\id num 
\mt Da Census
\h Da Census
\c 1
\s Moses Count Da Army Guys
\p
\v 1 Da firs day a da second month, in the year numba two afta da Israel peopo come outa Egypt, wen dey stay inside da Sinai boonies, Yahweh talk to Moses inside da Tent Wea Da Peopo Meet God. Yahweh tell Moses:
\v 2 “Go count all da Israel peopo by dea ohanas an who dea ancesta guys. Make lis wit ery guy name dea, one afta da odda.
\v 3 You an Aaron goin bring togedda da numbas from all da Israel ohanas dat stay dea, dat stay twenty year ol o moa, dat can come army guys.
\v 4 One guy from ery main ohana, dat stay da main leada guy fo all his ohana, dey goin help you guys.
\v 5 Dese da names a da guys fo ery ohana dat goin help you guys:
\q2 from da Reuben ohana, Elizur, Shedeur boy;
\q2
\v 6 from da Simeon ohana, Shelumiel, Zurishaddai boy;
\q2
\v 7 from da Judah ohana, Nahshon, Amminadab boy;
\q2
\v 8 from da Issakar ohana, Netanel, Zuar boy;
\q2
\v 9 from da Zebulun ohana, Eliab, Helon boy;
\q2
\v 10 from Joseph boys:
\q2
from da Efraim ohana, Elishama, Ammihud boy;
\q2
from da Manasseh ohana, Gamaliel, Pedahzur boy;
\q2
\v 11 from da Benjamin ohana, Abidan, Gideoni boy;
\q2
\v 12 from da Dan ohana, Ahiezer, Ammishaddai boy;
\q2
\v 13 from da Asher ohana, Pagiel, Ocran boy;
\q2
\v 14 from da Gad ohana, Eliasaf, Deuel boy;
\q2
\v 15 from da Naftali ohana, Ahira, Enan boy.”
\p
\v 16 Dese da guys dat Yahweh wen pick from all da ohanas. Dey da main leada guys fo part a da Israel army.
\p
\v 17 Moses an Aaron take dese guys afta God wen give him dea names.
\v 18 Dat same day, Moses an Aaron an da leada guys call all da peopo fo come togedda. Da peopo write down who dea ancestas by da ohana an fadda. Dey write da names fo da guys twenty years ol o moa, one afta da odda,
\v 19 jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\p
Dass how Moses count da army guys inside da boonies Sinai side.
\q2
\v 20 Da ones dat come from Reuben, da firs boy dat wen born fo Israel: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army, get dea names on top one list by dea ohanas an faddas, one afta da odda.
\v 21 Da numba from da Reuben ohana, get 46,500 guys.
\q2
\v 22 Da ones dat come from Simeon: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, one afta da odda, by dea ohanas an faddas.
\v 23 Da numba from da Simeon ohana, get 59,300 guys.
\q2
\v 24 Da ones dat come from Gad: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 25 Numba from da Gad ohana, get 45,650 guys.
\q2
\v 26 Da ones dat come from Judah: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 27 Da numba from da Judah ohana, get 74,600 guys.
\q2
\v 28 Da ones dat come from Issakar: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 29 Da numba from da Issakar ohana, get 54,400 guys.
\q2
\v 30 Da ones dat come from Zebulun: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 31 Da numba from da Zebulun ohana, get 57,400 guys.
\q2
\v 32 Da ones dat come from Efraim Joseph boy: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 33 Da numba from da Ephraim ohana, get 40,500 guys.
\q2
\v 34 Da ones dat come from Manasseh Joseph boy: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 35 Da numba from da Manasseh ohana, get 32,200 guys.
\q2
\v 36 Da ones dat come from Benjamin: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 37 Da numba from da Benjamin ohana, get 35,400 guys.
\q2
\v 38 Da ones dat come from Dan: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 39 Da numba from da Dan ohana, get 62,700 guys.
\q2
\v 40 Da ones dat come from Asher: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 41 Da numba from da Asher ohana, get 41,500 guys.
\q2
\v 42 Da ones dat come from Naftali: All da guys twenty years ol o mo dat can join da army get dea names dea, by dea ohanas an faddas.
\v 43 Da numba from da Naftali ohana, get 53,400 guys.
\p
\v 44 Dese da guys Moses an Aaron an da twelve Israel leada guys wen count inside da Israel peopo. Ery army guy stay on top da lis fo his own ohana.
\v 45 Dey stay count from ery ohana all da Israel guys twenty years ol o mo dat can join da army fo da Israel peopo.
\v 46 Da numba fo all a dem was 603,550 guys.
\p
\v 47 But da Levi ohana guys, dey neva count dea families.
\v 48 Cuz Yahweh wen tell Moses:
\v 49 “Make shua you no count da Levi ohana guys wit da odda Israel ohanas!
\v 50 Wat you gotta do, is fo make da Levi ohana guys take charge da Tent Fo Rememba Da Deal Wit Me, an all da stuff dat suppose to go wit um. Dey goin carry da Tent an all da odda tings fo da Tent, an take care um an make dea camp aroun um.
\v 51 Weneva da Tent goin move, da Levi ohana guys goin take um down, an weneva da peopo goin put up da Tent again, da Levi ohana guys goin do um. But anybody else dat go nea da Tent dat no come from da Levi ohana, gotta mahke.
\v 52 Ery one a da Israel ohanas goin put up dea own tents togedda wit dea own ohana guys, ery ohana inside dea own camp, undaneat dea own flag.
\v 53 But da Levi ohana guys gotta put up dea tents aroun da Tent Fo Rememba Da Deal Wit Me. So dat way I, Yahweh, no goin come huhu wit all da Israel peopo. Da Levi ohana guys goin stay in charge a da Tent Fo Rememba Da Deal, an take care um.
\v 54 Da Israel peopo do eryting jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\c 2
\s Wea Dey Put Da Camps Fo Da Ohanas
\p
\v 1 Yahweh tell Moses an Aaron:
\v 2 “Da Israel peopo goin make camp aroun da Tent Fo Meet Wit Me, but litto bit away from um, ery ohana togedda wit da flag fo dea ohana.”
\q2
\v 3 Da ones dat goin make camp da eas side wea da sun come up, az da Judah ohana peopo. All dea troops goin make camp dea undaneat dea own flag. Da leada guy fo da Judah ohana, Amminadab boy Nahshon.
\v 4 His ohana get 74,600 army guys.
\q2
\v 5 Da Issakar ohana guys goin make camp nex to dem. Da leada guy fo da Issakar ohana, Zuar boy Netanel.
\v 6 His ohana get 54,400.
\q2
\v 7 Da Zebulun ohana guys come nex. Da leada guy fo da Zebulun ohana, Helon boy Eliab.
\v 8 His ohana get 57,400 army guys.
\v 9 All da guys dat camp wit da Judah ohana by dea ohanas, dey 186,400 army guys. Dey goin go walk firs wen dey move camp.
\b
\q2
\v 10 Da sout side goin be da camp fo da Reuben ohana peopo undaneat dea flag. All dea troops goin make camp dea. Da leada fo da Reuben ohana, Shedeur boy Elizur.
\v 11 His ohana get 46,500 army guys.
\q2
\v 12 Da Simeon ohana guys goin make camp nex to dem. Da leada fo da Simeon ohana, Zurishaddai boy Shelumiel.
\v 13 His ohana get 59,300 army guys.
\q2
\v 14 Da Gad ohana guys goin come nex. Da leada fo da Gad ohana, Deuel boy Eliasaf.
\v 15 His ohana get 45,650 army guys.
\v 16 All da guys dat camp wit da Reuben ohana by dea groups, dey get 151,450 army guys. Dey da numba two group fo go walk wen dey move camp.
\b
\q2
\v 17 Den da Tent Fo Meet Wit Me, an da Levi ohana camp, dey goin go nex from da middle a da big camp. All da ohanas goin go walk jalike dey wen camp, one ohana afta da odda, erybody in dea place undaneat dea own flag.
\b
\q2
\v 18 Da wes side goin be da camp fo da Efraim ohana guys undaneat dea flag. All dea troops goin make camp dea. Da leada fo da Efraim peopo, Ammihud boy Elishama.
\v 19 His ohana get 40,500 army guys.
\q2
\v 20 Da Manasseh ohana guys goin make camp nex to dem. Da leada fo da Manasseh peopo, Pedazur boy Gamaliel.
\v 21 His ohana get 32,200 army guys.
\q2
\v 22 Da Benjamin ohana guys goin make camp nex. Da leada fo da Benjamin ohana, Gideoni boy Abidan.
\v 23 His ohana get 35,400 army guys.
\v 24 All da guys dat camp wit da Epfraim ohana by dea ohanas, dey 108,100. Dey da numba three group goin go walk wen dey move camp.
\b
\q2
\v 25 Da nort side, goin be da camp fo da Dan ohana guys undaneat dea flag. All dea troops goin make camp dea. Da leada fo da Dan ohana, Ammishaddai boy Ahiezer.
\v 26 His ohana get 62,700 army guys.
\q2
\v 27 Da Asher ohana guys goin make camp nex to dem. Da leada fo da Asher ohana, Ocran boy Pagiel.
\v 28 His ohana get 41,500 army guys.
\q2
\v 29 Da Naftali ohana guys goin come nex. Da leada fo da Naftali ohana, Enan boy Ahira.
\v 30 His ohana get 53,400 army guys.
\p
\v 31 All da guys dat camp wit da Dan ohana by dea groups, dey 157,600 army guys. Dey da las ohana fo go walk undaneat dea flags wen dey move camp.
\p
\v 32 Dese, da Israel troops from da Israel ohanas, by dea own camp places. All da peopo inside dea camps, an dea ohanas, dea numba 603,550 army guys.
\v 33 But dey neva count da Levi ohana peopo wit da odda Israel peopo, cuz Yahweh wen tell Moses no count um.
\p
\v 34 Az how da Israel peopo wen do eryting Yahweh tell Moses -- dey make camp undaneat dea own flags, an dey walk togedda wen dey move camp, erybody wit dea own ohana dat get da same ancesta guys.
\c 3
\s Da Levi Ohana Peopo
\r (Prieses 10:1-3)
\p
\v 1 Dis, da story bout Aaron an Moses an dea ohana, da time dey stay live. Dey wen write um da time Yahweh talk wit Moses on top Mount Sinai.
\p
\v 2 Da names fo Aaron boys: Nadab, da firs one fo born, an den Abihu, Eleazar, an Itamar.
\v 3 Dat da names fo Aaron boys, da priest guys dat God wen pick, an dey come prieses.
\v 4 But Nadab an Abihu wen mahke in front Yahweh inside da Sinai boonies, cuz dey make sacrifice an bring da wrong kine fire, not da kine from da altar dat Yahweh wen tell um fo use. Nadab an Abihu, dey no mo boys, so get ony Eleazar an Itamar fo do da pries kine work wit dea fadda Aaron.
\p
\v 5 Yahweh tell Moses,
\v 6 “Bring da Levi peopo, an line um up in front Aaron da pries guy, cuz dey goin be his helpa guys.
\v 7 Dey goin be da security guard guys. Dey goin do dat work fo Aaron an fo all da peopo in front da Tent Wea Da Peopo Come Fo Meet Me, Yahweh -- all da kine work dat suppose to do wit da Tent.
\v 8 Dey goin take care a all da tings da pries guys use inside da Tent Fo Meet Wit Me, Yahweh. Dey goin guard all da stuff fo da Tent, fo da Israel peopo.
\v 9 Da Levi ohana peopo, dea kuleana goin be fo help Aaron an his boys. Dey da ones from da Israel ohana dat goin work ony fo him.
\v 10 Aaron an his boys, make um dea kuleana fo be da pries guys. Any odda guy go nea da place dat stay spesho fo God, dey goin kill um.”
\p
\v 11 Yahweh tell Moses,
\v 12 “I goin take da firs boy dat born from ery Israel wahine fo come spesho fo me, cuz I get da right. But I no goin take all a dem. I ony goin take da Levi ohana from da Israel peopo, cuz dey spesho fo me.
\v 13 Cuz all da firs boys dat born, dey stay spesho fo me. Da time I wen kill da firs boys dat born from da Egypt land, I make da firs boys dat born fo da Israel peopo ,spesho fo me, no matta guy o animal. Dey mines. I Yahweh.”
\s Moses Count Da Levi Ohana Guys
\p
\v 14 Yahweh tell Moses inside da Sinai boonies,
\v 15 “Count da Levi peopo by dea families an ohanas. Count all da boys one month ol o moa.”
\v 16 So Moses count dem, jalike Yahweh tell him fo do.
\p
\v 17 Dese da names fo da Levi boys:
\q2 Gershon, Kohat, an Merari.
\v 18 Dese da names fo da Gershon families: Libni an Shimei.
\v 19 Dese da names fo da Kohat families: Amram, Izhar, Hebron, an Uzziel.
\v 20 Dese da names fo da Merari families: Mahli an Mushi.
\p
Dese da families fo da Levi ohana:
\v 21 From Gershon get da Libni an Shimei families.
\v 22 All da boys one month ol o mo was 7,500 guys.
\v 23 Da Gershon family suppose to make camp da west side a da Tent, behind da back a da Tent.
\v 24 Da leada fo da Gershon families was Lael boy Eliasaf.
\v 25 Inside da Tent Wea Da Peopo Meet Yahweh, da Gershon family gotta take care da Tent, da covers, da curtain fo da door,
\v 26 da curtains fo aroun da yard, da curtain by da door fo da yard aroun da Tent an da altar, an da ropes, an all da stuff fo use um.
\p
\v 27 From Kohat get da Amram family, da Izhar family, da Hebron family, an da Uzziel family.
\v 28 All da boys one month ol o mo was 8,600 guys. Dey get da job fo take care da Place Dat Stay Spesho Fo God.
\v 29 Da Kohat families suppose to make camp da south side a da Tent.
\v 30 Da leada fo da Kohat families was Uzziel boy Elizafan.
\v 31 Dey get da job fo take care da Box Fo Rememba Da Deal Wit Yahweh, da table, da stand fo da lamp, da altars, da tings da pries guys use fo work inside da Place Dat Stay Spesho Fo God, da inside curtain, an eryting fo use um.
\v 32 Da main leada fo da Levi guys was Aaron boy Eleazar. He stay in charge da guys dat take care da Place Dat Stay Spesho Fo God.
\p
\v 33 From Merari get da Mahli family an da Mushi family.
\v 34 All da boys one month ol o mo was 6,200 guys.
\v 35 Da leada fo da Merari families was Abihail boy Zuriel. Dey suppose to make camp da nort side a da Tent.
\v 36 Da Merari families get da job fo take care da boards fo da Tent, da bars, da poses, da piers, all da stuff fo um, an eryting fo use um,
\v 37 an da poses fo da yard aroun da Tent, wit da piers, da tent pegs, an da ropes.
\p
\v 38 Moses an Aaron an Aaron boys, suppose to make camp da east side da Tent, wea da sun come up, in front da Tent Wea Da Peopo Meet Yahweh. Dey get da job fo take care da Place Dat Stay Spesho Fo God, fo da Israel peopo. No mo odda guy can go nea Place Dat Stay Spesho Fo God, o dey goin get kill.
\p
\v 39 All da Levi ohana guys dat Yahweh tell Moses an Aaron fo count by dea families, ery boy one month ol o mo, was 22,000 guys.
\p
\v 40 Yahweh tell Moses, “Now, count all da firs boys born from all da Israel peopo dat now one month ol o mo, an write dea names.
\v 41 Take da Levi peopo fo me, fo no take da firs boy fo born from da odda Israel peopo. An take da animals from da Levi peopo fo me, fo no take da firs animals fo born from all da Israel peopo. I Yahweh.”
\p
\v 42 So Moses count all da firs boys fo born from Israel, jalike Yahweh wen tell him fo do.
\v 43 All da boys dat born firs, one month ol o moa, was 22,273.
\p
\v 44 Yahweh tell Moses dis too:
\v 45 “Take da Levi guys, no take da firs ones fo born from Israel. An take da animals from da Levi guys, no take da animals from all da Israel peopo. Da Levi ohana guys, dey spesho fo me. I Yahweh.
\v 46 Get Israel guys dat wen born firs, get 273 Israel guys mo den all da Levi guys. Fo buy back da 273 Israel guys,
\v 47 take two ounce silva fo ery guy, an weigh um jalike da silva fo da Place Dat Stay Spesho Fo God.
\v 48 Give da silva to Aaron an his boys fo buy back da extra Israel boys.
\v 49 So Moses take da silva fo da extra Israel boys dat stay mo den da Levi ohana guys.
\v 50 Fo da firs Israel boys fo born, he take silva, dat weigh 34 pounds jalike dey weigh da silva fo da Place Dat Stay Spesho Fo God.
\v 51 An Moses give Aaron an his boys da silva fo buy back da extra Israel boys, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\c 4
\s Da Kohat Ohana
\p
\v 1 Yahweh tell Moses an Aaron:
\v 2 “Count da Kohat ohana inside da Levi ohana, an write um down wit dea families an faddas.
\v 3 Dis time, count all da guys dat stay thirty to fifty years ol, dat come fo do da work fo da Tent Wea Da Peopo Come Fo Meet Me, Yahweh.
\p
\v 4 “Dis da work dat da Kohat ohana guys goin do fo da Tent Wea Da Peopo Come Fo Meet Me. Dey goin take care da tings dat stay inside da Tent, dat stay real spesho fo me, Yahweh.
\v 5 Wen da peopo start fo move camp, Aaron an his boys goin go inside da Tent. Dey goin take down da inside curtain, an use da curtain fo cova da Box Fo Rememba Wat God Tell.
\v 6 Den dey goin cova dat wit da skin from da dolphin. An dey goin cova dat wit spesho kine blue cloth, an put da poles fo carry da Box wea dey suppose to go.
\p
\v 7 “Ova da Table wea dey put da spesho breads in front me, Yahweh, dey goin spread one spesho kine blue cloth, an put on top um da plates, dishes, an bowls, an da jars fo da pour out sacrifice, an on top all dat, da spesho bread dat gotta stay in front me all da time fo stay dea.
\v 8 Ova all dese tings dey goin spread spesho kine red cloth, an cova dat wit dolphin skins, an put da poles fo carry da table wea dey suppose to go.
\p
\v 9 “Dey goin take one spesho kine blue cloth an cova da stand fo da lamps, an da lamps dey use fo give light, da tings dey use fo cut da wick, da trays, an all da jars fo da olive oil dey need fo da lamps.
\v 10 Den dey goin wrap um all inside da dolphin skins, wit eryting dey use fo um, an put um on top da frame dey use fo carry um.
\p
\v 11 “Ova da small gold altar dey goin spread one spesho kine blue cloth, an cover um wit dolphin skins, an put da poles fo carry da small gold altar in dea place.
\p
\v 12 “Den dey goin take all da odda tings dey use fo work inside da spesho place, wrap um inside one spesho blue kine cloth, cova dat wit dolphin skins, an put um on top one frame fo carry um.
\p
\v 13 “Dey goin take out da ashes from da big bronze altar, an spread one spesho purple kine cloth ova da altar.
\v 14 Den on top da cloth, dey goin put all da stuff dey use fo da altar kine work -- da pans fo da fire, da meat forks, da shovels, an da bowls fo sprinkle da blood. On top dat dey goin spread dolphin skins, an put da poles fo carry da altar in dea place.
\p
\v 15 “Afta Aaron an his boys pau cova all da tings dat stay spesho fo me, an all da tings dey use wit um, an da peopo stay ready fo move camp, da Kohat ohana guys goin come fo carry um. But dey no can touch da tings dat stay spesho fo me, o dey goin mahke. Dass all da tings da Kohat ohana guys goin carry from da Tent Fo Meet Me, Yahweh.
\p
\v 16 “Eleazar, his fadda Aaron da pries, goin stay in charge a da olive oil fo da lamps, da incense dat smell nice, da wheat an barley fo da sacrifice dey make ery day, an da spesho olive oil fo put on top tings an peopo. His kuleana goin be, fo stay in charge all a da Tent, an eryting inside um dat stay spesho fo me, Yahweh, an all da tings dey use fo dea work.”
\p
\v 17 Yahweh tell Moses an Aaron,
\v 18 “Make shua da Kohat ohana no get wipe out from da Levi ohana!
\v 19 Do dis fo dem, so dat dey goin stay alive an no mahke wen dey come nea da tings dat stay real real spesho fo me: Aaron an his boys gotta go inside da place dat stay spesho fo me, an tell ery guy wat fo do an wat fo carry.
\v 20 But da Kohat guys no can go inside look da tings dat stay spesho fo me, not even fo one minute, o dey goin mahke.”
\s Da Gershon Ohana
\p
\v 21 Yahweh tell Moses,
\v 22 “Count da Gershon ohana too wit dea families an faddas.
\v 23 Count all da guys dat stay thirty to fifty years ol, dat come fo work fo da Tent Fo Meet Me, Yahweh, an write um down.
\p
\v 24 “Dis da work da Gershon ohana goin do. Dey goin work an carry stuff.
\v 25 Dey goin carry da curtains fo da Tent Fo Meet Me, an da Tent wit da outside cova, an da dolphin skins fo cover on top dat, da curtains so no can look inside wea da pries guys go inside da Tent,
\v 26 da curtains fo da yard aroun da Tent an da big altar, da curtain fo da place wea peopo no can look inside da yard, da ropes, an all da stuff dey use fo do dat kine work. Da Gershon ohana goin do eryting dey gotta do, az dea job.
\v 27 Eryting da Gerson ohana guys do, no matta dey carry stuff, o do odda work, Aaron an his boys goin tell um wat fo do. You guys goin give dem da kuleana fo eryting dey gotta carry.
\v 28 Az wat da Gershon ohana gotta do fo da Tent Fo Meet Me, Yahweh. Aaron da pries guy boy Itamar goin stay in charge a dem.”
\s Da Merari Ohana
\p
\v 29 “Count da Merari ohana by dea families an faddas.
\v 30 Count all da guys dat stay thirty to fifty years ol, dat come fo work fo da Tent Wea Da Peopo Come Fo Meet Me, an write um down.
\v 31 Dis dea kuleana wen dey work fo da Tent. Dey goin carry da boards fo da Tent, da bars, da poses, an da piers,
\v 32 an da poses fo da yard aroun da Tent, an da piers fo dem, da tent pegs, da ropes, all da odda stuff dey use fo do dat too. You gotta tell ery guy by dea name wat tings him an ony him suppose to carry.
\v 33 Dis da work fo da Tent Fo Meet Me, fo da families in da Merari ohana. Aaron da pries guy boy Itamar goin stay in charge a dem.”
\s Dey Count Da Levi Ohana Families
\p
\v 34 Moses, Aaron, an da leada guys fo da peopo, wen count da Kohat ohana by dea families an faddas.
\v 35 All da guys dat stay thirty to fifty years ol, dat come work fo da Tent Wea Da Peopo Meet Yahweh,
\v 36 dey count dem by dea family, an dey 2,750 guys.
\v 37 Az all da guys inside da Kohat families dat do work fo da Tent. Moses an Aaron count dem jalike Yahweh tell Moses fo do.
\p
\v 38 Dey count da Gershon families an faddas.
\v 39 All da guys dat stay thirty to fifty years ol, dat come fo work fo da Tent Wea Da Peopo Meet Yahweh,
\v 40 dey count dem by dea family, an dey 2,630 guys.
\v 41 Az all da guys inside da Gershon families dat do work fo da Tent. Moses an Aaron count dem jalike Yahweh tell Moses fo do.
\p
\v 42 An dey count da Merari families an faddas.
\v 43 All da guys dat stay thirty to fifty years ol, dat come work fo da Tent Wea Da Peopo Meet Yahweh,
\v 44 dey count dem by dea families, an dey 3,200 guys.
\v 45 Az all da guys inside da Merari family. Moses an Aaron count dem jalike Yahweh tell Moses fo do.
\p
\v 46 So az how Moses, Aaron, an da leada guys fo da Israel peopo count all da Levi ohana guys by dea families an faddas.
\v 47 All da guys dat stay thirty to fifty years ol, dat come fo do work o fo carry da Tent Wea Da Peopo Meet Yahweh,
\v 48 dey 8,580 guys.
