\id MAT zpt
\h San Mateo
\toc1 San Mateo
\mt1 Be diꞌizh ten Jesús mkeꞌa Mateo
\ip Leꞌa libr Mateo ndadiꞌizh xteꞌe ngol Jesús, no ukesea xa, no mluu xa xteꞌe nibeꞌe Dios be men, no ngut xa, no mbangal xa ndoꞌ gealgut. Ndab‑a leꞌa Jesús nak xin David xa ras ten Abraham. Leꞌa xa nsaleaꞌ Mateo wa mkeꞌa git ndee ndontsa gungea ladna bexa judio Jesús. Nseꞌat‑a sian be taꞌa ncho ndoꞌ Testament Ned, be costumbr no be ta ndab be profet be ta tlaw yoo. Leꞌa Mateo nluu leꞌa Jesús leꞌa nak Cristo, xa na ndab Dios ilenka, xa nak Rey ten bexa judio.
\c 1
\s Be usan gox polta ten Jesucristo
\r (Lc. 3:23-38)
\p
\v 1 Leꞌa bexa ndee bexa ngok usan gox polta ten Jesucristo, dub xa ras David no xa ras Abraham.
\p
\v 2 Leꞌa Abraham ngop Isaac, Isaac ngop Jacob, Jacob ngop Judá no stapla be wit~xa.
\v 3 Judá cha ngop Fares no Zara, leꞌa xnaꞌa bexa usaleaꞌ Tamar. Fares ngop Esrom, Esrom ngop Aram,
\v 4 Aram ngop Aminadab, Aminadab ngop Naasón, Naasón ngop Salmón.
\v 5 Salmón ngop Booz, leꞌa xnaꞌa Booz usaleaꞌ Rahab. Booz ngop Obed, leꞌa xnaꞌa Obed usaleaꞌ Rut. Obed ngop Isaí,
\v 6 Isaí ngop David xa nibeꞌe, David ngop Salomón, leꞌa xnaꞌa Salomón xa ngok xagots ten Urías.
\p
\v 7 Salomón ngop Roboam, Roboam ngop Abías, Abías ngop Asa,
\v 8 Asa ngop Josafat, Josafat ngop Joram, Joram ngop Uzías.
\v 9 Uzías ngop Jotam, Jotam ngop Acaz, Acaz ngop Ezequías.
\v 10 Ezequías ngop Manasés, Manasés ngop Amón, Amón ngop Josías.
\v 11 Josías ngop Jeconías no be wit~xa, zha na lajuers mbiꞌi bexa Babilonia bexa Israel.
\p
\v 12 Tsoꞌo na li ngwaꞌa bexa Israel gast Babilonia wa, leꞌa Jeconías ngop Salatiel, Salatiel ngop Zorobabel.
\v 13 Zorobabel ngop Abiud, Abiud ngop Eliaquim, Eliaquim ngop Azor.
\v 14 Azor ngop Sadoc, Sadoc ngop Aquim, Aquim ngop Eliud.
\v 15 Eliud ngop Eleazar, Eleazar ngop Matán, Matán ngop Jacob.
\v 16 Jacob ngop Kosé. Leꞌa xagots ten Kosé usaleaꞌ Marí, xa ngop Jesús, xa nak Cristo, xa mtuꞌub Dios.
\p
\v 17 Li leꞌa Abraham no gast David leꞌa ta wa dub tidaꞌ bexa. Leꞌa David no gast zha na ngwaꞌyoꞌo bexa Israel gast Babilonia wa, leꞌa zha weꞌe uyoꞌo stub stidaꞌgal bexa. No zha na ngwaꞌa bexa Babilonia no gast zha na ngol Jesucristo wa uyoꞌo stub stidaꞌgal bexa.
\s Jesús Xin Dios ngol
\r (Lc. 2:1-7)
\p
\v 18 Lndeꞌe ngol Jesús xa nak Cristo: Leꞌa dub xagots nsaleaꞌ Marí yá msaꞌala diꞌizh uchilyaꞌano xa dub xabgiꞌi nsaleaꞌ Kosé. Parea zha biseata ikaꞌa xa Kosé, leꞌa xa nsoꞌnola dub meꞌed, leꞌa meꞌed wa meꞌed msaꞌa Espíritu ten Dios.
\v 19 Leꞌa Kosé wa mbinbeꞌe ulaꞌa xa Marí, ná leꞌa ta na wen nak xa ta weꞌe xagaꞌtsa ndiꞌizh ulaꞌa xa Marí, ndontsa naꞌanpa ido ladna Marí.
\v 20 Leꞌa zha na mbinbeꞌela Kosé li gun, leꞌa dub angel ten Dios mlundoꞌla ndoꞌ xa cuent dub ta mcheꞌa ladna xa, ndab angel ndoꞌ xa:
\p —Kosé xin David, lá yuꞌ ladna lu ikaꞌa lu Marí gak xagots ten lu, leꞌa meꞌed nsoꞌno Marí leꞌa meꞌed wa meꞌed msaꞌa Espíritu ten Dios.
\v 21 Leꞌa Marí gap dub meꞌed bgiꞌi, cha usaleaꞌ lu meꞌed wa Jesús, geal leꞌa meꞌed wa koꞌo be xmen Dios ndoꞌ be ke ten bexa.
\p
\v 22 Leꞌa ta wa li ngok lak ndab dub xabgiꞌi mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta, ndab xa:
\b
\q1
\v 23 Blaꞌach bego, leꞌa dub xagots ben
\q2 gol ugal xabgiꞌi isoꞌno dub meꞌed.
\q1 Cha gap xa dub meꞌed bgiꞌi,
\q2 cha isaleaꞌ meꞌed Emanuel.\x + \xo 1:23 \xt Is. 7:14\x*
\b
\m (Leꞌa Emanuel dub diꞌizh hebreo gab: Dios nsoꞌ wats beuna.)
\p
\v 24 Leꞌa gor uban Kosé ndoꞌ ta mcheꞌa ladna xa wa, cha mbin xa lak unibeꞌe angel ten Dios, ukaꞌa xa Marí gak xagots ten xa.
\v 25 Ná leꞌa xa naꞌanpa ugal Marí zha biseata gap Marí meꞌed ned ten xa wa. Cha msaleaꞌ Kosé meꞌed wa Jesús.
\c 2
\s Bexa ngwaꞌinaꞌ Jesús
\p
\v 1 Leꞌa Jesús ngol gezh Belén ten distrit Judea, zha na nak Herodes xa nibeꞌe Judea. Weꞌe leꞌa lad nlen wizh utoꞌo pla bexa ndák, ulayaꞌ bexa gezh Jerusalén.
\v 2 Cha unabdiꞌizh bexa ndoꞌ be men, ndab bexa:
\p —¿Ma meꞌed ngol gak xa nibeꞌe ten bega xa judio zha? Leꞌa besa uniꞌí ulen mbeal ten xa lad nlen wizh. Ta weꞌe nseabe besa yankea besa xa.
\p
\v 3 Leꞌa Herodes nsea itea bexa ndencho Jerusalén wa ni ko lá iniꞌí xteꞌe gun gor na mbiꞌín bexa ta wa.
\v 4 Cha mchealte Herodes itea be uleꞌay nibeꞌe no be mech ten ley ten bexa judio. Cha unabdiꞌizh Herodes ndoꞌ bexa ná pa nsabndoꞌ gal Cristo xa na ndiꞌizh ga utuꞌubka Dios.
\v 5 Leꞌa bexa wa cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa xa wa gal gezh Belén ten Judea, lak mkeꞌa dub xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta, ndab Dios:
\b
\q1
\v 6 Lu Belén, gezh ten Judá,
\q2 nsakka lu ndoꞌ itea be gezh ten Judá,
\q1 geal leꞌa Belén itoꞌo dub xa nibeꞌe,
\q2 xa ulaꞌach be xmen~naꞌ bexa Israel.\x + \xo 2:6 \xt Mi. 5:2\x*
\b
\p
\v 7 Leꞌa Herodes cha xgaꞌach utezh bexa ndák wa, cha unabdiꞌizh Herodes ná xá wizh na ned uniꞌí bexa mbeal wa.
\v 8 Cha mtuꞌub Herodes bexa wa gezh Belén, ndab xa:
\p —Waꞌbe bego, cha bkwaꞌan bega pa ncho meꞌed wa. Leꞌa gor mzheal bega meꞌed, cha gidyab bega‑yá ndoꞌ naꞌ, ndontsa no naꞌ gaa sa wa, cha gankeꞌa naꞌ meꞌed.
\p
\v 9 Leꞌa gor na mbiꞌín bexa ta li ndab Herodes wa, leꞌa bexa cha utoꞌo nchaꞌbe. Leꞌa mbeal na li uniꞌí bexa lad nlen wizh wa cha nchaꞌa ned ndoꞌ bexa, cha ngwaꞌisaꞌab‑a sa ncho meꞌed wa.
\v 10 Leꞌa gor na uniꞌí bexa wa mbeal nsob sa wa, leꞌa bexa uzhebpa mten ladna.
\v 11 \fig |CN01632b.tif|col|||Bexa ndák mbiꞌid usaxib ndoꞌ medoꞌo Jesús |Mt. 2:11\fig*Cha uyote bexa len niꞌi wa, cha uniꞌí bexa meꞌed nsea Marí xnaꞌa meꞌed. Cha msaxib bexa ngwankea bexa meꞌed wa. Cha mxaꞌal bexa be caj noꞌo bexa, cha uloꞌo bexa pla be taꞌa uzhebpa uyap: be ta oro, no dub ta uxeꞌe ta nyolꞌ, no mirra. Cha msaꞌa bexa be ta wa ukaꞌa meꞌed‑a.
\v 12 Tsoꞌo wa leꞌa Dios ndab ndoꞌ bexa wa gor ndeyats bexa lá yach bexa ndoꞌ Herodes. Ta weꞌe cha nseaꞌ bexa lazh bexa ndi stub nes xaꞌaga.
\s Kosé no Jesús no Marí mxoꞌon nchaꞌa Egipto
\p
\v 13 Leꞌa gor na nseaꞌla bexa ndák wa, leꞌa dub angel ten Dios mlundoꞌ ndoꞌ Kosé gor naxyats xa, ndab angel:
\p —Goste, cha biꞌi meꞌed baꞌ no xnaꞌa meꞌed. Bxoꞌon waꞌ nacion Egipto. Cha weꞌetsa uyoꞌo bega gast zha na gáp naꞌ yach bega, leꞌa Herodes ukwaꞌan meꞌed baꞌ gut xa meꞌed.
\p
\v 14 Bi leꞌa teꞌal wa leꞌa Kosé cha utoꞌo no meꞌed no xnaꞌa meꞌed, nchaꞌbe bexa Egipto.
\v 15 Cha kwen uyoꞌo bexa sa wa gast ngut Herodes. Leꞌa be ta wa li ngok lak nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios ta ndab dub xa sakndoꞌ Dios: “Uteꞌezh naꞌ xiꞌín~naꞌ itoꞌo xa Egipto.”\x + \xo 2:15 \xt Os. 11:1\x*
\s Herodes nlad gat Jesús
\p
\v 16 Leꞌa gor uniꞌí Herodes leꞌa bexa ndák wa yá lá yachtabe, cha uzhebpa ngokloo xa. Cha unibeꞌe xa ndoꞌ be soldad, ndab xa yaꞌyut bexa itea be meꞌed ncho top liꞌin, no gast be medoꞌo gezh Belén no be gezh nde gax sa wa. Li unibeꞌe xa geal leꞌa bexa ndák wa ndab mtopla liꞌin ulen mbeal wa.
\v 17 Li ngok ta wa lak mbidiꞌizh Jeremías sakndoꞌ Dios, ndab xa:
\b
\q1
\v 18 Mgen dub ruid siꞌil gezh Ramá,
\q2 Uzhebpa nbezhat bexa no ndoꞌon bexa.
\q1 Leꞌa Raquel ndoꞌonno be xin~na.
\q2 Yá lá kaꞌabta xa itayoꞌon, geal leꞌa be xin~xa ngutbe.\x + \xo 2:18 \xt Jer. 31:15\x*
\s Kosé myoꞌo Jesús nsea Marí gezh Nazaret
\p
\v 19 Ngol tsoꞌo wa leꞌa Herodes ngut. Weꞌe leꞌa dub angel ten Dios mlundoꞌ ndoꞌ Kosé nacion Egipto gor naxyats xa,
\v 20 cha ndab angel:
\p —Goste, cha byoꞌo meꞌed baꞌ no xnaꞌa meꞌed leꞌaka nacion Israel, leꞌa bexa na nlad gut meꞌed baꞌ wa ngutlabe.
\p
\v 21 Leꞌa Kosé cha ngwaste, cha myoꞌo xa meꞌed no xnaꞌa meꞌed leꞌaka Israel.
\v 22 Ná leꞌa gor na mbiꞌín Kosé leꞌa Arquelao xin Herodes myatsoꞌgal nibeꞌe Judea, cha mzheb xa yaꞌ xa sa wa. Leꞌa Dios cha uníꞌigal gor naxyats Kosé, ndab Dios lá yaꞌ xa Judea. Ta weꞌe cha nchaꞌa xa ndi distrit Galilea.
\v 23 Ngwaꞌ bexa yoo bexa gezh Nazaret, lak ndab bexa uyoꞌo polta sakndoꞌ Dios, ndab xa: “Leꞌa be men gab leꞌa xa dub xa Nazaret.”\x + \xo 2:23 \xt Is. 11:1\x*
\c 3
\s Ta mbidiꞌizh Juan, xa ulaleaꞌ be men
\r (Mr. 1:1-8; Lc. 3:1-9, 15-17; Jn. 1:19-28)
\p
\v 1 Ngol tsoꞌo wa leꞌa Juan xa ulaleaꞌ be men ngwaꞌyoꞌo geꞌe sa bid sa uxee ncho men, dub sa ten Judea. Ndadiꞌizh xa ndoꞌ be men,
\v 2 ndab xa:
\p —Blaꞌa bego be ta ugap nak bega, leꞌa zha inibeꞌe Dios ladoꞌo be men yá gaxla nak.
\p
\v 3 Polta leꞌa Isaías mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios cuent ten Juan, ndab Isaías:
\b
\q1 Leꞌa xa wa ikeseyadiꞌizh geꞌe sa bid, ugeꞌ gab xa:
\q1 “Bin parej bega nes ilen Xa Nibeꞌe.
\q2 Bkeasoꞌ bega nes ten xa.”\x + \xo 3:3 \xt Is. 40:3\x*
\b
\p
\v 4 Leꞌa xab Juan nakchaꞌaw gich las came, no dub sinch gid nde len xa. Leꞌa xa ndaw mbit, nsea mzhin ser ndo xa.
\v 5 Leꞌa kwaꞌad bexa Jerusalén no bexa idub distrit Judea no bexa ncho gax toꞌo yowbeꞌe Jordán utoꞌo, ndabeyoꞌón bexa xtaꞌan ndadiꞌizh Juan.
\v 6 Mgondoꞌ bexa be ke ten bexa, cha ulaleaꞌ Juan bexa len nits yowbeꞌe Jordán.
\p
\v 7 Ná leꞌa gor na uniꞌí Juan leꞌa kwaꞌad bexa fariseo nsea bexa saduceo nseabe italeaꞌ, cha ndab Juan ndoꞌ bexa wa:
\p —¡Bego bexa ugap cuent be mbeꞌal! ¿Ton ndab ndoꞌ bega italeaꞌtsa bega, cha naꞌanpa utsaksi Dios bega zha?
\v 8 Bin bega ta wen, ta uluu leꞌa bega mlaꞌaka ta ugap nak bega.
\v 9 No ni lá gunbeꞌe bega gab bega leꞌa bega xin Abraham, ta weꞌe leꞌa Dios naꞌanpa utsaksi bega. Leꞌa naꞌ gáp leꞌa Dios syoꞌo gan gunno be geꞌ ndee be xin Abraham.
\v 10 Leꞌa Dios listla nsoꞌ utsaksi xa bexa ndun ta ugap, cuent dub xa nsoꞌnsén dub gibya, kabtoꞌog xa itea be ya lá nsaꞌa ngus wen, cha utsaꞌab xa ta wa ndoꞌ giꞌ yolꞌ‑a.
\p
\v 11 ’Leꞌa naꞌ ndee nits‑tsa ngoleaꞌ be men, ta nluu leꞌa bexa mlaꞌaka be ta ugap nak bexa. Parea tsoꞌo naꞌ ilen stub xa koleaꞌ be men no Espíritu ten Dios no giꞌ. Leꞌa xa wa mas nsak ndoꞌ naꞌ gast ni lá isaya naꞌ goo naꞌ ndab~xa wa.
\v 12 \fig |CN01655b.TIF|col|||Dub xa ntsambiꞌi trig|Mt. 3:12\fig*Leꞌa xa wa listla nsoꞌ uti be men wen lat bexa ugap, cuent dub men nti bid ten trig lat be gix xab‑a. Cha kochaꞌaw xa trig wa len niꞌi, nsea utsoꞌol xa xab‑a wa ndoꞌ giꞌ nunk lá yuꞌu.
\s Juan ulaleaꞌ Jesús
\r (Mr. 1:9-11; Lc. 3:21-22)
\p
\v 13 Leꞌa Jesús cha utoꞌo Galilea, nchaꞌa xa yowbeꞌe Jordán sa nsoꞌ Juan, ndontsa koleaꞌ Juan xa.
\v 14 Ná leꞌa Juan lá kaꞌab, ndab xa:
\p —Nkiꞌin naꞌ leꞌa go koleaꞌ naꞌ, ná nat leꞌa go ndi nsea koleaꞌ naꞌ go.
\p
\v 15 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Litsa gun una nat, leꞌa una nsabndoꞌ gun lak nlad Dios.
\p Leꞌa Juan cha ulaleaꞌ xa.
\v 16 Leꞌa tsoꞌo na utaleaꞌ Jesús leꞌa gor na utoꞌo Jesús len nits, leꞌa gibeꞌa baꞌ cha myaꞌal. No mnaꞌ Jesús Espíritu ten Dios cuent dub palom nchaꞌlaꞌ sa nsoꞌ Jesús.
\v 17 Cha ulen ti Dios gibeꞌa ndab:
\p —Ta ndee Xiꞌín~naꞌ. Leꞌa naꞌ nkweaꞌ ladna xa, no ntenno lad naꞌ xa.
\c 4
\s Lá ngun maxuꞌu gan utsabgix Jesús
\r (Mr. 1:12-13; Lc. 4:1-13)
\p
\v 1 Leꞌa Espíritu ten Dios cha mbiꞌi Jesús geꞌe sa bid sa naꞌan men, sa gun maxuꞌu juers utsabgix Jesús.
\v 2 Leꞌa dub top gaꞌal wizh leꞌa Jesús lá ngaw, cha ngol gor leꞌa xa uzhebpa ndanna.
\v 3 Weꞌe leꞌa maxuꞌu cha ulen gun preb Jesús, ndab maxuꞌu ndoꞌ xa:
\p —Tal leꞌa lu nak Xin Dios, nat gud ndoꞌ be geꞌ baꞌ yak‑a pan.
\p
\v 4 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa diꞌizh ten Dios nkeaniꞌi: “Naꞌanpa nabtsa ta ndaw men nban bexa. Mas nsak nxobgek men ndoꞌ diꞌizh ten Dios, leꞌa ta wa ndun nban xa.”\x + \xo 4:4 \xt Dt. 8:3\x*
\p
\v 5 Leꞌa maxuꞌu cha mbiꞌigal Jesús gezh Jerusalén gek niꞌi ten Dios, sa ndon leꞌa gaꞌap.
\v 6 Cha ndab maxuꞌu:
\p —Tal leꞌa lu Xin Dios, nat btsaꞌab dub brink gast ndoꞌ yo baꞌ, leꞌa diꞌizh ten Dios nkeaniꞌi ndab‑a:
\b
\q1 Leꞌa Dios utuꞌub be angel ten na ulaꞌach lu.
\q1 Leꞌa bexa wa goꞌo lu ndoꞌ yaꞌa~na,
\q2 ndontsa ni lá ikateꞌeb lu ndoꞌ ni dub geꞌ.\x + \xo 4:6 \xt Sal. 91:11‑12\x*
\b
\p
\v 7 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —No ndab diꞌizh ten Dios: “Lá gun lu preb Dios Xa Nibeꞌe.”\x + \xo 4:7 \xt Dt. 6:16\x*
\p
\v 8 Leꞌa maxuꞌu cha mbiꞌi Jesús gek dub geꞌe gaꞌappa, cha mluu maxuꞌu itea be gezh nde ndoꞌ gizhliyo no be ta nsak ncho be gezh wa.
\v 9 Cha ndab maxuꞌu:
\p —Itea be ta baꞌ usa naꞌ ikaꞌa lu tal leꞌa lu isaxib ndoꞌ naꞌ, yankea lu naꞌ.
\p
\v 10 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ maxuꞌu:
\p —Bxoꞌon wats naꞌ, maxuꞌu. Leꞌa diꞌizh ten Dios nkeaniꞌi ndab‑a: “Wankea Dios Xa Nibeꞌe, no bin ta nladtsa xa.”\x + \xo 4:10 \xt Dt. 6:13\x*
\p
\v 11 Leꞌa maxuꞌu cha mlaꞌa Jesús, cha ulen be angel ten Dios mlaꞌach bexa Jesús.
\s Jesús usaxan ndun tiꞌin mtuꞌub Dios gun xa
\r (Mr. 1:14-15; Lc. 4:14-15)
\p
\v 12 Ngol dub wizh leꞌa Jesús mbiꞌín leꞌa Juan nkea litgiꞌib, cha nseaꞌ Jesús leꞌaka Galilea.
\v 13 Parea lá ngaꞌyoꞌo xa Nazaret, ndi ngwaꞌyoꞌo xa gezh Capernaum toꞌo lagun siꞌil, yo ten bexa ras ten Zabulón no ras ten Neftalí.
\v 14 Li ngok‑a lak nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios, ta mas polta mkeꞌa Isaías sakndoꞌ Dios, ndab xa:
\b
\q1
\v 15 Bego ncho ndoꞌ yo ten Zabulón no yo ten Neftalí,
\q2 sa ntid nes toꞌo lagun,
\q2 lad ndaꞌas wizh sa nax yowbeꞌe Jordán;
\q1 Bego ncho Galilea,
\q2 sa ncho no bexa naꞌanpa xa judio:
\q1
\v 16 Leꞌa bego nde sa ukaw,
\q2 parea leꞌa nat uniꞌí bega dub xeꞌa siꞌil.
\q1 Leꞌa bega nde sa wa cuent dub xa ngut,
\q2 parea nat mgondoꞌ bega xeꞌa ten Dios.\x + \xo 4:15‑16 \xt Is. 9:1‑2\x*
\b
\p
\v 17 Leꞌa zha weꞌe cha usaxan Jesús ndadiꞌizh diꞌizh ten Dios ndoꞌ be men, ndab xa:
\p —Blaꞌa bego be ta ugap nak bega, leꞌa zha na inibeꞌe Dios ladoꞌo be men yá gaxla nak.
