jalike fo make one seal, twelve name on top da twelve stone, fo da twelve Israel ohanas.
\p
\v 15 On top da ches piece, dey make plenny small chains outa pure gold an twist um togedda jalike one thick string.
\v 16 Dey make two gold frames wit two gold rings fo da ches piece, an put da two rings on top da two top cornas,
\v 17 an dey hook da two chains to da two rings.
\v 18 Den dey hook da odda side a da two chains to da two gold frames on top da shoulda pieces fo da ves, fo let da ches piece hang down in front from da two shouldas.
\p
\v 19 Dey make two moa gold rings, an put um da two sides a da ches piece, da bottom side wea da ches piece touch da ves.
\v 20 Den dey put two mo gold rings on top da ves, down from da shoulda pieces, front side, litto bit up by da place wea da waist band come togedda wit da ves.
\v 21 Dey tie da ches piece wit da blue wool string, from da ches piece rings to da rings on da top a da ves. Dey tie um so da ches piece stay right on top da fancy waist band, so no can come off, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\s Da Odda Spesho Clotheses Fo Da Priest Guys
\r (Outa Egypt 28.31-43)
\p
\v 22 Dey weave da whole robe dat go wit da ves outa da kine blue wool string dat cos plenny.
\v 23 Dey leave one puka open in front da middle a da robe fo da head, an weave extra stuff all aroun da puka, fo make um thick dea so no broke. (Jalike da metal ring shirt da army guys wear.)
\v 24 Dey take blue an purple an red wool string, an sew pichas dat look like pomegram fruit aroun da bottom a da robe nea da floor.
\v 25-26 In da middo a da pomegram fruits, dey put small kine bell made outa pure gold, so get bell, den pomegram, den bell, den pomegram, all aroun da bottom, jalike Yahweh wen tell Moses fo make. Aaron gotta wear dat wen he do his work.
\p
\v 27 Fo Aaron an his boys dey weave da long shirt outa fancy kine linen cloth.
\v 28 Dey make da pries kine hat outa da linen cloth, an da pries guys undapants outa linen cloth too.
\v 29 Dey weave da sash outa fancy kine linen an blue an purple an red wool string, all kine colors, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\p
\v 30 Dey make one small piece pure gold fo Aaron forehead fo show dat he spesho fo Yahweh. Dey cut da alphabets on top da gold jalike fo one seal, fo say “Spesho Fo Yahweh.”
\v 31 Den dey tie one blue wool string on da gold ting an put um on da pries kine hat, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\s Da Tent Pau
\p
\v 32 All da work fo build da Tent Fo Come Togedda Wit God wen pau awready. Da Israel peopo wen make eryting jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\p
\v 33 Da peopo wen bring da Tent to Moses
\q Da inside tent an all da stuffs fo go inside da tent: da hooks,
\q Da stand up boards, an da poles dat go across da boards,
\q Da poses an da piers,
\q
\v 34 Da red ledda cova from boy sheep skin fo da tent,
\q Da outside cova from da dolphin skins,
\q Da thick curtain dat cova da Real Spesho Place inside da Tent,
\q
\v 35 Da Box Fo Rememba Da Deal, an da poles,
\q Da cova fo da Box dass fo show dat God goin take away da shame fo all da bad tings peopo do, fo bring um back same side wit him.
\q
\v 36 Da Table an all da tings dey use fo um,
\q Da breads dey put in front God,
\q
\v 37 Da pure gold stand fo da lamps,
\q Da lamps an all da stuff dey use fo um,
\q Da olive oil fo da light,
\q
\v 38 Da gold altar,
\q Da oil fo put on top da pries guys,
\q Da incense dat smell nice,
\q Da thick curtain so no can look inside da Tent from outside,
\q
\v 39 Da bronze altar dat get da bronze grill inside, an da poles,
\q All da tings dey use fo make da sacrifices,
\q Da watta tank an da stand,
\q
\v 40 Da cloth fo go aroun da yard,
\q Da poses an da piers,
\q Da curtain dat go in front da gate fo da yard,
\q Da ropes an da tent pegs,
\q All da tings dey use inside da Tent Fo Come Togedda Wit God,
\q
\v 41 Da spesho kine religious clotheses da pries guys wear wen dey working inside da Place Dass Spesho Fo God,
\q Da spesho clotheses fo Aaron da main pries,
\q All da religious kine clotheses fo Aaron boys dat goin be da pries guys.
\p
\v 42 Da Israel peopo, dey wen do all da work so eryting stay jalike Yahweh wen tell Moses fo make um.
\v 43 Moses wen check um out an see dat dey wen pau do all da tings dey gotta do, jalike Yahweh wen tell um fo do. So Moses aks God fo do plenny good tings fo da peopo.
\c 40
\s God Tell Moses Fo Put Up Da Tent
\p
\v 1 Den Yahweh tell Moses dis:
\v 2 “On da numba one month, numba one day, you gotta put up my place, da Tent Fo Come Togedda Wit Me.
\v 3 Put da Box Fo Rememba Da Deal Wit Me, inside da Tent. Hang da thick curtain so nobody can see da Box.
\v 4 Bring da table inside, da odda side a da curtain, an put da tings fo da table on top. Put da stand fo da lamps inside da Tent an put da olive oil lamps up on top.