\v 49 Jalike Yahweh tell Moses, erybody get dea work fo do, an dey tell dem wat dey goin carry.
\p
An so dey count all da Levi guys, jalike Yahweh tell Moses.
\c 5
\s Da Peopo Inside Da Camp Gotta Stay Clean In Front God
\p
\v 1 Yahweh tell Moses,
\v 2 “Tell da Israel peopo wat dey gotta do. Tell um dey gotta send away from da camp anybody dat get one sick on top da skin dat dey can give to odda peopo, o dat get someting come outa dea bodies, o dat no can go in front me cuz dey go nea some mahke guy.
\v 3 Send um away no matta dey guys o wahines. Send um all da way outside da camp, so dey no can make da odda peopo inside da camp fo wea dey no can go in front me. Cuz I stay wit da ones inside da camp.”
\v 4 So da Israel peopo do dat. Dey send dat kine peopo outside da camp, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\s How Fo Make Tings Right Wen Peopo Do Bad Kine Stuff
\p
\v 5 Yahweh tell Moses
\v 6 fo tell da Israel peopo dis: “Wen one guy o one wahine do any bad kine stuff to anodda guy, an dey show dey no stay tight wit Yahweh, dat guy o wahine get da blame fo dat.
\v 7 Dey gotta tell dat dey da ones get da blame fo da bad tings dey wen do. Den, dey gotta pay back da odda guy dey wen hurt, fo wat dey wen do to him, an pay twenny percent mo to him fo wat dey wen do to him.
\v 8 But if da guy dey wen hurt mahke awready, an no mo odda ohana fo da guy dat wen mahke, den da guy dat get da blame gotta pay fo da bad tings he wen do, an da pay stay fo Yahweh. Da one dat mess up da odda guy, gotta give da pay back silva to da pries guy. An da guy dat get da blame gotta give one boy kine sheep too, fo make sacrifice an bring da guy dat do wass wrong come back da same side wit God.
\v 9 Wen one a da Israel peopo bring one sacrifice dat stay spesho fo God, da part a da sacrifice dey give to one pries guy, stay fo dat pries guy.
\v 10 Erybody dat bring one sacrifice dat stay spesho fo God, dat belong to him. But wen he give one part to da pries guy, dat stay fo da pries guy.”
\s How Fo Check Out If Da Wife Fool Aroun Behin Her Husban Back
\p
\v 11 Den Yahweh tell Moses
\v 12 fo tell da Israel ohana peopo dis: “Maybe one guy wife turn away from him an fool aroun, an no stick wit him.
\v 13 O if some guy make sex wit her, but dey hide wat dey do so her husban donno, cuz a wat she do, she no can go in front Yahweh. But no mo nobody see dem, an nobody catch dem.
\v 14 But if da husban start fo tink maybe she wen go do someting, an az true dat she wen do um, o if he tink lidat but she neva do um,
\v 15 den he goin take his wife by da pries guy. He gotta take one sacrifice fo her, two quart barley flour. He not suppose to put olive oil o incense wit um, cuz az one barley sacrifice fo find out if az fo shua, cuz he donno.
\p
\v 16 “Da pries guy goin bring her nea da Tent an make her stand in front Yahweh.
\v 17 Den he goin take some watta dat dey put inside one clay jar an make um spesho fo God, an he goin mix some dirt from da floor a da Tent wit da watta.
\v 18 Afta da pries make her stand in front Yahweh, he goin put her hair down, an put da sacrifice fo find out if she wen do bad kine stuff inside her hands. Az da wheat o barley sacrifice cuz her husband donno if she do someting o she neva do notting. An da pries guy hold in his hand, da watta dat taste bitta, dat can put kahuna on top her.
\v 19 Den da pries guy goin make da wahine make one strong promise. He goin tell her, ‘Maybe anodda guy neva go sleep wit you. Maybe you neva turn away from yoa husban fo go fool aroun an make yoaself pilau so you no can go in front God, same time you stay marry to yoa husban. If az da trut, I like fo dis watta dat taste bitta, dat can put kahuna on top you, no goin hurt you.
\v 20 But maybe you wen turn away from yoa husban, an anodda guy dat not yoa husban wen make sex wit you, no matta you stay marry, an you make yoaself pilau so you no can go in front God --’-”
\v 21 (Right den an dea, da pries guy goin stop, an make da wahine make one strong promise fo let God put kahuna on top her if she wen do someting bad.) He goin tell her: “Cuz you wen make one promise in front Yahweh, an cuz he can put kahuna on top you, I like Yahweh let yoa ohana peopo see wat goin happen. Yahweh can make dis watta dat put kahuna go inside yoa body, an make yoa thigh come any kine, an yoa belly swell up.
\v 22 I like fo dis watta dat can put kahuna, go inside yoa opu, fo make yoa belly swell up an yoa thigh come any kine!”
\p
An da wahine goin tell, “Az right! Az how goin be.”
\p
\v 23 Da pries guy goin write on top one paper, wat kine kahuna God put, an den wash um off inside da watta dat taste bitta an can put kahuna.
\v 24 He goin make da wahine drink da bitta watta dat can put kahuna, an dat watta go inside her.
\v 25 Befo da pries guy make her drink da watta, he goin take da barley sacrifice dat da wahine stay hold cuz her husban tink maybe she do someting bad. Da pries guy goin hold um up in front Yahweh, den bring um by da altar.
\v 26 Den da pries guy goin take one hand full a da barley fo make one sacrifice fo make shua God no foget. He goin burn da barley on top da altar. Afta dat he goin make da wahine drink da watta.
\v 27 If she wen come pilau so she no can go in front Yahweh, cuz she no stick wit her husban, den wen she drink da watta dat can put kahuna, da watta goin go inside her body, an make her suffa plenny. Her belly goin swell up, an her thigh goin come any kine. An wen she go by her peopo, dey goin know dat get kahuna on top her.
\v 28 But if da wahine no stay pilau inside an can go in front Yahweh, she no goin come hurt, an she can get kids.
\p
\v 29 Dis, da rule fo wen one husban donno if his wife do bad kine ting, o not. Maybe one wahine turn away from her husban an make herself come pilau so she no can go in front Yahweh.
\v 30 O maybe da husban ony tink his wife wen do someting bad. Den da pries guy goin make her stand in front Yahweh, an make jalike dis rule tell.
\v 31 Da husban no goin get blame fo anyting, but da wahine goin take wateva blame she get, jalike da rule tell.
\c 6
\s Da Nazir Kine Promise
\p
\v 1 Yahweh tell Moses,
\v 2 Talk to da Israel ohana peopo. Tell dem: “If one guy o one wahine like do someting real hard, dey can make one strong promise fo come diffren den da odda peopo an spesho ony fo me, az wat dey call da Nazir kine promise.
\v 3 Dat mean, dey no can drink wine o beer, o vinegar dey make from wine o beer. Dey no can even drink grape juice o eat grape o raisin.
\v 4 All da time dey stay one Nazir guy, dey no can eat notting dat come from da grape plant dat peopo use fo make wine, not even da seed o da skin.
\p
\v 5 “All da time dey make promise fo come diffren an spesho fo me, dey no can cut dea hair. Dey gotta stay spesho till da time pau wen dey stay diffren an spesho. Az how come dey gotta leave da hair on top dea head grow long.
\v 6 An all da time dey stay diffren an spesho fo me Yahweh, dey no can go nea one mahke body.
\v 7 No matta dea own fadda, mudda, brudda, o sista mahke, dey no can do notting dat make dem so dey no can come in front me, cuz a dem, cuz dea hair show dat dey stay diffren an spesho fo me, dea God.
\v 8 All da time dey make dat kine promise, dey stay spesho fo me, Yahweh.
\p
\v 9 “‘If somebody mahke nea one Nazir guy quick time, an make him so he no can come in front me wit his hair long, he gotta cut his hair da day numba seven. Day numba seven, he goin come clean in front me.
\v 10 Den day numba eight, he gotta bring two doves o two young pigeons by da pries guy by da place fo go inside da Tent wea da peopo come fo meet me, Yahweh.
\v 11 Da pries guy goin make da sacrifice wit one dove o one pigeon, cuz da guy wen he come nea da mahke guy, an az one bad ting. Den da pries guy goin make one burn up kine sacrifice wit da odda dove o pigeon, fo bring da guy da same side wit me, cuz a all dat. Dat same day he goin make da Nazir promise one mo time an no cut his hair from dat day, cuz he stay diffren an spesho fo me.
\v 12 Fo all da time he make dat kine promise to Yahweh secon time, fo make himself spesho ony fo me, Yahweh, he gotta bring one boy kine bebe sheep one year ol, fo make da kine sacrifice dat show he get da blame fo wat he wen do. Da odda days befo he touch da mahke body no count no moa, cuz he wen come so he no can come in front me, da same time he stay spesho fo me.
\p
\v 13 “Dis, da rule fo da peopo dat make da Nazir kine promise, wen da time pau fo dem stay spesho ony fo God. Dey goin bring um da place fo go inside da Tent wea da peopo come fo meet me.
\v 14 Ery one a dem goin make dis spesho kine sacrifice fo me Yahweh ova dea:
\q2 one boy kine bebe sheep one year ol, dat no mo notting wrong wit um, fo make burn up kine sacrifice;
\q2 one girl kine bebe sheep one year ol, dat no mo notting wrong wit um, fo make sacrifice wen do someting bad;
\q2 one boy kine sheep dat no mo notting wrong wit um, fo tell erybody dat me Yahweh an da guy stay okay wit each odda;
\q2
\v 15 da wheat o barley sacrifices, an da drink sacrifices,
\q2 an one basket bread dat no mo yeast -- bread dey make wit da fancy kine flour, mix wit olive oil, an crackers dey spread wit olive oil.
\p
\v 16 “Da pries guy goin bring dese sacrifice in front me, Yahweh, an make da sacrifice cuz da guy wen do someting bad, an da burn up kine sacrifice.
\v 17 He goin make da sacrifice wit da boy kine sheep dat show me an him stay okay wit each odda, an same time goin give da basket bread dat no mo yeast. Den da pries guy goin make da wheat o barley kine sacrifice an da pour out drink kine sacrifice.
\p
\v 18 “Den, da place fo go inside da Tent wea da peopo come fo meet me, da Nazir guy dat pau do wat he wen make promise fo do, gotta cut off all da hair dat he grow fo make spesho fo me. He goin take da hair an put um on top da fire dat stay undaneat da sacrifice dat show me an him stay okay.
\p
\v 19 “Afta da Nazir guy cut off da hair he wen make spesho fo me, da pries guy goin put inside da guy hands one shoulder dey wen boil from da boy kine sheep, an one bread dat no mo yeast, an one cracker dat no mo yeast from inside da basket.
\v 20 Den da pries guy goin lift up all dat in front me Yahweh. Dat stay spesho fo God an fo da pries guy, da chest meat an da thigh meat da Nazir guy give to God. An afta da Nazir guy pau do all dat, he can drink wine.
\p
\v 21 “Dis da rule fo anybody dat make da Nazir kine strong promise fo give me, Yahweh, da sacrifice fo make him diffren an spesho fo me. An if da Nazir guy wen make promise fo give odda stuff, he can give dat too. He gotta do wateva strong promise he wen make fo do, jalike da Nazir rule tell.”
\s Da Priest Guys Tell Da Peopo, Dey Like Yahweh Do Good Kine Stuff Fo Dem
\p
\v 22 Yahweh tell Moses
\v 23 fo tell Aaron an his boys, “Dis how you guys goin tell da Israel peopo dat you like Yahweh do good kine stuff fo dem. You guys tell da peopo:
\q
\v 24 ‘Yahweh goin make good kine stuff happen fo ery one a you guys,
\q2 An take care you.
\q
\v 25 Yahweh goin smile an show he stay good inside bout you,
\q2 An do plenny good kine stuff fo you.
\q
\v 26 Yahweh goin look at you wit aloha,
\q2 An make eryting come good fo you.’
\m
\v 27 Az how da pries guys goin give da Israel peopo my name,
\q2 An I goin do good kine stuff fo dem.”
\c 7
\s Da Sacrifices Fo Make Da Tent Spesho Fo Yahweh
\p
\v 1 Wen Moses pau put up da Tent, he sprinkle olive oil on top um, an make da Tent an all da stuff inside um spesho fo Yahweh. An he sprinkle olive oil on top da altar, an all da stuff fo da altar, fo make dat spesho fo Yahweh.
\v 2 Den da leadas fo da Israel peopo (az da leadas fo da ohanas dat stay in charge da peopo dey wen count), dey come by da pries guys too.
\v 3 Dey bring dea presents in front Yahweh, six wagons dat get cova an twelve boy kine cows -- one boy kine cow fo ery leada guy, an one wagon fo ery two leada guys. Dey give dis stuff in front da Tent.
\p
\v 4 Yahweh tell Moses,
\v 5 “You go take da wagons an da cows from dem so da pries guys can use um fo da work dey do fo da Tent Fo Meet Me. Give um to da Levi ohana guys.”
\p
\v 6 So Moses take da wagons an da boy kine cows, an give um to da Levi ohana guys.
\v 7 He give two wagons an four boy kine cows to da Gershon ohana guys, cuz dey need um fo dea work.
\v 8 He give four wagons an eight boy kine cows to da Merari ohana guys, cuz dey need um fo dea work. Itamar da pries guy, Aaron boy, he da one stay in charge a all dem.
\v 9 But Moses no give notting fo da Kohat ohana guys, cuz dey gotta carry da tings dat stay spesho fo God on top dea shouldas.
\p
\v 10 Afta Moses sprinkle da olive oil on top da big altar, da leada guys bring dea presents in front da big altar fo make da presents spesho fo Yahweh.
\v 11 Cuz Yahweh wen tell Moses, “Ery day one leada guy goin bring his present fo make da altar spesho fo me.”
\q
\v 12 Da guy dat bring his present, day numba one, was Nashon, Amminadab boy, from da Judah ohana.
\v 13 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound, dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Both a dem stay full wit fancy kine flour, mix wit olive oil fo one wheat sacrifice;
\v 14 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 15 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make burn up kine sacrifice;
\v 16 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 17 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Nashon, Amminadab boy.
\q
\v 18 Da guys dat bring his presents, day numba two, was Netanel, Zuar boy, da leada guy fo da Issakar ohana.
\v 19 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound, dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour, mix wit olive oil fo make one wheat sacrifice;
\v 20 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 21 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 22 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 23 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Netanel, Zuar boy.
\q
\v 24 Da one dat bring his presents, day numba three, was Eliab, Helon boy, da leada guy fo da Zebulun ohana.
\v 25 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound, dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Both a dem stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat sacrifice;
\v 26 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 27 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 28 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 29 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Eliab, Helon boy.
\q
\v 30 Da one dat bring his presents, day numba four, was Elizur, Shedeur boy, da leada guy fo da Reuben ohana.
\v 31 Da present he bring, was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound, dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat kine sacrifice;
\v 32 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 33 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 34 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 35 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Elizur, Shedeur boy.
\q
\v 36 Da guy dat bring his presents, day numba five, was Shelumiel, Zuri boy, da leada guy fo da Simeon ohana.
\v 37 He present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound, dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo one wheat sacrifice;
\v 38 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 39 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 40 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 41 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Shelumiel, Zuri boy.
\q
\v 42 Da guy dat bring his presents day numba six, was Eliasaf, Deuel boy, da leada guy fo da Gad ohana,.
\v 43 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound, dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat kine sacrifice;
\v 44 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 45 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 46 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 47 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Eliasaf, Deuel boy.
\q
\v 48 Da guy dat bring his presents day numba seven, Elishama, Ammihud boy, da leada guy fo da Ephraim ohana.
\v 49 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound, dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat sacrifice;
\v 50 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 51 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 52 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 53 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Elishama, Ammihud boy.
\q
\v 54 bring his presents day numba eight, was Gamaliel, Pedahzur boy, da leada guy fo da Manasseh ohana.
\v 55 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle dat weigh bout one an three quarta pound; both weigh jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Both a dem stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat kine sacrifice;
\v 56 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 57 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 58 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 59 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Gamaliel, Pedahzur boy.
\q
\v 60 Da guy dat bring his presents day numba nine, was Abidan, Gideoni boy, da leada guy fo da Benjamin ohana.
\v 61 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound; dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay full wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat sacrifice;
\v 62 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 63 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 64 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 65 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Abidan, Gideoni boy.
\q
\v 66 Da guy dat bring his presents day numba ten, was Ahiezer, Ammishaddai boy, da leada guy fo da Dan ohana.
\v 67 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound; dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat sacrifice;
\v 68i
one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 69 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 70 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 71 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Ahiezer, Ammishaddai boy.
\q
\v 72 Da guy dat bring his presents day numba eleven, was Pagiel, Ocran boy, da leada guy fo da Asher ohana.
\v 73 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one an three quarta pound; dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat sacrifice;
\v 74 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 75 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 76 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 77 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Pagiel, Ocran boy.
\q
\v 78 Da guy dat bring his presents day numba twelve, was Ahira, Enan boy, da leada guy fo da Naftali ohana.
\v 79 His present was one silva plate dat weigh bout three an one quarta pound; one silva bowl fo sprinkle blood dat weigh bout one a three quarta pound; dey weigh um jalike fo da Place Dat Stay Spesho Fo God. Dey stay fill up wit fancy kine flour mix wit olive oil, fo make one wheat sacrifice;
\v 80 one gold dish dat weigh bout four ounces an stay fill up wit incense;
\v 81 an one young boy kine cow, one big boy kine sheep, an one bebe boy kine sheep one year ol, fo make da burn up kine sacrifice;
\v 82 one boy kine goat fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do;
\v 83 an two boy kine cows, five big boy kine sheeps, five boy kine goats, an five bebe boy kine sheeps one year ol, fo make da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay. Az was da presents from Ahira, Enan boy.
\p
\v 84 Dis, az all da presents da leadas fo da Israel ohana peopo bring wen dey make da altar spesho fo God, an sprinkle olive oil on top um: twelve silva plates, twelve silva bowls fo sprinkle blood, an twelve gold dishes.
\v 85 Ery silva plate weigh bout three an one quarta pound. Ery silva bowl fo sprinkle blood weigh bout one an three quarta pound. All da silva dishes togedda weigh bout sixty pound, jalike dey weigh um fo da Place Dat Stay Spesho Fo God.
\v 86 Da twelve gold dishes fill up wit incense weigh bout four pound, jalike dey weigh um fo da Place Dat Stay Spesho Fo God.
\v 87 All da animals fo da burn up kine sacrifice was twelve young boy kine cows, twelve big boy kine sheeps, an twelve boy kine bebe sheeps, an da wheat fo make sacrifice. Dey get twelve boy kine goats fo make sacrifice fo da bad kine stuff da peopo wen do.
\v 88 All da animals fo da kine sacrifice dat show dat dem an God stay okay was twenty-four young boy kine cows, sixty big boy kine sheeps, sixty boy kine goats, an sixty boy kine bebe sheeps one year ol. Dis, az all da sacrifice fo make da big altar spesho fo God, afta dey sprinkle da olive oil on top um.
\p
\v 89 Ery time Moses go inside da Tent Fo Meet God, fo talk wit Yahweh, he hear da voice talking to him from da middo a da two tings dat stay alive an go ery place God go, ova da cover on top da Box Fo Rememba Da Deal. An Moses talk to him. Da cover stay fo bring da peopo da same side wit God.
\c 8
\s Dey Set Up Da Lamps
\p
\v 1 Yahweh tell Moses,
\v 2 fo talk to Aaron an tell um dis: “Wen you put up da seven lamps, make da light from dem go in front da stand fo da lamps.”
\p
\v 3 Aaron make lidat. He put up da lamps so dey shine in front da stand, jalike Yahweh wen tell Moses.
\v 4 Dis how dey make da stand fo da lamps: Dey hammer da gold from da bottom all da way up by da flowers. Dey make da stand jalike da picha Yahweh wen show Moses.
\s Dey Make Da Levi Guys Spesho Fo God
\p
\v 5 Yahweh tell Moses:
\v 6 “Go take da Levi ohana guys from da odda Israel peopo, an make dem come spesho fo me, so dey can come in front me.
\v 7 Fo make dem come spesho fo me, make lidis: Sprinkle spesho kine watta on top dem fo hemo da shame fo da bad kine tings dey wen do. Den make dem shave all ova dea bodies, an wash dea clotheses. Dass how dey goin come clean. Den dey can come in front me.
\v 8 Dey goin take one young boy kine cow an da wheat kine sacrifice dat get fancy kine flour mix wit olive oil, den take anodda young boy kine cow fo make sacrifice fo da bad kine stuff da Levi ohana guys wen do.
\v 9 Bring da Levi guys by da front a da Tent Wea Da Peopo Meet Me, an bring all da Israel peopo togedda ova dea.
\v 10 Wen you bring da Levi guys in front me, Yahweh, da Israel peopo goin put dea hands on top dem.
\v 11 Aaron goin give da Levi guys to me, Yahweh, jalike dey az one sacrifice from da Israel peopo dat he lif up in front me. Dass how he goin make um ready fo work fo me.
\p
\v 12 “Den, da Levi guys goin put dea hands on top da heads a da young boy kine cows. Dey goin use one cow fo make sacrifice fo da bad kine stuff dey wen do, an da odda one fo burn up kine sacrifice, fo bring um da same side wit me.
\v 13 Make da Levi guys stand in front Aaron an his boys. Den Aaron goin give da Levi guys to me, Yahweh, jalike dey one sacrifice dat he lif up in front me.
\v 14 Az how you goin make da Levi guys spesho fo me. Dey goin be diffren den da odda Israel peopo. Da Levi guys goin be mines.
\p
\v 15 “Afta you make da Levi guys spesho fo me, so dey can come in front me, an give dem to me jalike dey one sacrifice dat da pries guys lif up in front me, den dey goin come fo work inside da Tent Wea Da Peopo Meet Me.
\v 16 Dey da ones you give me all da way from da Israel guys. I take da Levi guys jalike dey all mines, fo I no take da firs boy dat born from ery Israel wahine fo come mines.
\v 17 Ery firs boy dat born from da Israel ohana, no matta dey one guy o one animal, dey mines. Dat time wen I wen kill all da firs boys dat born from da Egypt peopo, I make da firs boys dat born from da Israel peopo, spesho fo me.
\v 18 Dass how come I stay take da Levi ohana guys, an not da firs boy dat born from ery Israel family.
\v 19 From all da Israel peopo, I stay give da Levi ohana guys, jalike one present fo Aaron an his boys, so da Levi guys can work inside da Tent Wea Da Peopo Meet Me, so da odda Israel peopo no need work dea. Dey goin do dea work fo bring da Israel peopo da same side wit me. Dass how, no mo bad kine sick goin hit da odda Israel peopo if dey go too nea da Place Dat Stay Spesho Fo Me.”
\p
\v 20 So Moses, Aaron, an all da Israel peopo wen make to da Levi ohana guys jalike how Yahweh tell Moses fo dem do.
\v 21 Da Levi guys make demself spesho fo Yahweh so dey can come in front him, an wash dea clotheses. Den Aaron give dem to Yahweh, jalike dey az one sacrifice he lif up in front Yahweh, fo bring dem da same side wit Yahweh an make dem come spesho fo him.
\v 22 From dat time, da Levi guys come work aroun da Tent Wea Da Peopo Meet Yahweh. Aaron an his boys stay in charge a dem. Dey make to da Levi guys jalike how Yahweh wen tell Moses fo dem do.
\p
\v 23 One nodda ting Yahweh tell Moses,
\v 24 “Dis da rule fo all da Levi ohana: Guys twenty-five years ol o mo goin start work aroun da Tent Wea Da Peopo Meet Me.
\v 25 But wen dey make fifty year ol, dey goin pau do dat work, an no need work fo da Tent no moa.
\v 26 Dey can help dea bruddas an do security guard kine work fo da Tent Wea Da Peopo Meet Me, but dey no goin be da main guys fo do da regula kine work wit da sacrifices. So az goin be how you goin give da Levi guys dea work.”
\c 9
\s Da Passova
\r (John 19:36)
\p
\v 1 Da firs month in da year numba two afta da Israel peopo come outa Egypt, wen dey stay inside da boonies in Sinai, Yahweh talk to Moses an tell um dis:
\v 2 “Tell da Israel peopo fo make da spesho religious time, da Passova, wen da time come.