\s Jesús mti dap bexa nsen mbeal gak xmen~xa
\r (Mr. 1:16-20; Lc. 5:1-11)
\p
\v 18 Leꞌa dub gor nchasea Jesús toꞌo lagun siꞌil nsaleaꞌ Galilea, cha uniꞌí xa top xabgiꞌi ndeutsaꞌab red ten na len nits, leꞌa bexa wa xa nsen mbeal. Leꞌa dub xa wa Simón, xa no nsaleaꞌga Pedr. Leꞌa stub xa wa Ndres wit Simón Pedr wa.
\v 19 Cha ndab Jesús ndoꞌ bexa:
\p —Usankea bega tsoꞌo naꞌ, leꞌa naꞌ uluu xteꞌe yunjunt bega be men ndoꞌ Dios.
\p
\v 20 Leꞌa bexa wa cha uxax mlaꞌa be red ten na, cha usankea bexa tsoꞌo Jesús.
\p
\v 21 Leꞌa gor usea bexa stub tuzh sa, cha uniꞌí Jesús stop xabgiꞌi, dub xa nsaleaꞌ Jacob nsea stub xa nsaleaꞌ Juan. Leꞌa bexa wa ndeno Zebedeo xus bexa ndoꞌ dub barco, ndego bexa ramient be red ten bexa. Leꞌa Jesús cha utezh itop wit bexa.
\v 22 Leꞌa itop bexa cha uxax mchansoꞌ xus~na ndoꞌ barco wa, cha usankea bexa tsoꞌo Jesús.
\s Jesús mluu be men no myunyakna xa kwaꞌad bexa
\r (Lc. 6:17-19)
\p
\v 23 Leꞌa Jesús cha nchasea idub distrit Galilea, nluu xa be men len be niꞌi sa nzhealbe bexa judio sa wa. Mbidiꞌizh xa diꞌizh wen ten Dios ná xteꞌe nibeꞌe Dios be men, no myunyakna xa be men nsén guniꞌi xá gealgizh ná, no bexa kweaꞌ nsak.
\v 24 Leꞌa ta li ndun Jesús wa mgen idub distrit Siria. Ta weꞌe leꞌa kwaꞌad be men ulenno bexa nsén isandoꞌ be gealgizh, no bexa gizh ncho mbi bxin len ladoꞌo~na, no bexa nsak gizhkaw, no bexa lá yoo gan isea. Cha myunyakna Jesús bexa wa.
\v 25 Cha usankea kwaꞌad be men tsoꞌo Jesús: bexa distrit Galilea, no distrit Decápolis, no gezh Jerusalén, no idub distrit Judea, no bexa ncho stub toꞌo yowbeꞌe Jordán.
\c 5
\s Jesús mluu be men dub bet
\r (Lc. 6:20-23)
\p
\v 1 Leꞌa gor uniꞌí Jesús be men kwaꞌad wa, cha ukea xa dub bet, cha usob xa. Leꞌa be xmen~xa cha ulayaꞌ wats xa.
\v 2 \fig |CN01700B.TIF|col|||Jesús mbidiꞌizh be ta ndun wen yoo ladna be men|Mt. 5:3\fig*Cha usaxan nluu xa bexa wa, ndab xa:
\p
\v 3 —Uzheꞌeb wen yoo ladna bexa ngondoꞌ leꞌa bexa nkiꞌin Dios, leꞌa Dios nibeꞌe ladoꞌo bexa.
\p
\v 4 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bexa ndoꞌon, leꞌa Dios gal gor gun iten ladna bexa wa.
\p
\v 5 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bexa bchaꞌan nak, leꞌa Dios usaꞌa gizhliyo ikaꞌa bexa wa.
\p
\v 6 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bexa nkwaꞌan gun lak nlad Dios, leꞌa Dios saꞌa ta nlad bexa wa.
\p
\v 7 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bexa nlats ladna be men, leꞌa Dios ilats ladna bexa wa.
\p
\v 8 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bexa umbiꞌi nak ladoꞌo~na, leꞌa bexa wa igondoꞌ Dios.
\p
\v 9 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bexa nkwaꞌan xteꞌe lá kuyo be men, leꞌa bexa wa isaleaꞌ xin Dios.
\p
\v 10 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bexa ntid be gealkweaꞌ ta na ndun bexa ta nsak ladna Dios, leꞌa Dios nibeꞌe ladoꞌo bexa.
\p
\v 11 ’No uzheꞌeb wen yoo ladna bego gor na ugap ndanno be men bega, ta na ndangea ladna bega naꞌ. Leꞌa bexa wa xela iníꞌi ndoꞌ bega, no ukwiꞌin bexa gab bexa leꞌa bega sian ta ugap ndun.
\v 12 Uzhebpa bten ladna bego be zha li wa, leꞌa Dios uzhebpa usaꞌa be ta wen ndoꞌ bega gibeꞌa. Leꞌa polta likaga ugap mbinno be men bexa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios.
\s Be xmen Jesús nak cuent sed
\r (Mr. 9:50; Lc. 14:34-35)
\p
\v 13 ’Leꞌa bega nak cuentta sed lat be men ndoꞌ gizhliyo ndee. Parea tal leꞌa sed itoꞌo ta utix ten na, ¿xteꞌema yak utix‑a stub biaj zha? Leꞌa‑yá naꞌanta xtiꞌin, ta weꞌe yabitsa‑yá tsoꞌo juer sa ulako be men‑a.
\s Be xmen Jesús nak cuent xeꞌa ndoꞌ gizhliyo
\p
\v 14 ’Leꞌa bego nak cuent xeꞌa ndoꞌ be men gizhliyo ndee, cuent dub gezh nde gaꞌap gek dub geꞌe lá yoo gan xgaꞌach kwe.
\v 15 Leꞌa naꞌan ton usobgiꞌ dub xeꞌa, cha usob xa‑yá len dub caj. Ndi usob xa xeꞌa dub sa gaꞌap, ndontsa usu‑yá xeꞌa ndoꞌ itea bexa ncho len niꞌi wa.
\v 16 No liga usu bego xeꞌa ten bega ndoꞌ be men, ndontsa inaꞌ bexa be ta wen ndun bega, cha no gab bexa siꞌil nak Tad Dios nsob gibeꞌa.
\s Jesús ndab leꞌa ley mkeꞌa Moisés naꞌanpa initndoꞌ
\p
\v 17 ’Lá gunbeꞌe bega leꞌa naꞌ ndal unitndoꞌ ley mkeꞌa Moisés no be ta mkeꞌa bexa sakndoꞌ Dios tiemp polta. Leꞌa naꞌ ndi ndal gun cumplir be ta wa.
\v 18 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa nat na bi nde gizhliyo no gibeꞌa leꞌa ni dub letr ten ley ten Dios naꞌanpa initndoꞌ, gast itea‑yá gak cumplir.
\v 19 Ta weꞌe tal ton lá uxobgek ndoꞌ dub taꞌa ndon leꞌa tuzh ndoꞌ ley wa, no liga nluu xa stubga men li gun, leꞌa xa wa ndon leꞌa lá nsak lat bexa nibeꞌe Dios. Ná leꞌa xa na nxobgekka ndoꞌ ta ndab ley ten Dios, no liga nluu xa be men, leꞌa xa wa nsakka lat bexa nibeꞌe Dios.
\v 20 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega tal leꞌa bega naꞌanpa mas uxobgek ndoꞌ Dios ndoꞌ lak ndun bexa fariseo no be mech ten ley, leꞌa bega lá yoo gan gak bexa leꞌa Dios nibeꞌe.
\s Jesús ndab naꞌanpa gakloo bexa ndoꞌ be men
\r (Lc. 12:57-59)
\p
\v 21 ’Leꞌa bego mbiꞌínla ta ndab Dios ndoꞌ be men polta, ndab xa: “Lá gut bega men, leꞌa tal ton gut men leꞌa be men utsaksi xa wa.”\x + \xo 5:21 \xt Ex. 20:13; Dt. 5:17\x*
\v 22 Parea leꞌa naꞌ ndi gáp leꞌa tal ton gakloo ndoꞌ stub men, leꞌa Dios utsaksi xa wa. No tal ton inisi stub men, leꞌa xa wa isoꞌ ndoꞌ bexa nibeꞌe. No tal ton gab “tont” ndoꞌ stub men, leꞌa xa wa yaꞌ ndoꞌ giꞌ infierno.
\p
\v 23 ’No tal leꞌa bega nchaꞌlo med sa nsaꞌa men taꞌa ndoꞌ Dios, ná sa weꞌe utseꞌa ladna bega leꞌa stub ltsaꞌa bega ndakloo ndoꞌ bega,
\v 24 blaꞌa bega sa weꞌetsa ndiꞌib‑a. Cha waꞌ bega ndoꞌ ltsaꞌa bega wa, bin bega ta gun wen yaꞌan bega ndoꞌ xa. Cha weꞌe byach bega bsaꞌa bega ta wa ndoꞌ Dios.
\p
\v 25 ’No tal ton nlad usake bega, waꞌyadiꞌizhno bega xa gor biseata isoꞌ xa ndoꞌ juez. Leꞌa tal xa usake bega ndoꞌ juez, leꞌa juez cha yun cuent bega ndoꞌ bexa nlaꞌach litgiꞌib, cha ukeꞌa xa bega litgiꞌib.
\v 26 Leꞌa naꞌ gáp leꞌa bego naꞌanpa itoꞌo sa wa gast kixka bega itea ta nsaꞌab bega wa.
\s Jesús ndab naꞌanpa ugap iwiꞌi bexa ndoꞌ be xagots
\p
\v 27 ’Leꞌa bego mbiꞌínla ta ndab diꞌizh ten Dios: “Lá ugal bega dub xagots naꞌanpa xagots ten bega.”\x + \xo 5:27 \xt Ex. 20:14; Dt. 5:18\x*
\v 28 Parea leꞌa naꞌ ndi gáp ndoꞌ bega leꞌa tal ton iwiꞌi ndoꞌ dub xagots ndanbeꞌe xa ugal xa xagots wa, leꞌa xa wa ndap ke ndoꞌ Dios cuent mgal‑la xa xagots wa.
\p
\v 29 ’Ta weꞌe tal leꞌa bega ndun dub ta ugap ta naꞌ dub ngusndoꞌ bega, mas wen itoꞌo‑yá. Ndi mas wen naꞌan dub ngusndoꞌ bega nat, ni ka idub bega yaꞌ infierno.
\v 30 No liga tal leꞌa bega ndun dub ta ugap nsea yaꞌa bega, mas wen yabtoꞌog‑a. Ndi mas wen naꞌan dub yaꞌa bega nat, ni ka idub bega yaꞌ infierno.
\s Jesús ndab lá nsabndoꞌ ulaꞌa bexa xa ten xa
\r (Mt. 19:9; Mr. 10:11-12; Lc. 16:18)
\p
\v 31 ’No ndab diꞌizh ten Dios: “Leꞌa tal ton dub xabgiꞌi nlad ulaꞌa xagots ten na, leꞌa xa syoꞌo gan usaꞌatsa dub git ndoꞌ xagots wa, gab git leꞌa xa mlaꞌa xagots.”\x + \xo 5:31 \xt Dt. 24:1‑4\x*
\v 32 Parea leꞌa naꞌ ndi gáp ndoꞌ bega leꞌa tal ton dub xabgiꞌi ulaꞌa xagots ten na, cha ikaꞌa xagots wa stubga xabgiꞌi, leꞌa xabgiꞌi ned wa ndun leꞌa xagots wa ndap ke ndoꞌ Dios. No liga leꞌa stub xabgiꞌi na ikaꞌaga xagots wa noga ndap ke ndoꞌ Dios. Ná tal ton dub xagots ugal stubga xabgiꞌi, leꞌa xabgiꞌi ten xa wa sak ulaꞌa xa.
\s Jesús ndab xteꞌe gab bexa gor na gun bexa dub taꞌa
\p
\v 33 ’No mbiꞌínla bega stub taꞌa ndab Dios ndoꞌ bexa polta, ndab xa: “Tal leꞌa bega ndab Dios nsobwiꞌi sunka bega dub taꞌa, weꞌe leꞌa bega juerska li gun. Naꞌanpa ulaꞌa bega lá gun bega ta wa.”\x + \xo 5:33 \xt Nm. 30:2\x*
\v 34 Parea leꞌa naꞌ ndi gáp ndoꞌ bega, leꞌa gor na ndab bega gun bega dub taꞌa, naꞌanpa useꞌat bega Dios, ndi gabtsa bega gun bega ta wa. No naꞌanpa useꞌat bega gibeꞌa, leꞌa gibeꞌa baꞌ sa nsob Dios.
\v 35 No ni naꞌanpa useꞌat bega gizhliyo, leꞌa gizhliyo ndee sa nibeꞌe Dios. No ni lá useꞌat bega Jerusalén, leꞌa Jerusalén gezh ten Dios xa ndon leꞌa nibeꞌe.
\v 36 No ni lá useꞌat bega gek bega, leꞌa bega lá yoo gan ucheꞌa ni dub gichgek bega xaꞌaga color.
\v 37 Ndi gor na gun bega dub taꞌa, litsa gud bega. No tal naꞌanpa gun bega dub taꞌa, litsa gud bega. Leꞌa itea taꞌa na kota bega ndoꞌ ta ndee wa, leꞌa ta wa ta ten maxuꞌu.
\s Jesús ndab utsin gunno bexa men ugap ndanno xa
\r (Lc. 6:29-30)
\p
\v 38 ’No mbiꞌínla bega ta ndab diꞌizh ten Dios: “Tal ton guzhaꞌa ngusndoꞌ dub men, leꞌa men wa noga li gunno xa wa. No tal ton koꞌoga dub ndeay dub men, leꞌa men wa noga li gunno xa wa.”
\v 39 Parea leꞌa naꞌ ndi gáp naꞌanpa ukixke bega ta ugap mbinno dub men bega. Tal ton kichyaꞌa ndoꞌ bega lad gaꞌal, blaꞌa bega kichyaꞌa xa no stubga lad.
\v 40 No tal ton usake bega ulat xa dub xab bega, blaꞌa bega gast no stub‑a goꞌo xa.
\v 41 No tal ton gab juerska goꞌo bega dub taꞌa noꞌo xa dub kilómetro nes nsea xa, ndi top li sa biꞌi bega‑yá.
\v 42 No tal ton inab dub taꞌa ndoꞌ bega, usaꞌa bega‑yá. No tal ton inab dub ta ikiꞌin xa, lá gab bega leꞌa bega lá usaꞌa‑yá.
\s Jesús ndab ikweaꞌ ladna bexa itea be men
\r (Lc. 6:27-28, 32-36)
\p
\v 43 ’No mbiꞌínla bega stubga taꞌa ndab be men: “Bkweaꞌ ladna bega be ltsaꞌa bega, no bxee ladna bega ndoꞌ bexa ugap ndanno bega.”\x + \xo 5:43 \xt Lv. 19:18\x*
\v 44 Parea leꞌa naꞌ ndi gáp ndoꞌ bega bkweaꞌ ladna bega bexa ugap ndanno bega. No utsin bidiꞌizh bega ndoꞌ bexa xela níꞌi ndoꞌ bega. No utsin gok bega ndoꞌ bexa nxee ladna ndoꞌ bega. No unab bega ndoꞌ Dios gakno Dios bexa na kweaꞌ níꞌi ndoꞌ bega no bexa na ugap ndanno bega.
\v 45 Li nsabndoꞌ gun bega ta na nak bega xinka Dios Xus beuna, xa nsob gibeꞌa. Leꞌa xa ndun leꞌa wizh nsu xeꞌa ndoꞌ itea be men, bexa wen no bexa ugap. No nlaꞌ xa gi ndantiꞌin itea be men, bexa wen no bexa ugap.
\v 46 Tal leꞌa bega nkweaꞌ ladna sbeꞌen bexa nkweaꞌ ladna bego, ¿xteꞌe nsak bega leꞌa Dios usaꞌa ta wen ndoꞌ bega zha? ¿Lá iniꞌí bega zha leꞌa gast bexa nsen med ten gobier Roma liga nkweaꞌ ladna be ltsaꞌa~na?
\v 47 No tal leꞌa bega utsin nidiꞌizh ndoꞌ be ltsaꞌatsa bega, ¿xteꞌe nsak bega zha leꞌa bega wen ndun? ¿Lid no bexa lá nchandoꞌ Dios li ndun?
\v 48 Ta weꞌe sbeꞌen ta wen bin bega, lak sbeꞌen ta wen ndun Tad Dios xa nsob gibeꞌa.
\c 6
\s Jesús ndab gakno bexa be men uban nak
\p
\v 1 ’Blaꞌach bega leꞌaka bega leꞌa gor na ndun bega ta wen ndoꞌ stub men, naꞌanpa gun bega‑yá dub mod na iniꞌí be men ta ndun bega wa. Tal leꞌa bega li gun, leꞌa Tad Dios xa nsob gibeꞌa lá kix ta li mbin bega wa.
\v 2 Leꞌa gor na nsaꞌa bega ta nkiꞌin dub men uban nak, naꞌanpa gudiꞌizh bega‑yá ndoꞌ be men, lak ndun bexa nluu cuentta xa wen ná xa xa ugap. Leꞌa bexa wa ndadiꞌizh‑a len be niꞌi sa nzhealbe beuna xa judio no ndadiꞌizh bexa‑yá be nes, ndontsa gab be men leꞌa bexa xa wenka. Leꞌa naꞌ gáp leꞌa ta wen iníꞌi be men ndoꞌ bexa wa, leꞌa ta weꞌetsa gun bexa gan.
\v 3 Ná leꞌa gor nsaꞌa bega ta nkiꞌin dub men, naꞌanpa gab bega ta wa ndoꞌ ni dub men.
\v 4 Tal leꞌa bega li xagaꞌtsa gakno stub men, weꞌe leꞌa Tad Dios iniꞌí ta wa, cha gaꞌalka usaꞌa xa ta ikaꞌa bega.
\s Jesús mluu xteꞌe gudiꞌizhno bexa Dios
\r (Lc. 11:2-4)
\p
\v 5 ’Leꞌa gor gudiꞌizhno bega Dios, lá gak bega lak nak bexa nluu cuentta xa wen ná xa xa ugap. Leꞌa bexa wa ndal ladna nsoꞌyadiꞌizh ndoꞌ Dios sbeꞌen len niꞌi sa nzhealbe beuna xa judio no be sa skin nes ndontsa iniꞌí be men‑a. Ná leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa ta wen níꞌi be men ndoꞌ bexa wa, leꞌa ta weꞌetsa gun bexa gan.
\v 6 Ná leꞌa bego gor gudiꞌizhno bega Dios, uyoꞌo bega len lid bega, cha btsaw bega toꞌo puert, cha bidiꞌizhno bega Tad Dios dub mod na ni dub men lá iniꞌí‑yá. Leꞌa ta na li xagaꞌtsa ndun bega, leꞌa Dios iniꞌí ta wa cha gaꞌalka usaꞌa xa ta ikaꞌa bega.
\p
\v 7 ’Leꞌa gor na ndadiꞌizhno bega Dios, naꞌanpa gab bega dubtsa diꞌizh ngi sian biaj, lak ndun bexa lá nchandoꞌ Dios, ndanbeꞌe bexa leꞌa ta na uzhebpa ndadiꞌizh bexa, ta weꞌe mas goꞌón Dios ta ndab bexa.
\v 8 Lá gak bega lak nak bexa wa, leꞌa Tad Dios xa nsob gibeꞌa yá uniꞌíla xtaꞌan nkiꞌin bega gor na biseata inab bega‑yá.
\v 9 Ta weꞌe lndeꞌe bidiꞌizhno bega Dios:
\b
\q1 Go Dios Xus besa, go nsob gibeꞌa,
\q2 yankea be men leaꞌ~go.
\q1
\v 10 No uxax ilen tiemp inibeꞌe go be men.
\q2 Gak ta nlad go ndoꞌ gizhliyo, lak ndak‑a gibeꞌa.
\q1
\v 11 Nab besa usaꞌa go ta gaw besa wizh nat,
\q2 lak nkiꞌin besa‑yá itea wizh.
\q1
\v 12 No bingeꞌ ladna go be ke ten besa,
\q2 lak ndangeꞌ ladna besa ndoꞌ be men ugap ndanno besa.
\q1
\v 13 Lá ulaꞌa go gailaꞌ besa ndoꞌ be ta ugap,
\q2 ndi uloꞌo go besa ndoꞌ itea be ta ugap.
\q1 Leꞌa idub tiemp leꞌa go xa ndon leꞌa nibeꞌe
\q2 no xa ndon leꞌa juert no xa ndon leꞌa nsak.
\q1 Lika nak‑a.
\b
\p
\v 14 ’Leꞌa tal bega gungeꞌ ladna be ta ugap ndanno be men bega, weꞌe leꞌa Tad Dios xa nsob gibeꞌa noga sungeꞌ ladna be ke ten bega.
\v 15 Parea tal leꞌa bega lá gungeꞌ ladna ndoꞌ be men ugap ndanno bega, weꞌe leꞌa Tad Dios noga lá gungeꞌ ladna ndoꞌ bego.
\s Jesús mluu xteꞌe lá gaw bexa dub tiemp
\p
\v 16 ’Leꞌa zha na lá ndaw bega dub tiemp, naꞌanpa gun bega uban inaꞌ ndoꞌ bega, lak ndun bexa ndab leꞌa xmen Dios parea naꞌanpa ta ugea‑yá. Leꞌa bexa li ndun ndontsa iniꞌí be men leꞌa bexa lá ndaw wizh wa. Ná leꞌa naꞌ gáp leꞌa ta wen níꞌi be men ndoꞌ bexa wa, leꞌa ta weꞌetsa gun bexa gan.
\v 17 Naꞌ leꞌa bego zha na li lá gaw bega, ndi ulo bega ta uxeꞌe gek bega, no udaꞌab bega ndoꞌ bega,
\v 18 ndontsa naꞌanpa inaꞌ be men ti lá ngaw bega wizh wa. Nabtsa Dios inaꞌ ta li xagaꞌtsa ndun bega, cha gaꞌalka usaꞌa Dios ta ikaꞌa bega.
\s Jesús ndab kochaꞌaw bexa be taꞌa gibeꞌa
\r (Lc. 12:33-34)
\p
\v 19 ’Lá yunjunt bega be ta sian ndoꞌ gizhliyo ndee, leꞌa mbes sazhaꞌa‑yá, no slen yasoꞌo‑yá, no ncho waꞌan sgowaꞌan‑a.
\v 20 Ndi bin bega be ta nsak ndoꞌ Dios, li kochaꞌaw bega sian taꞌa gibeꞌa, sa na ni mbes lá guzhaꞌa‑yá, no ni yasoꞌo lá gaw‑a, no ni waꞌan lá kowaꞌan‑a.