\v 5 Da odda side a da curtain, put da gold altar fo burn da incense nex to da Box Fo Rememba God's Deal. Hang up da outside curtain by da puka fo da door, so no can see inside da Tent.
\p
\v 6 “In front da Tent Fo Come Togedda Wit Me, put da big altar fo burn up da sacrifices inside da middo a da yard nea da place wea da pries guys come inside.
\v 7 Put da watta tank in da middo, wit da Tent one side an da altar da odda side. Put watta inside da tank.
\v 8 Put up da poses an da cloth pieces fo make da yard all aroun da Tent. Put up da curtain by da gate fo go inside da yard.
\p
\v 9 “Den, take da spesho oil fo show wass spesho fo me, an put um on top da Tent an on top all da tings dat stay inside da Tent. Dass fo make eryting dea, spesho fo me.
\v 10 Put da spesho oil on top da big altar fo burn up da sacrifices an all da tings dat dey use fo um, fo make da altar spesho fo me too.
\v 11 Same ting, put da spesho oil on top da watta tank an da stand, fo make um spesho fo me.
\p
\v 12 “Den bring Aaron an his boys fo come by da place fo go inside da Tent Fo Come Togedda Wit Me. Wash dem wit da watta.
\v 13 Den put da spesho pries kine clotheses on top Aaron. Put da spesho oil on top him, fo make him spesho fo me, cuz he goin be da pries fo me.
\v 14 Den bring his boys ova dea too. Put da long shirts on top dem.
\v 15 Put da spesho oil on top dem fo make dem spesho fo me, jalike you wen do fo dea fadda, so den dey goin be prieses fo me too. Wen you go put dat spesho oil on top dem, dat mean, dea ohana goin be prieses fo me, dem, an dea kids, an dea kids all da time.”
\p
\v 16 Moses do eryting jalike Yahweh wen tell him fo do.
\s Dey Put Up Da Tent Fo Come Togedda Wit God
\p
\v 17 So den, two years afta dey wen go outa Egypt, on da numba one month an da numba one day, dey put up da Tent Fo Come Togedda Wit God.
\v 18 Fo put up da Tent, Moses dem wen put da piers on top da groun, an put da boards inside da pukas in da piers, an da poles dat go across da boards dat stand up. Dey put up da poses.
\v 19 Den dey put da inside tent ova da boards, an dey put da outside tent ova dat, jalike Yahweh wen tell um fo do.
\p
\v 20 Den Moses take da two piece flat stone dat God wen write da Deal on top dem, an put um inside da Box Fo Rememba God's Deal. He put da poles inside da rings on top da Box, an put da cova on top wea da pries put da blood fo bring da peopo back same side wit God.
\v 21 Dey carry da Box inside da Tent, an put up da thick curtain so no can see da Box, fo make one room dat ony get da Box Fo Rememba God's Deal inside, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\p
\v 22 Moses put da table inside da Tent, on da nort side outside da thick curtain.
\v 23 On top da table he put da twelve bread in front Yahweh, jalike Yahweh wen tell um fo do.
\v 24 Sout side, inside da Tent Fo Come Togedda Wit God, Moses put da stand fo da olive oil lamps, across da table.
\v 25 Moses put da olive oil lamps on top da stand in front Yahweh, jalike Yahweh wen tell um fo do.
\v 26 Moses put da gold altar inside da Tent Fo Come Togedda Wit God, in front da thick curtain.
\v 27 He burn incense on top da altar, jalike Yahweh tell um fo do.
\p
\v 28 Den Moses dem put up da curtain dat go in front da Tent so no can look inside from outside.
\v 29 In front da door fo da Tent Fo Come Togedda Wit God, Moses put up da altar fo burn up da sacrifices. Moses wen kill cows fo make sacrifice, an den he burn um up on top da altar. He put wheat on top da altar too fo make sacrifice, jalike Yahweh wen tell um fo do.
\v 30 Moses put up da watta tank in da middo, wit da Tent one side an da big altar da odda side. Dey put watta inside so da pries guys can wash.
\v 31-32 Moses an Aaron, an his boys, erytime dey go inside da Tent Fo Come Togedda Wit God, an erytime dey go nea da altar, dey wash dea hands an dea feets, jalike Yahweh wen tell Moses.
\v 33 Den Moses dem put up da poses an da cloth pieces fo make da yard aroun da Tent an da altar, an dey put up da gate curtain so no can look inside da yard from da outside. Dass how Moses pau do da work.
\s Da Cloud Come Ova Da Tent Fo Come Togedda Wit God
\r (Census 9:15-23)
\p Afta Moses pau set up eryting,
\v 34 da Cloud Dat Go From Da Groun To Da Sky wen cova da Tent Fo Come Togedda Wit God, an had one awesome light inside da whole Tent dat show dat Yahweh stay inside dea.
\v 35 Moses, he no can go inside, cuz da cloud stay on top da Tent an da awesome light inside da whole Tent show dat Yahweh stay inside dea.
\v 36 From dat time, erytime da Israel peopo suppose to move camp, da cloud go up from da Tent, an den dey go.
\v 37 But, if da cloud no go up, da peopo no move camp. Da ony time dey move camp is wen da cloud go up.
\v 38 Day time, da Cloud From Yahweh stay ova da Tent. Night time, inside da Cloud, get fire. All da Israel peopo can see da fire burning dea. Dass how was, all da time da Israel peopo stay go outa Egypt till dey get to dea own land.