\v 3 Make um da right time, afta da sun go down an befo come dark, on day numba fourteen dis month. Do eryting jalike I wen tell you gotta do um, an jalike da Rules tell.”
\p
\v 4 So Moses tell da Israel peopo fo make da spesho religious time, da Passova.
\v 5 Dey make um inside da boonies aroun Mount Sinai, afta da sun go down an befo come dark time, on da month numba one, day numba fourteen. Da Israel peopo wen do eryting jalike Yahweh tell Moses.
\p
\v 6 But get some a da peopo dat no can make da Passova sacrifice dat day. Dey no can go in front Yahweh, cuz dey wen touch one mahke body. So dat same day dey go by Moses an Aaron.
\v 7 Dey tell Moses, “Us guys come hea cuz we no can go in front God. We wen touch one mahke body. But how come da Rules no can let us guys go in front Yahweh fo make da sacrifice, da right time wit da odda Israel peopo?”
\p
\v 8 Moses tell dem, “Wait till I find out wat Yahweh tell me, wat you guys gotta do.”
\p
\v 9 Den Yahweh tell Moses
\v 10 fo tell da Israel peopo: “Wen some a you guys no can come in front me cuz you wen touch one mahke body, o you guys wen go one far place, you o da peopo dat goin come from you bumbye, still yet can make da Passova sacrifice fo me.
\v 11 You guys goin make um da month numba two, on day numba fourteen, afta da sun go down an befo come dark time. You guys goin eat da bebe sheep, an da bread dat no mo yeast, an da bitta herbs.
\v 12 You guys betta not leave anyting back till da morning time, o broke any a da bones. Wen you guys make da Passova, you guys gotta do eryting God tell you fo do.
\v 13 But if get one guy dat can come in front me, an he no go anodda place, he ony no like come make da spesho religious time, da Passova, you guys gotta cut him off from his peopo, cuz he no make da sacrifice fo me da right time. Dat guy goin get da blame fo da bad ting he wen do.
\p
\v 14 “But if get one guy from odda place dat like make da Passova sacrifice fo me wit you guys, wen he do um he gotta do all da tings I wen tell dat peopo gotta do, an all da Rules. You guys gotta stick wit da same rules fo da Israel guys an da guys from odda place.”
\s Da Cloud Ova Da Tent
\p
\v 15 Da day dey put up da Tent Fo Rememba Da Deal Wit God, da cloud stay ova da Tent an cover um. From da time stay litto bit dark till da nex morning, da cloud ova da Tent look jalike fire.
\v 16 Az how wen stay all da time. Da cloud cover da Tent, an nite time look jalike fire.
\v 17 Ery time da cloud go up from da Tent, da Israel peopo start fo follow. An ery place da cloud stay stop, dass wea da Israel peopo make camp.
\v 18 Wen Yahweh tell da Israel peopo fo go, dey go. An wen he tell dem, dey stop, make camp. All da time da cloud stay ova da Tent, da Israel peopo stay inside da camp.
\v 19 Wen da cloud stay ova da Tent long time, da Israel peopo no start fo go. Dey lissen Yahweh.
\v 20 Some times, da cloud stay ova da Tent ony two-three day. Az how wen Yahweh tell um fo stop, dey make camp. An den wen he tell um, dey start fo go.
\v 21 An get odda times too, da cloud stay ony from wen litto bit dark time till morning time. Den da cloud go up morning time, an dey start fo go. No matta day time o nite time, wen da cloud go up, da peopo start fo go.
\v 22 No matta da cloud stay ova da Tent fo two days, o one month, o one year, dass how long da Israel peopo stay wea dey make camp, an no leave dea. But wen da cloud go up, den dey start fo go.
\v 23 Wen Yahweh tell um, dey make camp, an wen he tell um, dey start fo go. Dey lissen wat Yahweh tell um, an dey do wat Yahweh tell Moses fo tell dem wat fo do.
\c 10
\s Da Silva Horns
\p
\v 1 Yahweh tell Moses:
\v 2 “Make two silva horns from da kine silva dey poun wit da hamma. Dey goin be fo you call da peopo togedda, an fo tell da diffren ohanas wen fo leave da camp.
\v 3 Wen da pries guys blow da two horns same time, dat mean, all da peopo goin come togedda in front you outside da place fo go inside da Tent Wea Da Peopo Meet Me.
\v 4 If ony one horn stay blow, dat mean, ony da leada guys in charge a da Israel ohanas, goin come togedda in front you.
\v 5 Wen you guys hear three short blow from one horn, da ohanas dat make dea camp da east side goin start fo go.
\v 6 Wen dey blow da nex three short blow from da horn, da camps da south side goin start fo go. Da noise from da horn goin tell dem wen fo start fo go.
\v 7 Fo tell da peopo fo come togedda, blow da horns, but not wit da same kine noise, make um long time.
\p
\v 8 “Aaron boys, da pries guys, dey goin blow da horns. Dis goin be dea kuleana, an dey goin do um all da time.
\v 9 Wen you guys go fight inside yoa own land, agains da guys dat give you guys presha, blow three short time wit da horns. Den me, yoa God Yahweh, goin rememba you guys, an get you guys outa da way from da guys dat stay agains you.
\v 10 An wen you guys stay real good inside, wen you guys make da spesho religious times, an da New Moon spesho times, you guys goin blow um long time wit da horns ova yoa sacrifices dat you burn up, an da sacrifices fo show dat me an you stay okay. Dass how da trumpets goin make me rememba you guys. Cuz me, Yahweh, I yoa God.”
\s Da Israel Peopo Leave Sinai
\p
\v 11 In da year numba two, month numba two, day numba twenty, da cloud wen go up from da Tent Fo Rememba Da Deal.
\v 12 Dass wen da Israel peopo start fo go out from da Sinai Boonies, an go from dis place to dat place till da cloud come down inside da Paran Boonies.
\v 13 Az was da firs time dey go out. Dey go jalike Yahweh tell Moses.
\p
\v 14 Da ohana fo da Judah camp go firs, jalike one army unda dea flag. Amminadab boy Nashon stay in charge a dem.
\v 15 Zuar boy Netanel stay in charge a da Issakar ohana.
\v 16 An Helon boy Eliab stay in charge a da Zebulun ohana.
\p
\v 17 Den da pries guys take down da Tent, an da Gershon an Merari ohana guys dat carry um, go out afta dem.
\p
\v 18 Da Reuben ohana go nex, jalike one army unda dea flag. Shedeur boy Elizur stay in charge a dem.
\v 19 Shelumiel Zurishaddai boy stay in charge da Simeon ohana.
\v 20 An Deuel boy Elisaf stay in charge a da Gad ohana.
\v 21 Den da da Levi guys dat come from Kohat go out, carrying da tings dat stay spesho fo God from inside da Tent. Da Gershon an Merari ohana guys suppose to put up da Tent befo da Kohat ohana guys reach da place.
\p
\v 22 Da Ephraim ohana come nex, jalike one army unda dea flag. Ammihud boy Elishama stay in charge a dem.
\v 23 Pedahzur boy Gamaliel stay in charge a da Manasseh ohana.
\v 24 An Gideoni boy Abidan stay in charge a da Benjamin ohana.
\p
\v 25 Da las ones fo leave, dat stay ready fo fight if somebody catch um up, da Dan ohana go out, jalike one army unda dea flag. Ammishaddai boy Ahiezer stay in charge a dem.
\v 26 Ocran boy Pagiel stay in charge a da Asher ohana.
\v 27 An Enan boy Ahira stay in charge a da Naftali ohana.
\v 28 Dass how da Israel ohanas go out, jalike dey one army, one afta da odda.
\p
\v 29 One time, Moses tell Reuel boy Hobab (Reuel from Midian, Moses fadda in law), “We going da place Yahweh wen tell us bout, wen he tell, ‘I goin give you dat land.’ Come wit us, an we goin do good tings fo you. Cuz Yahweh wen make promise he goin do good kine stuff fo us Israel guys.”
\p
\v 30 Hobab tell um, “No, I no like go. I like go back my own land an peopo, az why.”
\p
\v 31 But Moses tell um, “Please, no go way from us. Az cuz you know da place wea we gotta make camp inside da boonies. You goin be jalike da eyes fo us guys.
\v 32 If you come wit us, we goin share wit you, all da good kine stuff Yahweh goin give us.”
\p
\v 33 So dey all leave da mountain wea Yahweh stay, an go fo three days. Fo dose three days, da Box Fo Rememba Da Deal Wit Yahweh, dat da pries guys stay carry, go in front dem fo show dem wea dey can res.
\v 34 Ery day, day time, da cloud from Yahweh stay ova dem wen dey move camp.
\p
\v 35 Weneva da pries guys pick up da Box fo carry, Moses tell,
\q
“Go fo broke, Yahweh!
\q2 I like fo da peopo dat stay agains you, run away all ova da place.
\q2 I like fo da ones dat hate you, run away from in front you!”
\p
\v 36 An weneva da pries guys put down da Box fo res, Moses tell,
\q
“Come back, Yahweh,
\q2 By da plenny tousand Israel peopo ova hea!”
\c 11
\s Fire From Yahweh
\p
\v 1 Da peopo start fo grumble bout da hard time dey stay get, an Yahweh hear dem. Wen he hear dem, he come real huhu. Den fire from Yahweh burn wea dey stay, an burn up some stuff aroun da outside a da camp.
\v 2 Da peopo yell to Moses fo help um. He pray to Yahweh, an Yahweh pio da fire.
\v 3 So dey call dat place ‘Taberah’, dat mean ‘Da Place Dat Wen Burn,’ cuz fire from Yahweh wen burn wea dey stay.
\s Quail Birds From Yahweh
\r (Songs fo God 106:13-15)
\p
\v 4 Da guys dat not Jews dat come outa Egypt wit dem start fo really like eat odda kine food. So one mo time da Israel peopo start fo cry, an tell, “If ony somebody give us guys meat fo eat!
\v 5 We rememba da fish we wen eat inside Egypt, an us no need pay fo um! An da cucumbers, da wattamelons, da skinny flat kine onions, da regula kine onions, an da garlic!
\v 6 But now oua throat all dry up, an we no feel like eat dis kine manna stuff!”
\p
\v 7 (Dis manna, was jalike da coriander seed an look jalike da gum resin.
\v 8 Da peopo go aroun pick um up. Den dey grind um wit two stone, o poun um inside one mortar. Dey cook um inside one pot, o make small breads from um. Taste good, jalike someting you make wit olive oil.
\v 9 Wen da dew come on top da camp nite time, da manna come down same time too.)
\p
\v 10 Moses hear da peopo inside ery family crying inside by da door fo dea tents. Yahweh come real huhu, an da way Moses see um, az was real bad.
\v 11 He aks Yahweh, “How come you make dis bad kine ting happen to me, aah? Eh! I ony yoa worka guy, you know! How come you put dis kine trouble a all dese peopo on top me?! You no like me, o wat?! So you make ony me stay in charge a all dese peopo!
\v 12 No was me wen born all dese peopo! Dey not my kids! How come you tell me fo carry dem inside my arms, jalike one mudda carry da bebe wen she feeding um?! An take dem inside da land dat you wen make strong promise to dea ancestas fo give dem?!
\v 13 Wea I goin get da meat fo dem?! No mo place wea I can get meat fo all dese peopo! Dey stay cry an tell me, ‘Give us guys meat fo eat!’
\v 14 I no can carry all dese peopo by myself! Dis job, too plenny fo me!
\v 15 If dis how you goin make to me, den mo betta kill me right now, if you stay good inside bout me. Cuz I no like see da bad tings dat goin happen to me cuz a wat you make me do!”
\p
\v 16 Yahweh tell Moses, “Bring togedda by me, seventy a da older leadas from da Israel peopo -- guys dat you know stay leadas fo da peopo, an dat can write wat happen. Take dem by da Tent Wea Da Peopo Meet Me, so dey goin stand dea wit you.
\v 17 I goin come down an talk to you ova dea, an I goin take some a my Spirit dat stay in charge a you, an make dat Spirit stay in charge a dem too. An all dis heavy kine kuleana bout da peopo, da leada guys goin help you carry um, so you no need do um one man.
\p
\v 18 “Tell da peopo, ‘You guys go make yoaself spesho fo God an get ready fo tomorrow. Cuz tomorrow, you guys goin eat meat! Yahweh wen hear you guys wen you guys stay crying, “We like somebody give us guys meat fo eat! Us guys was mo betta inside Egypt!” Yahweh, he goin give you guys meat, an you guys goin eat um!
\v 19 You guys no goin eat um fo ony one day, o two days, o five days, ten days, o twenny days.
\v 20 But you guys goin eat um fo one whole month -- till come outa yoa nose, an you guys goin hate um! Az cuz you guys no like me, Yahweh, dat stay right hea wit you guys! Cuz you guys stay cry in front me an tell, “How come we eva go way from Egypt?!”-’-”
\p
\v 21 But Moses tell Yahweh, “I stay hea wit 600,000 infantry guys! But you, you tell, ‘I goin give dem meat fo eat fo one whole month!’
\v 22 You tink, goin get nuff fo dem even if you kill uku plenny sheeps, goats, an cows fo dem, o wat?! You tink goin get nuff if somebody go catch all da fishes inside da sea fo dem, o wat?! No way!”
\p
\v 23 Yahweh tell Moses, “Wot?! I Yahweh, an you tink I no mo nuff powa fo do dat?! Now you goin see if wat I wen tell goin happen fo you, o not!”
\p
\v 24 So Moses go outside an tell da peopo wat Yahweh wen tell him. He bring togedda seventy a dea older leadas, an tell um fo stand aroun da Tent.
\v 25 Den Yahweh come down inside da cloud an talk to Moses. An he take some a da Spirit dat stay in charge a Moses, an make da Spirit take charge a da seventy older leada guys. Wen da Spirit take charge a dem, dey start fo talk fo God, but dass da ony time dey do um.
\p
\v 26 Get two odda guys name Eldad an Medad, dey wen stay inside da camp. Dea names stay on da lis, but dey neva go da Tent. Still yet, da Spirit take charge a dem too, an dey wen talk fo God ova dea inside da camp.
\v 27 One young guy run go tell Moses, “Eldad an Medad stay talking fo God inside da camp!”
\p
\v 28 Nun boy Joshua, dat wen help Moses from da time he stay young, tell, “Moses, my boss, make dem stop!”
\p
\v 29 Moses tell him, “You like go fo broke fo me, yeah? I like if all Yahweh peopo wen get his Spirit in charge a dem, an dey talk fo him!”
\v 30 Den Moses an da older leada guys fo da Israel peopo go back inside da camp.
\p
\v 31 Den one wind from Yahweh start fo blow, an push quail birds in away from da sea. Da wind bring um down all aroun da camp, an get bout three feet a dem all ova da groun, to wea you can walk one day to da nort, south, east, an west.
\v 32 Dat day, an all nite an da nex day, da peopo go out bring in da quail. Erybody get ten donkey load o moa. Den dey spread um all ova da camp fo dry.
\v 33 But wen da meat still stay inside dea mout, an befo da quail birds pau, Yahweh come real huhu wit da peopo, an he hit um wit one real bad sick.
\v 34 Az why dey call dat place ‘Kibrot Hatta`avah’, Da Graves Fo Da Greedy Guys, cuz dass wea dey bury da peopo dat real greedy fo odda kine food.
\p
\v 35 From Kibrot Hatta`avah da peopo go Hazerot an stay dea.
\c 12
\s Miriam An Aaron Stand Agains Moses
\r (Hebrews 3:2,5)
\p
\v 1 Miriam an Aaron start fo talk agains Moses, cuz a da wahine he wen marry from Sudan. Cuz dass wat he wen do.
\v 2 Dey aks, “Wot! You guys tink Yahweh can talk ony thru Moses? You guys no tink Yahweh can talk thru us guys too?” An Yahweh hear all wat dey say.
\p
\v 3 (You gotta know dat dis Moses guy erytime put himself last, mo den all da odda peopo on top da earth.)
\p
\v 4 Right den an dea Yahweh tell Moses, Aaron, an Miriam, “Come out go by da Tent Wea Da Peopo Meet Me, all three you guys.” So da three a dem go out by him.
\v 5 Den Yahweh come down inside one cloud dat go from da groun up to da sky. He stand by da place wea peopo go inside da Tent, an call “Aaron! Miriam!” Dose two step out.
\v 6 He tell,
\q “Lissen wat I tell!
\q2 ‘If get one a you guys
\q2 Dat talk to yoa peopo fo me, Yahweh,
\q Da way I make him know az me,
\q2 I make him see someting.
\q2 I talk to him in his dreams.
\q
\v 7 But az not how I talk wit my worka guy Moses.
\q2 From all my peopo, he da ony one I know I can trus.
\q
\v 8 Wit him, I can talk face to face.
\q2 I talk so he know wat I mean.
\q I no hide wat I tell, not wit da kine riddle talk.
\q2 He know how I look, me, Yahweh.
\q So den! How come you guys not scared
\q2 Fo talk agains my worka guy Moses?!”
\p
\v 9 Yahweh come real huhu wit Aaron an Miriam, an he go way.
\p
\v 10 Wen da cloud go up from ova da Tent, you know wat?! Miriam stand dea. Her get da kine sick all ova da skin, da kine odda peopo can catch, all white like da snow. Aaron turn to her, an see dat she get lepa.
\v 11 He tell Moses, “Please, boss, no stay nuha agains us guys cuz a dis bad ting we wen do, jus cuz us stupid!
\v 12 No let her stay jalike one mahke bebe dat jus born from inside da mudda, wit da kine skin dass ony half on top um!”
\v 13 So Moses yell to Yahweh fo help, “Please, God, make her come good!”
\p
\v 14 Yahweh tell Moses, “If her fadda wen spit in her face, den she wen come shame fo seven days. Kay den, make her stay outside da camp seven days. Afta dat you can bring her back inside.”
\v 15 So Miriam gotta stay outside da camp seven days. Da peopo no can go move till dey bring her back.
\p
\v 16 Afta dat, da peopo leave Hazerot, an make camp inside da Paran Boonies.
\c 13
\s Spies To Canaan
\p
\v 1 Yahweh tell Moses,
\v 2 “Send some guys fo go find out wat get inside da Canaan land. I stay ready fo give dat land to da Israel peopo. Ery guy you send gotta be da leada fo one big ohana.”
\p
\v 3 So jalike Yahweh tell him, Moses send dem out from da Paran Boonies. All a da guys stay leadas fo da Israel peopo.
\v 4 Dis dea names:
\q from da Reuben ohana, Shammua, Zaccur boy;
\q
\v 5 from da Simeon ohana, Shafat, Hori boy;
\q
\v 6 from da Judah ohana, Caleb, Jefunneh boy;
\q
\v 7 from da Issakar ohana, Igal, Joseph boy;
\q
\v 8 from da Ephraim ohana, Hoshea, Nun boy;
\q
\v 9 from da Benjamin ohana, Palti, Rafu boy;
\q
\v 10 from da Zebulun ohana, Gaddiel, Sodi boy;
\q
\v 11 from da Joseph ohana, dass da Manasseh ohana, Gaddi, Susi boy;
\q
\v 12 from da Dan ohana, Ammiel, Gemalli boy;
\q
\v 13 from da Asher ohana, Setur, Michael boy;
\q
\v 14 from da Naftali ohana, Nahbi, Vofsi boy;
\q
\v 15 from da Gad ohana, Geuel, Maki boy.
\p
\v 16 Dese da names a da guys Moses send fo find out wat get inside da land. (Moses give Hoshea, Nun boy, da name Joshua.)
\p
\v 17 Wen Moses send dem fo find out wat get all ova da Canaan land, he tell, “Go up thru da Negev Boonies, den go inside da hill land.
\v 18 Find out wat get inside da land. Da peopo dat live dea, dey stay strong, o dey weak? Get plenny a dem, o not?
\v 19 Wat kine land dey live in dea? Good kine, o bad? Wat kine towns? Dey get strong strong wall, o no mo wall?
\v 20 Wat kine dirt? Da kine can grow plenny stuff o not? Get trees o not? Try bring back some fruits from da land. (Was da time fo da firs ripe grapes.)
\p
\v 21 So dey go up an look all ova da land, from da Zin Boonies sout side, all da way to Rehob nort side, wea you can go Lebo Hamat side.
\v 22 Dey go up thru da Negev, an come Hebron town, wea Ahiman, Sheshai, an Talmai live, dat come from Anak. (Da Anak ohana guys wen build Hebron seven years befo somebody wen build Zoan town Egypt side.)
\v 23 Wen da guys dat wen go fo look da place come by da Eshcol Stream, dey cut off one branch dat get one bunch grapes. Need two a dem fo carry da bunch on top one pole, wit some pomgrams an figs too.
\v 24 Dey call dat place da Eshcol Stream, cuz a da big bunch grapes da Israel guys cut off ova dea an bring um back.
\v 25 Afta forty days dey look ova da land, an dey come back.
\s Dey Tell Wat Dey Wen See
\p
\v 26 Dey come back by Moses an Aaron, an all da Israel peopo, dat stay Kadesh town inside da Paran Boonies. Ova dea dey tell da peopo eryting dey see, an show dem all da fruit from da land.
\v 27 Dey tell Moses dis: “We wen go inside da land wea you send us. Fo shua, ery place ova dea get plenny milk an honey. Hea, some fruits from ova dea.
\v 28 But you know wat?! Da peopo dat live on top dat land, dey stay real strong! Da towns stay big an get strong wall. We even see some Anak ohana guys ova dea.
\v 29 Da Amalek peopo live inside da Negev. Da Het peopo, da Jebus peopo, an da Amor peopo live up inside da hill part. Da Canaan peopo live nea da sea an da Jordan River.”
\p
\v 30 Den Caleb tell da peopo fo shut up awready in front Moses, an he tell dem, “Mo betta us guys gotta go up dea an take ova da land, cuz we can do um fo shua!”
\p
\v 31 But da guys dat wen go up wit him tell, “Us no can go agains dose peopo! Dey mo strong den us!”
\v 32 An dey tell da Israel peopo all bad kine stuff bout da land dey wen look ova. Dey tell, “Da land us guys wen go fo look, az one land goin eat up da peopo dat stay dea. All da peopo we see ova dea, stay real big.
\v 33 We see da Nefil peopo ova dea. (Da Anak peopo come from da Nefil peopo, you know.) Wen we look at dem guys, us guys look small, jalike grasshoppas. An az how us guys wen look to dem too.”
\c 14
\s Da Peopo Go Agains Moses
\r (1 Corint 10:5)
\p
\v 1 All da Israel peopo yell real loud, an dey cry plenny dat nite.
\v 2 All da Israel peopo grumble agains Moses an Aaron. Dey come togedda an tell um, “If ony us wen mahke Egypt side! O ova hea, inside dese boonies!
\v 3 Why Yahweh goin bring us inside dat land, so we goin get kill wit swords, o wat?! Oua wifes an oua kids, goin come prisonas! Mo betta us go back Egypt side den!”
\v 4 Dey tell each odda, “We gotta pick one leada guy an go back Egypt side!”
\p
\v 5 Den Moses an Aaron go down wit dea face on top da groun fo pray in front all da Israel peopo dat wen come togedda wit dem.
\v 6 Joshua, Nun boy, an Caleb, Jefunneh boy, from da spy guys dat wen go look da land wit da oddas, dey broke dea clotheses fo show da peopo az bad, wat dey stay tinking.
\v 7 Dey tell all da Israel peopo, “Da land we wen go thru fo check um out, stay real good.
\v 8 If Yahweh stay good inside bout us guys, he goin take us inside dat land, wea ery place get plenny milk an honey, an he goin give um to us guys.
\v 9 But eh! No go agains Yahweh! An no scared da peopo inside da land, you guys! Cuz us guys goin win ova dem. Yahweh take away da shadow dat proteck dem awready, but he stay wit us guys. No scared dem!
\v 10 All da peopo talk bout killing Joshua an Caleb wit stones. But den, Yahweh make all da Israel peopo see how awesome him, ova dea by da Tent Wea Da Peopo Meet God.