\v 21 Leꞌa sa kochaꞌaw bega be ta mas nsak cuent ten bega, leꞌa sa wa mas ncho tseꞌe gek bega.
\s Jesús mbidiꞌizh dub cuent ten xeꞌa
\r (Lc. 11:34-36)
\p
\v 22 ’Leꞌa ngusndoꞌ dub men leꞌa nak xeꞌa ten xa. Tal leꞌa ngusndoꞌ bega ta wen, leꞌa bega nkesea ndoꞌ xeꞌa.
\v 23 Ná tal ngusndoꞌ bega naꞌanpa ta wen, leꞌa bega nkesea ndi sa ukaw. No tal xeꞌa ncho len ladoꞌo bega ndi nyak sa ukaw, ¡uzhebpa dub sa ukaw nkesea bega!
\s Jesús mluu cuent ten Dios nsea med
\r (Lc. 16:13)
\p
\v 24 ’Naꞌan ton yoo gan gun tiꞌin ten top xa nibeꞌe xa. Leꞌa gal gor leꞌa xa ixee ladna ndoꞌ dub xa nsea ikweaꞌ ladna xa stub xa, no uxobgek xa ndoꞌ dubtsa xa nsea lá uxobgek xa ndoꞌ stub xa wa. Liga tal leꞌa bega nkwaꞌan sian med, leꞌa bega lá yoo gan gun tiꞌin ndoꞌ Dios.
\s Dios nlaꞌach be xmen~na
\r (Lc. 12:22-31)
\p
\v 25 ’Ta weꞌe gáp naꞌ ndoꞌ bega, lá yuꞌ ladna bega xtaꞌan gaw bega no xtaꞌan goo bega ndontsa iban bega. No ni lad gak bega lá yuꞌ ladna bega. ¿Lá iniꞌí bega zha leꞌa gealnaban ten bega mas nsak ndoꞌ be ta gaw bega, no leꞌa bega mas nsak ndoꞌ xab bega?
\v 26 Binbeꞌe bega lak nak be migin ni lá ndas ma bid, no ni lá nteleꞌe ma ta gaw ma, no ni lá ndap ma sa nyochaꞌaw ta gaw ma. Ná leꞌa Dios Xus beuna nsob gibeꞌa ngawka bema. ¿Lá iniꞌí bega zha leꞌa ndoꞌ Dios leꞌa bega uzhebpa mas nsak ndoꞌ be migin?
\p
\v 27 ’¿Ton bega gun gan tal uzhebpa yuꞌ ladna bega gaꞌal bega stol metr?
\v 28 ¿No xtaꞌan nyuꞌ ladna bega lad gak bega zha? Bwiꞌi bega ndoꞌ be géꞌe, ná xteꞌe ndiꞌibyaꞌal‑a, ná ni lá ndun‑a tiꞌin, no ni lá ndandeꞌe‑yá lad.
\v 29 Ná leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa lat itea be lad uzhebpa wen ngok Salomón naꞌan dub lad chul lakta dub géꞌe.
\v 30 Leꞌa Dios lita chul ndanno be géꞌe ndiꞌib geꞌe, ná ta gal geꞌa yabtoꞌog‑a cha yolꞌ‑a. ¿Lid mas uzheꞌeb gakno Dios bega, maska ndidotsa ndangea ladna bega xa?
\v 31 Lá yuꞌ ladna bega xtaꞌan gaw bega no xtaꞌan goo bega no lad gak bega.
\v 32 Leꞌa be men lá nchandoꞌ Dios itea be ta ndee nkwaꞌan bexa, ná leꞌa Tad Dios xa ncho gibeꞌa uniꞌíla xtaꞌan nkiꞌin bega.
\v 33 Ndi bkwaꞌan bega xteꞌe uxobgek bega ndoꞌ Dios, no xteꞌe gun bega ta nlad xa. Weꞌe leꞌa Dios saꞌaka itea ta nkiꞌin bega wa.
\v 34 Ta weꞌe lá yuꞌ ladna bega xteꞌe itid bega wizh geꞌa, leꞌa itea be wizh ncho ta itid bega. Leꞌa kadga wizh binbeꞌetsa bega be ta nsatid bega wizh wa.
\c 7
\s Jesús ndab lá inisi bexa be ltsaꞌa bexa
\r (Lc. 6:37-38, 41-42)
\p
\v 1 ’Lá gab bega leꞌa be men lid leꞌa ndun, ndontsa naꞌanpa no Dios gab leꞌa bega lid leꞌa ndun.
\v 2 Leꞌa lak ndab bego ndoꞌ be men, no liga gab Dios ndoꞌ bego. No lak ndanno bega be men, no liga gunno Dios bega.
\v 3 ¿Xtaꞌan nwiꞌi bega gix tuzh ncho ndoꞌ ltsaꞌa bega zha, ná ni lá naꞌ bega leꞌa ndoꞌ bega ntsaw dub bleꞌa ya siꞌil?
\v 4 ¿Xteꞌema yoo gan gab bega ndoꞌ ltsaꞌa bega: “Bsaꞌa ndoꞌ~lu ko naꞌ gix tuzh ncho ndoꞌ~lu”, ná leꞌa ndoꞌ bega ntsaw dub bleꞌa ya siꞌil?
\v 5 Ndab bega ugap nak stubga men, ná leꞌa bega ndi mas ugap nak. Ned udob bega ya siꞌil ntsaw ndoꞌ bega, weꞌeta sun bega gan koꞌo bega gix tuzh ncho ndoꞌ ltsaꞌa bega.
\p
\v 6 ’Lá uluu bega diꞌizh ten Dios ndoꞌ bexa lá nsakyoꞌón‑a. Leꞌa bexa ndun lak ndun dub kuch, tal leꞌa dub men nchaꞌano dub ngusnik uyap ndoꞌ ma, leꞌa ma slako tsoꞌo‑yá, ni lá iniꞌí ma xtaꞌan‑a. No ta ndun bexa wa cuent ta ndun dub mbek ndawkeꞌa yaꞌa men gor ngaw xa ma.
\s Jesús ndab leꞌa Dios usaꞌa ta inab bexa
\r (Lc. 11:9-13; 6:31)
\p
\v 7 ’Unab bega ta nkiꞌin bega ndoꞌ Dios, leꞌa Dios saꞌaka ta wa. Bkwaꞌan bega Dios, leꞌa bega szhealka xa. Utezh bega Dios, leꞌa Dios saknoka bega.
\v 8 Leꞌa itea bexa na nab ta nkiꞌin na, leꞌa xa nkaꞌaka‑yá; leꞌa itea bexa nkwaꞌan Dios, leꞌa bexa nzhealka xa; leꞌa itea bexa nbezh Dios, leꞌa Dios ndaknoka.
\p
\v 9 ’Leꞌa bego na ndap meꞌed, tal leꞌa dub xmeꞌed bega inab dub pan, ¿cha saꞌa bega ndi dub geꞌ ndoꞌ meꞌed zha?
\v 10 No tal leꞌa xmeꞌed bega inab dub mbeal, ¿cha saꞌa bega ndi dub mbeꞌal ndoꞌ meꞌed zha?
\v 11 Leꞌa bego bexa ugap, ná sbeꞌen be ta wen nsaꞌa bega ndoꞌ be xin bega. Mata Dios Xus beuna nsob gibeꞌa saꞌa sbeꞌen be ta wen ndoꞌ bexa inab‑a.
\p
\v 12 ’Ta weꞌe utsin bin bega ndoꞌ be men lak nlad bego utsin gun be men ndoꞌ bega. Leꞌa ta ndee nak xan itea be ta unibeꞌe Dios, no be ta mluu bexa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta.
\s Ncho dub nes uyaꞌa no dub nes uxen
\r (Lc. 13:24)
\p
\v 13 ’Bin bega juers yate bega toꞌo puert uyaꞌa. Ncho dub nes uxen nchaꞌa sa nsob dub puert uxen. Kwaꞌadpa men yate puert wa, ná leꞌa bexa wa yaꞌ ndoꞌ giꞌ.
\v 14 No ncho dub nes uyaꞌa nchaꞌa sa nsob dub puert uyaꞌa. Uxee men izheal yate puert wa, ná leꞌa bexa wa gap gealnaban ndoꞌ Dios.
\s Be ngus ten ya nluu xá ya na‑yá
\r (Lc. 6:43-44)
\p
\v 15 ’Lá ulaꞌach bega be men nkwiꞌin ndab leꞌa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios. Bchaꞌan nluꞌu bexa cuent borreg, ná leꞌa len ladoꞌo bexa leꞌa bexa ugiꞌi cuent dub mbee.
\v 16 Leꞌa be ta ndun bexa wa, ta weꞌe sgondoꞌ bega ná xteꞌe nak xa, lak dub yagich naꞌanpa usaꞌa uv no ni ngus laꞌaw lá usaꞌa‑yá.
\v 17 Liga itea be ya wen sbeꞌen ngus wentsa nsaꞌa. Ná leꞌa itea be ya na nsaꞌa ngus lá isuꞌu gaw be men, leꞌa ta wa sbeꞌen ngus weꞌetsaga nsaꞌa.
\v 18 Leꞌa dub ya wen naꞌanpa nsaꞌa ngus lá isuꞌu gaw be men. No liga dub ya nsaꞌa ngus lá ndaw men lá yoo gan usaꞌaga ngus wen.
\v 19 Leꞌa itea ya na lá nsaꞌa ngus wen, gal gor yabtoꞌog‑a cha yolꞌ‑a.
\v 20 Liga nak bexa ukwiꞌin wa, leꞌa ta nduntsa xa sgondoꞌ bega xteꞌe nak xa.
\s Naꞌanpa itea men yate sa nibeꞌe Dios
\r (Lc. 13:25-27)
\p
\v 21 ’Leꞌa kwaꞌad be men ndab leꞌa xa nak xmen~naꞌ, parea naꞌanpa itea bexa wa yate sa nibeꞌe Dios gibeꞌa. Leꞌa sa wa yate bexa nxobgektsa ndoꞌ Dios Xus~naꞌ xa nsob gibeꞌa.
\v 22 Gal wizh wa leꞌa kwaꞌad bexa gab ndoꞌ naꞌ: “Tad, ¿lá iniꞌí go zha leꞌa besa juers ten ga mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios, no juers ten ga ulantuꞌub besa mbi bxin, nsea sian be uyon mbin besa?”
\v 23 Cha ndi gáp naꞌ ndoꞌ bexa wa: “Leꞌa naꞌ lá nchandoꞌ bega. Nat bxoꞌon bega wats naꞌ, bego xa ndun ta ugap.”\x + \xo 7:23 \xt Sal. 6:8\x*
\s Dub cuent ten top xa mbindeꞌe niꞌi
\r (Lc. 6:46-49)
\p
\v 24 ’Leꞌa tal ton goꞌón ta ndáp naꞌ ndee, cha liga gun xa, leꞌa naꞌ gáp leꞌa xa wa nak cuent dub xabgiꞌi list, dub xa mbindeꞌe lid~na ndoꞌ geꞌdaꞌa.
\v 25 Ngol gor ulen gi, ngopyoꞌo nits yoꞌow, no ulen mbi siꞌil sa nde niꞌi wa, no ukeꞌa nits niꞌi wa, ná niꞌi wa naꞌankapa ilate, leꞌa xan‑a nsob ndoꞌ geꞌdaꞌa.
\v 26 Ná leꞌa tal ton goꞌón ta ndáp naꞌ ndee, ná lá uxobgek bexa ndoꞌ‑yá, leꞌa xa wa cuent dub xa lá ndanbeꞌe, dub xa mbindeꞌe lid~na ndoꞌ yux.
\v 27 Ngol gor ulen gi, no ngopyoꞌo nits yoꞌow, no ulen mbi siꞌil sa nde niꞌi wa, no ukeꞌa nits niꞌi wa, cha ulate idub niꞌi.
\p
\v 28 Leꞌa gor mtayadiꞌizh Jesús ta ndee, leꞌa be men ndanseana xteꞌe ndadiꞌizh xa,
\v 29 geal leꞌa ta ndadiꞌizh xa wa nluu leꞌa xa uzheꞌeb ndap juers, naꞌanpa lak ndadiꞌizh be mech ten ley.
\c 8
\s Jesús myunyakna dub xa nsén gealgizh lepra
\r (Mr. 1:40-45; Lc. 5:12-16)
\p
\v 1 Leꞌa gor nchaꞌlaꞌ Jesús bet wa, leꞌa kwaꞌad be men usankea tsoꞌo xa.
\v 2 Cha ulen dub xabgiꞌi nsaꞌgea las~na, leꞌa ta wa dub gealgizh nsaleaꞌ lepra. Cha msaxib xa ndoꞌ Jesús gast ndoꞌ yo ngol xtuzh~xa, ndab xa:
\p —Señor, tal go nlad yunyakna go naꞌ, leꞌa naꞌ uní leꞌa ga sunka gan.
\p
\v 3 Leꞌa Jesús cha mxoꞌob yaꞌa~na tsoꞌo~xa wa, cha ndab Jesús:
\p —Nladka naꞌ yakna lu. ¡Nat myakna lu!
\p Cha bi leꞌa gor wa leꞌa gealgizh wa cha mnitndoꞌ.
\v 4 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ xa:
\p —Blaꞌach, naꞌan ton ndoꞌ ná gudiꞌizh lu xteꞌe myakna lu. Ndi waꞌ ndoꞌ uleꞌay iniꞌí xa leꞌa lu myaklana. No biꞌi be man xnab lak unibeꞌe ley mkeꞌa Moisés usaꞌa be men zha nyakna bexa, ndontsa iniꞌí be men leꞌa lu myaklana.
\s Jesús myunyakna xa ndun tiꞌin ten dub soldad
\r (Lc. 7:1-10)
\p
\v 5 Leꞌa gor na ulayaꞌ Jesús gezh Capernaum, leꞌa wats Jesús ulen dub soldad, dub xa Roma nibeꞌe dub gayoꞌoga be soldad. Cha unab xa ndoꞌ Jesús,
\v 6 ndab xa:
\p —Señor, leꞌa dub xa ndun tiꞌin ndoꞌ naꞌ uzheꞌeb kweaꞌ nsak. Leꞌa xa lá yoota gan isea, uzhebpa gealkweaꞌ nax niꞌí xa ta lid~naꞌ.
\p
\v 7 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Naꞌ gaa yunyakna xa.
\p
\v 8 Ná leꞌa soldad wa cha ndab:
\p —Señor, leꞌa naꞌ naꞌanpa isayaꞌ yate go len lid~naꞌ. Nat gudtsa go yakna xa, leꞌa xa syakkana.
\v 9 Leꞌa naꞌ ndee nxobgek ndoꞌ xa mas nibeꞌe ndoꞌ naꞌ. No ncho be soldad nibeꞌe naꞌ ndoꞌ na. Leꞌa gor na ndáp naꞌ ndoꞌ dub xa yaꞌ xa, leꞌa xa cha ndaꞌkaga. No gor na ndáp naꞌ giꞌid stub xa, leꞌa xa cha ndiꞌidkaga. No gor na nibeꞌe naꞌ ndoꞌ xa ndun tiꞌin ndoꞌ naꞌ, leꞌa xa wa cha ndunkaga ta li ndáp naꞌ wa.
\p
\v 10 Leꞌa gor na mbiꞌín Jesús ta wa, cha ngwanseana xa, ndab xa ndoꞌ be men nchankea tsoꞌo xa:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego, naꞌanpa izheal naꞌ ni dub xa Israel lndeꞌeta ngeꞌ ladna naꞌ.
\v 11 No gáp naꞌ ndoꞌ bega leꞌa gal dub wizh leꞌa kwaꞌad be men itoꞌo lad nlen wizh no lad ndaꞌas wizh, cha kwe bexa wats Abraham no Isaac no Jacob sa nibeꞌe Dios gibeꞌa.
\v 12 Naꞌ leꞌa bexa Israel, bexa na ndiꞌizh nsabndoꞌ yaꞌbe sa nibeꞌe Dios, leꞌa bexa wa ndi itatebe tsoꞌo juer sa ukaw. Cha goꞌon bexa gast ndeay bexa gaw bexa tant dub gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí bexa.
\p
\v 13 Cha ndab Jesús ndoꞌ soldad nibeꞌe wa:
\p —Nat byaꞌ ga, leꞌa lak mgeꞌ ladna go naꞌ, li gak‑a.
\p Cha bi leꞌa gor wa leꞌa xa ndun tiꞌin ndoꞌ soldad wa cha myakna.
\s Jesús myunyakna xnazhaꞌap Pedr
\r (Mr. 1:29-31; Lc. 4:38-39)
\p
\v 14 Cha nchaꞌa Jesús ta lid Pedr, cha uniꞌí Jesús xnazhaꞌap Pedr nax ndoꞌ loꞌon uzhebpa ncho xlea.
\v 15 Cha mgal Jesús yaꞌa~xa, cha mtoꞌo xlea xa. Leꞌa xagots wa cha ngwaste msaꞌa ta gaw bexa.
\s Jesús myunyakna kwaꞌad bexa gizh
\r (Mr. 1:32-34; Lc. 4:40-41)
\p
\v 16 Leꞌa gor uyoꞌo teꞌal, leꞌa be men ulenno kwaꞌadpa bexa ncho mbi bxin ladoꞌo~na. Leꞌa Jesús cha ulantuꞌub be mbi bxin nsea sbeꞌen diꞌizhtsa, no myunyakna xa itea bexa gizh.
\v 17 Li ngok‑a lak ta polta ndab Isaías, xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios: “Leꞌa xa leꞌa uloꞌo beuna ndoꞌ be gealgizh nsén beuna no be gealkweaꞌ nchono beuna.”\x + \xo 8:17 \xt Is. 53:4\x*
\s Bexa na nlad isankea tsoꞌo Jesús
\r (Lc. 9:57-62)
\p
\v 18 Leꞌa gor uniꞌí Jesús idub gangeak wats xa nde be men kwaꞌad, cha ndab xa ndoꞌ be xmen~xa itakea bexa stub toꞌo lagun Galilea.
\v 19 Weꞌe leꞌa dub mech ten ley cha ulen wats Jesús, ndab xa:
\p —Mech, leꞌa naꞌ no isankea tsoꞌo go guniꞌi pa yaꞌ ga.
\p
\v 20 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa be mbeas ndap geꞌed nyoꞌo na, no leꞌa be migin ndap be xuꞌun ten na, parea leꞌa Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo lá ndap sa uneꞌe xa.
\p
\v 21 Leꞌa stub xa na no nkeseano Jesús cha ndab:
\p —Señor, blaꞌa ga ned yaꞌukaꞌach naꞌ xus~naꞌ. Cha weꞌeta isankea naꞌ tsoꞌo ga.
\p
\v 22 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ xa wa:
\p —Usankea tsoꞌo naꞌ. Blaꞌa leꞌa bexa lá ndap gealnaban ndoꞌ Dios ukaꞌach ltsaꞌa ngut~na.
\s Jesús mtsaw ndoꞌ mbi siꞌil ulen ndoꞌ nits
\r (Mr. 4:35-41; Lc. 8:22-25)
\p
\v 23 Leꞌa Jesús cha ukea ndoꞌ barco no be xmen~xa, cha nchaꞌbe bexa ndoꞌ nits.
\v 24 Leꞌa sa wa cha ulen dub mbi siꞌil gast nyoꞌo nits wa len barco. Ná leꞌa Jesús ndi naxyats.
\v 25 Leꞌa be xmen~xa cha mkwaꞌan xa, ndab bexa:
\p —¡Señor, lá ulaꞌa ga gat beuna, leꞌa beuna ngi slaꞌyoꞌo len nits!
\p
\v 26 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —¿Xtaꞌan lbaꞌata nzheb bega zha? ¿Lid ndangea ladna bega naꞌ zha?
\p Weꞌe cha ngwaste xa, uteyo xa mbi no nits, cha uleas mbi no ndon xe ute nits.
\v 27 Leꞌa bexa wa cha ngwanseana, ndab bexa ndoꞌ be ltsaꞌa~xa:
\p —Wen, ¿tonxá xa ndee zhaga, gast mbi nsea nits nxobgek ndoꞌ diꞌizh ten xa?
\s Jesús ulantuꞌub mbi bxin ncho ladoꞌo top xa Gadara
\r (Mr. 5:1-20; Lc. 8:26-39)
\p
\v 28 Leꞌa gor ulayaꞌ bexa stub toꞌo lagun sa nibeꞌe gezh Gadara, weꞌe cha ulen top xabgiꞌi wats Jesús, utoꞌo bexa lat be geꞌloꞌo sa ngaꞌach be men ngut. Leꞌa bexa wa ncho mbi bxin len ladoꞌo bexa, no uzhebpa ugiꞌi bexa, gast ni dub men lá yoo gan itid nes nax sa wa.
\v 29 Cha ugeꞌ ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —¿Xtaꞌan ngi besa nsea ugal lu zha, Jesús Xin Dios? ¿Nsea utsaksi lu besa, zha biseata gal wizh li gun lu?
\p
\v 30 Leꞌa gax sa wa ndeseayaw kwaꞌadpa kuch.
\v 31 Cha ndab be mbi bxin wa ndoꞌ Jesús:
\p —Tal leꞌa lu kontuꞌub besa, blaꞌa yate besa len be kuch baꞌ.
\p
\v 32 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Waꞌbe bega.
\p Leꞌa be mbi bxin wa cha utoꞌo ladoꞌo be xabgiꞌi wa, cha uyoꞌo beya len be kuch wa. Leꞌa itea be kuch wa cha karrel nchaꞌa gek dub weꞌa toꞌo nits. Cha ubix bema gast len nits ulaꞌyoꞌo bema, cha ngut bema.
\p
\v 33 Leꞌa bexa nkeno kuch wa cha mxoꞌon. Ngol gezh wa cha mbidiꞌizh bexa itea be ta uyoꞌo wa, gast xteꞌe myakna bexa ncho mbi bxin len ladoꞌo~na.
\v 34 Leꞌa kwaꞌadpa bexa gezh wa cha utoꞌo nchaꞌbe sa nsoꞌ Jesús. Leꞌa gor uniꞌí bexa Jesús, cha unab bexa ikaꞌan xa sa wa.
\c 9
\s Jesús myunyakna dub xa lá yoo gan isea
\r (Mr. 2:1-12; Lc. 5:17-26)
\p
\v 1 Leꞌa Jesús cha ukeagal ndoꞌ barco wa, cha utakea xa stub toꞌo lagun, nseaꞌ xa gezh Capernaum sa ncho xa.
\v 2 Leꞌa sa wa cha ulenno pla be men dub xabgiꞌi gizh lá yoo gan isea, nax ndoꞌ dub yaloꞌon. Leꞌa Jesús cha mnaꞌla leꞌa bexa ngeꞌ ladna leꞌa Jesús sun gan yunyakna xa gizh wa, cha ndab Jesús ndoꞌ xa gizh wa:
\p —Amig, bten ladna lu, leꞌa ke ten lu myuꞌula.