\p
\v 11 Yahweh tell Moses, “How long dese peopo goin make to me jalike I no good? How long dey no goin trus me, no matta I do all kine awesome stuff in front dem fo show dem wat kine god me?
\v 12 I goin wipe dem out wit bad kine sick an take away dea rights fo get da Canaan land dat I was goin give um. Den I goin make you come da fadda fo one big peopo, mo strong den dem.”
\p
\v 13 Moses tell Yahweh, “No, no do dat! If da Egypt peopo hear bout dis, cuz dey know you wen use yoa power fo bring dis peopo up from dea land,
\v 14 den dey goin tell da peopo inside da Canaan land bout um. Dose peopo awready hear bout you, Yahweh. Dey hear you stay with dese Israel peopo. Dey hear dat dey can see you, Yahweh, wit dea own eye ery time yoa cloud stay ova dem, an wen you go in front dem inside one cloud dat go from da groun to da sky day time, an nite time one fire dat go from da groun to da sky.
\v 15 If you kill all dese peopo one time, da odda peopos dat wen hear dis stuff bout you goin tell,
\v 16 ‘Gotta be, dat Yahweh no can bring dese peopo inside da land he wen make strong promise fo give dem, so he kill dem inside da boonies.’
\p
\v 17 “Now, I like you show how strong you, jalike you wen tell:
\v 18 ‘Yahweh slow fo get mad. He stay plenny tight wit his peopo. He let peopo go hemo dea shame fo wen dey do wrong tings an go agains him an do bad tings. Still yet, if anybody need punish, he punish um. An if dea kids do same ting, he punish dem too, an same ting fo dea grankids, an even dea great-grankids.’ Dass wat you wen tell.
\v 19 Cuz you get plenny love an aloha, let go dese peopo fo dis bad kine stuff, jalike you wen let dem go from da time dey leave Egypt till now.”
\p
\v 20 Yahweh tell him, “Kay den. I wen let dem go, jalike you aks me fo do.
\v 21 But fo shua no foget dis: I Yahweh, an I stay alive, an fo shua I awesome, an I fill up da whole earth!
\v 22 An cuz az how I stay, I tell dis: Dese peopo wen see how awesome me. Dey see da awesome stuff I wen do inside Egypt an inside da boonies. An still, dey no lissen me, an dey tes me ten times!
\v 23 An cuz dey do dat, no mo nobody from dem goin eva see da land I wen make strong promise fo give dea ancesta guys. No mo nobody dat make me jalike I no good, eva goin see um!
\v 24 But cuz my worka guy Caleb stay diffren inside, an wen stick wit me all da way, I goin bring him inside da land wea he wen go, an his kids goin get dat land.
\v 25 Cuz da Amalek peopo an da Canaan peopo live inside da valleys, turn back aroun tomorrow, an go back inside da boonies by da road dat go by da Red Sea!”
\p
\v 26 Yahweh tell Moses an Aaron,
\v 27 “How long moa, all dese bad kine peopo goin grumble agains me?! I hear all da stuff da Israel peopo tell wen dey grumble an poin finga me.
\v 28 So tell dem, ‘Yahweh tell, Fo shua I stay alive. An fo shua I goin make to you guys jalike I stay hear you guys say:
\v 29 Yoa bodies goin fall down inside dese boonies an mahke -- all you guys dat twenty years ol o moa, da ones dey wen count wen dey count da census, an dat wen grumble agains me.
\v 30 No mo nobody from you guys dat stay grumble goin go inside da land. No matta dat I wen put up my hand an make strong promise fo make dat yoa home. Ony Jefunneh boy Caleb, an Nun boy Joshua, goin go inside dea.
\v 31 You guys wen say dat yoa kids goin come prisonas. But I goin bring yoa kids inside dat land, an dey goin stay good inside bout um, no matta you guys no like take da land.
\v 32 But you guys -- yoa mahkebodies goin fall down inside da boonies ova hea.
\v 33 Yoa kids goin take care sheeps ova hea inside da boonies fo forty years. Dass how long you guys goin suffa, cuz you guys fool aroun ova an ova wit odda gods, till da las bodies stay inside da boonies.
\v 34 Forty years -- az one year fo ery day you guys wen look ova da land. Dass how long you guys goin suffa fo da bad kine stuff you wen do. Dass how you guys goin find out how stay, wen I stay agains you.
\v 35 Dis wat I Yahweh wen tell. Fo shua I goin do all dis stuff to all dose bad kine peopo dat come togedda agains me. You guys goin finish yoa life inside dese boonies. Ova hea, dass wea you goin mahke!”
\p
\v 36 An da guys Moses wen send fo look ova da land, wen dey come back, dey tell bad kine stuff bout da land an make all da peopo grumble agains him --
\v 37 dose guys dat tell bad kine stuff bout da land, dey fall down mahke in front Yahweh from one bad kine sick.
\v 38 From all da guys dat wen go look ova da land, ony Nun boy Joshua an Jefunneh boy Caleb stay alive.
\p
\v 39 Wen Moses tell all da Israel peopo bout dat, dey come real sore inside.
\v 40 Early da nex morning dey go up da high hill land. Dey tell, “Us was wrong. We stay ready fo go up da place Yahweh wen tell us fo go.”
\p
\v 41 But Moses tell, “How come you guys going wea Yahweh no tell you fo go?! Dis no goin come out good!
\v 42 No go up dea, cuz Yahweh no stay wit you guys! Da guys dat stay agains you guys, goin win ova you!
\v 43 Cuz da Amalek peopo an da Canaan peopo goin face you guys ova dea. Cuz you guys turn aroun an no follow Yahweh, he no goin stay wit you guys, an you guys goin get kill wit swords!”
\p
\v 44 But da Israel guys tink dey can handle. Dey still yet go up da high hill land. But Moses an da Box Fo Rememba Da Deal Wit Yahweh no go outa da camp wit dem.
\v 45 Den da Amalek guys an da Canaan guys dat live inside da da hills go down attack da Israel guys, an bus um up all da way to Hormah.
\c 15
\s Da Odda Sacrifices
\p
\v 1 Yahweh tell Moses:
\v 2 Tell da Israel peopo dis: “You guys go inside da land I stay give you guys fo live ova dea.
\v 3 Den you guys goin give me, Yahweh, sacrifices you guys make wit fire, from cows o sheeps o goats. Az fo one nice smell dat make me stay good inside -- da sacrifices you burn up, o wen you guys make one spesho strong promise, o give one sacrifice jus cuz you like give um, o make one sacrifice fo one spesho religious time.
\v 4 Den da guy dat bring da sacrifice goin give me one wheat o barley sacrifice too: two quart fancy kine flour mix wit one quart olive oil.
\v 5 Wit ery bebe sheep you bring fo da burn up kine sacrifice, give one quart wine fo da drink sacrifice.
\p
\v 6 “Wit one boy kine sheep, you give one wheat o barley sacrifice wit three quart fancy kine flour mix wit two an one half pint olive oil.
\v 7 An give two an one half pint wine fo one drink sacrifice. Give um az fo make one nice smell fo me, Yahweh.
\p
\v 8 “Wen you make ready one young boy cow fo da burn up kine sacrifice o odda sacrifice cuz you make one spesho strong promise, o fo show dat you an me, Yahweh, stay okay wit each odda,
\v 9 den bring wit da young boy cow one wheat o barley sacrifice wit five quart fancy kine flour, mix wit two quart olive oil,
\v 10 an bring two quart wine fo make one drink sacrifice. Az goin be one sacrifice you make wit fire, an az fo one nice smell fo me, Yahweh.
\v 11 Ery boy kine cow, boy kine sheep, bebe sheep, o young goat, you goin make um ready lidat.
\v 12 Do um fo all a da animals you guys make ready fo one sacrifice.
\p
\v 13 “Erybody dat wen born from da Israel ohana gotta do dis stuff lidat fo bring one sacrifice dey make wit fire fo make az one nice smell fo me, Yahweh.
\v 14 An fo all da peopo dat goin born afta dat, weneva get one guy from odda place dat not from da Israel ohana dat stay live wit you guys, o odda guy dat stay live wit you guys, wen dey make one burn up kine sacrifice dat make one nice smell fo me, dey gotta make um jalike you guys make um.
\v 15 Da peopo from odda place dat stay live wit you guys, goin get da same rules you guys get. Az how dey goin do um all da time. You guys an da peopo from odda place goin be da same in front Yahweh.
\v 16 Da rules goin be da same fo you guys an fo dem.”
\p
\v 17 Yahweh tell Moses:
\v 18 Tell da Israel peopo dis: “Wen you guys go inside da land wea I stay take you guys,
\v 19 an wen you guys eat bread from wat stay grow on top da land, give one piece fo one sacrifice fo me, Yahweh.
\v 20 Give one bread from da firs wheat o barley you guys grind up. Give um jalike you give da firs wheat o barley dat you guys shake um out from da junk kine stuff.
\v 21 You guys, an all da peopo dat goin born afta dat, goin give dis kine sacrifice to me, Yahweh, from da firs wheat o barley you guys grind up.
\s Da Sacrifice Fo Da Bad Kine Stuff Peopo Do Wen Dey Neva Make Plan Fo Do Um
\p
\v 22 “Maybe if one a you guys mess up an no do some a dis kine stuff dat I Yahweh wen tell Moses fo tell you, but you neva make plan befo dat you no was goin do um --
\v 23 I stay talk bout eryting, from da time I, yoa God Yahweh, tell Moses fo tell you guys fo do dese tings, an fo yoa peopo fo do um all da time --
\v 24 But maybe if da peopo donno dat da guy mess up an no do um, an he neva make plan fo go agains me, den all da peopo togedda gotta kill one young boy cow fo make one burn up kine sacrifice, an az one nice smell fo me, Yahweh. An dey goin make da wheat o barley kine sacrifice dat go wit da burn up kine sacrifice, an da drink kine sacrifice, an kill one boy kine goat fo one sacrifice fo somebody do bad ting.
\v 25 Den da pries guy gotta make sacrifice, fo bring all da Israel peopo da same side wit God lidat. Cuz he do dat, God goin hemo dea shame an let um go. Cuz da guy neva make plan fo no do wat Moses tell, an da peopo bring dea sacrifice in front Yahweh cuz somebody wen do bad kine stuff. Dey goin make one sacrifice fo Yahweh wit fire, an one sacrifice fo hemo da shame fo do someting bad.
\v 26 So den God goin let go all da Israel peopo an da peopo from odda place dat stay live wit dem, cuz all da peopo wen get da blame dey neva make plan befo time fo no do wat God tell um fo do.
\p
\v 27 “But if ony one guy do someting bad, an he neva make plan befo time fo do um, he gotta bring one girl kine goat, one year ol, fo make sacrifice fo hemo da shame fo da bad kine stuff he wen do.
\v 28 Da pries guy goin make sacrifice in front Yahweh, fo bring da guy back da same side wit God. Cuz da guy wen do bad kine stuff but he neva make plan fo do um. An God goin let him go an hemo his shame wen he make da sacrifice fo bring him back da same side wit God.
\v 29 Whoeva do someting bad but neva make plan fo do um befo time, no matta dey come from da Israel peopo, o dey from one nodda place, dey all get da same rule.
\p
\v 30 “But whoeva go do bad kine stuff, an no mo shame fo do um, no matta dey from da Israel peopo, o dey from one nodda place, an dat guy talk stink Yahweh, you guys gotta cut dem off from dea peopo.
\v 31 Cuz dat guy ack like wat Yahweh tell no mean notting, an stay broke his rules, you guys gotta cut him off from his peopo fo shua. He get da blame still yet.’
\s Da Guy Dat Stay Broke Da Res Day
\p
\v 32 One time wen da Israel peopo stay inside da boonies, an was da Res Day, dey find one guy dat stay picking up wood fo make fire.
\v 33 Da guys dat find him picking up wood, bring him in front Moses an Aaron an all da peopo.
\v 34 Dey make him stay wit da security guard guys, cuz not clea wat dey suppose to do wit him.
\v 35 Den Yahweh tell Moses, “Da guy gotta mahke. All da peopo gotta throw stones at um, fo kill um outside da camp.”
\v 36 So all da peopo take him outside da camp, fo throw stones at um fo kill um, an he mahke, jalike Yahweh tell Moses.
\s Da Tassels On Top Da Clotheses
\p
\v 37 Yahweh tell Moses:
\v 38[
Tell da Israel peopo dis: “Fo all da peopo dat live now an da ones dat goin born afta, you guys goin put tassel on top da corners a yoa clotheses, wit one blue string on top ery tassel.
\v 39 You guys goin put da tassels so wen you look at dem, you guys no goin foget all da stuff I Yahweh wen tell you guys fo do. Den you guys goin do um, an no go fool aroun fo do all da kine odda stuff yoa hearts an yoa eyes tell you guys fo do.
\v 40 Dass how you guys no goin foget fo lissen all da stuff I tell you guys fo do, an you guys goin come spesho fo me, yoa God.
\v 41 I yoa God Yahweh, dat wen bring you guys outa da Egypt land, fo be yoa God. I yoa God Yahweh!”
\c 16
\s Korah, Dathan, An Abiram
\r (2 Timothy 2:19)
\p
\v 1 Korah, dat come from Izhar az Kohat boy, an Kohat az Levi boy, an some guys from da Reuben ohana, Dathan an Abiram az Eliab boys, an On az Pelet boy, dey all wen make plan togedda.
\v 2 Dey no mo respeck fo Moses, an go agains him. Bout 250 guys from da Israel peopo wen go wit dem. Dey was big name guys dat erybody know from wen all da peopo come togedda.
\v 3 Dey come togedda fo go agains Moses an Aaron. Dey tell Moses an Aaron, “You two guys wen go too far! All da peopo stay spesho fo Yahweh, an he stay wit dem. How come you guys make yoaself mo impawtin den da peopo dat Yahweh bring togedda?!”
\p
\v 4 Wen Moses hear dat, he go down wit his face on top da groun.
\v 5 Den he tell Korah an all da guys wit him, “Morning time, I like fo Yahweh show who stay his guy, an who stay spesho fo him. An he goin tell dat guy he pick fo come nea him.
\v 6 You, Korah, an all da guys dat stick wit you, go do dis: take pans fo carry fire wit you.
\v 7 Tomorrow, put fire inside da pans, put incense on top da fire in front Yahweh. Da guy Yahweh goin pick, he goin be da one dat stay spesho fo Yahweh. You Levi guys, you da ones wen go too far, not me an Aaron!
\p
\v 8 An Moses tell Korah dis too: “Now lissen, you Levi ohana guys.
\v 9 Az nuff fo you guys dat da God fo da Israel peopo wen make you guys diffren den da odda Israel peopo, an bring you guys nea him fo do da work fo his Tent, an stand in front da Israel peopo an work fo dem.
\v 10 He wen bring you an da odda Levi guys nea by him, but now you guys trying fo come pries guys too.
\v 11 You an all da guys dat stay tight wit you come togedda agains Yahweh. An fo Aaron, how come you guys grumble agains him?!”
\p
\v 12 Den Moses tell Dathan an Abiram, Eliab boys, fo come by him. But dey tell, “We no goin come!
\v 13 No nuff you wen bring us guys outa one land dat get plenny milk an honey, fo let us guys mahke ova hea inside da boonies! An now you like make yoaself da boss ova us guys too!
\v 14 Fo shua, you neva bring us guys inside one land dat get plenny milk an honey, an you neva give us land wit fields an grape plants. Now you goin pull out da eyes a dese guys, o wat?! No! We no goin come!”
\p
\v 15 Den Moses come real huhu. He tell Yahweh, “No take da sacrifices dey give you! I neva take even one donkey from dem, an I neva do notting agains dem!”
\p
\v 16 Moses tell Korah, “You an all da guys dat stay tight wit you goin stan in front Yahweh tomorrow -- you, an yoa guys, an Aaron.
\v 17 Ery guy goin take his fire pan, an put incense on top da fire. You guys goin bring um in front Yahweh. Goin get 250 fire pans. You guys an Aaron goin bring yoa fire pans too.”
\v 18 So ery guy take his fire pan, put fire inside um, an put incense on top da fire. Dey stand wit Moses an Aaron, by da place fo go inside da Tent Wea Da Peopo Meet God.
\v 19 Wen Korah bring togedda all his peopo by da place fo go inside da Tent on one side, an Moses an Aaron on da odda side, Yahweh show up in front all da peopo dat come togedda, an he awesome!
\p
\v 20 Yahweh tell Moses an Aaron,
\v 21 “Stan away from all dese peopo, so right now, I goin kill dem!”
\p
\v 22 But Moses an Aaron go down wit dea face on top da groun, an yell, “God, you da God fo da spirits a all da peopo on top da earth! Please no come huhu wit all da peopo wen ony one guy wen do da bad kine ting!”
\p
\v 23 Den Yahweh tell Moses,
\v 24 “Tell all da peopo, ‘Move away from da tents wea Korah, Dathan, an Abiram live.’-”
\p
\v 25 Moses stand up an go by Dathan an Abiram. Da older leadas fo da Israel peopo go follow him.
\v 26 He tell all da peopo, “Move away from da tents wea dese real bad guys live! No touch notting a dea stuff dat dey own! No good Yahweh wipe out you guys too, cuz a all da bad kine stuff dey wen do.”
\v 27 So dey move away from da tents wea Korah, Dathan, an Abiram live. Dathan an Abiram wen come outside stand dea wit dea wifes, kids, an bebes by da door fo dea tents.
\p
\v 28 Den Moses tell, “Dis how you guys goin know dat Yahweh wen send me fo do all dis stuff. I neva tink fo do um myself.
\v 29 If dese guys mahke jalike how odda peopo mahke -- if da same kine tings happen to dem jalike wat happen to odda peopo -- den you guys goin know dat no was Yahweh wen send me.
\v 30 But if Yahweh do someting new, an jalike da earth open da mout, an swallow dem an eryting dey get, so dey go down inside da Mahke Peopo Place wen dey still yet stay alive, den you guys goin know dat dese guys wen show Yahweh dat dey ack like Yahweh no matta to dem.”
\p
\v 31 Wen Moses say dat, right den an dea da groun unda da three guys wen open up,
\v 32 an jalike da earth wen swallow dem, an dea ohanas, an all da Korah guys, an all dea stuffs.
\v 33 Dey go down inside da Mahke Peopo Place wen dey still yet stay alive, wit all dea stuffs. Den da earth cova dem, an dey mahke. Dey stay wipe out from dea peopo.
\v 34 Wen da Korah guys yell, all da Israel peopo aroun dem run away yelling, “Da earth goin swallow us guys too!”
\p
\v 35 Den fire come from Yahweh an burn up da odda 250 guys dat stay burn incense.
\p
\v 36 Yahweh tell Moses,
\v 37 “Tell Eleazar, az Aaron boy da priest guy, fo take da fire pans (cuz dey wen come spesho fo me) outa da stuff dat stay burning still yet, an throw da fire anodda place.
\v 38 Pick up da fire pans dat da guys use dat wen do bad kine stuff, an dey wen mahke cuz a dat. Pound da pans wit hammas fo make big metal sheets fo cova da outside a da altar wit um. Cuz dose guys wen use da fire pans wen dey wen come in front me, Yahweh. Dass why da fire pans come spesho fo me. So put da metal from um on da outside a da altar, fo stay jalike one sign fo da Israel peopo.”
\p
\v 39 So Eleazar da pries guy, go get all da bronze fire pans dat da guys wen use in front God befo God burn um up. An he tell guys fo pound um wit hammas fo make metal sheet fo put um all ova da outside a da altar.
\v 40 Az wat Yahweh tell Moses dat Eleazar gotta do. He do um lidat, so dat da Israel peopo no goin foget, dat ony da guys dat come from Aaron can burn incense in front Yahweh. No odda guys goin do um. If one nodda guy do um dat no come from Aaron, same ting goin happen jalike wat wen happen to Korah an da guys dat wen stick wit him.
\p
\v 41 Da nex day, all da Israel peopo wen grumble agains Moses an Aaron. Dey tell, “You wen kill Yahweh guys!”
\p
\v 42 But wen all da peopo come togedda fo go agains Moses an Aaron, an dey turn fo face da Tent Fo Meet God, right den an dea da cloud wen cova ova da Tent, an Yahweh let da peopo see him, an he awesome.
\v 43 Den Moses an Aaron go in front da Tent Fo Meet God.
\p
\v 44 Yahweh tell Moses,
\v 45 “Go way from all dese peopo, so I can wipe dem all out right now!” But Moses an Aaron go down wit dea face on top da groun.
\p
\v 46 Den Moses tell Aaron, “Take da fire pan you use! Put fire from da altar inside um, an put incense on top da fire! Go quick by all da peopo, fo bring dem da same side wit God! Yahweh no take wat dey do. Da real bad sick from Yahweh, stay start awready!”
\v 47 So Aaron do wat Moses tell um. He run inside da res a all da peopo. Da real bad sick wen start awready. But Aaron put da incense on top da fire in da pan, an do wat he gotta do fo bring da peopo da same side wit God.
\v 48 He stand inside da middo wit da guys dat stay alive on one side, an da mahke guys on da odda side. An da real bad kine sick wen pau.
\v 49 But 14,700 peopo mahke from da sick. An odda guys wen mahke befo cuz a Korah.
\v 50 Den Aaron go back by Moses, by da place fo go inside da Tent Wea Da Peopo Meet God, cuz da sick pau awready.
\c 17
\s Aaron Stick Get Bud
\p
\v 1 Yahweh tell Moses,
\v 2 “Talk to da Israel peopo, an tell dem fo go get twelve walking sticks, one from da leada guy fo ery main ohana. Den, write da name fo ery leada guy on top his stick.
\v 3 On top da stick fo da leada fo da Levi ohana, write Aaron name dea, cuz gotta get one stick fo da main guy fo ery ohana.
\v 4 Put da sticks inside da Tent Wea You Meet Wit Me, Yahweh, in front Da Box Fo Rememba Da Deal, wea I meet wit you.
\v 5 Da stick fo da guy I pick goin grow an get bud. Dass how I goin make da Israel peopo no grumble agains you an Aaron no moa.”
\p
\v 6 So Moses talk to da Israel peopo. Dea leada guys give him dea twelve walking stick, one fo da leada guy fo ery main ohana. An Aaron stick stay dea wit da oddas.
\v 7 Moses wen put all da sticks in front Yahweh inside da Tent Fo Rememba Da Deal Yahweh wen make wit da peopo.
\p
\v 8 Da nex day, Moses go inside da Tent fo Da Box Fo Rememba Da Deal. He see dat Aaron stick, dat stay fo da Levi ohana, wen grow an get not ony sprouts an buds, but even flowas an almond nuts.
\v 9 Den Moses wen bring out all da sticks from in front Yahweh, an show um to all da peopo. Dey look at um, an ery leada guy take his own stick.
\p
\v 10 Yahweh tell Moses, “Put Aaron stick back in front Da Box Fo Rememba Da Deal. Goin stay dea, fo make shua az one sign fo da peopo dat like go agains you. Den dey no goin grumble agains me no moa. Cuz bumbye dey mahke!”
\v 11 Moses do jalike Yahweh tell him fo do.
\p
\v 12 Da Israel peopo tell Moses, “Fo shua, us guys goin mahke! Us all goin come wipe out! All us guys!
\v 13 So anybody even go nea da place wea Yahweh stay, dey goin mahke. Us all goin mahke, o wat?!”
\c 18
\s Wat Da Pries An Levi Guys [Goin / Suppose To] Do
\p
\v 1 Yahweh tell Aaron, “You an yoa boys an yoa Kohat ohana goin get blame if somebody go do someting agains God spesho place an you guys no do notting. An ony you an yoa boys goin get da blame if somebody do someting agains da pries guys an you guys no do notting.
\v 2 So, go bring yoa odda brudda guys too from da Levi ohana fo come by you help you wen you an yoa boys work in front da Tent fo Rememba Da Deal Wit Yahweh.
\v 3 Dey goin do da security guard work fo you an fo da Tent. But dey no can go nea da tings dat stay spesho fo ony me, o go nea da altar. No good dey do dat, cuz you pries guys an dem goin mahke.
\v 4 Dey goin work wit you. Dea kuleana, fo guard da Tent Fo Meet Me, Yahweh. Dey goin do all da work fo da Tent. Nobody dat no come from da Levi ohana goin come nea wea you stay.