\p
\v 3 Weꞌe leꞌa pla be mech ten ley nde sa wa cha mbinbeꞌebe: “Leꞌa ta ndab xa baꞌ uzheꞌeb dub taꞌa lá nsak ladna Dios.”
\p
\v 4 Ná leꞌa Jesús mgenna xteꞌe ndanbeꞌe bexa wa, cha ndab Jesús:
\p —¿Xtaꞌan lbaꞌa ugap ndanbeꞌe bega len ladoꞌo bega zha?
\v 5 ¿Xtaꞌan mas lid bid gáp naꞌ leꞌa ke ten xa ndee myuꞌula, nati gáp naꞌ gaste xa, cha isea xa?
\v 6 Leꞌa nat iniꞌí bego leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, no syoꞌo gan utsuꞌu ke ten be men.
\p Cha ndab Jesús ndoꞌ xa gizh wa:
\p —Goste, cha udob yaloꞌon ten lu baꞌ, cha byaꞌ ta lid~lu.
\p
\v 7 Leꞌa xa cha ngwaste, cha nseaꞌ xa ta lid~xa.
\v 8 Leꞌa gor uniꞌí be men ta wa, cha uzhebpa ngwanseana bexa, no ndab bexa leꞌa Dios uzheꞌeb dub Dios siꞌil ta na li msaꞌa xa juers ndoꞌ men.
\s Jesús mti Mateo
\r (Mr. 2:13-17; Lc. 5:27-32)
\p
\v 9 Leꞌa gor nchaꞌa Jesús cha uniꞌí xa dub xa nsaleaꞌ Mateo nsobyun tiꞌin nsen xa med nkix be men ndoꞌ gobier Roma. \fig |CN01691B.TIF|col|||Jesús utezh Mateo|Mt. 9:9\fig*Cha ndab Jesús ndoꞌ xa:
\p —¡Utsea! ¡Usankea tsoꞌo naꞌ!
\p Leꞌa Mateo cha ngwasoꞌ, cha usankea xa tsoꞌo Jesús.
\p
\v 10 Ngol tsoꞌo wa leꞌa Jesús nsea be xmen~xa ngwaꞌdaw ta lid Mateo. Leꞌa sa wa no kwaꞌad bexa ndun ltsaꞌa tiꞌin ndun Mateo wa ngwaꞌbe, no kwaꞌadta bexa na ndab be men ugap nak bexa.
\v 11 Leꞌa gor uniꞌí bexa fariseo ta wa, cha ndab bexa ndoꞌ be xmen Jesús:
\p —¿Xtaꞌan lbaꞌa ndawno mech ten bega bexa nsen med no bexa ugap baꞌ zha?
\p
\v 12 Ná leꞌa Jesús mbiꞌín ta ndab bexa wa, cha ndab Jesús:
\p —Leꞌa bexa naꞌanpa gizh lá nkiꞌin doctor, ndi leꞌa bexa gizh nkiꞌinka xa wa.
\v 13 Waꞌutsid bega ná xteꞌe gab diꞌizh ten Dios, sa ndab Dios: “Leꞌa naꞌ mas nlad ikweaꞌ ladna bega men, ndoꞌ lak nlad naꞌ usaꞌa bega man xnab ndoꞌ naꞌ.”\x + \xo 9:13 \xt Os. 6:6\x* Leꞌa naꞌ naꞌanpa ndaltezh bexa ndanbeꞌe leꞌa lá ndap ke. Leꞌa naꞌ ndi ndaltezh bexa ngondoꞌ leꞌa ndapka ke, ndontsa yach bexa wats Dios.
\s Jesús mbidiꞌizh xteꞌe lá gaw be men dub tiemp
\r (Mr. 2:18-22; Lc. 5:33-39)
\p
\v 14 Weꞌe leꞌa pla be xmen Juan xa ulaleaꞌ be men wa cha ulen ndabbe ndoꞌ Jesús:
\p —Leꞌa besa ndee no bexa fariseo ncho sian be wizh lá ndaw besa. Ná leꞌa be xmen~ga zha, ¿xtaꞌan lid no bexa li ndun ta wa?
\p
\v 15 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —¿Nsak bega zha leꞌa dub sa nchilyaꞌa men leꞌa bexa nde sa wa nsabndoꞌ uban yoo ladna, zha bi ncho xabgiꞌi nchilyaꞌa wa? Parea gal dub wizh leꞌa be men goꞌo xabgiꞌi mchilyaꞌa wa. Leꞌa zha weꞌe leꞌa be men nde sa wa lá gaw dub tiemp.
\p
\v 16 ’Naꞌan ton ngo ramient dub lad gox nsea dub bleꞌa lad kub, leꞌa lad kub wa syaꞌad, cha ndi mas stsaw‑a lad gox wa.
\v 17 No naꞌan ton ngo vin kub len dub bols gid gox, leꞌa bich ten vin kub wa stsaw bols gid gox wa. Leꞌa vin wa cha ibid stsiꞌi no sazhaꞌa bols gox wa. Leꞌa vin kub wa nsabndoꞌ yoꞌo len bols gid kubga, ndontsa ni dub‑a lá gazhaꞌa.
\s Jesús myunyakna dub xagots nsea mxiste xa xingots Jairo
\r (Mr. 5:21-43; Lc. 8:40-56)
\p
\v 18 Ndalen li nsoꞌyadiꞌizh Jesús, leꞌa dub xabgiꞌi nsak ten bexa judio ulen, cha usaxib xa ndoꞌ Jesús, ndab xa:
\p —Leꞌa meꞌed gots ten naꞌ tiꞌi ngutma. Waꞌ una uxoꞌob ga yaꞌa~ga tsoꞌo meꞌed, ndontsa iban meꞌed.
\p
\v 19 Weꞌe leꞌa Jesús no be xmen~xa cha nchaꞌano xa wa.
\v 20 Leꞌa toꞌo nes wa nsoꞌ dub xagots nsak gealgizh nleꞌa xa ten idub dub tibtopla liꞌin. Leꞌa xa ubii ndi tsoꞌo Jesús, cha mgal xa ndats xab Jesús,
\v 21 leꞌa xa mbinbeꞌe tal leꞌa xa ugal masa xab Jesús, leꞌa xa syakkana.
\v 22 Ná leꞌa Jesús cha mgeaksoꞌ mwiꞌi ndoꞌ xa, cha ndab Jesús:
\p —Xagots, bten ladna lu, leꞌa ta na mgeꞌ ladna lu naꞌ, ta weꞌe mbin myakna lu.
\p Cha bi leꞌa gor wa myakna xa.
\p
\v 23 Ngol gor ulayaꞌ Jesús ta lid xabgiꞌi nsak wa, leꞌa Jesús cha uniꞌí bexa ndoꞌol bzhee, no xteꞌeta ugeꞌ ndeyoꞌon be men.
\v 24 Cha ndab Jesús ndoꞌ bexa wa:
\p —Utate bega, leꞌa meꞌed baꞌ naꞌanpa ngut, leꞌa meꞌed ga naxyats.
\p Leꞌa be men wa cha ndi mxiꞌidno Jesús.
\v 25 Ná leꞌa gor utatela bexa, cha uyoꞌo Jesús len niꞌi, cha usen xa yaꞌa meꞌed, cha ngwaste meꞌed.
\v 26 Leꞌa ta li mbin Jesús wa mgen itea be gezh nde gax sa wa.
\s Jesús myunyakna top bexa lá naꞌ
\p
\v 27 Leꞌa gor utoꞌo Jesús sa wa leꞌa top xabgiꞌi lá naꞌ nseabenkea tsoꞌo Jesús, ugeꞌ ndab bexa:
\p —¡Xin David! ¡Blats ladna go besa!
\p
\v 28 Leꞌa gor uyoꞌo Jesús len niꞌi, cha ulen bexa wa wats Jesús. Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —¿Ndangea ladna bega leꞌa naꞌ sun gan yakna bega zha?
\p Leꞌa bexa cha ndab:
\p —Señor, leꞌa besa ndangeaka ladna‑yá.
\p
\v 29 Leꞌa Jesús cha mgal ngusndoꞌ bexa, ndab Jesús:
\p —Nat yakna bega lak ndangea ladna bega‑yá.
\p
\v 30 Cha mnaꞌla bexa. Leꞌa Jesús cha uzhebpa ndab lá gudiꞌizh bexa‑yá ndoꞌ ni dub men.
\v 31 Ná leꞌa gor nseaꞌbe bexa, cha mbidiꞌizh bexa ta li mbin Jesús wa ndoꞌ itea be men ncho gax sa wa.
\s Jesús myunyakna dub xa lá yoo gan iníꞌi
\p
\v 32 Leꞌa gor utoꞌo itop be xabgiꞌi sa wa, weꞌe leꞌa stapla be men ulenno dub xabgiꞌi mud, ncho mbi bxin len ladoꞌo~na.
\v 33 Leꞌa Jesús cha ulantuꞌub mbi bxin len ladoꞌo~xa wa, cha usaxan ndadiꞌizh xabgiꞌi wa. Leꞌa be men uzhebpa ndanseana, ndab bexa:
\p —¡Ta ndee dub ta nunk beuna gol niꞌí idub Israel ndee!
\p
\v 34 Ná leꞌa bexa fariseo ndabbe:
\p —Leꞌa juers ten maxuꞌu na nibeꞌe be mbi bxin ngontuꞌub Jesús be mbi bxin len ladoꞌo be men.
\s Uzhebpa sian tiꞌin ten Dios ncho
\p
\v 35 Tsoꞌo wa leꞌa Jesús ukesea itea be gezh ubiꞌi no be gezh byux sa wa, mluu xa be men len be niꞌi sa nzhealbe bexa judio be gezh wa. Mbidiꞌizh xa diꞌizh wen ten Dios ná xteꞌe gak bexa dub xa leꞌa Dios nibeꞌe, no myunyakna xa be men nsén isandoꞌ gealgizh no be gealkweaꞌ.
\v 36 Leꞌa gor uniꞌí Jesús be men kwaꞌad, cha mlats ladna Jesús bexa, leꞌa bexa nyuꞌ ladna no ni lá iniꞌí bexa xteꞌe gun bexa, cuent be borreg ni lá ndap ton ulaꞌach ma.
\v 37 Cha ndab Jesús ndoꞌ be xmen~na:
\p —Ncho kwaꞌad be men gol goꞌón diꞌizh wen ten Dios, nak bexa cuent sianpa be taꞌa iganleꞌe, parea leꞌa bexa gun tiꞌin wa platsa.
\v 38 Ta weꞌe unab bega ndoꞌ Dios Xwan tiꞌin utuꞌubta xa bexa gun tiꞌin ndee.
\c 10
\s Jesús mti dub tibtop xa gun tiꞌin ten Dios
\r (Mr. 3:13-19; Lc. 6:12-16)
\p
\v 1 Weꞌe leꞌa Jesús cha utezh isatibtop be xmen~xa, cha msaꞌa xa juers ndoꞌ bexa kontuꞌub bexa be mbi bxin, no yunyakna bexa be men nsén isandoꞌ gealgizh no be gealkweaꞌ. \fig |CN01699B.TIF|col|||Jesús no isatibtop be xmen~xa|Mt. 10:1\fig*
\v 2 Leꞌa bexa wa bexa mtuꞌub Jesús, gun bexa tiꞌin ten Dios. Leꞌa ta wa Simón Pedr, no Ndres wit~xa; nsea Jacob no Juan wit Jacob be xin Zebedeo.
\v 3 Nsea Julip no Bartol no Tomás no Mateo xa nsen med nkaꞌa gobier Roma, no Jacob xin Alfeo, no Lebeo xa no nsaleaꞌ Tadeo.
\v 4 No Simón xa partid Caná, nsea Judas Iscariot, xa na leꞌa myun cuent Jesús tsoꞌo wa.
\s Jesús mtuꞌub isatibtop bexa gudiꞌizh diꞌizh ten Dios
\r (Mr. 6:7-13; Lc. 9:1-6)
\p
\v 5 Leꞌa isatibtop bexa wa mtuꞌub Jesús, ndab Jesús xteꞌe gun bexa, ndab xa:
\p —Lá yaꞌbe bega sa ndencho bexa naꞌanpa xa judio, ni lá yaꞌ bega be gezh ten bexa Samaria.
\v 6 Ndi waꞌbe bega sa ndencho bexa Israel, bexa nak cuent be borreg ulaꞌ.
\v 7 Cha bidiꞌizh bega ndoꞌ bexa wa leꞌa zha inibeꞌe Dios ladoꞌo be men yá gaxla nak.
\v 8 No byunyakna bega bexa gizh, no bexa nsén gealgizh lepra. No uxiste bega bexa tiꞌi ngut. No ulantuꞌub bega be mbi bxin len ladoꞌo be men. Lak naꞌanpa ikix bega nsa naꞌ juers ndee ndoꞌ bega, no liga gaꞌbin bega be ta wa naꞌanpa kix bexa ndoꞌ bega.
\p
\v 9 ’Lá goꞌo bega ni med oro, ni plata, ni cobre,
\v 10 no ni bols goꞌo bega nes. No ni lá goꞌo bega top nes xab bega, no ni stub nes ndab bega, ni bordón lá goꞌo bega. Leꞌa dub xa ndun tiꞌin nsabndoꞌ yax ten na.
\p
\v 11 ’Leꞌa guniꞌi xá gezh ná ilayaꞌ bega, tal gezh siꞌil‑a natal gezh tuzh‑a, bkwaꞌan bega dub men utsin nak, cha uyoꞌo bega ta lid~xa gast zha ikaꞌan bega gezh wa.
\v 12 Leꞌa gor na yoo bega len dub niꞌi, cha utsin unidiꞌizh bega ndoꞌ xa ncho sa wa.
\v 13 Leꞌa tal xa utsin ndanno bega, weꞌe leꞌa xa wen yoo ladna. Ná tal leꞌa xa naꞌanpa utsin ndun, leꞌa xa wa naꞌanpa wen yoo ladna.
\p
\v 14 ’Ná tal be men wa lá utsin ndanno bega no ni lá ulaꞌach xa ta gudiꞌizh bega, bkaꞌan bega sa wa guniꞌi tal ta lid dub men‑a no tal dub gezh‑a. Cha blate bega gast yakol ngwaꞌal xoꞌo bega, ta uluu leꞌa Dios lá nsak ladna lak nak bexa wa.
\v 15 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa gal wizh gab Dios ná ton ndap ke, leꞌa bexa gezh wa mas gealkweaꞌ iniꞌí ndoꞌ bexa uyoꞌo gezh Sodoma nsea gezh Gomorra.
\s Gal zha gakloo be men ndoꞌ be xmen Jesús
\p
\v 16 ’Blaꞌach bega leꞌa naꞌ ntuꞌub bega yaꞌbe bega cuentta be borreg nde lat be mbee. Ta weꞌe list gok bega cuentta list be uzhib. No bchaꞌan gok bega lakta bchaꞌan nak be palom.
\v 17 No gop bega cuent ndoꞌ be men, bexa na yun cuent bega ndoꞌ bexa naktiꞌin, no kin bexa bega len be niꞌi sa nzhealbe bexa judio.
\v 18 Leꞌa bexa gast ndoꞌ bexa naktiꞌin ubiꞌi no ndoꞌ bexa mas leꞌa nibeꞌe goꞌo bega ke na nak bega xmen~naꞌ. Leꞌa gor weꞌe sak gudiꞌizh bega cuent ten naꞌ ndoꞌ bexa wa no ndoꞌ kwaꞌadta bexa naꞌanpa xa judio.
\v 19 Parea leꞌa gor na yun bexa cuent bega, lá yuꞌ ladna bega xteꞌe ikaꞌab bega, leꞌa gal gor wa leꞌa Dios leꞌa usaꞌa diꞌizh ikaꞌab bega.
\v 20 Leꞌa ta gudiꞌizh bega wa naꞌanpa ta ndanbeꞌetsa bega, leꞌa ta wa ndi ta usaꞌa Espíritu ten Dios Xus beuna gudiꞌizh bega.
\p
\v 21 ’Leꞌa ncho be men leꞌaka wit~na yun cuent gat xa ke ndangea ladna xa naꞌ. No nchoga bexa liga yun cuent leꞌaka xin~na. No ncho bexa leꞌakaga gaklono xus~na gast gab bexa gat xus bexa.
\v 22 No itea be men ixeeno ladna bega ke na ndangea ladna bega naꞌ. Ná leꞌa tal ton bega uxik ndoꞌ be gealkweaꞌ wa, leꞌa bega gap gealnaban ndoꞌ Dios.
\v 23 Leꞌa zha na ugap gunno bexa bega dub gezh, bxoꞌon bega, waꞌ bega stubga gezh. Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa zha biseata itid bega itea be gezh Israel, leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ilengal.
\p
\v 24 ’Leꞌa dub xin utsid dub mech naꞌanpa mas nsak ndoꞌ mech ten na. No liga leꞌa dub mos naꞌanpa mas nsak ndoꞌ xa nibeꞌe ten xa.
\v 25 Leꞌa xin utsid dub mech itid lak ntid mech wa. No liga dub mos itid lak ntid xa nibeꞌe ten xa. Tal leꞌa be men níꞌi ndoꞌ naꞌ ndee maxuꞌu Beelzebú, matagal ndoꞌ bega nak be xmen~naꞌ, ¿xteꞌema ugap gab bexa wa?
\s Ton ndoꞌ ná nsabndoꞌ izheb be men
\r (Lc. 12:2-9)
\p
\v 26 ’Lá izheb bega ndoꞌ be men, leꞌa itea be ta ugaꞌach, leꞌa gal gor leꞌa be ta wa uluꞌukabe. No itea be taꞌa ngachyoꞌo, leꞌa gal gor leꞌa be men iniꞌíka ta wa.
\v 27 Leꞌa be ta ndáp naꞌ ndoꞌ bega gor teꞌal, gud bega‑yá gor tezhea ndoꞌ be men. Leꞌa be ta xgaꞌach ndoꞌón bega, gast gek niꞌi usoꞌ bega ugeꞌ gudiꞌizh bega‑yá.
\v 28 Lá izheb bega ndoꞌ be men. Leꞌa bexa sun gan gut bexa bega, ná leꞌa gealnaban ncho len ladoꞌo bega leꞌa bexa wa lá gun gan gut. Ndi mas bzheb bega ndoꞌ Dios xa na sun gan gut be men, cha utsaꞌab xa gealnaban ten bexa infierno.
\p
\v 29 ’Leꞌa top migin nzheꞌa dub med tuzh, parea ni dub bema lá gat tal Dios lá ulaꞌa gat ma.
\v 30 Leꞌa Dios uzhebpa nlaꞌach bega gast uniꞌí xa plo gichgek bega ncho.
\v 31 Ta weꞌe lá izheb bega, leꞌa bega mas nsak ndoꞌ be migin.
\s Lá ido ladna be xmen Jesús
\r (Lc. 12:8-9)
\p
\v 32 ’Leꞌa tal ton gab ndoꞌ gaꞌal be men leꞌa xa xmen~naꞌ, leꞌa naꞌ noga gáp ndoꞌ Xus~naꞌ xa nsob gibeꞌa leꞌa xa wa xmenka~naꞌ.
\v 33 Ná leꞌa tal ton gab ndoꞌ be men leꞌa xa naꞌanpa xmen~naꞌ, leꞌa naꞌ noga gáp ndoꞌ Xus~naꞌ xa nsob gibeꞌa leꞌa xa wa naꞌanpa xmen~naꞌ.
\s Jesús leꞌa ndun iteltsaꞌabe be men
\r (Lc. 12:49-53; 14:26-27)
\p
\v 34 ’Lá gunbeꞌe bega leꞌa naꞌ ndal por na uzheꞌeb wen kwe be men ndoꞌ gizhliyo. Leꞌa naꞌ ndi ndal leꞌa be men iteltsaꞌa.
\v 35 Leꞌa naꞌ ndal leꞌa be xabgiꞌi kuyono leꞌaka xus~na, leꞌa be xagots kuyono leꞌaka xnaꞌa~na, leꞌa xinxix~xa kuyono leꞌaka xnazhaꞌap~xa.
\v 36 Leꞌa bexa na mas gakloo ndoꞌ dub men, leꞌa ta wa leꞌaka bexa ta lid~xa.
\p
\v 37 ’Leꞌa tal ton mas ndankea xus~na no xnaꞌa~na ndoꞌ lak ndankea xa naꞌ, leꞌa xa wa naꞌanpa isayaꞌ gak xmen~naꞌ. Liga tal ton mas nkweaꞌ ladna be xmeꞌed~na ndoꞌ naꞌ, leꞌa xa wa naꞌanpa isayaꞌ gak xmen~naꞌ.
\v 38 Tal leꞌa bego lá goꞌo cruz ten na, cha lá isankea bega tsoꞌo naꞌ, leꞌa bega lá isayaꞌ gak xmen~naꞌ.
\v 39 Leꞌa tal ton ukwaꞌan xteꞌe wen yoo xa, leꞌa xa wa ndi gun perdid gealnaban ten na ndoꞌ Dios. Ná tal ton gat geal ndangea ladna xa naꞌ, leꞌa xa wa gap gealnaban ndoꞌ Dios.
\s Dios usaꞌa ta ikaꞌa bexa utsin nak
\r (Mr. 9:41)
\p
\v 40 ’Leꞌa tal ton utsin gak ndoꞌ bega, leꞌa ta wa cuentkata ndoꞌ naꞌ utsin nak xa. No liga leꞌa tal ton utsin nak ndoꞌ naꞌ, leꞌa xa wa utsinga nak ndoꞌ Dios xa mtuꞌub naꞌ.
\v 41 Leꞌa tal ton utsin gak ndoꞌ dub profet geal profet xa, leꞌa Dios no ndoꞌ xa wa usaꞌa ltsaꞌa ta usaꞌa Dios ndoꞌ be profet. No liga tal ton utsin gak ndoꞌ dub xa wen geal wen xa, leꞌa Dios no ndoꞌ xa wa usaꞌa ltsaꞌa ta usaꞌa Dios ndoꞌ bexa wen.
\v 42 Leꞌa tal ton usaꞌa masa dub vas nits myalꞌ goo dub xmen~naꞌ, geal leꞌa xa xmen~naꞌ, leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa Dios usaꞌaka ta wen nsabndoꞌ ikaꞌa xa.
\c 11
\s Juan mtuꞌub be xmen~na inabdiꞌizh ndoꞌ Jesús
\r (Lc. 7:18-35)
\p
\v 1 Leꞌa gor na mtayadiꞌizh Jesús ndoꞌ isatibtop be xmen~xa ná xteꞌe nsabndoꞌ gun bexa, cha utoꞌo xa nchaꞌuluu xa be men be gezh nde gax wa.
\p
\v 2 Leꞌa zha wa leꞌa Juan xa na ulaleaꞌ be men wa nkea litgiꞌib. Leꞌa gor na mbiꞌín xa be taꞌa ndun Jesucristo, cha mtuꞌub xa top xmen~xa,
\v 3 ngwaꞌ inabdiꞌizh bexa ndoꞌ Jesús, ndab bexa:
\p —¿Go nak xa na ndab Dios ilen wa zha? ¿Nati kweas besa ilen stubga xa?