\p
\v 5 “You guys goin stay in charge fo take care da place an da altar dat stay spesho fo me. Dat way, I no goin need come huhu wit da Israel peopo again.
\v 6 So now, I da One wen pick da Levi ohana guys from all da Israel peopo. Dass jalike one present I give you pries guys. Dey da ones dat stay spesho fo me, Yahweh. An az dea job, fo do da work fo da Tent Wea Da Peopo Meet Me.
\v 7 Ony you an yoa boys togedda can do da pries kine work -- eryting bout da altar an inside da curtain. Az my present fo you guys, da pries kine work. If anybody dass not yoa ohana go nea da place dat stay spesho fo me, dey gotta mahke.”
\s Da Sacrifices Fo Da Priest An Levi Guys
\p
\v 8 Den Yahweh tell Aaron, “I da One wen put you in charge da presents da peopo give me. I give all da presents da Israel peopo give fo make um come spesho fo me, I give um to you an yoa boys, fo yoa regula share.
\v 9 You goin get yoa share from da sacrifices dat stay spesho fo me, da part dat dey no burn up inside da fire. From all da presents dey bring fo make spesho ony fo me, -- all da wheat o barley sacrifice, an da sacrifice fo hemo da shame fo do bad kine stuff, an da sacrifice dey make cuz dey get blame, dat part stay fo you an yoa boys.
\v 10 Wen you eat um, rememba az all spesho fo me, Yahweh. Ony da men can eat um. You guys gotta know, dat az real spesho fo me.
\p
\v 11 “You get dis too: wateva dey put on da side from da lif up kine sacrifice from da Israel peopo. I give dat fo you an yoa boys an girls fo yoa regula share. Erybody dat live inside yoa house dat stay okay fo come in front me, can eat um.
\p
\v 12 “I give you all da bes olive oil an da bes new wine an wheat an barley dat dey give me, Yahweh, from da firs food dey cut.
\v 13 All da firs food dey cut from da land fo bring fo me, Yahweh, goin be fo you. Erybody inside yoa ohana dat can come in front me, can eat um.
\p
\v 14 “Eryting inside da Israel land dat suppose to be ony fo me, Yahweh, hundred percent, goin stay fo you.
\v 15 Da firs one born from ery wahine an animal dat dey bring by me, Yahweh, dat stay fo you. But you gotta buy back ery firs boy dat born from da peopo, an from da kine animals da peopo not suppose to eat.
\v 16 Wen dey come one month ol, you gotta buy dem back fo da right price. Az five piece silva (20 gerah) dat weigh jalike da silva dey use inside da Place Dat Stay Spesho Fo Me.
\p
\v 17 “But you no can buy back da firs boy kine animal dat born from one cow o sheep o goat. Dey stay spesho ony fo me. Sprinkle dea blood all ova on top da altar, an burn dea fat. Az one sacrifice you make wit fire, az one nice smell fo me, Yahweh.
\v 18 Dea meat stay fo you, even da ches meat from da sacrifice you lif up, an da right thigh.
\v 19 Wateva dey put on da side from da sacrifices da Israel peopo make spesho fo me, Yahweh, I give um to you an yoa boys an girls too fo yoa regula share. Dat, az one spesho deal dat nobody can broke, dat you an yoa kids make in front me, Yahweh, foeva.”
\p
\v 20 Yahweh tell Aaron, “You no goin own notting inside da peopo land fo yoa share. You get me fo yoa share, not land jalike da odda Israel peopo get.
\p
\v 21 “I give da Levi ohana all da ten percent a da stuff da Israel peopo give me. Dass goin be dea property, fo da work da Levi ohana guys do by da Tent Wea Da Peopo Meet Me.
\v 22 Cuz from now, da Israel peopo betta not go too nea da Tent Wea Da Peopo Meet Me no moa. No good dey get blame fo go dea, an dey mahke.
\v 23 Az ony da Levi ohana guys dat goin do da work fo da Tent. Dey goin get blame if somebody go do someting agains da Tent. An da Levi guys dat goin born layta, dass dea kuleana all da time. Dey no goin get land da way da odda Israel peopo get.
\v 24 But I goin give da Levi guys da ten percent dat da Israel peopo give me, Yahweh. Az why I tell dem, ‘You guys no goin get land jalike da odda Israel peopo get.’-”
\p
\v 25 Yahweh tell Moses:
\v 26 Wen you talk to da Levi guys, tell um dis: “Wen you guys get da ten percent from da Israel peopo dat I goin give you guys, fo come yoa property, you gotta give ten percent a dat ten percent, az one present fo me, Yahweh.
\v 27 Da present you give, you goin figga ten percent a da wheat o barley dat da peopo give you from da place wea dey split da wheat o barley from da junk kine stuff, o ten percent a da wine dat dey give you from da place wea dey step da grapes fo make wine.
\v 28 Az how you goin give one present fo me, Yahweh, from all da ten percent you get from da Israel peopo. From dat ten percent, you gotta give my share to Aaron da pries guy.
\v 29 Da stuff you give me, Yahweh, gotta be da bestes part a eryting da peopo give to you, so dat come spesho fo me.”
\p
\v 30 Tell da Levi guys dis too: “Wen you give da bestes part, you can figga da res still goin be from da place fo take out da junks from da wheat o barley o da place wea dey step da grape fo make wine.
\v 31 You an yoa ohanas can eat da odda part wea eva, cuz az yoa pay fo da work you do fo da Tent Wea Da Peopo Meet Me.
\v 32 Wen you give da bestes part, den you no goin get blame wen you eat da res. You no goin make da presents dat stay spesho fo God come pilau, an you no goin mahke.”
\c 19
\s Da Watta Fo Make Peopo So Dey Can Go In Front God
\p
\v 1 Yahweh tell Moses an Aaron:
\v 2 “Dis one a da tings you gotta do, one a da Rules dat I Yahweh make: Tell da Israel peopo fo bring you one young red girl kine cow dat no mo notting wrong wit um, an dat neva get one yoke on top um yet.
\v 3 Give um to Eleazar da pries guy. Da peopo goin take da cow outside da camp an kill um in front Eleazar.
\v 4 Den Eleazar goin take some a da blood on his finga, an sprinkle um seven times wea da front a da Tent Fo Meet Wit Me stay.
\v 5 Wen he stay watching, dey goin burn da cow, da skin, da meat, da blood, an even da kukae in front him.
\v 6 Da pries guy goin take some cedar kine wood, one oregano branch, an dark red wool stuff, an throw um on top da cow dat stay burning.
\v 7 Afta dat, da pries guy gotta wash his clotheses, an den go bafe wit watta. Den he can go inside da camp, but he no can come in front me till da sun go down.
\v 8 Da guy dat burn da cow gotta wash his clotheses an den go bafe wit watta too. An he no can come in front me till da sun go down.
\p
\v 9 “One guy dat stay okay fo come in front me, goin go get all da ashes from da girl kine cow, an put um inside one clean place outside da camp. Da ashes, goin be fo all da Israel peopo fo keep fo use um wit watta, so dat da peopo so can come in front me. Az fo hemo da shame fo da bad kine stuff dey wen do.
\v 10 An da guy dat wen get all da ashes from da girl kine cow, he gotta wash his clotheses too. He no can come in front me till da sun go down. All da Israel peopo an da peopo from odda place dat live wit dem, gotta make lidis all da time.
\p
\v 11 “Wen somebody mahke, whoeva touch da mahke body, dey no can come in front me fo seven days.
\v 12 He gotta make himself come clean wit da watta dat get da ash inside, day numba three, an day numba seven too. Den he can come in front me. But if he no make lidat by day numba three an day numba seven, he no can come in front me.
\v 13 Whoeva touch one mahke body, an no make demself clean wit da watta wit ashes, dey make da Tent fo me, Yahweh, come pilau. You gotta cut dem off from da Israel peopo. Dey no can come in front me, cuz dey neva sprinkle dat watta wit ashes on top dem fo make demself clean. An dey stay pilau still yet.
\p
\v 14 “Dis da rule fo how you gotta make weneva somebody mahke inside one tent. Whoeva go inside da tent, an whoeva stay inside um, dey no can come in front me fo seven days.
\v 15 Ery pot inside da tent dat stay open, wit no mo cova on top um, goin stay pilau too.
\p
\v 16 “Anybody dat stay outside, an dey touch one mahke guy ova dea, no matta somebody wen kill um wit one sword, o dey mahke regula kine, o if somebody touch one bone from one mahke guy, o dey touch one open grave, dey no can come in front me fo seven days.
\p
\v 17 “Wen get somebody dat not clean an dey no can come in front me, take some ashes from da sacrifice da pries guy wen burn fo make peopo come clean so dey can come in front me, an put da ashes inside one bottle, an pour clean watta inside.
\v 18 Den one guy dat stay okay fo come in front me, he gotta take one oregano branch, dip um inside dat watta, an sprinkle da tent, an all da furnitures, an da peopo dat stay dea. An he gotta sprinkle um on top whoeva touch one mahke guy bone, o one grave, o touch somebody dat get kill o dat mahke regula kine.
\v 19 Day numba three an day numba seven, da guy dat stay okay fo come in front me goin sprinkle da watta on top da guy dat no can come in front me. An day numba seven, da guy dat can come in front me goin hemo da shame fo da bad kine stuff da odda guy wen do. Da odda guy gotta wash his clotheses an bafe, den wen da sun go down he can come in front me.
\v 20 But if one guy dat no can come in front me no make himself clean, you gotta cut him off from all da peopo, cuz he wen make da Tent Fo Yahweh come pilau. Dey neva sprinkle da watta on top him fo make him come clean, so he still stay pilau.
\v 21 Dis one rule, da Israel peopo gotta make lidis all da time.
\p
“Da guy dat sprinkle da watta fo make peopo clean gotta wash his clotheses too. An anybody go touch da watta fo make peopo come clean, dey no can come in front me till da sun go down.
\v 22 Anyting one guy dat no can come in front me touch, dat ting come pilau too. Anybody touch dat kine guy, he no can come in front me till da sun go down too”
\c 20
\s Watta Come Outa Da Cliff
\p
\v 1 Da month numba one, all da Israel peopo come inside da Zin Boonies. Dey stay Kadesh side. Miriam mahke ova dea, an dey bury her dea.
\p
\v 2 No mo nuff watta fo da peopo ova dea. So da peopo come togedda fo talk agains Moses an Aaron.
\v 3 Dey make argue wit Moses. Dey tell, “Mo betta us wen mahke, da time oua bruddas fall down mahke in front Yahweh!
\v 4 How come you guys wen bring all us guys, Yahweh peopo, ova hea inside dese boonies so dat us an oua animals goin mahke ova hea?
\v 5 How come you bring us guys outa Egypt fo come dis junk kine place? No mo wheat o barley, figs, grape plants, o pomgrams ova hea! An no mo watta fo us drink!”
\p
\v 6 Moses an Aaron go way from da peopo, an go wea you go inside da Tent Fo Meet Wit God. Dey go down wit dea face on top da groun. Yahweh wen let dem see him dea, an he awesome.
\v 7 Yahweh tell Moses,
\v 8 “Take da walking stick. You an yoa brudda Aaron, go get da peopo an bring um togedda. Talk to da cliff dey see in front dem, an watta goin come out. You goin bring watta outa da cliff fo da peopo. Dass how you goin give dem an dea animals watta fo drink.”
\p
\v 9 So Moses take da walking stick from in front Yahweh, jalike Yahweh stay tell him.
\v 10 Moses an Aaron tell da peopo fo come togedda in front da cliff, an Moses tell da peopo, “Lissen, all you guys dat go agains Yahweh. You guys tink we suppose to bring watta out from inside dis cliff, o wat?!”
\v 11 Den Moses put up his hand an hit da cliff two times wit his stick. Den plenny watta fall out, an da peopo an dea animals drink um.
\p
\v 12 But Yahweh tell Moses an Aaron, “You guys neva trus me nuff fo show in front da Israel peopo dat I stay good an spesho! Cuz a dat, you guys no goin bring dem inside da land I give um awready.”
\p
\v 13 Dat was da watta from Meribah side, dat mean “Make Argue,” wea da Israel peopo wen grumble in front Yahweh, an he show dem dat he stay real good an spesho.
\s Da Edom Peopo No Let Da Israel Peopo Go Thru Dea Land
\p
\v 14 From Kadesh, Moses send messenja guys by da king fo da Edom peopo. He tell,
\p
“Dis wat yoa brudda Israel tell: You know bout all da hard time us guys wen suffa.
\v 15 Oua ancesta guys wen go down Egypt side an we live ova dea long time. Da Egypt guys give us an oua ancestas hard time.
\v 16 But wen us guys call to Yahweh fo help us, he hear us, an he send one angel messenja guy fo bring us outa Egypt.
\p
“An now, us guys stay ova hea Kadesh side, one town by da edge a yoa country.
\v 17 Please, let us go pass thru yoa land. We no goin go thru no fields o grape fields, o drink watta from yoa wells. We goin go strait thru by da king high road. We no goin turn right side o left side till we pass thru yoa country.”
\p
\v 18 But da Edom king tell: “You guys no can go pass thru my country. If you try, oua army guys goin go out go afta you guys wit oua swords!”
\p
\v 19 Da Israel guys tell um, “Ony da main road, az wea us goin go. If us o oua animals drink some a yoa watta, we goin pay good price fo um. No big deal -- us ony like walk feet pass dea, dass all.”
\p
\v 20 But da Edom king tell, “You guys no goin go pass thru hea.”
\p
Den da Edom guys come out wit one big, strong army.
\v 21 Cuz da Edom guys no let dem pass thru dea country, da Israel guys turn away from dem an go anodda way.
\s Aaron Mahke
\p
\v 22 All da Israel peopo go out from Kadesh an come by Mount Hor.
\v 23 Ova dea, nea da edge a Edom, Yahweh tell Moses an Aaron,
\v 24 “Aaron goin mahke hea. He no goin go inside da land I give da Israel peopo, cuz you two guys wen go agains wat I wen tell you fo do, bout da watta Meribah side.
\v 25 Take Aaron an his boy Eleazar, an take dem up Mount Hor.
\v 26 Take off da main pries kine clotheses from Aaron, an put um on top his boy Eleazar. Cuz Aaron goin mahke ova dea.”
\p
\v 27 So Moses do wat Yahweh tell um fo do. Dey go up Mount Hor an all da peopo stay looking.
\v 28 Moses take off da main pries kine clotheses from Aaron an put um on top Aaron boy Eleazar. An Aaron, mahke ova dea on da top a da mountain. Moses an Eleazar, dey come down from da mountain.
\v 29 Wen all da peopo see dat Aaron wen mahke, all da peopo stay sore inside fo him fo thirty days.
\c 21
\s Dey Wipe Out Da Arad Land
\p
\v 1 Da king fo da Canaan peopo Arad side dat live inside da Negev Boonies hear dat da Israel peopo stay coming by da road dat go thru Atarim. So him an his guys go afta da Israel peopo, an catch some a dem an make dem prisonas.
\v 2 Den da Israel peopo wen make dis strong promise to Yahweh: “If az fo real dat you let us win ova dese guys, we goin wipe out dea towns all da way, jalike dey one sacrifice fo you.”
\v 3 Yahweh lissen wat da Israel peopo tell, an let dem win ova da Canaan peopo. Dey wipe out dem an dea towns all da way, jalike dey one sacrifice. So dey call da place Hormah, dat mean Wipe Out Fo God.
\s Da Bronze Snake
\p
\v 4 Dey go from Mount Hor by da road to da Red Sea, fo go aroun Edom. But da peopo come huhu wen dey going, cuz dey no like wait.
\v 5 Dey talk agains God an Moses. Dey tell, “Why you bring us guys outa Egypt? Fo us can mahke inside da boonies?! No mo bread! No mo watta! An we hate dis no good kine manna manna food!
\p
\v 6 Den Yahweh send poison kine snakes by dem. Dea poison, sore jalike da fire. Dey bite da peopo, an plenny Israel peopo mahke.
\v 7 Da peopo come by Moses, an tell, “Us wen do bad kine stuff wen we talk agains Yahweh an agains you. Please aks Yahweh fo make da snakes go way from us guys.” So Moses pray fo da peopo.
\p
\v 8 Yahweh tell Moses, “Make one ting dat look like poison kine snake, an put um on top one high pos. Wen da snakes bite somebody, dey can look da snake on top da pos, an can stay alive.”
\v 9 So Moses make one bronze metal snake, an put um up on top one high pos. Den wen one snake bite somebody, dey look da bronze snake, an dey stay alive.
\s Dey Go Moab Side
\p
\v 10 Da Israel peopo leave dat place an make camp Obot side.
\v 11 From Obot, dey go make camp Iye Abarim, inside da boonies da eas side a da Moab land wea da sun come up.
\v 12 From dea dey go make camp inside da Zered Gulch.
\v 13 Dey go from dea make camp da odda side da Arnon Riva, dat stay inside da boonies dat go all da way inside da Amor peopo land. Da Arnon Riva go by da edge a da Moab land, wit Moab on one side, an da Amor peopo on da odda side.
\v 14 Az why da Book Bout Da Wars Fo Yahweh tell:
\q
“Waheb inside Sufah an da gulches,
\q2 Da Arnon Riva,
\q
\v 15 an da cliff in da small gulches dat go near da town dey call Ar,
\q2 Wea can look down an see da edge a da Moab land.”
\v 16 From dea dey go Be`er side. Dass da well fo watta wea Yahweh tell Moses, “Tell da peopo come togedda. I goin give dem watta.”
\p
\v 17 Den da Israel peopo sing dis song:
\q
“Come up! Let da well bring up watta!
\q2 Sing bout um!
\q
\v 18 Sing bout da puka dat da prince guys wen dig.
\q2 An da ali`i fo da peopo wen make um
\q Wit da sticks dat show dey da leada guys
\q2 An wit dea own walking sticks.”
\p Den da peopo go from da boonies to Mattanah,
\v 19 an from Mattanah to Nahaliel, from Nahaliel to Bamot,
\v 20 an from Bamot to da part a Moab wea get da top a da Pisgah Range, wea da land you can see az ony wase land.
\s Dey Win Ova Sihon An Og
\r (Rules 29:7; 31:4; Songs 135:11; 136:19-20)
\p
\v 21 Da Israel peopo send messenja guys by Sihon, da king fo da Amor peopo, fo tell him:
\v 22 “Let us go pass thru yoa land. We no goin go inside no wheat field o grape field, o drink watta from yoa pukas. We goin go by da king highway till we go pass yoa land.”
\p
\v 23 But Sihon no let da Israel peopo go pass thru dea land. He go bring his whole army togedda, an go out inside da boonies fo fight agains da Israel guys. Wen da Amor guys come Jahaz town, dey fight wit da Israel guys.
\v 24 But da Israel guys kill Sihon wit swords, an take ova his land from da Arnon Riva to da Jabbok Riva. But dey go ony to da edge a da Ammon land, cuz da Ammon peopo strong an no let nobody come inside dea land.
\v 25 Da Israel guys take ova all da Amor towns, an stay dea -- Heshbon an all da small towns aroun um.
\v 26 Heshbon was da main town wea Sihon stay, da king fo da Amor peopo. Befo time Sihon wen fight agains da Moab king, an take away all his land to da Arnon Riva.
\p
\v 27 Az how come da poet guys tell:
\q
“Come by Heshbon
\q2 An build um one mo time.
\q2 Make Sihon big town new again.
\q
\v 28 Had fire go out from Heshbon,
\q2 One big fire come from Sihon big town.
\q Da fire burn up Ar, Moab side,
\q2 An da ones dat own da up country
\q2 Nea da Arnon Riva.
\q
\v 29 Auwe! You Moab peopo!
\q2 You peopo dat pray to da god Chemosh,
\q2 You wipe out awready!
\q Da Moab king, his boys run away,
\q2 An his girls come prisonas.
\q Sihon take um.
\q2 He one king guy fo da Amor peopo.
\b
\q
\v 30 “But us guys, we wipe out da Amor guys!
\q2 We wipe out Heshbon, an Dibon too!
\q We bus um up all da way to Nofah,
\q2 An go all da way to Medeba.”
\p
\v 31 So den, da Israel peopo live dea inside da Amor land.
\p
\v 32 Afta Moses send spy guys Jazer side fo find out how stay ova dea, da Israel peopo take ova da towns aroun dea, an take away da land from da Amor peopo dat stay ova dea.
\v 33 Den dey turn go nort side up da road dat go Bashan. Og, da king fo Bashan, an all his army go out fo fight dem by Edrei.
\p
\v 34 Yahweh tell Moses, “No scared Og dem, cuz I goin let you guys win ova dem an take ova dea land. Make to him jalike you guys wen do to Sihon, da king Heshbon side.”
\p
\v 35 So dey bus up Og, an his boys, an all his peopo. No mo nobody stay alive dea. An dey take ova his land.
\c 22
\s King Balak Call Balaam Fo Come Put Kahuna
\r (Rules 23:3-6)
\p
\v 1 Den da Israel peopo go by da flat place Moab side an make camp dea, nea da part a da Jordan River not too far da odda side a Jericho.
\p
\v 2 Now Zippor boy Balak, da king fo da Moab peopo, he see awready all dat da Israel peopo wen do to da Amor peopo.
\v 3 Da Moab peopo stay real scared, cuz get real plenny Israel peopo. Fo shua, dey feel sick wen dey tink bout dem.
\v 4 Da Moab peopo tell da older leadas Midian side, “Dese buggas goin eat up eryting get aroun us guys now, jalike wen da cows eat up all da green grass get inside da fields. Dey goin wipe us all out.”
\p
So Zippor boy Balak, da king fo da Moab peopo dat time,
\v 5 he send messenja guys fo go tell Balaam, Beor boy, fo come by him. Balaam stay Petor side dat time, nea da Eufrates Riva, wea he come from. Balak tell:
\p
“You know wat? One peopo wen come outa Egypt. Dey real plenny, dey cover all da land. Now dey stay nex to us guys.
\v 6 So den, please come put kahuna on top dose peopo, cuz dey too strong fo me. Maybe den I can win ova dem, an make dem go outa da land. Cuz I know dat wen you aks God fo do good tings fo peopo, he make good tings happen fo dem, an wen you put kahuna on top peopo, God make bad tings happen fo dem.”
\p
\v 7 Da older leadas fo Moab an Midian wen go, an take wit dem da money fo give, fo put kahuna. Wen dey come by Balaam, dey tell him wat Balak wen tell um.
\p
\v 8 Balaam tell um, “Stay ova hea dis nite, den I goin tell you guys wat Yahweh tell me.” So da Moab princes stay his place.
\p
\v 9 God come by Balaam an aks him, “Who dese guys wit you?”
\p
\v 10 Balaam tell God, “Az Zippor boy Balak, da Moab king, he send me dis message:
\v 11 ‘You know wat? One peopo dat wen come outa Egypt stay cova da land. Now come put kahuna on top dem fo me. Maybe den I can fight dem, an make dem get outa da land.”-’
\p
\v 12 But God tell Balaam, “No go wit dem. You betta not put kahuna on top dose peopo! Cuz I do plenny good kine tings fo dem.”
\p
\v 13 Da nex morning Balaam get up an he tell da prince guys from Balak, “Go back yoa own land, cuz Yahweh no like let me go wit you guys.”
\p
\v 14 So da Moab prince guys go back by Balak, an tell, “Balaam tell us no, dat he no goin come wit us.”
\p
\v 15 Den Balak send odda prince guys. Get mo a dem, an mo importan den da ones dat wen go befo, da firs time.
\v 16 Dey come by Balaam, an tell:
\p
“Dis wat Zippor boy Balak tell: ‘No let notting hold you back so you no can come by me!
\v 17 Cuz I goin pay you plenny. An I goin do eryting you tell me fo do. Come put kahuna on top dose peopo fo me!’-”
\p
\v 18 But Balaam tell da guys dat work fo Balak, “No matta Balak even give me his palace fill up wit silva an gold, I no can do notting big o small, dat stay mo den wat my God Yahweh tell me fo do.
\v 19 Now stay ova hea tonite, jalike da odda guys wen do. Maybe I goin find out odda stuff dat Yahweh goin tell me.”