\p
\v 4 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Byaꞌbe bega, cha gud bega ndoꞌ Juan ta naꞌ bega no ta ndoꞌón bega.
\v 5 Leꞌa bexa lá yoo gan iwiꞌibe, nat leꞌa bexa naꞌla. Leꞌa bexa lá yoo gan isea, nat leꞌa bexa nseala. Leꞌa bexa nsén gealgizh lepra, nat leꞌa bexa myaklana. Leꞌa bexa ngwaꞌad, nat leꞌa bexa ndoꞌónla. Leꞌa bexa ngut, nat leꞌa bexa nbanla. No bexa uban nak ndoꞌón diꞌizh wen ten Dios.
\v 6 Uzhebpa wen yoo ladna tal ton igondoꞌ ton nak naꞌ.
\p
\v 7 Leꞌa gor nseaꞌbe itop be xmen Juan, leꞌa Jesús cha usaxan mbidiꞌizh ndoꞌ be men cuent ten Juan, ndab xa:
\p —Leꞌa gor na ngwaꞌbe bega geꞌe sa uxee ncho men, ¿xtaꞌan ngwaꞌiwiꞌi bega zha? ¿Dub yalod nkwiꞌin mbi?
\v 8 Nati, ¿xtaꞌan ngwaꞌiwiꞌi bega zha? ¿Dub xabgiꞌi nak dub lad uzhebpa uyap nsak? Leꞌa bega uniꞌíka leꞌa bexa ndak lad uyap wa, leꞌa bexa wa ncho ta lid bexa nibeꞌe.
\v 9 ¿Xtaꞌan ngwaꞌiwiꞌi bega zha? ¿Ngwaꞌiwiꞌi bega dub xa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios zha? Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa Juan ta ugeaka ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios, parea leꞌa xa mas nsak ndoꞌ iteata bexa li ndun wa.
\v 10 Leꞌa diꞌizh ten Dios nkeaniꞌi ndab Dios cuent ten Juan:
\b
\q1 Bwiꞌi, leꞌa naꞌ utuꞌub dub xa yaꞌ ned ndoꞌ lu,
\q2 uxaꞌal xa nes isea lu.\x + \xo 11:10 \xt Mal. 3:1\x*
\b
\m
\v 11 No gáp naꞌ ndoꞌ bega leꞌa lat be men ngol ndoꞌ gizhliyo naꞌan ni stub xa mas nsak ndoꞌ Juan xa ulaleaꞌ be men. Ná leꞌa tal ton uxee nsak lat bexa nibeꞌe Dios, leꞌa cuent ten Dios leꞌa xa wa mas nsak ndoꞌ Juan.
\p
\v 12 ’Leꞌa zha ulen Juan xa ulaleaꞌ be men wa no gast nat, leꞌa ncho bexa ngiꞌi nka inibeꞌe Dios be men, nlad bexa initndoꞌ ta nibeꞌe Dios be men.
\v 13 Leꞌa ta mkeꞌa itea bexa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios no ley mkeꞌa Moisés wa mbidiꞌizh xteꞌe nibeꞌe Dios be men gast zha ulen Juan.
\v 14 Leꞌa tal bega nlad gungea ladna‑yá, leꞌa Juan leꞌa nak Elí, xa na ndab be profet giꞌidka.
\v 15 Bego na ndap nchaꞌ~na, blaꞌach bega ta ndáp naꞌ ndee.
\p
\v 16 ’¿Xtaꞌanma dub ta nak cuent ta ndun be men ncho nat? Leꞌa bexa wa nak cuent be meꞌed nde ndoꞌ xgeꞌe, ugeꞌ ndab be meꞌed ndoꞌ ltsaꞌa meꞌed:
\v 17 “Mbiꞌil besa bzhee, ná leꞌa bega lá ngolndatsbe. No mbiltoꞌoga besa be cant uban nsea, ná leꞌa bega lá ngoꞌonga.”
\v 18 Leꞌa zha ulen Juan ncho wizh lá ngaw xa, no ni lá ndo xa vin. Cha ndab bega leꞌa xa ncho mbi bxin len ladoꞌo~na, ta weꞌe li ndun xa.
\v 19 Ná leꞌa nat ndalga naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo. Leꞌa naꞌ ndaw, no ndoꞌo naꞌ, ná leꞌa bega ndab leꞌa naꞌ uzhebpa ndaw, no uzhebpa ndoꞌo naꞌ vin. Ndab bega leꞌa naꞌ nchealtsaꞌa bexa ugap nak, no bexa nsen med nkix be men ndoꞌ gobier Roma. Parea leꞌa bexa ndák lak nsaꞌa Dios, leꞌa be ta wen ndun bexa wa nluu leꞌa bexa ndákka.
\s Proꞌob be gezh lá ngungea ladna bexa Jesús
\r (Lc. 10:13-16)
\p
\v 20 Weꞌe cha usaxan uteyo Jesús bexa na ncho be gezh na mas sian be uyon mbin xa, geal leꞌa bexa wa ni lá ulaꞌa be ta ugap nak bexa. Ndab Jesús:
\p
\v 21 —¡Proꞌob bego xa gezh Corazín no gezh Betsaida! Tal be uyon mbin naꞌ lat bega wa ndi ngun naꞌ gezh Tiro no gezh Sidón, polta ngokla bexa lad nagats, no usobla bexa ndoꞌ diꞌ, ta uluu leꞌa bexa uban myoꞌo ladna no mlaꞌala bexa be ta ugap nak bexa.
\v 22 Ta weꞌe gáp naꞌ leꞌa gal wizh gab Dios ná ton ndap ke, leꞌa bego xa gezh Corazín no gezh Betsaida mas uzheꞌeb iniꞌí gealkweaꞌ ndoꞌ bexa Tiro no Sidón wa.
\v 23 No bego bexa gezh Capernaum, ¿ndanbeꞌe bega zha gibeꞌa yaꞌ bega? Leꞌa Dios ndi utsaꞌab bega infierno. Tal be uyon mbin naꞌ lat bega wa ndi ngak gezh Sodoma, nal gast gor nat bi nde gezh wa.
\v 24 Leꞌa naꞌ gáp leꞌa gal wizh gab Dios ná ton ndap ke, leꞌa bega xa Capernaum wa mas uzheꞌeb iniꞌí gealkweaꞌ ndoꞌ bexa uyoꞌo gezh Sodoma.
\s Jesús ndab leꞌa gakno be men uneꞌe bexa
\r (Lc. 10:21-22)
\p
\v 25 Leꞌa zha wa cha ndab Jesús ndoꞌ Dios:
\p —Nsa naꞌ xno ndoꞌ go, Xus~naꞌ, go Xa Nibeꞌe gibeꞌa no gizhliyo, leꞌa go lá ulaꞌa leꞌa bexa ndák wa no bexa ntsid wa yakbeꞌena be ta ndee. Ndi mluu ga‑yá ndoꞌ bexa naꞌanpa ndák, bexa nak cuent be meꞌed.
\v 26 Li ngok‑a, Xus~naꞌ, geal leꞌa go li nlad gak‑a.
\p
\v 27 Cha ndab Jesús ndoꞌ be men nde sa wa:
\p —Leꞌa Dios Xus~naꞌ msaꞌa itea be taꞌa ndoꞌ naꞌ. No naꞌan ton nchandoꞌ naꞌ, nabtsa Dios nchandoꞌ naꞌ. No naꞌan ton nchandoꞌ Dios Xus~naꞌ, nabtsa naꞌ xa nak Xin~xa nchandoꞌ xa, no bexa na nlad naꞌ uluꞌu naꞌ ná ton nak Dios ndoꞌ bexa.
\v 28 Utseabe itea bego na noꞌo be yoꞌo kweꞌa no mzhannabe, leꞌa naꞌ gakno bega uneꞌe ladoꞌo bega.
\v 29 Bin bega lak nluu naꞌ bega, no btsid bega ndoꞌ naꞌ, leꞌa naꞌ bchaꞌan nak, no naꞌanpa zhin nak naꞌ. Li ndontsa uneꞌe ladoꞌo bega.
\v 30 Leꞌa ta ndáp naꞌ ndoꞌ bego wa dub ta naꞌanpa bid gun bega, cuent dub yoꞌo ta uxaxtsa.
\c 12
\s Be xmen Jesús uxeꞌe bid ten trig wizh neꞌe bexa
\r (Mr. 2:23-28; Lc. 6:1-5)
\p
\v 1 Leꞌa ngol dub wizh neꞌe be men, leꞌa Jesús nchaꞌtid sa nax dub bleꞌa yo ncho trig. Leꞌa be xmen Jesús ndannabe, ta weꞌe cha uxeꞌe bexa pla be bid ten trig, cha udaw bexa‑yá.
\v 2 Leꞌa ncho bexa fariseo uniꞌí ta wa, cha ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —Bwiꞌi go ná xtaꞌan ndun be xmen~go, ta lá nsabndoꞌ gun bexa wizh neꞌe beuna.
\p
\v 3 Ná leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —¿Ni lá ndoꞌol bega sa ndab diꞌizh ten Dios ta mbin David dub biaj zha na uzhebpa ndanna xa no bexa ndeseano xa zha?
\v 4 Leꞌa David uyoꞌo len niꞌilad ten Dios, cha udaw xa be pan leꞌay, ta lá nsabndoꞌ gaw xa no bexa ndeno xa, nab be uleꞌay ndaw‑a.
\v 5 ¿No ni lá ndoꞌol bega ndoꞌ ley ten Dios leꞌa be uleꞌay wa ndun tiꞌin len niꞌi ten Dios wizh neꞌe be men, ná leꞌa ta wa naꞌanpa dub ke?
\v 6 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa sa ndee nat nchola dub xa mas nsak ndoꞌ niꞌi ten Dios wa.
\v 7 Leꞌa diꞌizh ten Dios nkeaniꞌi ndab Dios: “Leꞌa naꞌ mas nlad ikweaꞌ ladna bega men, ndoꞌ lak nlad naꞌ usaꞌa bega xnab ndoꞌ naꞌ.”\x + \xo 12:7 \xt Os. 6:6\x* Tal leꞌa bega yakbeꞌena ta ndee wa, leꞌa bega lá gab ugap ndun bexa ndee, dub ta naꞌanpa dub ke.
\v 8 Leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, noga nibeꞌe wizh neꞌe be men.
\s Jesús myunyakna dub xabgiꞌi ubidya dub yaꞌa~na
\r (Mr. 3:1-6; Lc. 6:6-11)
\p
\v 9 Cha nchaꞌa Jesús uyoꞌo xa len niꞌi sa nzhealbe bexa judio gezh wa.
\v 10 Leꞌa sa wa nsob dub xabgiꞌi ubidya dub yaꞌa~na. Leꞌa bexa fariseo nkwaꞌan ná xteꞌe usake bexa Jesús, cha unabdiꞌizh bexa ndoꞌ Jesús, ndab bexa:
\p —¿Syoꞌo gan yunyakna men dub xa gizh wizh neꞌe beuna zha?
\p
\v 11 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Tal leꞌa dub bega ndap dub borreg, cha ulaꞌyoꞌo ma len dub geꞌed wat wizh neꞌe beuna, ¿lid yaꞌloꞌo bega ma leꞌaka wizh wa zha?
\v 12 ¿Lá iniꞌí bega zha leꞌa dub men uzhebpa mas nsak ndoꞌ dub borreg? Ta weꞌe leꞌa beuna syoꞌoka gan gakno stub xa be wizh neꞌe beuna.
\p
\v 13 Cha ndab Jesús ndoꞌ xa gizh dub yaꞌa~na wa:
\p —Bkea yaꞌa~lu.
\p Leꞌa xa wa cha mkea yaꞌa~na, cha uxax myakna‑yá lak nak stub‑a.
\v 14 Cha nseaꞌbe bexa fariseo, mzhealbe bexa mbidiꞌizh bexa xteꞌe gun bexa gan gat Jesús.
\s Jesús nak xa mti Dios gun tiꞌin ten Dios
\p
\v 15 Leꞌa Jesús mgenna ta li nlad bexa gun bexa wa, ta weꞌe cha mkaꞌan xa sa wa. No kwaꞌad be men usankea tsoꞌo xa, cha myunyakna xa itea bexa gizh wa.
\v 16 No uzhebpa ndab Jesús ndoꞌ bexa lá gudiꞌizh bexa ton myunyakna bexa.
\v 17 Leꞌa ta wa ngok lak ndab profet Isaías polta, ndab Dios:
\b
\q1
\v 18 Bwiꞌi bego leꞌa xa ndee xa ndun tiꞌin ndoꞌ naꞌ,
\q2 leꞌa naꞌ mti xa no nkweaꞌ lad naꞌ xa
\q2 no ntenno lad naꞌ xa.
\q1 Usa naꞌ Espíritu ten naꞌ yoo len ladoꞌo~xa,
\q2 leꞌa xa gudiꞌizh ndoꞌ be men,
\q2 gab xa xteꞌe wen yaꞌan bexa ndoꞌ naꞌ.
\q1
\v 19 Leꞌa xa ni lá kuyotoꞌo, no ni lá kwezhat xa;
\q2 No ni naꞌanpa igen ti~xa be nes.
\q1
\v 20 Leꞌa xa wa bchaꞌan gak ndoꞌ bexa kweaꞌ ncho ladna,
\q2 bexa nak cuent dub xos ya yamer gach,
\q2 no cuent nak dub bealꞌ ndidotsa nsayolꞌ.
\q1 Li utsin gak xa ndoꞌ bexa wa gast gal wizh gun xa gan
\q2 leꞌa be men wa wen yaꞌan ndoꞌ Dios.
\q1
\v 21 No idub ndoꞌ gizhliyo igeꞌ ladna be men xa.\x + \xo 12:18‑21 \xt Is. 42:1‑4\x*
\s Ndab be men leꞌa Jesús ndap juers ten maxuꞌu
\r (Mr. 3:19-30; Lc. 11:14-23; 12:10)
\p
\v 22 Weꞌe leꞌa be men cha ulenno dub xabgiꞌi gizh wats Jesús. Leꞌa mbi bxin ncho len ladoꞌo~xa wa mbin mud xa no lá naꞌ xa. Leꞌa Jesús cha myunyakna xa ndontsa naꞌ xa no níꞌi xa.
\v 23 Leꞌa be men wa ngwatenaꞌbe, ndab bexa ndoꞌ be ltsaꞌa~xa:
\p —¿Syoꞌo gan gak xa ndee xin David xa ndiꞌizh utuꞌubka Dios zha?
\p
\v 24 Ná leꞌa gor na mbiꞌín bexa fariseo ta wa, cha ndab bexa ndoꞌ be ltsaꞌa~xa:
\p —Leꞌa Jesús ngontuꞌub be mbi bxin len ladoꞌo be men juers ten Beelzebú, maxuꞌu nibeꞌe be mbi bxin.
\p
\v 25 Leꞌa Jesús cha mgenna xteꞌe ndanbeꞌe bexa, cha ndab Jesús:
\p —Tal leꞌa be xmen dub xa nibeꞌe iteltsaꞌabe, cha bi leꞌakaga bexa kuyo, weꞌe leꞌa bexa wa yá naꞌantapa gak juertbe. No tal leꞌa be men ncho dub gezh natal dubtsa niꞌi bi leꞌaka kuyobe, leꞌa juers ten bexa idub.
\v 26 No liga tal leꞌa maxuꞌu kuyono leꞌaka be mbi bxin ten na, weꞌe leꞌa maxuꞌu wa no be mbi bxin wa iteltsaꞌabe, cha idub juers ten maxuꞌu.
\v 27 Ndab bega leꞌa naꞌ ngontuꞌub be mbi bxin juers ten Beelzebú. ¿Ná ton nsaꞌa juers ngontuꞌub be xmen bega be mbi bxin wa zha? Ta weꞌe leꞌa ta na ndun be xmen bega wa leꞌa nluu leꞌa bega naꞌanpa utsin ndanbeꞌe.
\v 28 Ná leꞌa naꞌ ngontuꞌub be mbi bxin juers ten Espíritu ten Dios, ta na nluu leꞌa Dios yá ngol tiemp inibeꞌe len ladoꞌo be men.
\p
\v 29 ’¿No xteꞌema yoo gan yate dub men len lid dub xabgiꞌi juert, kowaꞌan xa be ta ncho sa wa, tal men wa lid ned uxi xa juert wa zha? Lima syoꞌo gan kowaꞌan xa be taꞌa len lid~xa juert wa.
\p
\v 30 ’Leꞌa tal ton lá nsak ladna be ta ndun naꞌ, leꞌa xa wa ndakloo ndoꞌ naꞌ. No liga leꞌa tal ton naꞌanpa ndakno naꞌ nyakjunt be men ndoꞌ Dios, leꞌa xa wa ndi ndun nsasit be men wats Dios.
\p
\v 31 ’Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa itea be ta ugap ndun be men no itea be ta kweaꞌ níꞌi bexa, leꞌa ta wa dub ke syoꞌoka gan gungeꞌ ladna Dios. Ná leꞌa tal ton inisi Espíritu ten Dios, weꞌe leꞌa Dios lá gungeꞌ ladna ke wa.
\v 32 Leꞌa tal ton inisi naꞌ ndee, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, leꞌa ke weꞌe syoꞌoka gan yuꞌu. Ná leꞌa tal ton inisi Espíritu ten Dios, leꞌa ke weꞌe yá lá yuꞌuta, ni tiemp ndee no ni tiemp ilen wa.
\s Be ngus ten dub ya nluu xá ya na‑yá
\r (Lc. 6:43-45)
\p
\v 33 ’Leꞌa dub ya wen nsaꞌa sbeꞌen ngus wen. No dub ya naꞌanpa wen nsaꞌa sbeꞌen ngus lá yoo gan gaw men. Leꞌa be ngus ten dub ya nluu xá ya na‑yá.
\v 34 ¡Leꞌa bego xa ugap cuent be uzhib! ¿Xteꞌema yoo gan gudiꞌizh bega be ta wen zha, ná bega bexa ugap? Leꞌa ta na ncho ladoꞌo dub men, ta weꞌetsa ndadiꞌizh xa.
\v 35 Leꞌa be men wen wa ndadiꞌizh ta wen, lak ta wen ncho ladoꞌo~xa. No liga leꞌa bexa ugap ndadiꞌizh be ta ugap, lak ta ugap ncho ladoꞌo~xa.
\v 36 Leꞌa naꞌ gáp leꞌa gal wizh gab Dios ná ton ndap ke, leꞌa itea be men isoꞌ ndoꞌ Dios gab bexa ná xtaꞌan mbidiꞌizh bexa itea be diꞌizh ugap.
\v 37 Tal leꞌa bega ndadiꞌizh ta wen, weꞌe leꞌa Dios gab leꞌa bega naꞌanpa ndap ke. Ná tal leꞌa bega ndadiꞌizh ta ugap, weꞌe leꞌa Dios gab leꞌa bega ndapka ke.
\s Bexa fariseo unab dub ta uluu ton nak Jesús
\r (Mr. 8:12; Lc. 11:29-32)
\p
\v 38 Weꞌe ncho bexa fariseo no be mech ten ley ukaꞌab ndab ndoꞌ Jesús:
\p —Mech, leꞌa besa nlad gun go dub ta uluu leꞌa go Dioska mtuꞌub.
\p
\v 39 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa be men ncho nat uzhebpa be men ugap no ndankea bexa be ta naꞌanpa ta ugeapa nak Dios. Unab bega gun naꞌ dub ta uluu na ton nak naꞌ, parea leꞌa naꞌ lá gun ta unab bega wa. Ndi iniꞌítsa bega leꞌa naꞌ itiꞌid ltsaꞌa ta utid Jonás, xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta.
\v 40 Lak uyoꞌo Jonás len dub mbeal siꞌil chon wizh no chon teꞌal, no liga leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, yoo len yo chon wizh no chon teꞌal.
\p
\v 41 ’Leꞌa gal wizh na gab Dios ná ton ndap ke, weꞌe leꞌa bexa uyoꞌo gezh Nínive wa gab leꞌa be men ncho nat ndee ugap nak. Leꞌa bexa Nínive mlaꞌa be ta ugap nak bexa, gor na mbiꞌín bexa diꞌizh ten Dios ta mbidiꞌizh Jonás. Ná leꞌa sa ndee nsoꞌ dub xa mas nsak ndoꞌ Jonás.
\v 42 No gal wizh wa leꞌa xagots unibeꞌe be men lad sur isoꞌ, gab xa leꞌa bega ndee ndapka ke. Leꞌa xa wa uzhebpa sit utoꞌo ndontsa mbidyoꞌón xa ta mbidiꞌizh Salomón, be ta uzheꞌeb ngók xa. Leꞌa sa ndee nsoꞌ dub xa mas nsak ndoꞌ Salomón wa, ná leꞌa bega lá nsakyoꞌón ta ndab xa.
\s Be mbi bxin nyach leꞌaka ladoꞌo dub men
\r (Lc. 11:24-26)
\p
\v 43 ’Leꞌa gor na ntoꞌo dub mbi bxin len ladoꞌo dub men, leꞌa ta wa cha nchaꞌa sa naꞌan men, nchaꞌkwaꞌan ná pa yoo na. Ná leꞌa gor na lá izheal pa yoo mbi bxin wa,
\v 44 cha ndab mbi bxin wa: “Nsea naꞌ leꞌaka ta lid~naꞌ sa utoꞌo naꞌ.” Leꞌa gor mtanseaꞌ mbi bxin wa, leꞌa ladoꞌo men wa cuent dub niꞌi tach, ndon umbiꞌi nak‑a no chul nsaxkwaꞌa‑yá.
\v 45 Weꞌe leꞌa mbi bxin wa cha nchaꞌgiꞌi stub sgaꞌad be mbi bxin mas ugap nak, cha yoo be mbi bxin wa ladoꞌo men wa. Cha mas kweaꞌ yoo xa ndoꞌ lak zha ned wa. No liga yasea be men ugap ncho tiemp nat.
\s Xnaꞌa Jesús no be wit~xa nlad iniꞌí xa
\r (Mr. 3:31-35; Lc. 8:19-21)
\p
\v 46 Bi li nsoꞌyadiꞌizh Jesús ndoꞌ be men, leꞌa xnaꞌa Jesús no be wit~xa ulayaꞌ sa wa. Ndebe bexa tsoꞌo juer, nlad bexa gudiꞌizhno bexa Jesús.
\v 47 Leꞌa dub men cha ndab ndoꞌ Jesús:
\p —Unaꞌ go leꞌa xnaꞌa~go no be wit~ga ndebe tsoꞌo juer ndee nlad gudiꞌizhno ga.
\p
\v 48 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab ndoꞌ xa wa:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ go ná ton xa na ta ugeaka nak xnaꞌa~naꞌ nsea be wit~naꞌ.