\p
\v 20 Dat nite God come by Balaam an tell um, “If dese guys come hea fo get you fo come wit dem, az okay, go wit dem. But you ony can do, wateva I goin tell you strait fo do!”
\s Balaam Donkey
\p
\v 21 Balaam get up in da morning, put saddle on top his donkey, an go wit da Moab prince guys.
\v 22 But God come real huhu wen Balaam stay go. Da angel messenja guy from God go stand on top da road fo go agains him. Balaam stay ride his donkey, an his two worka guys stay wit him.
\v 23 Wen da donkey see da angel messenja guy standing on top da road wit one sword ready fo use inside his hand, da donkey turn off da road an go inside one field. Balaam wack um fo make um go back on top da road.
\p
\v 24 Den da angel from Yahweh go stand inside one small road wit grape farm an wall on two sides.
\v 25 Wen da donkey see da angel from Yahweh she move nea da wall, an smash Balaam foot by um. So he wack um one mo time.
\p
\v 26 Den da angel from Yahweh go stand inside one nodda mo small place wea no mo room fo turn aroun right side o lef side.
\v 27 Dis time, wen da donkey see da angel from Yahweh, she lay down undaneat Balaam. He come huhu, an wack da donkey wit his stick.
\v 28 Den Yahweh open da donkey mout so can talk, an her tell Balaam, “Wat I do to you, fo make you wack me three times awready?!”
\p
\v 29 Balaam tell da donkey, “You wen make any kine to me, peopo tink I stupid! If I wen get one sword, I kill you right now!”
\p
\v 30 Da donkey tell Balaam, “I yoa own donkey. You wen ride me erytime till today. You tink I stay make lidis erytime, o wat?!”
\p
Balaam tell, “No.”
\p
\v 31 Den Yahweh open Balaam eye, an he see da angel guy from Yahweh standing on top da road, wit his sword ready fo use inside his hand. An Balaam go down all da way, wit his face on top da groun.
\p
\v 32 Da angel from Yahweh aks him, “How come you wack yoa donkey three times? I wen come hea fo go agains you, cuz I see da way you ack, all buckaloose.
\v 33 Da donkey see me an turn away three times. If she neva turn away, fo shua I kill you befo now, but I no kill da donkey.”
\p
\v 34 Balaam tell da angel from Yahweh, “I wen do bad kine stuff. I neva know you stay standing on top da road fo fight me. Now if az bad da way you see me, I goin go back.”
\p
\v 35 Da angel from Yahweh tell Balaam, “Go wit da guys, but talk ony wat I tell you, dass wat you goin tell!” So Balaam go wit da prince guys from Balak.
\p
\v 36 Wen Balak hear dat Balaam stay coming, Balak go out fo meet him by da Moab town dat stay nea da Arnon River dass da edge a his land.
\v 37 Balak tell Balaam, “I wen send spesho message fo you come quick time. How come you neva come? You tink I no can pay you?!”
\p
\v 38 Balaam tell, “Eh! I hea by you awready! But you tink I can tell jus anyting, o wat?! No way! God goin put da words inside my mout, an dass da ony ting I goin tell!”
\p
\v 39 Den Balaam go wit Balak by Kiriat Huzot.
\v 40 Balak make sacrifice. He kill cows an sheeps, an give some  meat to Balaam, an to da leada guys dat stay wit him.
\v 41 Da nex morning, Balak take Balaam up by Bamot Ba`al, an from dea he can see some a da Israel peopo.
\c 23
\s Da First Ting Balaam Tell From God
\p
\v 1 Balaam tell, “Build seven altars hea, an make ready seven boy kine cows an seven boy kine sheeps fo me.”
\v 2 Balak do wat Balaam tell um fo do, an da two guys make sacrifice wit one boy kine cow an one boy kine sheep on top ery altar.
\p
\v 3 Den Balaam tell Balak, “Stay ova hea by da side a yoa burn up kine sacrifice. I goin go ova dea. Maybe Yahweh goin meet wit me. Wateva he tell me, I goin tell you.” Den he go to one hill top wea no mo notting.
\p
\v 4 God come meet him dea. Balaam tell, “I make ready seven altars awready, an I make sacrifice wit one boy cow an one boy sheep on top ery altar.”
\p
\v 5 Yahweh give some words in Balaam mout fo tell Balak. He tell Balaam, “Da words I give you jus now fo tell Balak, go back by Balak an tell um dat.”
\p
\v 6 So Balaam go back by Balak. Balaam find him standing dea by da side a his burn up kine sacrifice, wit all da Moab prince guys dea.
\v 7 An Balaam tell dis spesho message from God:
\q
“Balak wen bring me hea from da Aram land.
\q2 He da king fo Moab.
\q2 He call me from da mountains da east side a my land.
\q He tell me, ‘Come! Put kahuna on top da Jacob peopo fo me!
\q2 Tell um how mad you stay wit dem!’
\b
\q
\v 8 How you tink I can put kahuna on top dem,
\q2 Wen God no put kahuna on top dem?!
\q How you tink I goin tell how mad I stay wit dem,
\q2 Wen Yahweh not mad wit dem?!
\q2 Not even!
\q
\v 9 From da cliff tops, I see dem.
\q2 From on top da high hills I watch dem.
\q Look! Dey one peopo dat live by demself!
\q2 Dey no tink dey jalike one a da odda peopos.
\q
\v 10 No mo nobody can count how much dust
\q2 Da Jacob peopo kick up wen dey going!
\q No mo nobody can count
\q2 Even one part a dem!
\q Wen I mahke, I like be 
\q2 Jalike dose peopo dat do da right kine stuff.
\q Wen my life pau,
\q2 I like fo happen jalike wat goin happen to dem!”
\p
\v 11 Balak tell Balaam, “Wat you stay do to me! I wen bring you ova hea fo put kahuna on top da peopo dat stay agains me! So, wassup?! You stay tell God fo do ony good tings to dem!”
\p
\v 12 Balaam tell um, “Eh! I gotta take care fo tell, ony wat Yahweh wen put inside my mout, you know!”
\s Da Numba Two Ting Balaam Tell From God
\p
\v 13 Den Balak tell Balaam, “Come wit me one diffren place! From dea, you can see dem, but not all a dem. An from dea, you can put kahuna on top dem!”
\v 14 So Balak take him by da Lookout Field on top da Pisgah Range. Ova dea Balak build seven altars, an make sacrifice wit one boy kine cow an one boy kine sheep on top ery altar.
\p
\v 15 Balaam tell Balak, “Stay ova hea by da side a da burn up kine sacrifice, an I go meet wit him ova dea.”
\p
\v 16 Yahweh meet wit Balaam, an put da message in his mout. Yahweh tell um, “Go back by Balak, an tell him da message.”
\p
\v 17 So Balaam go by Balak, an find him standing by da side a his burn up kine sacrifice, wit the Moab prince guys. Balak aks him, “Wat Yahweh tell you?”
\p
\v 18 Den Balaam tell da spesho message he get from God:
\q
“Lissen up, Balak!
\q2 Hear me, Zippor boy.
\q
\v 19 God, he not one guy. No way he say he goin do someting,
\q2 An den he no do um.
\q He not da kine goin say someting,
\q2 An den tink az mo betta he neva say dat.
\q Him, he talk, an den he do um.
\q2 He make one promise, an he do wat he tell.
\q
\v 20 Dis wass up -- Yahweh tell me fo tell you,
\q2 Dat he goin do good tings fo dem.
\q He da One tell dat,
\q2 An I no can change um!
\p
\v 21 “Yahweh look da Jacob peopo,
\q2 An dey no stay do wat dey not suppose to do.
\q2 No mo trouble dea fo da Israel peopo.
\q Dea God Yahweh stay wit dem.
\q2 Dey yell cuz he dea king,
\q2 An dass why dey feel good inside!
\q
\v 22 God wen bring dem outa Egypt.
\q2 Fo dem, he strong, jalike da wild cow.
\q
\v 23 No can put kahuna on top da Jacob peopo.
\q2 No can find out from da odda gods how fo win ova da Israel peopo.
\q Now peopo goin tell bout da Jacob peopo, dass da Israel peopo,
\q2 ‘Look wat God do fo dem!’
\q
\v 24 Look! Da peopo stan up like da wahine lion.
\q2 Dey get ready jalike da lions,
\q Dat no res till dey eat wat dey catch,
\q2 An drink da blood.”
\p
\v 25 Den Balak tell Balaam, “Den no put kahuna on top dem, an no tell dat God goin do good tings fo dem too!”
\p
\v 26 Balaam tell um, “Eh! I wen tell you awready, I gotta do eryting Yahweh tell me fo do.”
\s Da Numba Three Ting Dat Balaam Tell From God
\p
\v 27 Den Balak tell Balaam, “Come, let me take you one nodda place. Maybe da way God goin see um, goin be okay fo you put kahuna on top dem fo me, from ova dea.”
\v 28 An Balak take Balaam on top a Mount Peor, wea da land you can see az ony wase land.
\p
\v 29 Balaam tell, “Build seven altars ova hea, an make ready seven boy kine cows an seven boy kine sheeps fo me.”
\v 30 Balak do wat Balaam tell um fo do, an make sacrifice wit one boy kine cow an one boy kine sheep on top ery altar.
\c 24
\p
\v 1 Dis time, wen Balaam see dat Yahweh do good kine tings fo da Israel peopo, he no go way an do religion kine stuff fo find out wat Yahweh like. He jus turn an look da boonies.
\v 2 Wen he look out, he see da Israel peopo inside dea camp wit ery ohana togedda. Den God Spirit take ova him,
\v 3 an he tell dis spesho message from God:
\q
“Dis da word from Balaam, Beor boy,
\q2 Da word from da man dat see tings real good now.
\q
\v 4 Da word from da guy dat hear wat God tell.
\q2 Who see someting jalike one dream
\q2 From da God Dat Get All Da Powa.
\q Who go down in front him
\q2 An see tings real good:
\q
\v 5 “Eh,  you Jacob peopo! Yoa tents look good!
\q2 You Israel peopo, nice wea you stay!
\b
\q
\v 6 “Dey spread out jalike da valleys,
\q2 Jalike gardens nea one riva,
\q Jalike aloes dat Yahweh wen plant,
\q2 Like cedar trees nea da watta.
\q
\v 7 Da watta goin spill ova from dea buckets.
\q2 Da peopo dat goin come from dem
\q2 Goin get plenny watta.
\b
\q
“Dea king goin be mo awesome den Agag.
\q2 His peopo goin come real importan.
\b
\q
\v 8 “Da God dat wen bring dem outa Egypt,
\q2 He make dem strong jalike wild cow.
\q Jalike dey eat up da peopos dat stay agains dem.
\q2 Dey broke dea bones
\q2 An shoot um wit arrows.
\q
\v 9 Jalike one lion
\q2 Dey crawl an lay down.
\q2 An jalike da wahine lion,
\q2 Nobody like wake her up!
\q “Da ones dat talk good bout you guys,
\q2 I like good tings happen to dem.
\q Da ones dat try put kahuna on top you guys,
\q2 I like dem get kahuna on top dem!”
\p
\v 10 Balak come real huhu wit Balaam. He bang hands togedda an tell, “I wen aks you fo come, fo put kahuna on top da peopo dat come agains me! But you, wat you wen do?! Three times awready, you tell Yahweh do good tings fo dem!
\v 11 Now get outa hea fas! Go home! I wen tell you I goin pay you good, but Yahweh hold you back from get yoa pay!”
\p
\v 12 Balaam tell Balak, “Eh! I even tell da messenja guys you wen send by me,
\v 13 ‘No matta Balak give me his palace fill up wit silva an gold, I no can do notting by myself, good o bad, but ony wat Yahweh tell me. I gotta tell ony wat he tell me.’
\v 14 Kay den, now I goin go back by my own peopo. But let me tell you wass good fo you know -- wat da Israel peopo goin do to yoa peopo bumbye.”
\s Da Numba Four Ting Balaam Tell
\p
\v 15 Den Balaam tell dis spesho message from God:
\q
“Dis da word from Balaam, Beor boy,
\q2 Da word from da man dat see tings real good now.
\q
\v 16 Da word from da guy dat hear wat God tell,
\q2 Who learn stuff from da God Dass Mo Importan Den All Da Odda Gods.
\q Who see someting jalike one dream
\q2 From da God Dat Get All Da Powa.
\q An go down in front him
\q2 An see tings real good:
\b
\q
\v 17 “I see him, but az not fo now.
\q2 Wat I see, no stay nea.
\q One star goin come out from da Jacob peopo.
\q2 One king goin come from da Israel peopo.
\q He goin smash da Moab peopo head,
\q2 An da skulls a da Shet peopo.
\q
\v 18 He goin take ova da Edom peopo.
\q2 Even da guys from Seir dat hate him,
\q He goin take ova dem.
\q2 But da Israel peopo goin come mo strong.
\q
\v 19 Goin get one leada come from da Jacob peopo.
\q2 He goin wipe out erybody dat stay alive still yet inside Ar town.”
\s Da Last Tings Balaam Tell
\p
\v 20 Den Balaam look wea da Amalek peopo stay. He tell dis spesho message from God:
\q
“Da Amalek peopo was numba one wit da odda nations,
\q2 But dey goin come wipe out in da end.”
\q
\v 21 Den Balaam look wea da Ken peopo stay, an tell dis spesho messaage from God:
\q
“Wea you live, goin stay long time.
\q2 You  wen put yoa nest on top one cliff.
\q
\v 22 But yoa main town Kayin goin burn up,
\q2 Wen da Asshurim guys make you dea prisonas.”
\q
\v 23 Den Balaam tell dis spesho message from God:
\q
“Auwe! Who can stay alive wen God make all dis happen?!
\q
\v 24 Goin get big boats come from aroun Cyprus Island.
\q2 Dey goin win ova da Asshur peopo an da Eber peopo.
\q2 But da Cyprus Island boats goin come wipe out too, foeva.”
\p
\v 25 Den Balaam get up fo go back wea he come from. An Balak go his own place.
\c 25
\s Da Moab Peopo Try Make Da Israel Peopo Fool Aroun
\p
\v 1 Da time da Israel peopo stay inside Koa Tree Town, da Israel guys wen start fo fool aroun wit da Moab wahines.
\v 2 Da Moab wahines tell dem fo come wen dea peopo make sacrifice fo da Moab gods. An da Israel peopo eat da sacrfice meat, an go down in front dea gods.
\v 3 So da Israel peopo join wit dem to da Ba`al god dat get Peor side. Den Yahweh come real huhu wit da Israel peopo. He send one bad kine sick.
\p
\v 4 Yahweh tell Moses, “Take all da leada guys fo da peopo dat do dat. Kill dem. Let dea mahke bodies stay in front me all da time da sun stay up. So den I no goin stay huhu no mo agains da Israel peopo.”
\v 5 So Moses tell da Israel judge guys, “All you guys gotta kill da guys dat wen go down in front da Ba`al god Peor side.”
\p
\v 6 Right den an dea, get one Israel guy, he bring one Midian wahine by his friends. He do um right in front Moses an all da Israel peopo, wen dey stay crying by da place fo go inside da Tent Fo Da Peopo Meet God.
\v 7 Wen Finehas, Eleazar boy an Aaron da pries guy grankid, see dat, he go way from da peopo an grab one spear.
\v 8 Den he follow da Israel guy inside his tent. He poke da spear thru both da Israel guy an da wahine body. Dass how da real bad kine sick pau, dat wen start fo kill da Israel peopo awready.
\v 9 But still yet, had 24,000 peopo wen mahke from da real bad kine sick.
\p
\v 10 Yahweh tell Moses,
\v 11 “Finehas, Eleazar boy an Aaron da pries guy grankid, wen make me no stay huhu wit da Israel peopo no moa. Cuz Finehas go all out fo me wit dem guys. Az how come I neva go all out fo wipe out all da Israel peopo!
\v 12 Az why I like you tell Finehas, dat I goin make one deal wit him, dat him an me stay okay wit each odda.
\v 13 Him an his ohana goin get one deal wit me, dat dey get da right fo be pries guys all da time. Cuz he wen go all out show respeck fo me, his God. Dass how he bring da Israel peopo da same side wit me.”
\p
\v 14 Da Israel guy wit da Midian wahine dat Finehas wen kill was Zimri, Salu boy, da leada guy from one a da Simeon ohanas.
\v 15 Da Midian wahine was Cozbi, Zur girl, an Zur one leada from one a da Midian ohanas.
\p
\v 16 Yahweh tell Moses,
\v 17 “Make to da Midian peopo jalike dey stay agains you, an kill dem,
\v 18 Cuz dey wen go agains you guys, da time dey bulai you guys bout da Ba`al god Peor side, an bout dea sista Cozbi, one leada guy girl from Midian. Finehas wen kill her wen da real bad kine sick wen come on top da Israel peopo cuz a da god from Peor side.
\c 26
\s Da Census Numba Two
\p
\v 1 Afta da real bad kine sick pau, Yahweh tell Moses an Eleazar, Aaron boy,
\v 2 “Count all da Israel peopo by dea fadda ohanas, all da guys twenny years ol o moa, dat can fight inside da army fo da Israel peopo.”
\v 3 So on top da flat place Moab side, nex to da Jordan River an Jericho on da odda side, Moses an Eleazar da pries guy tell da Israel peopo,
\v 4 “Count all da guys twenty years ol o moa, jalike Yahweh tell Moses.”
\p
Dese da Israel peopo dat wen come outa Egypt.
\p
\v 5 Da firs boy fo born from Israel, az Reuben. From da Reuben ohana: from Hanok come da Hanok family, from Pallu come da Pallu family,
\v 6 from Hezron come da Hezron family, from Carmi come da Carmi family.
\v 7 Dese da count from all da Reuben families. Get 43,730 guys dat can fight.
\p
\v 8 Eliab, he Pallu boy.
\v 9 Eliab boys Nemuel, Datan, an Abiram. Datan an Abiram, dey da same guys dat wen go agains Moses an Aaron. Dey wen stick wit Korah, da time dey go agains Yahweh.
\v 10 Den jalike da earth mout wen open an swallow dem. Dass Korah an da guys dat stick wit him, da time da fire kill 250 guys. Dose guys wen come jalike one sign fo da Israel peopo, fo no go agains Yahweh.
\v 11 But all da Korah line neva mahke dat time.
\p
\v 12 From Israel, da Simeon ohana by dea families was: from Nemuel come da Nemuel family, from Jamin come da Jamin family, from Jakin come da Jakin family,
\v 13 from Zerah come da Zerah family, from Shaul come da Shaul family.
\v 14 Dese all da Simeon families. Get 22,200 guys dat can fight.
\p .
\v 15 From Israel, da Gad ohana by dea families was: from Zefon come da Zefon family, from Haggi come da Haggi family, from Shuni come da Shuni family,
\v 16 from Ozni come da Ozni family, from Eri, da come Eri family,
\v 17 from Arodi come da Arodi family, from Areli come da Areli family.
\v 18 Dese all da Gad families. Get 40,500 guys dat can fight.
\p
\v 19 From Israel, da Judah ohana: Er an Onan, dey Judah boys, but dey wen mahke Canaan side.
\v 20 Da Judah ohana by dea families was: from Shelah come da Shelah family, from Perez come da Perez family, from Zerah, da come Zerah family.
\v 21 Da Perez ohana get Hezron, an from him come da Hezron family, from Hamul come da Hamul family.
\v 22 Dese all da Judah families. Get 76,500 guys dat can fight.
\p
\v 23 From Israel, da Issakar ohana by dea families was: from Tola come da Tola family, from Puah come da Pun family,
\v 24 from Jashub come da Jashub family, from Shimron come da Shimron family.
\v 25 Dese all da Issakar families. Get 64,300 guys dat can fight.
\p
\v 26 From Israel, da Zebulun ohana by dea families was: from Sered come da Sered family, from Elon come da Elon family, from Jahleel come da Jahleel family.
\v 27 Dese all da Zebulun families. Get 60,500 guys dat can fight.
\p
\v 28 From Israel, da Joseph ohana by dea families from Manasseh an Ephraim was:
\v 29 Da Manasseh ohana: from Makir come da Makir family. Makir, he da fadda fo Gilead, an da Gilead ohana come from Gilead.
\v 30 Dese ohana come from Gilead: from Jezer come da Jezer family, from Helek come da Helek family,
\v 31 from Asriel come da Asriel family, from Shekem come da Shekem family,
\v 32 from Shemida come da Shemida family, from Hefer come da Hefer family.
\v 33 (Zelofehad, Hefer boy, no mo boys, ony girls. Dea names, Mahlah, Noah, Hoglah, Micah, an Tirzah.)
\v 34 Dese all da Manasseh families. Get 52,700 guys dat can fight.
\p
\v 35 From Joseph, dese da Ephraim ohana by dea families: from Shutelah come da Shetelah family, from Beker come da Beker family, from Tahan come da Tahan family.
\v 36 Dis da Shutelah family: from Eran come da Eran family.
\v 37 Dese all da Ephraim families. Get 32,500 guys dat can fight.
\p
Dese all da Joseph ohana by dea families.
\p
\v 38 From Israel, da Benjamin ohana by dea families was: from Bela come da Bela family, from Ashbel come da Ashbel family, from Ahiram come da Ahiram family,
\v 39 from Shefuwfam come da Shuwfam family, from Huwfam come da Huwfam family.
\v 40 Da Bela family from his boys Ard an Naaman was: from Ard come da Ard family, from Naaman come da Naaman family.
\v 41 Dese all da Benjamin families. Get 45,600 guys dat can fight.
\p
\v 42 From Israel, dese da Dan ohana by dea families: from Shuham come da Shuham family, dey da Dan family.
\v 43 All a dem from da Shuham family. Get 64,400 guys dat can fight.
\p
\v 44 From Israel, da Asher ohana by dea families was: from Imnah come da Imnah family, from Ishvi come da Ishvi family, from Beriah come da Beriah family.
\v 45 An from Beriah come Heber an da Heber family, an from Malkiel come da Malkiel family.
\v 46 (Asher get one girl name Serah.)
\v 47 Dese all da Asher families. Get 53,400 guys dat acan fight.
\p
\v 48 From Israel, da Naftali ohana by dea families was: from Jahzeel come da Jahzeel family, from Guni come da Guni family,
\v 49 from Jezer come da Jezer family, from Shillem come da Shillem family.
\v 50 Dese all da Naftali families. Get 45,400 guys dat can fight.
\p
\v 51 All da guys dat can fight, togedda from da Israel peopo, was 601,730 guys.
\p
\v 52 Yahweh tell Moses,
\v 53 “Ery ohana goin get property fo da same numba names dey get.
\v 54 Fo big ohana, give dem mo land fo dea property. Fo small ohana, give dem small land.
\v 55 Make shua dey pull straw fo get dea land. Ery ohana goin get dea land fo how many names dey get inside da count.
\v 56 Ery ohana goin pull straw fo find out who get wat land, fo da one dat get big ohanas, an da one dat get small ohanas.”
\p
\v 57 From Israel, dese da Levi ohana families: from Gershon come da Gershon family, from Kohat come da Kohat family, from Merari come da Merari family.
\v 58 An get dese odda Levi families: da Libna family, da Hebron family, da Mahli family, da Mushi family, da Korah family.
\p
Kohat, he da ancesta fo Amram.
\v 59 Amram wife, she Jokebed, from da Levi ohana too. She wen born inside Egypt. Fo Amram she born Aaron, Moses, an dea sista Miriam.
\v 60 Aaron da fadda fo Nadab an Abihu, Eleazar, an Itamar.
\v 61 But Nadab an Abihu wen mahke wen dey make one sacrifice in front Yahweh wit da kine fire he no like.
\p
\v 62 All da Levi boys one month ol o mo was 23,000. Dey no count da Levi guys wit da odda Israel guys, cuz dey no goin get land wit dem.
\p
\v 63 Dese da count dat Moses an Eleazar da pries guy wen count wen dey make da census on top da flat place Moab side nea da Jordan River, wea get Jericho da odda side.
\v 64 No mo nobody from dem get count, da time Moses an Aaron wen make da firs count inside da Sinai Boonies.
\v 65 Cuz Yahweh wen tell da Israel guys in da firs census, dat dey goin mahke fo shua inside da boonies. No mo nobody from dem stay alive still yet, ony Jefunneh boy Caleb an Nun boy Joshua.
\c 27
\s Zelofehad Girls
\r (Joshua 17:3-4)
\p
\v 1 Zelofehad get ony girls. Zelofehad was Hefer boy, Hefer was Gilead boy, Gilead was Makir boy, Makir was Manasseh boy, dey from da Manasseh ohana, Joseph boy. Da names fo Zelofehad girls was Mahlah, Noah, Hoglah, Milcah, an Tirzah.
\v 2 Da girls come by da place fo go inside da Tent Wea Da Peopo Meet God, an dey stand in front Moses, Eleazar da pries, da leadas, an all da peopo. Dey tell,
\v 3 “Oua fadda wen mahke inside da boonies. He neva stay tight wit Korah, da guy dat wen bring some a da peopo togedda fo go agains Yahweh. But oua fadda mahke fo his own bad kine stuff he wen do, an he no mo boys.
\v 4 You guys tink az good, dat oua fadda name no goin stay no mo inside his ohana, jus cuz he no mo boys? Give us land from oua fadda ohana!”
\p
\v 5 So Moses aks Yahweh wat fo do bout dem.
\v 6 An Yahweh tell Moses,
\v 7 “Wat Zelofehad girls say, stay right. You gotta give dem land fo dea property from me, jalike da odda guys from dea fadda ohana. Give dem dea fadda land.
\p
\v 8 “Tell da Israel peopo, ‘If one guy mahke, an he no mo boys, give his land to his girls.
\v 9 If he no mo girl, give his land to his bruddas.
\v 10 If he no mo bruddas, give his land to his fadda bruddas.
\v 11 If his fadda no mo bruddas, give his land to his ohana dat stay close, so he can get da property. Dis wat da Israel peopo gotta do, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.’-”
\s Joshua Goin Come Da Leada Afta Moses
\r (Mark 6:34)
\p
\v 12 Den Yahweh tell Moses, “Go up dis mountain inside da Abarim Range. Look da land I wen give da Israel peopo.
\v 13 Afta you see da land, you goin mahke an go by yoa own mahke peopo, jalike yoa brudda Aaron.
\v 14 Cuz da time da peopo wen come togedda against me inside da Zin Boonies, you an Aaron wen go agains me. You guys neva do how I tell you fo get watta, wea all dem can see um, fo show dat I good an spesho.” (Az was da Meribah watta, Kadesh side, inside da Zin Boonies.)
\p
\v 15 Moses tell Yahweh,
\v 16 “I like fo you, Yahweh, da God fo all da spirits fo all da peopo inside da world, pick one guy fo take ova dese peopo,
\v 17 so he can go out an come back in front dem. One guy dat goin lead dem fo war, so Yahweh peopo no goin be jalike da sheeps dat no mo sheep farma fo take care dem.”
\p
\v 18 So Yahweh tell Moses, “Take Joshua, Nun boy. He one guy dat get my Spirit. Go put yoa hands on top him fo show he da guy.
\v 19 Tell him go stand in front Eleazar da pries guy, an all da peopo, an give him his kuleana in front dem.
\v 20 Give him some a yoa power, so all da Israel peopo goin lissen him.
\v 21 Joshua goin stand in front Eleazar da pries guy. Eleazar goin use da Urim in front me, Yahweh, fo aks me wat I tell Joshua gotta do. Wen Joshua tell dem, him an all da Israel peopo goin go outside togedda, an wen Joshua tell dem, dey all goin come back inside togedda.”
\p
\v 22 Moses do wat Yahweh tell him fo do. He take Joshua an tell him fo stand in front Eleazar da pries guy, an all da peopo.
\v 23 Den Moses put his hands on top Joshua, an give him da kuleana, jalike Yahweh wen tell Moses fo do.
\c 28
\s Da Sacrifices Fo Ery Day
\p
\v 1 Yahweh tell Moses:
\v 2 Tell da Israel peopo fo do dis: “Da time wen I tell you fo do um, make shua you give me da food fo da sacrifices you make wit fire dat stay spesho fo me. Az goin be one nice smell fo me, Yahweh.”
\p
\v 3 Tell um: “Ery day, dis da kine sacrifice you goin make wit fire fo me, Yahweh: two bebe sheeps one year ol dat no mo notting wrong wit um, fo burn up kine sacrifice.
\v 4 Make ready one bebe sheep morning time, an da odda one wen start fo come dark,
\v 5 Wit ery bebe sheep, put one wheat o barley sacrifice, dass two quart fancy kine flour, mix wit one quart olive oil.
\v 6 Dis da regula burn up kine sacrifice dat wen start wen you guys stay Mount Sinai. Az one nice smell fo me Yahweh, one sacrifice you make wit fire.
\v 7 Da drink kine sacrifice dat go wit ery bebe sheep, dass one quart wine o beer. Pour out da drink sacrifice fo me, Yahweh, inside da place aroun nea da altar dat stay spesho fo me.
\v 8 Make da odda bebe sheep ready wen litto mo ready fo come dark, wit da same kine wheat o barley sacrifice an drink sacrifice dat you make morning time. Az one sacrifice you make wit fire, az one nice smell fo me, Yahweh.”
\s Da Sacrifices Fo Da Res Day
\p
\v 9 “Fo da Res Day, make one sacrifice wit two bebe sheeps one year ol, dat no mo notting wrong wit um. An make one drink sacrifice an one wheat o barley sacrifice wit four quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 10 Dis da burn up kine sacrifice fo ery Res Day, same kine jalike da regula burn up kine sacrifice an da drink sacrifice fo ery day.”
\s Da Sacrifices Fo Ery Month
\p
\v 11 “Da firs day ery month you guys goin give me, Yahweh, one burn up kine sacrifice wit two young boy kine cows, one boy kine sheep, an seven boy kine bebe sheeps one year ol, an all dis gotta be no mo notting wrong wit um.
\v 12 Fo ery boy kine cow, gotta get one wheat o barley sacrifice wit five quart fancy kine flour mix wit olive oil. Fo ery boy kine sheep, get one wheat o barley kine sacrifice wit three quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 13 An fo ery bebe sheep, get one wheat o barley sacrifice wit two quart fancy kine flour mix wit olive oil. Dis fo da burn up kine sacrifice you make wit fire, az one nice smell fo me, Yahweh.
\v 14 Fo ery boy kine cow, gotta get one drink sacrifice wit two quart wine. Fo da boy kine sheep, two an one half pint wine, an fo ery bebe sheep, one quart wine. Dis da burn up kine sacrifice dat you make wen get da new moon ery month inside da year.
\v 15 Fo da regula burn up kine sacrifice an da drink sacrifice you make ery month fo me, Yahweh, I like anodda present. Az one boy kine goat fo da sacrifice fo hemo da shame fo da peopo dat do bad kine stuff.”
\s Da Passova
\r (Outa Egypt 12:14-20; Prieses 23:4-8; Rules16:1-8)
\p
\v 16 “On da numba one month, day numba fourteen, you guys goin make da Passova religious time fo me, Yahweh.
\v 17 Den, da day numba fifteen da firs month, you guys goin make one spesho religious time. Fo seven days you goin eat da kine bread dat no mo yeast.
\v 18 On day numba one a da spesho religious time, da peopo goin come togedda, an nobody goin do regula kine work.
\v 19 Make da kine sacrifice you make wit fire fo me, Yahweh: da burn up kine sacrifice wit two young boy kine cows, one boy kine sheep, an seven bebe boy kine sheeps one year ol, all dem no mo notting wrong wit um.
\v 20 Fo ery boy kine cow, make ready one wheat o barley sacrifice wit five quart fancy kine flour mix wit olive oil. Fo da boy kine sheep, one wheat o barley sacrifice wit three quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 21 An fo ery bebe sheep, make ready two quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 22 Same time, give one boy kine goat fo da sacrifice fo hemo da shame cuz da peopo do bad kine stuff, fo bring you guys da same side wit me.
\v 23 Make dese sacrifices, an da regula burn up kine sacrifice you guys make ery morning too.
\v 24 Az how you goin make ready da food fo da sacrifice you make wit fire ery day fo seven days. Az one nice smell fo me, Yahweh. You make dis, an da regula burn up kine sacrifice an da drink sacrifice too.
\v 25 Den, day numba seven, make one spesho religious time wen da peopo all come togedda again, an nobody do regula kine work.”
\s Da Spesho Religious Time Fo Cut Da Food
\r (Prieses 23:15-22; Rules 16:9-12)
\p
\v 26 “Da day wen you cut da firs food, an bring one present fo me, Yahweh -- one sacrifice wit new wheat o barley, fo da spesho religious time fo cut da food. Make um one spesho time fo all da peopo come togedda, an fo nobody do regula kine work.
\v 27 Make one burn up kine sacrifice wit two young boy kine cows, one boy kine sheep, an seven bebe boy kine sheeps one year ol. Az one nice smell fo me, Yahweh.
\v 28 Fo ery boy kine cow, gotta get one wheat o barley sacrifice wit five quart fancy kine flour mix wit olive oil. Fo ery boy kine sheep, one wheat o barley sacrifice wit three quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 29 An fo ery boy kine bebe sheep, get one wheat o barley sacrifice wit two quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 30 An make sacrifice wit one boy kine goat, fo bring you guys da same side wit me.
\v 31 Make all dis ready wit da drink sacrifice, an da regular burn up kine sacrifice an da wheat o barley sacrifice. Make shua da animals no mo notting wrong wit um.”
\c 29
\s Da Spesho Religious Time Fo Blow Da Horns
\r (Prieses 23:23-25)
\p
\v 1 “Month numba seven, day numba one, make one spesho religious time fo all da peopo come togedda an no do regula kine work. Az one day fo you guys fo blow da sheep horn trumpet.
\v 2 Fo make one nice kine smell fo me, Yahweh, make one burn up kine sacrifice wit one young boy kine cow, one boy kine sheep, an seven boy kine bebe sheeps one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 3 Fo da boy kine cow make ready one wheat o barley sacrifice wit five quart fancy kine flour mix wit olive oil. Fo da boy kine sheep, one wheat o barley sacrifice wit three quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 4 Fo ery boy kine bebe sheep, make ready one wheat o barley sacrifice wit two quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 5 An give one boy kine goat fo make sacrifice fo hemo da shame fo da peopo dat do bad kine stuff. Az fo bring dem da same side wit me.
\v 6 Give dese an da regula burn up kine sacrifices you make like I tell you fo ery month, an fo ery day, wit da wheat o barley sacrifices, an da drink sacrifices. Dey da sacrifices you make wit fire. Az one nice smell fo me, Yahweh.”
\s Da Spesho Religious Time Fo Bring Da Peopo Da Same Side Wit God
\r (Prieses 16:2-34, 23,26-32)
\p
\v 7 “Da month numba seven, day numba ten make one spesho religious time fo all da peopo come togedda. You guys no can eat so you can pray, an no do work notting.
\v 8 Fo make one nice smell fo me, Yahweh, you guys goin make ready one burn up kine sacrifice wit one young boy kine cow, one boy kine sheep, an seven boy kine bebe sheeps one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 9 Fo da boy kine cow, make ready one wheat o barley sacrifice wit five quart fancy kine flour mix wit olive oil. Fo da boy kine sheep, put three quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 10 An fo ery boy kine bebe sheep, two quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 11 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo hemo da shame from da peopo dat wen do bad kine stuff. Den make anodda sacrifice fo da bad kine stuff, fo bring da peopo da same side wit me. Make da regula burn up kine sacrifice, wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifices.”
\s Da Spesho Religious Time Fo Live In Shacks
\r (Prieses 23:33-43; Rules 16:13-17)
\p
\v 12 “Month numba seven, day numba fifteen, make one spesho religious time fo all da peopo come togedda, an no do regula kine work. Make dat spesho religious time fo me, Yahweh, seven days.
\v 13 Make one burn up kine sacrifice wit fire, fo make one nice smell fo me, Yahweh. Az goin be one burn up kine sacrifice wit thirteen young boy kine cows, two boy kine sheeps, an fourteen boy kine bebe sheeps one year ol, all no mo notting wrong wit um.
\v 14 Fo ery boy kine cow make ready one wheat o barley sacrifice wit five quart fancy kine flour mix wit olive oil. Fo ery boy kine sheep, three quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 15 Fo ery boy kine bebe sheep, two quart fancy kine flour mix wit olive oil.
\v 16 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo hemo da shame fo da peopo dat do bad kine stuff, togedda wit da regula burn up kine sacrifice wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifice.
\p
\v 17 “Day numba two, make ready twelve young boy kine cows, two boy kine sheep, an fourteen boy kine bebe sheep one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 18 Fo da boy kine cow, boy kine sheep, an boy kine bebe sheep, make ready da wheat o barley sacrifices an da drink sacrifices, wit da right numba fo ery one.
\v 19 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo da peopo dat do bad kine stuff, an make da regula burn up kine sacrifice, an do um wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifice.
\p
\v 20 “Day numba three, make ready eleven boy kine cow, two boy kine sheeps, an fourteen boy kine bebe sheeps one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 21 Fo da boy kine cows, boy kine sheeps, an boy kine bebe sheeps, make ready da wheat o barley sacrifices an da drink sacrifices, wit da right numba fo ery one.
\v 22 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo da peopo da do bad kine stuff. Make da regula burn up kine sacrifice too, wit da right wheat o barley sacrifices an drink sacrifices.
\p
\v 23 “Day numba four make ready ten boy kine cows, two boy kine sheep, an fourteen boy kine bebe sheep one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 24 Wit da boy kine cows, boy kine sheeps, an boy kine bebe sheeps, make ready da wheat o barley sacrifices an da drink sacrifices, wit da right numba fo ery one.
\v 25 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo da peopo dat do bad kine stuff. Do um togedda wit da regula burn up kine sacrifice too, wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifice.
\p
\v 26 “Day numba five, make ready nine boy kine cows, two boy kine sheep, an fourteen boy kine bebe sheep one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 27 Fo da boy kine cows, boy kine sheeps, an boy kine bebe sheeps, make ready da wheat o barley sacrifices an da drink sacrifices, wit da right numba fo ery one.
\v 28 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo da peopo dat do bad kine stuff, an do um togedda wit da regula burn up kine sacrifice wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifice.
\p
\v 29 “Day numba six, make ready eight boy kine cows, two boy kine sheeps, an fourteen boy kine bebe sheeps one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 30 Fo da boy kine cows, boy kine sheeps, an boy kine bebe sheeps, make ready da wheat o barley sacrifices an da drink sacrifices, wit da right numba fo ery one.
\v 31 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo da peopo dat do bad kine stuff. Make um togedda wit da regula burn up kine sacrifice too, wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifice.
\p
\v 32 “Day numba seven, make ready seven boy kine cows, two boy kine sheeps, an fourteen boy kine bebe sheeps one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 33 Wit da boy kine cows, boy kine sheeps, an boy kine bebe sheeps, make ready da wheat o barley sacrifices an da drink sacrifices, wit da right numba fo ery one.
\v 34 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo da peopo dat do bad kine stuff. Make um togedda wit da regula burn up kine sacrifice too, wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifice.
\p
\v 35 “Day numba eight, all da peopo goin come togedda, an no do regula kine work.
\v 36 Make one sacrifice wit fire fo one nice smell fo Yahweh, one burn up kine sacrifice wit one boy kine cow, one boy kine sheep, an seven boy kine bebe sheeps one year ol, an all no mo notting wrong wit um.
\v 37 Fo da boy kine cow, da boy kine sheep, an da boy kine bebe sheep, make ready da wheat o barley sacrifices an da drink sacrifices, an wit da right numba fo ery one.
\v 38 An give one boy kine goat fo da sacrifice fo da peopo dat do bad kine stuff. Make um togedda wit da regula burn up kine sacrifice too, wit da wheat o barley sacrifice an da drink sacrifice.
\p
\v 39 “Goin get strong promises you guys goin make to me, Yahweh, an you goin make odda sacrifices jus cuz you like make um. Do all dat.  But no foget, all dis dat I jus tell you, you goin do um fo me, Yahweh, too, weneva get spesho religious time. So make dese kine too fo da spesho religious times: da burn up kine sacrifices, da wheat o barley sacrifices, da drink sacrifices, an da sacrifices fo show dat you an me stay okay.”
\p
\v 40 Az how Moses tell da Israel peopo eryting Yahweh wen tell him fo do.
\c 30
\s Da Strong Promises
\r (Matthew 5:33)
\p
\v 1 Moses tell da leada guys fo da Israel ohanas: “Dis wat Yahweh tell dat us guys gotta do:
\v 2 Wen one guy make one strong promise to Yahweh, o make one strong promise fo no do someting, he betta not broke wat he wen promise! He gotta do eryting he tell he goin do.
\p
\v 3 “Wen one young wahine dat still yet live inside her fadda house, an she make one strong promise fo Yahweh, o make one strong promise fo no do someting,
\v 4 if her fadda hear bout wat she wen promise, but he no say notting to her, den eryting she wen promise goin stay.
\v 5 But if her fadda hear bout um, an dat same day he tell her she no can do um, den eryting she wen promise no goin stay. Yahweh goin let her go, cuz her fadda no like let her do um.
\p
\v 6 “If she marry afta she make da strong promise, o afta she make one promise dat she mean she no goin do um,
\v 7 an her husband hear bout um, but he no say notting to her dat same day, den eryting she wen promise goin stay.
\v 8 But if her husband hear bout um, an dat same day he tell her she no can do um, den he make eryting she wen promise no good, an no goin stay. Yahweh goin let her go.
\p
\v 9 “If one widow o one wahine dat get divorce make one strong promise, den she gotta do um.
\p
\v 10 “If one wahine dat live wit her husband make one strong promise,
\v 11 an her husband hear bout um, but no say notting to her dat same day, an no tell her dat she no can do um, den eryting dat she wen promise goin stay.
\v 12 But if her husband hear bout um, an dat same day he tell her she no can do um, den eryting dat she wen promise no goin stay. Her husband wen make wat she promise no good, an Yahweh goin let her go cuz a dat.
\v 13 Her husband can say yes o no bout someting wen she make one strong promise fo do someting o no do someting.
\v 14 But if her husband no say notting from one day to da nex day, den dat mean he say yes fo da strong promise she wen make.
\v 15 But if he tell her dat she no can do um mo den one day afta he hear bout um, den he get da blame wen she do wat she wen promise fo do.”
\p
\v 16 Dese da rules dat Yahweh tell Moses bout one guy an his wife, an one fadda an his young girl dat still yet live inside his house.
\c 31
\s How Fo Pay Back Da Midian Guys
\r (Census 25:1-8)
\p
\v 1 Yahweh tell Moses,
\v 2 “ Pay back da Midian guys fo wat dey wen do to da Israel peopo. Afta dat, you goin mahke an go by yoa ancesta guys.”
\p
\v 3 So Moses tell da peopo, “Make ready some a yoa army guys fo go fight da Midian guys, fo pay back Yahweh on dem.
\v 4 Send one tousand guys from ery main ohana inside da Israel peopo fo fight dem.”
\v 5 So twelve tousand guys get dea stuffs ready fo war, one tousand from ery Israel ohana.
\v 6 Moses send tousand guys from ery main ohana fo fight. He send Finehas too, Eleazar da pries boy. Finehas take tings from da Place Dat Stay Spesho Fo God, an metal trumpets fo blow.
\p
\v 7 Dey fight agains da Midian guys, jalike Yahweh wen tell Moses fo do, an dey kill all da Midian army guys.
\v 8 Da five Midian kings, Evi, Rekem, Zur, Hur, an Reba, dey kill dem too. An dey kill Balaam, Beor boy, wit dea swords.
\v 9 Da Israel guys make da Midian wahines an kids dea prisonas, an take all dea animals an all dea stuffs.
\v 10 Dey burn all da towns wea da Midian peopo wen stay, an dea camps too.
\v 11 Dey take all da stuffs dey wen rip off, an da peopo an da animals,
\v 12 an dey bring all da prisonas an stuff dey rip off, by Moses an Eleazar da pries guy, an by all da Israel peopo inside da camp on top da flat place Moab side, nea da Jordan River, da odda side from Jericho.
\p
\v 13 Moses, Eleazar da pries guy, an all da leadas fo da peopo go outside da camp fo meet dem.
\v 14 Moses, he come huhu wit da officers fo da army, da leadas fo tousand guys an hundred guys, dat come back from fight da war.
\p
\v 15 Moses tell um, “Wass up?! You guys let all da wahines stay alive, o wat?!
\v 16 But you know wat?! Was dem, da ones wen lissen to Balaam! Dey da ones turn da Israel peopo away, fo go agains Yahweh. Dass wat wen happen Peor side. An cuz a dat, Yahweh peopo get one real bad kine sick!
\v 17 So now, go kill all da boys, an kill ery wahine dat wen sleep wit one guy!
\v 18 But da girls dat neva sleep wit one guy, let dem stay alive. You guys own dem.
\p
\v 19 “All you guys gotta stay outside da camp fo seven days -- anybody dat wen kill somebody, o touch one mahke body. Day numba three an day numba seven, you guys gotta do da religious kine stuff fo make yoaself an da prisonas you wen catch, come clean, so you can go in front God.
\p
\v 20 “Make all yoa clotheses clean too, an eryting dey make from leather, o goat hair, o wood.”
\s Dey Share Da Stuffs Dey Wen Capcha
\p
\v 21 Den Eleazar da pries guy tell da army guys dat wen fight, “Dis da rules dat Yahweh wen give Moses:
\v 22 Da gold, silva, bronze, iron, tin, an lead dat you wen rip off --
\v 23 all da odda stuff dat can go inside da fire, you gotta make um go inside da fire fo come clean da way Yahweh see um. But den you gotta clean um wit da kine watta dat make um clean too. An wateva no can go thru da fire, you gotta put um inside da watta fo make um clean, an den take um out.
\v 24 Day numba seven wash yoa clotheses, an den you guys goin be clean an can come inside da camp.”
\s Dey Split Da Stuffs
\p
\v 25 Yahweh tell Moses,
\v 26 “You an Eleazar da pries guy, an da leadas fo da families inside da ohanas, count all da peopo an animals da army guys wen catch.
\v 27 Den split um wit da army guys dat wen fight, an da odda peopo.
\v 28 From da army guys dat wen fight, put by da side fo give me, Yahweh, one from ery five hundred peopo, cows, donkeys, sheeps, an goats.
\v 29 I Yahweh. Take dis from da army guys half, an give um to Eleazar da pries guy, az my part.
\v 30 From da half from da odda Israel peopo, pick one from ery fifty, no matta peopo, cows, donkeys, sheeps, goats, o odda animals. Give um to da Levi guys dat take care my Tent.”
\v 31 So Moses an Eleazar da pries guy do wat Yahweh tell Moses fo do.
\p
\v 32 Da stuffs lefova from da odda stuffs dat da army guys wen take was 675,000 sheeps,
\v 33 72,000 cows,
\v 34 61,000 donkeys,
\v 35 an 32,000 wahines dat neva sleep wit one guy.
\p
\v 36 Da half part fo da army guys dat wen fight was: 337,500 sheeps an goats
\v 37 an da part fo Yahweh from da sheeps an goats was 675.
\v 38 From 36,000 cows, Yahweh part was 72.
\v 39 From 30,500 donkeys, Yahweh part was 61.
\v 40 From 16,000 peopo, Yahweh part was 32.
\p
\v 41 Moses give Yahweh part to Eleazar, da pries guy, jalike Yahweh tell Moses fo do.
\p
\v 42 Da half part fo da Israel peopo dat Moses put by one side from da part fo da army guys dat wen fight,
\v 43 da Israel peopo half was 337,500 sheeps,
\v 44 36,000 cows,
\v 45 30,500 donkeys,
\v 46 an 16,000 peopo.
\v 47 From da Israel peopo half, Moses pick one from ery fifty peopo an animals, jalike Yahweh wen tell him fo do, an he give um to da Levi guys dat take care Yahweh Tent.
\p
\v 48 Den da officers dat stay in charge da army guys, da leadas fo tousand guys an hundred guys, dey go by Moses
\v 49 an tell um, “Yoa worka guys wen count da army guys unda us, an no mo even one a dem dat no stay.