\p
\v 49 Cha mluyaꞌa Jesús be xmen~xa ndab xa:
\p —Leꞌa bexa nde ndee nak xnaꞌa~naꞌ no be wit~naꞌ.
\v 50 Leꞌa itea bexa ndun lak nlad Xus~naꞌ xa nsob gibeꞌa, bexa weꞌe nak wit~naꞌ no bsan~naꞌ no xnaꞌa~naꞌ.
\c 13
\s Dub cuent ten xa ndas bid ten trig
\r (Mr. 4:1-9; Lc. 8:4-8)
\p
\v 1 Bi leꞌa wizh wa leꞌa Jesús utoꞌo len niꞌi wa, cha nchaꞌa xa toꞌo lagun Galilea, cha usob xa.
\v 2 Weꞌe leꞌa kwaꞌad be men mzhealbe wats xa, cha ukea xa ndoꞌ dub barco, cha usob xa. Leꞌa itea be men wa utebe ndoꞌ yo bid toꞌotsa nits.
\v 3 Leꞌa Jesús cha mluu sian taꞌa, msaktabeꞌe xa be taꞌa, ndab xa:
\p —Blaꞌach bego leꞌa dub xa ndun tiꞌin geꞌe utoꞌo nchaꞌutob xa bid ten trig ndoꞌ yo.
\v 4 Leꞌa gor na mteꞌach xa‑yá, ncho‑yá ulate toꞌo nes. Leꞌa be migin cha ulen cha udaw‑a.
\v 5 No ncho‑yá ulate ndoꞌ yo geꞌ, sa uxee yo. Leꞌa ná wa uxax ulen,
\v 6 parea ngol gor mnaꞌ bea leꞌa‑yá cha mgoꞌol cha ubid‑a, geal leꞌa‑yá naꞌanpa wat ndiꞌib loꞌ~na.
\v 7 No ncho‑yá ulate lat be gix nsoꞌ gich. Ngol gor leꞌa gix wa ngoꞌol, cha ulo xleaꞌ‑yá.
\v 8 Parea leꞌa ncho‑yá ulate sa utaꞌa yo, cha msaꞌa‑yá sian bid. Ncho be trig wa msaꞌa dub gayoꞌoga bid. No ncho‑yá msaꞌa dub chon gaꞌal bid. No ncho‑yá msaꞌa dub galntiꞌi bid.
\v 9 Bego na ndap nchaꞌ~na, blaꞌach bego ta ndáp naꞌ ndee.
\s Xtaꞌan msaktabeꞌe Jesús sian taꞌa be ta mluu xa
\r (Mr. 4:10-12; Lc. 8:9-10)
\p
\v 10 Leꞌa be xmen Jesús cha ulen wats xa, cha ndab bexa:
\p —¿Xtaꞌan sbeꞌen nsaktabeꞌe ga be taꞌa no be ta nluu ga?
\p
\v 11 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa Dios nsaꞌa ta yakbeꞌena bega be ta ugaꞌach cuent ten xteꞌe nibeꞌe Dios. Ná leꞌa ndoꞌ bexa xaꞌaga naꞌanpa nsaꞌa Dios yakbeꞌena bexa‑yá.
\v 12 Leꞌa tal ton isakyoꞌón ta ndáp naꞌ, leꞌa Dios usaꞌa mas yakbeꞌena xa. Ná leꞌa tal ton lá isakyoꞌón, leꞌa Dios slat gast ta tuzh nyakbeꞌena xa wa.
\v 13 Ta weꞌe li sbeꞌen be taꞌa nsaktabeꞌe naꞌ be ta nluu naꞌ ndoꞌ be men. Leꞌa bexa nwiꞌi, ná lá nyakbeꞌena bexa ta naꞌ bexa. No ndoꞌón bexa ta ndáp naꞌ, ná ni lá isakyoꞌón bexa‑yá no ni lá yakbeꞌena bexa‑yá.
\v 14 Leꞌa ta ndun bexa wa nak lak ta mkeꞌa Isaías sakndoꞌ Dios, ndab Dios:
\b
\q1 Ndoꞌón bega‑yá,
\q2 parea lá nyakbeꞌena bega‑yá.
\q1 No nwiꞌi bega‑yá,
\q2 parea lá iniꞌí bega xtaꞌan‑a.
\q1
\v 15 Leꞌa be men ndee uzhebpa myak ngud ladoꞌo~na.
\q2 No lá ndoꞌón bexa, no nsaꞌnyaw ndoꞌ bexa.
\q1 Ta weꞌe lá inaꞌ bexa, no ni lá goꞌón bexa,
\q2 no ni lá yakbeꞌena bexa.
\q1 No ni naꞌanpa ilen bexa wats naꞌ
\q2 utsuꞌu naꞌ be ke ten bexa.\x + \xo 13:15 \xt Is. 6:9‑10\x*
\b
\m
\v 16 Cha no ndab Jesús:
\p —Ná leꞌa Dios ndun wen nyoꞌo ladna bego, geal leꞌa bega naꞌ be ta ndee no ndoꞌón bega‑yá.
\v 17 Leꞌa naꞌ gáp leꞌa kwaꞌad bexa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios no bexa wen nak uyoꞌo polta, nlad bexa iniꞌí bexa ltsaꞌa ta naꞌ bega nat, ná leꞌa bexa lá iniꞌí ta wa. No nlad bexa goꞌón bexa ltsaꞌa ta ndoꞌón bega nat, ná leꞌa bexa lá ngoꞌón ta wa.
\s Jesús mbidiꞌizh xtaꞌan gab cuent ten xa ndas trig
\r (Mr. 4:13-20; Lc. 8:11-15)
\p
\v 18 ’Blaꞌach bega nat ná xtaꞌan gab ta mbidiꞌizh naꞌ cuent ten xa na ngwaꞌyas trig.
\v 19 Leꞌa toꞌo nes sa ulate bid ten trig wa nak cuent bexa na ndoꞌón diꞌizh ten Dios ná xteꞌe nibeꞌe Dios be men, parea lá nyakbeꞌena bexa‑yá. Cha nlen maxuꞌu, cha ngoꞌo maxuꞌu diꞌizh wa len ladoꞌo bexa.
\v 20 Leꞌa yo geꞌ wa nak cuent bexa nten ladna ndoꞌón diꞌizh ten Dios.
\v 21 Ná leꞌa bexa wa nak cuent dub ya trig lá ndap sian loꞌ~na. Ndangea ladna bexa diꞌizh ten Dios dub ndeꞌep, ná leꞌa gor na juert ncho bexa geal ndangea ladna bexa diꞌizh wa, cha nlaꞌa xa‑yá.
\v 22 Leꞌa yo ncho gix nsoꞌ gich wa nak cuent bexa na ndoꞌón diꞌizh ten Dios, ná leꞌa bexa nyuꞌ ladna be taꞌa ndoꞌ gizhliyo ndee, no ngeꞌ ladna bexa be ta siantsa ndap xa. Leꞌa bexa wa nak cuent dub trig naꞌan xtaꞌan usaꞌa.
\v 23 Parea leꞌa sa utaꞌa yo wa nak cuent bexa na ndoꞌón diꞌizh ten Dios no nyakbeꞌena bexa‑yá. Leꞌa bexa wa wen nak cuentta be trig nsaꞌa dub gayoꞌo bid no dub chon gaꞌal bid no dub galntiꞌi bid.
\s Dub cuent ten trig no be gix
\p
\v 24 Leꞌa Jesús cha msaktabeꞌe stub taꞌa, ndab xa ndoꞌ be men:
\p —Leꞌa lak nibeꞌe Dios be men nak cuent ta ngwasea dub men ngos sbeꞌen bni wen ten trig ndoꞌ dub bleꞌa yo ten xa.
\v 25 Parea ngol dub teꞌal gor ndeyats be men, cha ulen dub xa ndakloo ndoꞌ xa. Cha ngos xa be gix lá isuꞌu lat be bni ten trig wa, cha nseaꞌ xa.
\v 26 Leꞌa zha ulen trig no ulenga be bid ndoꞌ‑yá, cha no gix wa ulen lat‑a.
\v 27 Weꞌe leꞌa bexa ndun tiꞌin sa wa cha ngwaꞌyab‑a ndoꞌ xwan yo wa, ndab bexa: “Señor, ¿lid ngos ga sbeꞌen bni wen geꞌe ten ga baꞌ zha? ¿Ná nat pa utoꞌo be gix ncho lat‑a zha?”
\v 28 Leꞌa xa cha ndab: “Dub xa ndakloo ndoꞌ naꞌ ngos‑a.” Leꞌa bexa wa cha unabdiꞌizh ndab: “¿Nlad go yaꞌbedib besa be gix baꞌ zha?”
\v 29 Leꞌa xa cha ndab: “Lá yaꞌdib bega‑yá. Leꞌa tal bega kiꞌib be gix baꞌ, leꞌa be trig baꞌ no sgiꞌib.
\v 30 Blaꞌa bego li junt gaꞌal‑a gast gal zha ibeleꞌe be bid ten trig. Zha weꞌe leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bexa gun tiꞌin wa uteleꞌe bexa ned lak be gix, cha uxi bexa gen‑a, cha utsoꞌol bexa‑yá. Weꞌe uteleꞌe bexa be bid ten trig wa, cha kochaꞌaw bexa‑yá ta lid~naꞌ.”
\s Dub cuent ten dub bid ten mostas
\r (Mr. 4:30-32; Lc. 13:18-19)
\p
\v 31 Weꞌe msaktabeꞌe Jesús stub taꞌa, ndab xa:
\p —Leꞌa lak nibeꞌe Dios be men nak lak ta ngwasea dub bid ten mostas, ta ngos dub xabgiꞌi ndoꞌ dub bleꞌa yo ten xa.
\v 32 Leꞌa ta wa dub bid ndon leꞌa tuzh ndoꞌ itea be bid, parea ngoꞌol‑a cuent dub ya siꞌil, mas siꞌil ndoꞌ itea be ta xgeꞌa ndas be men, gast be migin ndandeꞌe xuꞌun ten na ndoꞌ be xos‑a.
\s Dub cuent ten levadur
\r (Lc. 13:20-21)
\p
\v 33 Cha msaktabeꞌe xa stub taꞌa, ndab xa:
\p —Leꞌa lak nibeꞌe Dios be men nak lak nyak levadur. Leꞌa dub xagots mgoch dub tuzh‑a top gaꞌal kil arin. Ngol tsoꞌo wa leꞌa idub koꞌob arin wa usabich.
\s Xtaꞌan ndadiꞌizh Jesús sian be cuent
\r (Mr. 4:33-34)
\p
\v 34 Itea be ta ndee msaktabeꞌe Jesús be taꞌa ndoꞌ be men, leꞌa xa sbeꞌen li mbidiꞌizh ndoꞌ be men.
\v 35 Li ngok‑a lak ndab dub xa uyoꞌo polta sakndoꞌ Dios, ndab xa:
\b
\q1 Sbeꞌen usaktabeꞌe naꞌ be taꞌa,
\q2 gor na gudiꞌizh naꞌ ndoꞌ be men.
\q1 Gáp naꞌ be ta ugaꞌach nak,
\q2 be taꞌa ni dub men gol iniꞌí idub ncho gizhliyo.\x - \xo 13:35 \xt Ps. 78:2\x*
\s Jesús mbidiꞌizh xteꞌe gab cuent ten trig no gix
\p
\v 36 Cha mlaꞌa Jesús be men wa, cha uyoꞌo xa len dub niꞌi. Leꞌa be xmen~xa cha no ulen wats xa, ndab bexa:
\p —Bidiꞌizh ga ná xteꞌe nak ta msaktabeꞌe ga wa cuent ten gix ncho geꞌe wa.
\p
\v 37 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa xa ndas bni wen wa, leꞌa ta wa Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo.
\v 38 Leꞌa geꞌe wa leꞌa ta wa ndoꞌ gizhliyo ndee. Leꞌa bni wen wa leꞌa ta wa bexa nibeꞌe Dios. Leꞌa be gix wa, leꞌa ta wa bexa nibeꞌe maxuꞌu.
\v 39 Leꞌa xa ugap wa xa ngos gix wa, leꞌa ta wa maxuꞌu. Leꞌa gor uteleꞌe bexa trig wa, leꞌa ta wa zha idub tiemp ndee. Leꞌa bexa uteleꞌe be ta wa, leꞌa bexa wa be angel ten Dios.
\v 40 Leꞌa lak igiꞌib be gix no yolꞌ‑a, liga gak‑a gal zha idub tiemp ndee.
\v 41 Leꞌa gal zha wa leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, utuꞌub be angel ten naꞌ uteleꞌe itea bexa ugap nak no bexa nkiꞌil be men gun ta ugap.
\v 42 Leꞌa be angel wa cha utsaꞌab bexa ndoꞌ giꞌ, sa goꞌon bexa no gast ndeay bexa gaw bexa tant dub gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí bexa.
\v 43 Weꞌe leꞌa bexa wen wa iluu cuent xeꞌa wizh sa nibeꞌe Dios Xus beuna. Bego na ndap nchaꞌ~na, ¡blaꞌach bego ta ndáp naꞌ ndee!
\s Dub cuent ten dub ta nsak mzheꞌal dub men
\p
\v 44 ’No lak nibeꞌe Dios nak cuentta dub ta uzhebpa nsak ngachyoꞌo ndoꞌ dub yo. Leꞌa gor mzheꞌal dub men‑a, cha mkachko xa‑yá leꞌaka sa wa. Cha nten ladna xa nseaꞌ xa, ngwaꞌudoꞌo xa iteanak ta ndap xa, cha usiꞌi xa yo wa.
\s Dub cuent ten perla
\p
\v 45 ’No leꞌa lak nibeꞌe Dios nak cuent ta ngwasea dub xa nsiꞌi utiꞌix be taꞌa, nkeseakwaꞌan xa be perla wen isiꞌi xa.
\v 46 Leꞌa gor na mzheal xa dub ná ndon leꞌa nsak, cha ngwaꞌudoꞌo xa iteanak be ta ndap xa, cha usiꞌi xa perla wa.
\s Dub cuent ten red nsen be men mbeal
\p
\v 47 ’No leꞌa lak nibeꞌe Dios nak lak ndanno be men dub red ntsaꞌab bexa ndoꞌ nits, nsen‑a isandoꞌ mbeal.
\v 48 Leꞌa gor nzhea‑yá cha ngoꞌo bexa‑yá toꞌo nits. Cha nsob bexa sa wa nti xa be mbeal wen wa ngochaꞌaw xa len zhum. Leꞌa bema lá isuꞌu wa ngote bexa dub lad.
\v 49 No liga gak‑a gal zha idub tiemp ndee. Leꞌa be angel ten Dios ilen koꞌo bexa ugap lat bexa wen.
\v 50 Cha utsaꞌab be angel bexa ugap wa ndoꞌ giꞌ. Cha goꞌon bexa no gast ndeay bexa gaw bexa, tant dub gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí bexa.
\s Dub cuent ten be ta nsak, be ta kub no be ta gox
\p
\v 51 Leꞌa Jesús cha unabdiꞌizh ndoꞌ be xmen~na ndab xa:
\p —¿Nyakbeꞌena bega iteanak ta ndáp naꞌ ndee zha?
\p Leꞌa bexa cha ukaꞌab ndab:
\p —Besa nyakbeꞌekana‑yá, Señor.
\p
\v 52 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa bexa ntsid ley ten Dios leꞌa gor na nyakbeꞌena bexa lak nibeꞌe Dios be men, leꞌa bexa wa nak cuent dub xwan niꞌi ngote be ta nsak ten xa sa nchochaꞌaw‑a, be ta kub no be ta gox.
\s Jesús nseaꞌuluu be men gezh Nazaret
\r (Mr. 6:1-6; Lc. 4:16-30)
\p
\v 53 Leꞌa gor na mtayadiꞌizh Jesús be ta na li msaktabeꞌe xa be taꞌa wa, cha nseaꞌ xa.
\v 54 Leꞌa zha ulayaꞌ xa gezh Nazaret sa ngoꞌol xa, cha usaxan nluu xa be men len niꞌi sa nzhealbe bexa judio. Leꞌa be men cha ngwanseana xteꞌe ndadiꞌizh xa, ndab bexa ndoꞌ be ltsaꞌa~xa:
\p —¿Pa mtsid xa baꞌ be ta ndák xa zha? ¿No xteꞌema ndun xa be uyon wa?
\v 55 ¿Naꞌanpa xa ndee xin carpinter wa zha? ¿Naꞌanpa Marí nak xnaꞌa~xa zha? ¿No naꞌanpa wit~xa Jacob no Kosé no Simón no Judas?
\v 56 ¿Naꞌanpa be bsan~xa ncho lat beuna gezh ndee zha? ¿Xteꞌema ndák xa ta wa zha?
\p
\v 57 Weꞌe naꞌanpa isakyoꞌón bexa ta ndab Jesús, ná leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —Leꞌa be men ndap mod ndoꞌ dub xa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios. Parea leꞌa bexa lazh~xa no bexa ncho ta lid~xa naꞌanpa ndap mod ndoꞌ xa.
\p
\v 58 Ta weꞌe lá ngun Jesús sian uyon sa wa ke na lá ngungea ladna bexa ta ndadiꞌizh Jesús.
\c 14
\s Xteꞌe ngut Juan xa ulaleaꞌ be men
\r (Mr. 6:14-29; Lc. 9:7-9)
\p
\v 1 Leꞌa tiemp weꞌe leꞌa Herodes xa nibeꞌe sa wa mbiꞌín be ta ndun Jesús.
\v 2 Cha ndab Herodes ndoꞌ bexa ndun tiꞌin ndoꞌ xa:
\p —Leꞌa Jesús wa leꞌa nak Juan xa ulaleaꞌ be men wa mbangal ndoꞌ gealgut. Ta weꞌe ndap xa juers ndun xa be uyon wa.
\p
\v 3 Leꞌa mas polta leꞌa Herodes unibeꞌe ndoꞌ be xmen~na isen bexa Juan, cha uxi bexa Juan caden, no ukeꞌa bexa Juan litgiꞌib. Li mbin xa ke ten Herodías xagots ten Julip wit Herodes,
\v 4 geal leꞌa Juan ndabla ndoꞌ Herodes:
\p —Naꞌanpa utsin nak‑a ukaꞌa lu Herodías.
\p
\v 5 Ta weꞌe leꞌa Herodes nlad gut Juan, parea leꞌa xa nzheb ndoꞌ be men leꞌa bexa itea ndab leꞌa Juan dub xa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios.
\v 6 Leꞌa ngol dub wizh ngol leaꞌ Herodes, leꞌa xa ulo dub gast. Leꞌa sa wa utoꞌo xingots Herodías mbilndats xa ndoꞌ gaꞌal bexa nde ndoꞌ gast wa. Leꞌa Herodes cha uzhebpa ngol ladna xteꞌe mbilndats nagots wa,
\v 7 cha ndab Herodes ndoꞌ xa:
\p —Nsobwiꞌi Dios usa naꞌ guniꞌi xtaꞌan inab lu.
\p
\v 8 Leꞌa nagots wa cha ndab ndoꞌ Herodes lak ndabla xnaꞌa~na wa:
\p —Nat bsaꞌa ga gek Juan xa ulaleaꞌ be men, ixoꞌob‑a ndoꞌ dub plat.
\p
\v 9 Weꞌe leꞌa Herodes cha uban myoꞌo ladna. Parea ke na ndab xa leꞌa Dios nsobwiꞌi no ke na mbiꞌín be men nde ndoꞌ mes ta ndab xa wa, ta weꞌe unibeꞌe xa ndoꞌ be xmen~xa usaꞌa bexa gek Juan,
\v 10 ndab xa yaꞌlabtoꞌog bexa gen Juan len litgiꞌib.
\v 11 Cha myoꞌo bexa gek Juan uxoꞌob‑a ndoꞌ dub plat, cha msaꞌa xa‑yá ndoꞌ nagots wa. Leꞌa xa wa cha ngwaꞌusaꞌa‑yá ndoꞌ xnaꞌa~na.
\v 12 Leꞌa be xmen Juan cha ulen, cha mbiꞌi bexa Juan mkaꞌach bexa xa. Cha ngwaꞌyab bexa‑yá ndoꞌ Jesús.
\s Jesús mgaw dub gaꞌay mil xabgiꞌi
\r (Mr. 6:30-44; Lc. 9:10-17; Jn. 6:1-14)
\p
\v 13 Leꞌa gor na mbiꞌín Jesús ta wa, cha ukea xa ndoꞌ dub barco nchaꞌa xa dub sa naꞌan men. Ná leꞌa gor na mbiꞌín be men pa nchaꞌa Jesús, cha utoꞌo bexa be gezh nchaꞌa ndats bexa sa nchaꞌa Jesús.
\v 14 Leꞌa sa wa leꞌa gor ulaꞌ Jesús ndoꞌ barco wa cha uniꞌí xa kwaꞌad be men wa, cha mlats ladna xa bexa. Cha myunyakna xa be men gizh nde lat bexa wa.
\v 15 Leꞌa ngol gor uzhelapa leꞌa be xmen Jesús cha ubii wats Jesús, cha ndab bexa:
\p —Leꞌa sa ndee dub sa naꞌanpa ncho men, no nat yá uzhela. Gud go ndoꞌ bexa kwaꞌad baꞌ yaꞌisiꞌi bexa ta gaw bexa be gezh baꞌ.
\p
\v 16 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Naꞌanpa juerska yaꞌbe bexa. Ndi bsaꞌa bego ta gaw bexa.
\p
\v 17 Leꞌa be xmen Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa besa ndap sgaꞌaytsa pan no stoptsa mbeal.
\p
\v 18 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Utseano bega‑yá sa ndee.
\p
\v 19 Cha ndab xa ndoꞌ be men kwaꞌad wa kwe bexa ndoꞌ gixgi. Cha usen xa isagaꞌay pan wa no itop mbeal wa, cha mwiꞌi xa gibeꞌa msaꞌa xa xno ndoꞌ Dios. Cha uleꞌa xa be pan sian bleꞌa, cha msaꞌa xa‑yá ndoꞌ be xmen~xa. Leꞌa bexa cha mtseꞌa‑yá ndoꞌ be men.
\v 20 Leꞌa itea bexa wa udaw gast plo mzhea bexa. Leꞌa be xmen Jesús cha mteleꞌe stibtop zhum byux be ta myaꞌan sobr wa.
\v 21 Leꞌa lat bexa li udaw wa pa dub gaꞌay mil xabgiꞌi, parea naꞌanpa igaꞌab be xagots no be meꞌed.
\s Jesús usea ndoꞌ nits
\r (Mr. 6:45-52; Jn. 6:15-21)
\p
\v 22 Cha ndab Jesús ndoꞌ be xmen~na:
\p —Bkea bega leꞌaka ndoꞌ barco baꞌ, cha waꞌned bega ndoꞌ naꞌ stub toꞌo nits baꞌ.
\p Ndalen wa leꞌa Jesús ndab ndoꞌ be men kwaꞌad wa yaꞌbe bexa.
\v 23 Leꞌa gor na yá nseaꞌbe be men wa, leꞌa Jesús nab ukea dub bet ngwaꞌyadiꞌizhno Dios. Leꞌa gor na nseala teꞌal leꞌa Jesús nab nsoꞌ sa wa.
\v 24 Leꞌa gor weꞌe leꞌa barco sitla nchaꞌa tol‑la ndoꞌ nits. Leꞌa be golp ten nits uzhebpa nkeꞌa las barco, no leꞌa mbi uzhebpa nlen ndoꞌ nits lad ndoꞌ barco.
\v 25 Ngol gor yamer gat xeꞌa, leꞌa Jesús nchasea ndats ndoꞌ nits, nchaꞌbii xa sa nchaꞌbe bexa wa.
\v 26 Leꞌa be xmen Jesús cha uniꞌí xa nsea xa ndoꞌ nits, cha mzheb bexa no ugeꞌ ndab bexa:
\p —¡Leꞌa ta baꞌ dub ta uxin!
\p
\v 27 Ná leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —¡Gop bega valor! ¡No lá izheb bega! Leꞌa ta ndee naꞌka.
\p
\v 28 Leꞌa Pedr cha ukaꞌab ndab:
\p —Señor, tal leꞌa go Jesús, unibeꞌe ga gal naꞌ wats ga ndoꞌ nits baꞌ.
\p
\v 29 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ xa:
\p —¡Utsea!
\p Leꞌa Pedr cha ulaꞌ ndoꞌ barco nchasea ndats ndoꞌ nits, nchaꞌa xa wats Jesús.
\v 30 Parea ngol gor uniꞌí Pedr lita nsoꞌ mbi siꞌil wa, cha mzheb xa. Cha usaxan nchaꞌlayoꞌo xa len nits. Cha utezhat xa ndab xa ndoꞌ Jesús: \fig |cn01722B.tif|col|||Jesús lá ulaꞌa ngat Pedr len nits|Mt. 14:30\fig*
\p —¡Señor, utsealoꞌo ga naꞌ!
\p
\v 31 Cha bi leꞌa gor wa leꞌa Jesús cha mkea yaꞌa~na, cha usen xa yaꞌa Pedr. Cha ndab Jesús ndoꞌ xa:
\p —¡Ndidotsa ngeꞌ ladna lu naꞌ! ¿Xtaꞌan lá ndangea ladna lu naꞌ zha?
\p
\v 32 Leꞌa gor na ukea Jesús no Pedr ndoꞌ barco wa, leꞌa mbi wa cha uleas.
\v 33 Weꞌe leꞌa bexa nde ndoꞌ barco cha ngwankea Jesús, ndab bexa:
\p —Ta ugeaka leꞌa go nak Xin Dios.
\s Jesús myunyakna bexa gizh sa nsaleaꞌ Genesaret
\r (Mr. 6:53-56)
\p
\v 34 Leꞌa bexa cha utakea ndoꞌ nits wa, ulayaꞌ bexa sa nsaleaꞌ Genesaret.
\v 35 Leꞌa gor uniꞌí be men leꞌa Jesús nkesea sa wa, cha mtuꞌub bexa men ngwaꞌyab‑a ndoꞌ bexa ncho idub gangeak sa wa. Weꞌe cha ulenno be men itea bexa gizh wats Jesús.
\v 36 Cha unab bexa ulaꞌa xa masa ndats xab~xa ugal bexa gizh wa. Leꞌa itea bexa na li ngal xab Jesús wa cha myaknabe.
\c 15
\s Ta ndanno bzhiꞌik be men cuent ten Dios
\r (Mr. 7:1-23)
\p
\v 1 Tsoꞌo wa leꞌa pla be mech ten ley nsea bexa fariseo utoꞌo gezh Jerusalén nchaꞌbe wats Jesús. Cha ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p
\v 2 —¿Xtaꞌan ni lá ndankea be xmen~lu be costumbr mchaꞌan be usan gox polta? Lbaꞌatsa naꞌa bexa gor ndaw bexa parea naꞌanpa naꞌa bexa lak nibeꞌe costumbr wa.
\p
\v 3 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —¿Xtaꞌan lá ndun bega lak nibeꞌe ley ten Dios, ndi ndankeatsa bega be costumbr ten leꞌaka bega?
\v 4 Leꞌa Dios unibeꞌe ndab: “Wankea bega xus bega nsea xnaꞌa bega.”\x + \xo 15:4 \xt Ex. 20:12; Dt. 5:16\x* No ndab xa: “Leꞌa tal ton kweaꞌ iníꞌi ndoꞌ xus~na natal ndoꞌ xnaꞌa~na, leꞌa xa wa nsabndoꞌ gat.”\x + \xo 15:4 \xt Ex. 21:17; Lv. 20:9\x*
\v 5 Ná leꞌa bego ndi ndab leꞌa tal ton gab ndoꞌ xus~na natal ndoꞌ xnaꞌa~na “leꞌa itea ta ndiꞌizh gakno naꞌ bega wa, leꞌa ta wa ndi usa naꞌ ndoꞌ Dios”,
\v 6 weꞌe leꞌa xa wa yá naꞌantapa juerska gakno xus~na no xnaꞌa~na. Li nlaꞌa bega ta unibeꞌe Dios, ndankea bega ndi sbeꞌen costumbr ten bega.
\v 7 Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega ugap nak. Ugeaka ndab Isaías sakndoꞌ Dios tiemp polta, ndab xa lak nak bego:
\b
\q1
\v 8 Leꞌa be men ndee diꞌizhtsa ndankea naꞌ,
\q2 parea leꞌa ladoꞌo~xa sit nak ndoꞌ naꞌ.
\q1
\v 9 Naꞌan xtiꞌin ta ndankea bexa naꞌ,
\q2 leꞌa cuent diꞌizh ten naꞌ nluu bexa,
\q2 parea diꞌizh ten be mentsa‑yá.\x + \xo 15:9 \xt Is. 29:13\x*
\b
\p
\v 10 Weꞌe leꞌa Jesús cha utezh be men kwaꞌad wa, ndab xa:
\p —Blaꞌach bego ta gáp naꞌ ndee. No byakbeꞌena bega‑yá.
\v 11 Leꞌa be ta ndaw be men naꞌanpa leꞌa ndun bzhiꞌik ladoꞌo be men. Ndi ta ugap ndadiꞌizh be men leꞌa ndun bzhiꞌik bexa.
\p
\v 12 Cha ulen be xmen Jesús wats xa, ndab bexa:
\p —¿Uniꞌí go leꞌa bexa fariseo ngokloo gor na mbiꞌín bexa ta li ndab go wa?
\p
\v 13 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa bexa nak cuent dub ya naꞌanpa ngas Xus~naꞌ xa nsob gibeꞌa, leꞌa gal dub wizh leꞌa xa kib‑a.
\v 14 Blaꞌa bega bexa, leꞌa bexa cuent dub xa lá naꞌ nchaꞌano stub xa lá naꞌ. Leꞌa tal li goꞌo dub xa lá naꞌ stubga xa lá naꞌ, leꞌa bexa itop slaꞌyoꞌo len dub geꞌed.
\p
\v 15 Leꞌa Pedr cha ndab:
\p —Bluu ga xteꞌe nak ta msaktabeꞌe ga wa ndoꞌ besa.
\p
\v 16 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —¿Noga bego ni lá nyakbeꞌena ta ndáp naꞌ zha?
\v 17 ¿Lá nyakbeꞌena bega zha leꞌa ta ndaw dub men nchaꞌa len~xa, cha nchaꞌaga‑yá len letrina?
\v 18 Ná leꞌa ta ugap ndadiꞌizh be men wa ladoꞌoka~xa ntoꞌo. Cha ndun bzhiꞌik‑a xa ndoꞌ Dios.
\v 19 Leꞌa len ladoꞌo be men ntoꞌo be ta ugap ndanbeꞌe bexa. Ta weꞌe ncho xa ndut men. No ngal xa xa ten stubga men. No ndun xa ta ugap ltsaꞌa ta li nak wa. No ndun xa gealwaꞌan no gealkwiꞌin. No nisi xa be ltsaꞌa~xa.
\v 20 Leꞌa itea be ta ugap ndee ndun bzhiꞌik bexa cuent ten Dios. Parea ta na lá unaꞌa dub xa lak nibeꞌe bexa wa cha gaw xa, leꞌa ta wa naꞌanpa gun bzhiꞌik xa cuent ten Dios.
\s Dub xagots naꞌanpa xa judio mgeꞌ ladna Jesús
\r (Mr. 7:24-30)
\p
\v 21 Cha utoꞌo Jesús nchaꞌa xa dub sa gax gezh Tiro no gezh Sidón.
\v 22 Weꞌe leꞌa dub xagots ncho sa wa dub xa Canaán ulen wats Jesús, ugeꞌ ndab xa:
\p —¡Señor, xin David! ¡Blats ladna go naꞌ! Leꞌa xiꞌín gots naꞌ ncho mbi bxin len ladoꞌo~na uzhebpa kweaꞌ nsak xa.
\p
\v 23 Ná leꞌa Jesús ni lá ikaꞌab ndoꞌ xa. Leꞌa be xmen Jesús cha ulen wats xa, cha ndab bexa:
\p —Gud go ndoꞌ xa baꞌ yaꞌ xa, leꞌa xa uzhebpa ndun ruid nsenkea xa tsoꞌo beuna.
\p
\v 24 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa Dios mtuꞌub naꞌ gakno naꞌ bexa Israeltsa, bexa nak cuent be borreg ulaꞌ.
\p
\v 25 Parea leꞌa xagots wa ubii, cha usaxib xa ndoꞌ Jesús, ndab xa:
\p —¡Señor, gokno ga naꞌ!
\p
\v 26 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Naꞌanpa utsin nak ulat besa pan ndoꞌ be meꞌed, cha usaꞌab besa‑yá ndoꞌ be mbek.
\p
\v 27 Leꞌa xagots wa cha ndab:
\p —Ta ugeaka ta wa, Señor, parea leꞌa be mbek ndaw be taꞌa nlate xan mes ten xwan~ma.
\p
\v 28 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Xagots, uzheꞌeb ngeꞌ ladna lu naꞌ. Nat gak ta nlad lu.
\p Bi leꞌa gor wa leꞌa xingots~xa wa cha myakna.
\s Jesús myunyakna kwaꞌad bexa gizh
\p
\v 29 Leꞌa Jesús cha utoꞌo sa wa nchaꞌagal xa toꞌo lagun Galilea. Cha ukea xa dub bet, cha usob xa.
\v 30 Weꞌe leꞌa kwaꞌadpa men ulen wats xa, nseano bexa bexa lá yoo gan isea, no bexa lá naꞌ, no bexa lá yoo gan gudiꞌizh, no bexa moch, nsea kwaꞌadta bexa gizh. Cha mte bexa bexa gizh wa ndoꞌ Jesús, cha myunyakna Jesús bexa.
\v 31 Leꞌa be men wa ngwanseanabe gor uniꞌí bexa leꞌa bexa lá yoo gan gudiꞌizh wa ndadiꞌizhla, no bexa moch wa myaklana, no bexa lá yoo gan isea wa utsinla nsea, no bexa lá naꞌ wa nwiꞌila. No ndab be men leꞌa Dios ten bexa Israel uzheꞌeb dub Dios juert.
\s Jesús mgaw dub dap mil xabgiꞌi
\r (Mr. 8:1-10)
\p
\v 32 Cha utezh Jesús be xmen~na, cha ndab xa:
\p —Leꞌa naꞌ nlats ladna be men kwaꞌad ndee, leꞌa bexa wizh nyonla nde wats naꞌ, parea lá ndapta bexa ta gaw na. Leꞌa naꞌ lá nlad utuꞌub naꞌ bexa lbaꞌatsa lá gaw bexa, nchaꞌa bexa lá uxik ilanseaꞌ ta lid~na.
\p
\v 33 Leꞌa be xmen Jesús cha ndab ndoꞌ xa:
\p —¿Pa izheal beuna pan gaw dub lbaꞌata men kwaꞌad baꞌ? Leꞌa sa ndee sit nde be gezh.
\p
\v 34 Leꞌa Jesús cha unabdiꞌizh ndab:
\p —¿Plo pan ndap bega zha?
\p Leꞌa bexa cha ndab:
\p —Sgaꞌad pan nsea stapla mbeal byux.
\p
\v 35 Cha ndab Jesús ndoꞌ be men kwaꞌad wa kwe bexa ndoꞌ yo.
\v 36 Cha usen xa isagaꞌad pan nsea be mbeal wa, cha msaꞌa xa xno ndoꞌ Dios, no uleꞌa xa be ta wa sian bleꞌa. Weꞌe msaꞌa xa‑yá ndoꞌ be xmen~xa, utseꞌa bexa‑yá ndoꞌ be men wa.
\v 37 Leꞌa be men wa itea udaw gast plo mzhea bexa. Cha mteleꞌe be xmen Jesús sgaꞌad zhum byux be ta myaꞌan sobr.
\v 38 Leꞌa lat bexa udaw wa ncho pa dap mil xabgiꞌitsa, parea naꞌanpa igaꞌab be xagots no be meꞌed.
\v 39 Cha ndab Jesús ndoꞌ be men yaꞌbe bexa. Cha ukea xa ndoꞌ barco wa nchaꞌa xa dub sa gax gezh nsaleaꞌ Magdala.
\c 16
\s Be men unab dub ta uluu ton nak Jesús
\r (Mr. 8:11-13; Lc. 12:54-56)
\p
\v 1 Leꞌa pla bexa fariseo no bexa saduceo ulen wats Jesús, nlad bexa gun bexa preb Jesús, ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —Leꞌa besa nlad gun ga dub ta uluu leꞌa ga Dioska mtuꞌub.
\p
\v 2 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa ncho uzhe leꞌa gibeꞌa baꞌ nane naꞌ, cha ndab bego leꞌa geꞌa naꞌanpa ilaꞌ gi.
\v 3 No ncho tempran leꞌa gibeꞌa baꞌ nane naꞌ no nde xkaw, cha ndab bega nat ilaꞌ gi. ¡Bego nluu cuentta xa wen ná bega ugap nak! Nyakbeꞌena bega xteꞌe nak be ta naꞌ bega gibeꞌa baꞌ, ná ni lá nyakbeꞌena bega ta ndun Dios tiemp nat.
\v 4 Leꞌa be men ncho nat uzhebpa be men ugap no nkwaꞌan bexa be ta naꞌanpa ta ugeapa nak Dios. Ndab bega gun naꞌ dub ta uluu na ton nak naꞌ, parea leꞌa naꞌ lá gun ta ndab bega. Ndi iniꞌítsa bega leꞌa naꞌ itiꞌid ltsaꞌa ta utid Jonás, xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta.
\p Cha mlaꞌa Jesús bexa, cha nchaꞌa xa.
\s Ta nluu bexa fariseo wa cuent nak levadur
\r (Mr. 8:14-21)
\p
\v 5 Weꞌe leꞌa Jesús nsea be xmen~xa utakea stub toꞌo nits, parea myalad bexa ngoꞌo bexa pan gaw bexa.
\v 6 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —Blaꞌach bego, uzhebpa gop bega cuent nsea levadur ten bexa fariseo no levadur ten bexa saduceo.
\p
\v 7 Leꞌa bexa cha ndabbe ndoꞌ ltsaꞌa~na:
\p —Li ndab xa baꞌ geal leꞌa beuna lá ngoꞌo pan.
\p
\v 8 Leꞌa Jesús cha mgenna ta li ndanbeꞌe bexa wa, cha ndab xa:
\p —¿Xtaꞌan lbaꞌa nyuꞌ ladna bega leꞌa bega lá noꞌo pan zha? ¡Ndidotsa ngeꞌ ladna bega naꞌ!
\v 9 ¿Bi lá nyakbeꞌena bega be ta uniꞌí bega uyoꞌo wa zha? ¿Ni lá ntseꞌa ladna bega xteꞌe msa naꞌ gaꞌay pan udaw gaꞌay mil xabgiꞌi wa, no plo zhum ta myaꞌan sobr mteleꞌe bega zha weꞌe zha?
\v 10 ¿No ni lá ntseꞌa ladna bega xteꞌe msa naꞌ dub gaꞌad pan udaw dub dap mil xabgiꞌi zha, no plo zhum ta myaꞌan sobr mteleꞌe bega zha?
\v 11 ¿Xtaꞌan lá nyakbeꞌena bega leꞌa naꞌ naꞌanpa ndadiꞌizh cuent ten pan gor ndáp naꞌ gop bega cuent nsea levadur ten bexa fariseo no levadur ten bexa saduceo zha?
\p
\v 12 Leꞌa bexa wa cha myakbeꞌena leꞌa Jesús naꞌanpa ngab gap bexa cuent nsea levadur ten pan. Leꞌa xa ndi ndab gap bexa cuent nsea ta nluu bexa fariseo nsea bexa saduceo.
\s Pedr ndab leꞌa Jesús nak Cristo
\r (Mr. 8:27-30; Lc. 9:18-21)
\p
\v 13 Leꞌa gor na ulayaꞌ bexa gax dub gezh nsaleaꞌ Cesarea Filipo, leꞌa Jesús cha unabdiꞌizh ndoꞌ be xmen~na, ndab xa:
\p —¿Xteꞌe ndab be men ton nak Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo zha?
\p
\v 14 Leꞌa bexa cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa ncho be men ndab leꞌa go nak Juan xa ulaleaꞌ be men. No ncho bexa ndab leꞌa go nak Elí. No nchoga bexa ndab leꞌa go Jeremías, natal stubga xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta.
\p
\v 15 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —¿Leꞌa bego zha xteꞌe gab ton nak naꞌ?
\p
\v 16 Leꞌa Simón Pedr cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa go nak Cristo Xin Dios nban.
\p
\v 17 Weꞌe leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ xa wa:
\p —Simón xin Jonás, uzhebpa wen yoo ladna lu, leꞌa ta ndab lu naꞌanpa men mluu ndoꞌ lu, ndi Xus~naꞌ xa ncho gibeꞌa mluu‑yá ndoꞌ lu.
\v 18 Leꞌa lu nsaleaꞌ Pedr. Leꞌa ndoꞌ geꞌdaꞌa ndee kwe dub xkwaꞌa men gungea ladna naꞌ. Leꞌa juers ten gealgut naꞌanpa gun gan ndoꞌ bexa wa.
\v 19 Leꞌa naꞌ leꞌa usoꞌ lu gak lu xa yansu bexa leꞌa Dios nibeꞌe. Leꞌa itea be ta inibeꞌe lu ta lá gun bexa, leꞌa ta wa nokaga Dios lá ulaꞌa. No liga itea be ta inibeꞌe lu gun bexa, leꞌa ta wa ta na nokaga Dios inibeꞌe li gak.
\p
\v 20 Leꞌa Jesús cha unibeꞌe ndoꞌ be xmen~na naꞌanpa gab bexa ndoꞌ ni dub men leꞌa Jesús nak Cristo xa mtuꞌub Dios.
\s Jesús mbidiꞌizh leꞌa gat
\r (Mr. 8:31–9:1; Lc. 9:22-27)
\p
\v 21 Leꞌa zha weꞌe usaxan Jesús ndadiꞌizh ndoꞌ be xmen~na leꞌa xa juerska yaꞌ Jerusalén, ndab xa:
\p —Leꞌa Jerusalén wa leꞌa bexa gox nsak nsea be uleꞌay nibeꞌe nsea be mech ten ley ugap gunno naꞌ. No gut bexa naꞌ, parea leꞌa wizh yon leꞌa naꞌ iban ndoꞌ gealgut.
\p
\v 22 Weꞌe leꞌa Pedr cha mbiꞌi Jesús dub lad, cha uteyo Pedr xa, ndab Pedr:
\p —¡Naꞌanpa li gak‑a, Señor! ¡Leꞌa Dios lá ulaꞌa li yasea ga!
\p
\v 23 Ná leꞌa Jesús cha myach mwiꞌi ndoꞌ Pedr, ndab xa:
\p —Utatsoꞌ wats naꞌ, leꞌa lu ndadiꞌizh cuent maxuꞌu, lá nlad lu gun naꞌ ta nlad Dios. Leꞌa lu lá ndanbeꞌe lak ndanbeꞌe Dios, leꞌa lu ndi ndanbeꞌe lak ndanbeꞌe be mentsa.
\p
\v 24 Cha ndab Jesús ndoꞌ be xmen~na:
\p —Tal ton nlad isankea tsoꞌo naꞌ, nsabndoꞌ ulaꞌa xa iteanak ta nlad xa, cha goꞌo xa cruz ten xa, cha isankea xa tsoꞌo naꞌ.
\v 25 Leꞌa tal ton ukwaꞌan xteꞌe wen yoo xa, leꞌa xa wa ndi gun perdid gealnaban ten na ndoꞌ Dios. Ná leꞌa tal ton gat geal ndangea ladna xa naꞌ, leꞌa xa wa gap gealnaban ndoꞌ Dios.
\v 26 Tal leꞌa dub men ndap iteanak be ta ncho ndoꞌ gizhliyo ndee, cha gak perdid gealnaban ten xa ndoꞌ Dios, ¿xtiꞌin iteanak be ta ndap xa wa zha? Leꞌa be ta wa naꞌanpa ugal isiꞌi xa gealnaban ten xa.
\v 27 Leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ilenno xeꞌa siꞌil ten Dios Xus~naꞌ no be angel. Cha kixga naꞌ ikaꞌa kad dub men be ta mbin xa.
\v 28 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa ncho bega nde ndee naꞌanpa gat gast iniꞌí bega leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ilen inibeꞌegal.
\c 17
\s Jesús mtixndoꞌ
\r (Mr. 9:2-13; Lc. 9:28-36)
\p
\v 1 Ngol sxoꞌop wizh leꞌa Jesús mbiꞌi Pedr no Jacob no Juan wit Jacob, ukea bexa dub bet gaꞌap sa naꞌan men.
\v 2 \fig |CN01728B.TIF|col|||Jesús mtixndoꞌ|Mt. 17:2\fig*Leꞌa sa wa leꞌa Jesús mtixndoꞌ ndoꞌ gaꞌal bexa wa, leꞌa ndoꞌ Jesús myak cuent xeꞌa wizh no xab~xa ndon mbe mnaꞌ cuent xeꞌa.
\v 3 Zha leꞌa sa wa mlundoꞌ Moisés no Elí ndeyadiꞌizhno Jesús.
\v 4 Weꞌe leꞌa Pedr cha ndab ndoꞌ Jesús:
\p —Señor, uzhebpa wen nde beuna sa ndee. Tal go nlad gundeꞌe besa chon ramad: dub‑a ná ten go, leꞌa stub‑a ná ten Moisés, nsea stub‑a ná ten Elí.