\v 50 Cuz a dat, us guys bring dis stuff fo make present fo Yahweh: da gold stuff we wen rip off, bracelets, rings, earrings, an necklaces, fo bring us da same side wit Yahweh.”
\p
\v 51 Moses an Eleazar da pries guy take da gold tings from dem, all da jewelry stuff.
\v 52 All da gold from da leadas fo tousand guys an hundred guys dat Moses an Eleazar give Yahweh fo present, weigh bout 420 pounds.
\v 53 Ery army guy wen take stuff fo demself.
\v 54 Az how come Moses an Eleazar da pries guy take da gold stuffs, an bring um by da Tent Wea Da Peopo Meet God, an put um in front Yahweh, so he no foget da Israel peopo.
\c 32
\s Da Peopo East Side Da Jordan River
\p
\v 1 Da Reuben ohana an da Gad ohana get plenny cows, sheeps, an goats. Dey see dat da Jazer an Gilead land stay one good place fo put da animals.
\v 2 So dey wen come by Moses an Eleazar da pries guy, an da leadas fo da peopo, an tell,
\v 3 “You know da towns, Atarot, Dibon, Jazer, Nimrah, Heshbon, Elealeh, Sebam, Nebo, an Beon?
\v 4 Dass da land Yahweh take ova in front all da Israel peopo. An dat land stay good fo cows an sheeps an goats. Us guys get cows an sheeps an goats.
\v 5 If you tink us guys good fo get dat land, den let us, yoa worka guys, get da land fo come oua property. No make us guys go da odda side da Jordan River.”
\p
\v 6 Moses tell da Gad peopo an da Reuben peopo, “You tink ony yoa brudda guys gotta go ova dea do all da fighting, an you guys jus stay sit ova hea, o wat?!
\v 7 How come you like make da odda Israel peopo lose fight, so dey no like go inside da land Yahweh wen give dem?!
\v 8 Dass da same ting yoa fadda guys wen do, da time I send dem from Kadesh Barnea fo look ova da land.
\v 9 Afta dey go up by da Eshcol Valley an look ova da land, dey come back an make da Israel peopo lose fight an no like go inside da land Yahweh wen give um.
\v 10 Yahweh come real mad dat time, an he make dis strong promise:
\v 11 “Dese peopo no stick wit me all da way! Cuz a dat, from da mens twenty year ol an mo dat come outa Egypt, dey no goin see da land dat I make strong promise fo give to Abraham, Isaac, an Jacob!
\v 12 But ony Jefunneh boy Caleb, da Keniz guy, an Nun boy Joshua, dey can go inside da land, cuz dey wen stick wit me, Yahweh, all da way!’
\v 13 Dat time, Yahweh come real mad wit da Israel peopo. He make dem stay go aroun inside da boonies fo forty years, till all da peopo mahke dat he see wen do bad kine stuff.
\p
\v 14 “So hea you guys stay now, bruddas dat do bad kine stuff, standing hea jalike yoa fadda guys wen stand. You guys goin make Yahweh come even mo mad still yet wit you Israel peopo!
\v 15 So if you guys turn away from stick wit Yahweh, he goin make all dis peopo stay inside da boonies one mo time, an you guys goin get da blame fo wipe out all dem!”
\p
\v 16 Den da Reuben an Gad guys go up by Moses an tell, “Us guys like build pens ova hea fo oua animals, an build towns fo oua wahines an kids.
\v 17 But us guys stay ready fo go fight! We goin go across da riva firs, befo da odda Israel peopo go dea. An we goin stay till we bring um to dea own places. Wen we stay doing dat, oua wahines an kids can live dis side inside towns wit strong walls, so da odda peopo inside da land no goin hurt dem.
\v 18 We no going back oua places, till all da odda Israel peopo get da property Yahweh stay give ery one a dem.
\v 19 An us guys no goin get oua property wit dem da odda side da Jordan Riva. Cuz we get oua property ova hea, da east side da Riva.”
\p
\v 20 Den Moses tell dem, “Kay den. If you guys goin make lidat, an stay ready fo fight in front Yahweh,
\v 21 an if all you guys goin go in front Yahweh, da odda side da Jordan River, an take da tings you use fo fight, till he take away da land from da peopo dat stay agains him --
\v 22 Den if dass how you guys make, den wen you guys win ova da odda peopos in front Yahweh, you guys no need stay da odda side no moa, you can come back. Yahweh an da Israel peopo goin let you guys go. Den dis land hea goin come you guys property in front Yahweh.
\p
\v 23 “But if you guys no do dat, den you guys goin do bad ting agains Yahweh, an fo shua, da bad ting you do, goin catch you up!
\v 24 Build strong towns fo yoa wahines an kids, an pens fo yoa sheeps an goats. But do all da stuff you guys promise fo do.”
\p
\v 25 Da Gad guys an Reuben guys tell Moses, “You oua boss, an us work fo you. We goin do wat you tell us fo do.
\v 26 Our kids an wifes, oua sheeps, goats, an cows goin stay ova hea inside da Gilead towns.
\v 27 But all us guys dat work fo you, we ready fo fight, an go da odda side fo fight in front Yahweh, jalike you, oua boss, tell us fo do.”
\p
\v 28 Den Moses tell Eleazar da pries guy bout dem, an Joshua, Nun boy, an da leadas fo da main Israel ohanas.
\v 29 He tell dem, “If da Gad guys an da Reuben guys go wit dea stuff fo fight da odda side da Jordan River wit you guys in front Yahweh, den wen you guys win ova da odda peopos, give dem da Gilead land fo dea property.
\v 30 But if dey no go ova dea wit you guys, all ready fo fight, dey gotta take dea land da odda side, wit you guys inside Canaan.”
\p
\v 31 Da Gad guys an da Reuben guys tell, “Us yoa worka guys, an we goin do wat Yahweh tell us fo do.
\v 32 Us guys goin go da odda side in front Yahweh wit stuff ready fo fight, inside Canaan. But da property we goin get stay on dis side da Jordan River.”
\p
\v 33 Den Moses give da Gad peopo, da Reuben peopo, an half da peopo dat come from Joseph boy Manasseh, dea land. Dass all da land dey take away from Sihon, da Amor king, an from Og, da Bashan king, wit da big towns an da land aroun um.
\p
\v 34 Da Gad peopo wen build up again da towns Dibon, Atarot, Aroer,
\v 35 Atrot, Shofan, Jazer, Jogbehah,
\v 36 Bet Nimrah, an Bet Haran. Dose towns get strong walls, an da Gad peopo make pens ova dea fo dea sheeps an goats.
\v 37 Da Reuben peopo, dey build up again da towns Heshbon, Elealeh, an Kiriataim,
\v 38 an Nebo, Ba`al Meon (but dey change some a da names), an Sibmah. Dey give names to da big towns dey build up again.
\p
\v 39 Da family from Makir, Manasseh boy, dey wen go Gilead side, an take ova da land, an take away da property from da Amor peopo dat stay dea.
\v 40 So Moses give Gilead to da Makir ohana, from Manasseh, an laytas dey stay ova dea.
\v 41 Jair, he come from da Manasseh ohana too. He take ova dea small towns, an call um da Jair Tent Villages.
\v 42 An Nobah take ova Kenat an da small towns aroun dea, an call um Nobah, by his own name.
\c 33
\s Wea Da Israel Peopo Go Wen Dey Come Outa Egypt
\p
\v 1 Dis da story bout places da Israel peopo go, da time dey come outa Egypt, ery ohana jalike one army. Moses an Aaron lead dem.
\v 2 Yahweh tell Moses fo write down all da places a dea trip. Dis how dey go, an wea dey go:
\p
\v 3 Da Israel peopo leave Ramses, da month numba one, day numba fifteen. Dass da day afta da Passova. Dey march out quick time an dey no scared, no matta all da Egypt peopo can see dem go.
\v 4 Dat time, da Egypt peopo stay bury all da firs mens fo born inside ery family, cuz Yahweh wen wack dem, cuz he da judge fo punish dea gods.
\p
\v 5 Da Israel peopo leave Ramses, an make camp Sukkot side.
\p
\v 6 Dey leave Sukkot, an make camp Etam side, da edge a da boonies.
\p
\v 7 Dey leave Etam, go back by Pi Hahirot, da east side Ba`al Zefon, an make camp nea Migdol.
\p
\v 8 Dey leave Pi Hahirot, an go thru da middo a da Red Sea. From dea, dey go inside da boonies. Dey go fo three days inside da Etam Boonies, an make camp Marah side.
\p
\v 9 Dey leave Marah, an go Elim. Get twelve pukas fo watta ova dea, an seventy palm trees, so dey make camp ova dea.
\p
\v 10 Dey leave Marah, an make camp by da Red Sea.
\p
\v 11 Dey leave da Red Sea an make camp inside da Sin Boonies.
\p
\v 12 Dey leave da Sin Boonies, an make camp by Dofka.
\p
\v 13 Dey leave Dofka, an make camp by Alush.
\p
\v 14 Dey leave Alush, an make camp by Refidim, wea no mo watta, so da peopo no mo watta fo drink.
\p
\v 15 Dey leave Refidim, an make camp inside da Sinai Boonies.
\p
\v 16 Dey leave da Sinai Boonies, an make camp Kibrot Hattaavah.
\p
\v 17 Dey leave Kibrot Hattaavah, an make camp Hazerot.
\p
\v 18 Dey leave Hazerot, an make camp Ritmah.
\p
\v 19 Dey leave Ritmah, an make camp Rimmon Perez.
\p
\v 20 Dey leave Rimmon Perez, an make camp Libnah.
\p
\v 21 Dey leave Libnah, an make camp Rissah.
\p
\v 22 Dey leave Rissah, an make camp Kehelatah.
\p
\v 23 Dey leave Kehelatah, an make camp Mount Shefer.
\p
\v 24 Dey leave Mount Shefer, an make camp Haradah.
\p
\v 25 Dey leave Haradah, an make camp Makhelot.
\p
\v 26 Dey leave Makhelot, an make camp Tahat.
\p
\v 27 Dey leave Tahat, an make camp Terah.
\p
\v 28 Dey leave Terah, an make camp Mitkah.
\p
\v 29 Dey leave Mitcah, an make camp Hashmonah.
\p
\v 30 Dey leave Hashmonah, an make camp Moserot.
\p
\v 31 Dey leave Moserot, an make camp Bene Jaakan.
\p
\v 32 Dey leave Bene Jaakan, an make camp Hor Haggidgad.
\p
\v 33 Dey leave Hor Haggidgad, an make camp Jotbatah.
\p
\v 34 Dey leave Jotbatah, an make camp Abronah.
\p
\v 35 Dey leave Abronah, an make camp Ezion Geber.
\p
\v 36 Dey leave Ezion Geber, an make camp Kadesh, inside da Zin Boonies.
\p
\v 37 Dey leave Kadesh, an make camp Mount Hor, by da edge a da Edom land.
\v 38 Yahweh tell Aaron da pries guy fo go up Mount Hor, an he mahke dea. Was da year numba forty, month numba five, day numba one, afta da Israel peopo come outa Egypt.
\v 39 Aaron was one hundred twenty-three years ol wen he mahke dea on top Mount Hor.
\p
\v 40 Da Canaan king fo Arad, dat live inside da Negev Boonies inside Canaan, find out dat da Israel peopo stay coming.
\p
\v 41 Da Israel peopo leave Mount Hor, an make camp Zalmonah.
\p
\v 42 Dey leave Zalmonah, an make camp Punon.
\p
\v 43 Dey leave Punon, an make camp Obot.
\p
\v 44 Dey leave Obot, an make camp Iye Abarim, da edge a da Moab land.
\p
\v 45 Dey leave Iyim, an make camp Dibon Gad.
\p
\v 46 Dey leave Dibon Gad, an make camp Almon Diblataim.
\p
\v 47 Dey leave Almon Diblataim, an make camp inside da Abarim Mountains, nea Nebo.
\p
\v 48 Dey leave da Abarim Mountains, an make camp on top da flat part a da Moab land, nea da Jordan River, da odda side from Jericho.
\v 49 Ova dea on top da Moab flat land, dey make camp by da Jordan River from da town Bet Jeshimot to Abel Shittim.
\p
\v 50 On top da Moab flat land by da Jordan River, da odda side from Jericho, Yahweh tell Moses,
\v 51 “Tell da Israel peopo: ‘Wen you guys go da odda side da Jordan River an go inside da Canaan land,
\v 52 take ova da property from all da peopo in front you guys dat stay live ova dea. Broke down all da idol kine gods dey wen carve, an da idols dey make from melt da metal. Broke down all da sacrifice places on top da hills wea dey go down in front dea gods.
\v 53 Take ova da land, an live ova dea, cuz I wen give you da land fo make um yoa property.
\v 54 Pull straw fo tell wat ohana get wat land. Fo one big ohana, give dem big land, an fo one small ohana, give dem small land. Wateva dey get from pull straw, goin be deas. Give um to da twelve Israel ohanas.
\v 55 “But if you guys no take away da property from da peopos dat stay live ova dea, bumbye da peopos dat still stay dea goin hurt you jalike splintas inside yoa eyes, an jalike thorns on yoa side fo poke you. Dey goin make trouble fo you guys inside da land wea you guys live.
\v 56 An den I goin make to you guys jalike I wen plan fo make to dem.”
\c 34
\s Da Edges A Da Canaan Land
\p
\v 1 Yahweh tell Moses,
\v 2 “Tell da Israel peopo fo do dis: Wen you guys go inside da Canaan land, dass da land dat goin come you guys property. Da land goin get dese sides:
\p
\v 3 “Da south side goin get some a da Zin Boonies by da side a da Edom land. From da east side, da south side goin start from da end part a da Big Salt Lake.
\v 4 From dea, goin go south a da Scorpion Pass. Den goin go by Zin, an from dea, go south a Kadesh Barnea. Den goin go by Hazor Addar, an by Azmon.
\v 5 Da side goin turn from Azmon, fo go da Egypt Borda Stream, an from dea to wea da stream go inside da Mediterranean Sea.
\p
\v 6 “Da wes side goin be da coast fo da Mediterranean Sea. Az da wes side.
\p
\v 7 “Da nort side goin go from da Mediterranean Sea by Mount Hor,
\v 8 an den by Lebo Hamat, den by Zedad,
\v 9 den by Zifron, an stop by da way to Hazar Enan. Az da nort side.
\p
\v 10 “Fo da eas side, go from Hazar Enan to Shefam.
\v 11 Dat side goin come down from Shefam an go Riblah, da eas side a Ain, an den go on top da hills da eas side Kinneret Lake.
\v 12 From dea, goin go down to da Jordan River all da way to wea da Riva go inside da Big Salt Lake.
\p
Dis goin be da side fo yoa land, on ery side.”
\p
\v 13 Moses tell da Israel peopo “Pull straw fo give ery ohana dea property. Yahweh tell dat ony da nine an one half ohanas goin get um.
\v 14 Cuz da Reuben ohana, da Gad ohana, an one half da Manasseh ohana awready get dea properties.
\v 15 Dat two an a half ohanas get dea land da eas side da Jordan River da odda side from Jericho town, da side wea da sun come up.
\p
\v 16 Yahweh tell Moses,
\v 17 “Dis da names fo da guys dat goin tell who get wat land fo dea property: Eleazar da pries guy an Joshua, Nun boy.
\v 18 An you goin pick one leada guy from ery ohana fo help tell who goin get wat land.
\v 19 Dese dea names:
\p
Caleb, Jefunneh boy, from da Judah ohana.
\v 20 Samuel, Ammihud boy, fo da Simeon ohana.
\v 21 Elidad, Kislon boy, from da Benjamin ohana.
\v 22 Bukki, Jogli boy, da leada from da Dan ohana.
\v 23 Hanniel, Efod boy, da leada from da Manasseh ohana dat come from Joseph.
\v 24 Kemuel, Shiftan boy, da leada from da Ephraim ohana dat come from Joseph.
\v 25 Elizafan, Parnak boy, da leada from da Zebulun ohana.
\v 26 Paltiel, Azzan boy, da leada from da Issakar ohana.
\v 27 Ahihud, Shelomi boy, da leada from da Asher ohana.
\v 28 Pedahel, Ammihud boy, da leada from da Naftali ohana.”
\p
\v 29 Dese da guys Yahweh tell fo pick da parts a da Canaan land dat goin come da property fo da Israel peopo.
\c 35
\s Towns Fo Da Levi Peopo
\p
\v 1 On top da flat part a da Moab land nea da Jordan River, da odda side from Jericho, Yahweh tell Moses,
\v 2 “Tell da Israel peopo fo give da Levi ohana peopo towns wea dey can live. Take dese towns from da property da Israel peopo goin get. An give da Levi guys da grass land aroun dea towns.
\v 3 Den dass how dey goin get towns wea dey goin live, an grass land fo dea cows, sheeps, goats, an odda animals.
\p
\v 4 “Da grass land aroun da towns dat you goin give da Levi peopo goin go out fifteen hundred feet from all aroun da town wall.
\v 5 Outside da town, measure three tousand feet on da eas side, three tousand on da sout side, three tousand on da west side, an three tousand feet on da nort side, an da town inside da middo. Dey goin get dis land fo da grass land fo dea towns.”
\s Da Refuge Towns
\r (Rules 4:41-43, 19:1-14; Joshua 20:1-9)
\p
\v 6 “Six a da towns you goin give da Levi guys, goin be big towns wea peopo can go if dey kill somebody but dey neva like kill um. An give da Levi peopo forty-two odda towns.
\v 7 All da towns you goin give da Levi peopo goin be forty-eight towns, an wit dea grass land.
\v 8 Da towns you give da Levi peopo from all da property da Israel peopo get, you goin give um jalike you count how much land ery ohana get. Take plenny towns from da ohanas dat get plenny peopo, an litto bit towns from da ohanas dat get litto bit peopo.”
\p
\v 9 Den Yahweh tell Moses,
\v 10 “Tell da Israel peopo: Wen you guys go da odda side da Jordan River inside da Canaan land,
\v 11 pick some towns fo da ones wea peopo can go if dey kill somebody but dey neva like kill um.
\v 12 Dey goin be place wea da peopo can stay, an nobody can pay dem back fo kill somebody. So if da peopo poin finga somebody cuz dey say he wen kill anodda guy, da guy no goin mahke befo he stand in front da judge an da peopo an get proof if he wen kill um o like kill um.
\v 13 Dese six towns you give da Levi guys, goin be yoa refuge towns fo anybody stay dat kill somebody.
\v 14 Give three towns dis side da Jordan River, an three towns inside da Canaan land, fo come da refuge towns fo peopo stay if dey kill somebody.
\v 15 Dese six towns goin be place fo da Israel peopo, an fo da peopo from odda place dat stay wit you guys. So whoeva kill somebody an neva tink fo do um befo time, can go fo stay dea.
\p
\v 16 “If one guy hit somebody wit one iron ting, an da guy mahke, he one killa guy. You gotta kill da guy dat kill anodda guy.
\v 17 O if somebody get one stone inside his hand dat can kill, an he hit somebody wit um so da guy mahke, he one killa guy. You gotta kill da guy dat kill anodda guy.
\v 18 O if somebody get one wood ting inside his hand dat can kill, an he hit somebody wit um so da guy mahke, he one killa guy. You gotta kill da guy dat kill anodda guy.
\v 19 Da one from da mahke guy ohana dat get da kuleana fo pay back da killa guy, he can kill um wen he meet um.
\v 20 If somebody hate somebody an tink bout how fo kill um, an push da guy o throw someting at him so he mahke,
\v 21 o if he hit him wit his fis, an he mahke, dat guy gotta mahke. He one killa guy.  Da one from da mahke guy ohana dat get da kuleana fo pay back da killa guy, he can kill um wen he meet him.
\v 22 “But if somebody no hate anodda guy, but push him o throw someting at um, but he neva tink fo kill um,
\v 23 o maybe da guy neva see um, but one stone fall on top him dat kill um, an he mahke. Den cuz he no hate da guy, an he no like hurt him,
\v 24 da peopo gotta come togedda fo judge lidis: ‘Da guy dat kill somebody neva make plan fo kill um,’ o ‘Da one from da mahke guy ohana dat get da kuleana fo pay back da killa guy get da right fo kill dis guy.’ Dese da rules.
\v 25 Da peopo dat come togedda fo judge, dey gotta take care da guy dat wen kill somebody but neva make plan fo do um. Dey gotta make shua, dat da one from da mahke guy ohana dat get da kuleana fo pay back da killa guy, no can kill um. Dey gotta take him back da safe place wea he wen run fo no get kill, an nobody can kill him dea. He gotta stay dea till da main pries mahke, da one dat dey pour da oil dat stay spesho fo God on top him fo show he da main pries guy.
\p
\v 26 “But if bumbye da guy dat wen kill da odda one eva go outside da refuge town from wea he wen run to so he no mahke,
\v 27 an if da guy dat get da kuleana fo kill him find him outside dat town, dat guy can kill him an no mo blame fo um.
\v 28 Da guy dat wen kill da odda guy gotta stay inside da refuge town wea he wen run to so he no mahke, till da main pries guy mahke. Den afta da main pries guy mahke, da guy can go back his own place.
\p
\v 29 “Dis goin be da rules fo all da Israel peopo all da time, wea eva you guys live.
\p
\v 30 “Whoeva kill somebody gotta mahke cuz he kill um, but ony wen odda guys can tell da judge wat dey wen see happen. But no mo nobody gotta mahke if ony one guy tell wat he see happen.
\p
\v 31 “No take money fo let go somebody dat wen kill anodda guy, an he suppose to mahke fo dat.
\p
\v 32 “No take money fo let go somebody dat wen run by one refuge town fo stay afta he kill somebody. No can let um go back an stay on top his own land befo da main pries mahke.
\p
\v 33 “No make da land come pilau wea you guys live. Wen somebody kill anodda guy, dat make da land come pilau. You no can make right da land wea somebody wen kill anodda guy. Ony if you kill da guy dat wen kill da odda guy, den you can make um right.
\q
\v 34 An no make da land wea you live come pilau,
\q2 Cuz me, Yahweh, I stay live wit da Israel peopo!”
\c 36
\s Da Land Fo Zelofehad Girls
\r (Census 27:1-11)
\p
\v 1 Da family leadas fo da Gilead family dat come from Makir, Manasseh boy, from da Joseph ohana, dey come in front Moses an da leadas fo da Israel ohanas. Da Gilead guys come aks da leadas fo help dem.
\v 2 Dey tell, “Yahweh wen tell you, my boss, fo pull straw fo give properties to da Israel peopo. He tell you dis too, you suppose to give da property fo oua brudda Zelofehad to his girls.
\v 3 So now, wat we goin do?! If dey marry guys from anodda Israel ohana, dat mean, dey goin take dea share a oua Manasseh ohana land, an give um to da ohana wea dey marry fo come dea property. So part a da property us guys get, dey goin take um away from oua ohana.
\v 4 Wen da spesho year fo da Israel peopo come ery fifty year, dea land goin go back to da ohana wea dey marry, an oua ohana no goin get oua share no moa.”
\p
\v 5 Den Yahweh tell Moses fo tell da Israel peopo dis: “Wat da Joseph ohana guys tell, stay right.
\v 6 Dis wat Yahweh tell bout wat fo do fo da Zelofehad girls: ‘Dey can marry whoeva dey like, but dey gotta marry somebody inside dea fadda big ohana.
\v 7 No can pass one Israel property from one big ohana to anodda, cuz ery Israel guy goin keep da land dey get from dea own ancesta guys.
\v 8 Ery girl dat get land inside one Israel ohana, gotta marry one guy inside dea fadda ohana. Dass how ery Israel guy goin get property from dea ancesta guys.
\v 9 No can pass property from one big ohana to anodda. Cuz ery Israel ohana gotta keep da land dey get from dea ancesta guys.’-”
\p
\v 10 Jalike Yahweh tell Moses, da Zelofehad girls do.
\v 11 Zelofehad girls, Mahlah, Tirzah, Hoglah, Milcah, an Noah, marry dea cousins from dea fadda side.
\v 12 Dey marry inside da Manasseh family, dat come from Joseph, an dea share a da property stay wit dea fadda family.
\p
\v 13 Dese da rules Yahweh give Moses fo give to da Israel peopo, da time dey stay on top da flat part a Moab by da Jordan River, da odda side from Jericho.