\p
\v 5 Ndalen li nsoꞌyadiꞌizh Pedr, cha ulen dub xkaw msu xeꞌa idub sa ndebe bexa. Leꞌa lat xkaw wa mgen ti Dios ndab:
\p —Leꞌa ta ndee Xiꞌín~naꞌ. Leꞌa naꞌ nkweaꞌ ladna xa no ntenno lad naꞌ xa. Bsakyoꞌón bega ta ndab xa.
\p
\v 6 Leꞌa gor na mbiꞌín be xmen Jesús ta wa, cha msaxib bexa gast ndoꞌ yo ngol xtuzh bexa, no uzhebpa mzheb bexa.
\v 7 Leꞌa Jesús cha ubii gax wats bexa, cha mgal Jesús gek bexa, cha ndab xa:
\p —Gosoꞌ bega, lá izhebta bega.
\p
\v 8 Leꞌa gor na mwiꞌi bexa yá naꞌanla ton ndebe sa wa. Leꞌa Jesús nabla nsoꞌ.
\p
\v 9 Leꞌa gor na nchaꞌlayoꞌo bexa bet wa, leꞌa Jesús ndab ndoꞌ bexa:
\p —Naꞌan ton ndoꞌ ná gudiꞌizh bega ta li uniꞌí bega wa, gast gor ibangal naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo.
\p
\v 10 Leꞌa bexa wa cha unabdiꞌizh ndoꞌ Jesús ndab:
\p —¿Xtaꞌan ndab be mech ten ley leꞌa Elí ned ilen, weꞌeta ilen Cristo xa utuꞌub Dios zha?
\p
\v 11 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Ta ugeaka leꞌa Elí nedka ilen ndontsa list kwe be men.
\v 12 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego, leꞌa Elí wa mbiꞌidla. Ná leꞌa be men lá igondoꞌ xa, ndi ugap mbinno bexa xa lakta nlad bexa. No liga gunno bexa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo.
\p
\v 13 Weꞌe leꞌa be xmen Jesús myakbeꞌena leꞌa Jesús mbidiꞌizh cuent ten Juan xa ulaleaꞌ be men.
\s Jesús myunyakna dub meꞌed bgiꞌi nsak gizhkaw
\r (Mr. 9:14-29; Lc. 9:37-43)
\p
\v 14 Leꞌa gor na mlaꞌnchaꞌ bexa sa nde be men kwaꞌad, leꞌa dub xabgiꞌi cha ulen wats Jesús, cha msaxib xa ndoꞌ Jesús ndab xa:
\p
\v 15 —Señor, blats ladna go xiꞌín~naꞌ, leꞌa meꞌed uzhebpa kweaꞌ nsak gizhkaw. Sian biaj nlayat meꞌed ndoꞌ giꞌ no ndoꞌ nits.
\v 16 Leꞌa naꞌ ngwaꞌnola meꞌed ndoꞌ be xmen~ga, ná leꞌa bexa lá ngun gan yakna meꞌed.
\p
\v 17 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ be men:
\p —Uzheꞌeb ngud nak bega no ndidotsa ngeꞌ ladna bega Dios. ¿Ploxá tiemp yoꞌo naꞌ lat bega zhaga? ¿Sta ploxá tiemp uxik naꞌ ndoꞌ bega zhaga? Utseano bega meꞌed baꞌ sa ndee.
\p
\v 18 Leꞌa Jesús cha uteyo mbi bxin ncho ladoꞌo meꞌed bgiꞌi wa. Leꞌa mbi bxin wa cha utoꞌo, cha bi leꞌa gor wa myakna meꞌed wa.
\p
\v 19 Tsoꞌo wa leꞌa be xmen Jesús ulen wats Jesús, unabdiꞌizh bexa ndoꞌ Jesús, ndab bexa:
\p —¿Xtaꞌan lá ngun besa gan igontuꞌub besa mbi bxin wa zha?
\p
\v 20 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa bega ndidotsa ngeꞌ ladna Dios. Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega tal leꞌa bega ngeꞌ ladna Dios lak tuzh dub bid ten ya mostas, leꞌa bega sunka gan gab ndoꞌ bet ndee: “Bxoꞌon sa ndee, waꞌ sa baꞌ”; leꞌa bet cha uxoꞌon. Tal leꞌa bega li igeꞌ ladna Dios, leꞌa bega itea taꞌa sunka gan.
\v 21 Parea leꞌa be ltsaꞌa mbi bxin ndee lá yoo gan itoꞌo xagaꞌ. Nkiꞌin lá gaw bega dub tiemp no mas gudiꞌizhno bega Dios ndontsa slaꞌa be mbi bxin wa be men.
\s Jesús mbidiꞌizhgal leꞌa gat
\r (Mr. 9:30-32; Lc. 9:43-45)
\p
\v 22 Leꞌa dub wizh zha ndencho bexa wa Galilea, leꞌa Jesús ndabgal ndoꞌ be xmen~na:
\p —Leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, yak cuent ndoꞌ yaꞌa be men.
\v 23 Leꞌa bexa wa cha gut naꞌ, parea leꞌa wizh yon leꞌa naꞌ ibangal.
\p Leꞌa bexa wa cha uzhebpa uban myoꞌo ladna.
\s Jesús utix med ten niꞌi ten Dios
\p
\v 24 Leꞌa bexa wa cha nchaꞌagal gezh Capernaum. Weꞌe leꞌa bexa na nkaꞌa med ten niꞌi ten Dios ulen ndoꞌ Pedr, ndab bexa:
\p —¿Nkix mech ten bega med ndantiꞌin bexa niꞌi ten Dios zha?
\p
\v 25 Leꞌa Pedr cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa xa nkixka‑yá.
\p Ngol gor uyoꞌo Pedr len niꞌi, leꞌa Jesús ned uníꞌi ndoꞌ Pedr, ndab xa:
\p —¿Xteꞌe nsak lu, Simón? Leꞌa bexa ndon leꞌa nibeꞌe ndoꞌ gizhliyo, ¿ton ndoꞌ ná ndun bexa cobr be med zha? ¿Ndoꞌ bexa lazh~xa nate ndoꞌ bexa ntoꞌo sit?
\p
\v 26 Leꞌa Pedr cha ukaꞌab ndab:
\p —Ndoꞌ bexa ntoꞌo sit ndun bexa cobr.
\p Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Ta ugeaka leꞌa bexa lazh xa nibeꞌe wa naꞌanpa juerska kix ta wa.
\v 27 Parea ndontsa lá gakloo bexa, waꞌ toꞌo lagun, cha btsaꞌab gibganch ndoꞌ nits wa. Leꞌa mbeal ned isen‑a, leꞌa toꞌo~ma wa izheal lu dub med. Cha biꞌi‑yá waꞌtix ta ten itop beuna.
\c 18
\s ¿Ton mas nsak lat bexa nibeꞌe Dios?
\r (Mr. 9:33-37; Lc. 9:46-48)
\p
\v 1 Tsoꞌo wa leꞌa be xmen Jesús ulen ndoꞌ Jesús ndab bexa:
\p —¿Ton mas nsak lat bexa nibeꞌe Dios?
\p
\v 2 Leꞌa Jesús cha utezh dub meꞌed, cha msoꞌ Jesús meꞌed tlaw bexa.
\v 3 Cha ndab xa ndoꞌ bexa:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa tal bega lá yak lak nak be meꞌed, leꞌa bega lá yoo gan yate lat bexa leꞌa Dios nibeꞌe.
\v 4 Ta weꞌe leꞌa tal ton yak tuzh ndoꞌ Dios lak nak dub meꞌed ndee, leꞌa xa wa mas nsak lat bexa leꞌa Dios nibeꞌe.
\v 5 Leꞌa tal ton dub xmen~naꞌ utsin gak xa ndoꞌ dub meꞌed nak cuent meꞌed ndee, leꞌa xa wa cuentkata ndoꞌ naꞌ utsin nak.
\s Uzheꞌeb rages yaꞌilaꞌ be men ndoꞌ ta ugap
\r (Mr. 9:42-48; Lc. 17:1-2)
\p
\v 6 ’Leꞌa tal ton utsabgix dub xa ndangea ladna naꞌ ndoꞌ ta ugap, leꞌa xa wa mas dub gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí ndoꞌ dub xa nkea dub geꞌ siꞌil gen~na, cha utsaꞌab be men xa sa mas wat len nitsdoꞌo.
\v 7 Proꞌob be men nde ndoꞌ gizhliyo isabgix ndoꞌ ta ugap. Idub tiemp ncho ta ntsabgix be men ndoꞌ ta ugap, parea uzhebpa proꞌob bexa leꞌa utsabgix stubga men.
\p
\v 8 ’Ta weꞌe tal leꞌa dub yaꞌa bega natal dub xoꞌo bega utsabgix bega, ulobtoꞌog bega‑yá cha udabi bega‑yá. Mas wen yoo bega wats Dios moch bega, ndoꞌ ndap bega itop yaꞌa bega nsea itop xoꞌo bega yaꞌ bega ndoꞌ giꞌ nunk lá yuꞌu.
\v 9 No tal leꞌa dub ngusndoꞌ bega utsabgix bega, uloꞌo bega‑yá cha udabi bega‑yá. Mas wen yoo bega wats Dios dubtsa ngusndoꞌ bega, ndoꞌ itop ngusndoꞌ bega yaꞌ bega ndoꞌ giꞌ infierno.
\s Dub cuent ten dub borreg ulaꞌ
\r (Lc. 15:3-7)
\p
\v 10 ’Blaꞌach bega lá uxelad bega ni dub men ndangea ladna naꞌ lak dub meꞌed. Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa be angel ndesoꞌ ulaꞌach bexa wa idub tiemp nde wats Xus~naꞌ, xa nsob gibeꞌa.
\v 11 Leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ndalteꞌezh naꞌ bexa ulaꞌ, bexa sit nak wats Dios, ndontsa gap bexa gealnaban ndoꞌ Dios.
\p
\v 12 ’¿Xá nsak bega zha? Tal leꞌa dub xabgiꞌi ndap dub gayoꞌo borreg, cha ilaꞌ dub ma, ¿lid ulaꞌa xa isadap gaꞌal ncho tiꞌin bdap ma, cha ndi yaꞌ xa be geꞌe yaꞌkwaꞌan xa ma li ulaꞌ wa?
\v 13 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega, leꞌa gor mzheal xa ma, leꞌa xa mas itenno ladna ma ulaꞌ wa ndoꞌ isadap gaꞌal ncho tiꞌin bdap bema naꞌanpa ilaꞌ.
\v 14 No liga leꞌa Dios Xus beuna xa nsob gibeꞌa lá nlad isabgix ni dub bexa ndangea ladna naꞌ.
\s Nsabndoꞌ gungeꞌ ladna beuna ndoꞌ ltsaꞌa beuna
\r (Lc. 17:3)
\p
\v 15 ’Tal dub ltsaꞌa~ga ugap gunno ga, cha waꞌyadiꞌizhno ga nab xa. Tal xa nsakyoꞌón ta ndab ga wa, leꞌa ga mbinka gan mchealtsaꞌa xa wa.
\v 16 Ná tal leꞌa xa lá isakyoꞌón ta ndab ga, biꞌi ga stub xa natal stop xa ndontsa no bexa gab ndoꞌ xa ná xtaꞌan ta ugap mbin xa.
\v 17 Tal leꞌa xa wa lá isakyoꞌón ta ndab bexa wa, cha gab ga‑yá sa nzhealbe bexa nak xmen~naꞌ. No binno bega xa cuent dub xa lá nchandoꞌ Dios natal cuent dub xa ugap nsen med nkix be men ndoꞌ Roma.
\p
\v 18 ’Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa ta na lá nlaꞌa bega gun be men ndoꞌ gizhliyo ndee, leꞌa ta wa no Dios lá ulaꞌa gun bexa wa. No liga ta na nsaꞌa bega diꞌizh gun be men ndoꞌ gizhliyo, leꞌa ta wa no Dios usaꞌa diꞌizh gun bexa.
\p
\v 19 ’No gáp naꞌ stub biaj, tal leꞌa top bega dubtsa gudiꞌizh inab dub taꞌa ndoꞌ Xus~naꞌ xa nsob gibeꞌa, leꞌa xa saꞌaka ta inab bega wa.
\v 20 Leꞌa sa nde top xa natal chon xa nak xmen~naꞌ, leꞌa naꞌ no nsoꞌ tlaw bexa sa wa.
\p
\v 21 Leꞌa Pedr cha ulen wats Jesús cha unabdiꞌizh Pedr, ndab xa:
\p —Señor, ¿plo biaj nsabndoꞌ gungeꞌ lad naꞌ ndoꞌ dub ltsaꞌa~naꞌ tal xa ugap gunno naꞌ zha? ¿Nati gaꞌad biaj?
\p
\v 22 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Naꞌanpa gáp naꞌ gaꞌadtsa biaj gungeꞌ ladna lu ndoꞌ xa, leꞌa naꞌ ndi gáp gast chon gaꞌal ncho tiꞌi gaꞌad biaj gungeꞌ ladna lu ndoꞌ xa.
\s Dub cuent ten top bexa nsaꞌab med
\p
\v 23 ’Leꞌa lak nibeꞌe Dios be men nak lak ndun dub rey nibeꞌe, gor na nlad xa iniꞌí xa ná plo med nsaꞌab be xmen~xa ndoꞌ xa.
\v 24 Leꞌa gor na tiꞌi usaxan rey ndun ta wa, cha nseano bexa dub xmen rey uzhebpa sian mil med nsaꞌab ndoꞌ rey.
\v 25 Leꞌa xa wa naꞌanpa ndap xtaꞌan kix xa, ta weꞌe leꞌa rey wa unibeꞌe ndoꞌ be xmen~na udoꞌo bexa xa nsaꞌab med wa no xagots ten xa no be xin~xa no iteanak be ta ndap xa wa, ndontsa kix xa med wa.
\v 26 Weꞌe leꞌa xa wa cha msaxib ndoꞌ rey, ndab xa: “Señor, kweas go dub ndeꞌep leꞌa naꞌ skixka itea med wa.”
\v 27 Leꞌa rey cha mlats ladna xa wa, mbingeꞌ ladna rey ta li nsaꞌab xa wa, cha mxaꞌak rey xa.
\v 28 Parea leꞌa gor utoꞌo xmen rey sa wa, mzheꞌal xa stubga xmen rey nsaꞌab dub tuzh med ndoꞌ xa. Cha usen xa gen~xa wa nkeutsebe xa‑yá, cha ndab xa: “¡Utix ta nsaꞌab lu ndoꞌ naꞌ!”
\v 29 Leꞌa xa nsaꞌabga wa cha usaxib, ndab xa: “Kweas ga dub ndeꞌep leꞌa naꞌ skixka itea‑yá.”
\v 30 Ná leꞌa xa wa lá ngungeꞌ ladna, cha ndi ngwaꞌukeꞌa xa xa nsaꞌab med wa litgiꞌib gast kix xa ta nsaꞌab xa wa.
\v 31 Leꞌa gor na uniꞌí stapla be xmen rey ta li mbin xa wa, cha uzheꞌeb uban myoꞌo ladna bexa. Cha nseaꞌbeyab bexa ndoꞌ rey ta li ngok wa.
\v 32 Leꞌa rey cha utezh xa na li mbin wa, cha ndab xa ndoꞌ xa: “¡Uzhebpa ugap nak lu! Leꞌa naꞌ mbingeꞌ ladna iteanak be ta nsaꞌab lu ndoꞌ naꞌ naꞌanpa ikix lu‑yá, geal leꞌa lu li unab ndoꞌ naꞌ.
\v 33 ¿Lid no lu nsabndoꞌ ilats ladna ltsaꞌa~lu wa zha, lak mlats lad naꞌ lu?”
\v 34 Leꞌa rey cha ngokloo cha unibeꞌe xa ndoꞌ be soldad ten xa utsaksi bexa xa wa gast kix xa itea be med nsaꞌab xa.
\p
\v 35 No ndab Jesús:
\p —Leꞌa Xus~naꞌ xa nsob gibeꞌa noga li gunno bego tal leꞌa bega lá gungeꞌ ladna ndoꞌ be ltsaꞌa bega idub ncho ladna bega be ta ugap ndanno bexa bega.
\c 19
\s Jesús ndab leꞌa be men lá nsabndoꞌ ulaꞌa xa ten na
\r (Mr. 10:1-12; Lc. 16:18)
\p
\v 1 Leꞌa gor mtayadiꞌizh Jesús ta wa, cha mkaꞌan xa Galilea nchaꞌa xa Judea stub toꞌo yowbeꞌe Jordán.
\v 2 Leꞌa sa wa leꞌa kwaꞌadpa men usankea tsoꞌo xa, cha myunyakna Jesús bexa gizh sa wa.
\p
\v 3 Weꞌe leꞌa pla bexa fariseo ulen wats Jesús, nlad bexa gab Jesús dub ta lid leꞌa nak, ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —¿Utsin nak ulaꞌa dub xabgiꞌi xagots ten na, tal xa lá nsak ladna xtaꞌanla dub ta ndun xa zha?
\p
\v 4 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —¿Lá ndoꞌol bega zha sa nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios, leꞌa Dios leꞌa mbindeꞌe xabgiꞌi no xagots zha ned wa?
\v 5 Cha ndab Dios: “Ta weꞌe ulaꞌa xabgiꞌi xus~na no xnaꞌa~na zha na ikaꞌa xa xagots ten xa. Leꞌa cuent ten Dios leꞌa itop xa wa yak dubtsa men.”\x + \xo 19:5 \xt Gn. 2:24\x*
\v 6 Leꞌa bexa wa dubtsa men myak, yá lid topta xa. Ta weꞌe gáp naꞌ leꞌa bexa mchealte Dios, lá nsabndoꞌ dub men uteltsaꞌa bexa.
\p
\v 7 Leꞌa bexa fariseo wa cha unabdiꞌizhgal ndab:
\p —¿Xtaꞌan ndab ley mkeꞌa Moisés zha leꞌa dub xabgiꞌi syoꞌo gan ulaꞌa xagots ten na, tal ned usaꞌa xa dub git ndoꞌ xagots, gab‑a leꞌa xa ulaꞌa xa wa?
\p
\v 8 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Geal ngud nak ladoꞌo bega, ta weꞌe mkeꞌa Moisés syoꞌo gan li ulaꞌa bega xagots ten bega. Ná leꞌa zha ned naꞌanpa li ngak‑a.
\v 9 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa tal ton dub xabgiꞌi ulaꞌa xagots ten na, cha ikaꞌa xa stubga xagots, leꞌa xabgiꞌi wa ndapka ke ndoꞌ Dios. No liga tal stub xabgiꞌi ikaꞌaga xagots wa, leꞌa xa wa no ndap ke ndoꞌ Dios. Ná leꞌa tal ton dub xagots ndap xabgiꞌi ugal stubga xabgiꞌi, leꞌa xabgiꞌi ten xa wa sak ulaꞌa xa.
\p
\v 10 Leꞌa be xmen Jesús cha ndab ndoꞌ Jesús:
\p —Tal li nsabndoꞌ lá ulaꞌa xabgiꞌi xagots ten na, mas wen naꞌanpa ukwaꞌan xa xagots.
\p
\v 11 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Naꞌanpa itea xabgiꞌi uxik lá ukwaꞌan xagots, ndi ncho bexa li msaꞌa Dios nak bexa.
\v 12 No ncho be xabgiꞌi lá ukwaꞌan xagots geal leꞌa zha ndalkata xa lá yoo gan gap xa xin~xa leꞌa xa lá utsin nak. No ncho be xabgiꞌi leꞌaka be men li ndazhaꞌa xa. No ncho be xabgiꞌi lá ukwaꞌan xagots ndontsa mas gun xa tiꞌin ten Dios. Leꞌa tal ton bexa na syoꞌo gan li gun, leꞌa bexa nsabndoꞌka li gun ta wa.
\s Jesús nsea be meꞌed
\r (Mr. 10:13-16; Lc. 18:15-17)
\p
\v 13 Weꞌe leꞌa be men ulenno be meꞌed ten na wats Jesús, ndontsa uxoꞌob Jesús yaꞌa~na gek be meꞌed, inab xa ulaꞌach Dios be meꞌed. Leꞌa be xmen Jesús cha uteyo bexa nseano be meꞌed wa.
\v 14 Ná leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ be xmen~na:
\p —Blaꞌa bego giꞌid be meꞌed baꞌ wats naꞌ. Lá uka bega giꞌid be meꞌed, leꞌa sa nibeꞌe Dios wa yate bexa yak lak nak be meꞌed ndee.
\p
\v 15 Cha mxoꞌob xa yaꞌa~xa gek be meꞌed wa, weꞌe cha nseaꞌ xa.
\s Dub xabgiꞌi rik mbidiꞌizhno Jesús
\r (Mr. 10:17-31; Lc. 18:18-30)
\p
\v 16 Leꞌa dub xabgiꞌi cha ulen wats Jesús unabdiꞌizh xa ndoꞌ xa ndab xa:
\p —Mech wen, ¿xtaꞌan dub ta wen gun naꞌ ndontsa no naꞌ gap gealnaban ndoꞌ Dios, ta nunk lá idub zha?
\p
\v 17 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —¿Xtaꞌan ngi wen ndab lu ndoꞌ naꞌ zha? Naꞌan ton wen ndoꞌ gizhliyo, ndon nabtsa Dios wen nak. Parea tal leꞌa lu nlad gap gealnaban ta nunk lá idub, bxobgek ndoꞌ be ta nibeꞌe Dios.
\p
\v 18 Leꞌa xabgiꞌi wa cha ndab:
\p —¿Xtaꞌanma be ta unibeꞌe Dios gun naꞌ zha?
\p Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Lá gut lu men. Lá ugal lu xa ten stubga men. Lá gun lu gealwaꞌan. Lá gun lu gealkwiꞌin.
\v 19 Wankea xus~lu nsea xnaꞌa~lu. Bkweaꞌ ladna lu be ltsaꞌa~lu lakkata lu.\x + \xo 19:18‑19 \xt Ex. 20:12‑16; Dt. 5:16‑20\x*
\p
\v 20 Leꞌa xabgiꞌi wa cha ndab:
\p —Iteanak ta ndab go wa ndunka naꞌ idub zha tuzhta naꞌ. ¿Xtaꞌan ndun jwalt gun naꞌ?
\p
\v 21 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Tal lu nlad gak lak nlad Dios, byaꞌ cha bdoꞌo itea be ta ndap lu, cha btseꞌa med wa ndoꞌ bexa uban nak. Weꞌe gap lu sian taꞌa ndoꞌ Dios. Cha utsea usankea tsoꞌo naꞌ.
\p
\v 22 Leꞌa gor na mbiꞌín xabgiꞌi wa ta wa, cha uban myoꞌo ladna xa, cha nseaꞌ xa, leꞌa xa uzhebpa sian taꞌa ndap.
\p
\v 23 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ be xmen~na:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega uzheꞌeb ugan yate dub xa rik sa nibeꞌe Dios.
\v 24 Stub biaj gáp naꞌ‑yá: ndi mas lid bid itid dub came geꞌed xan dub yagux, ndoꞌ yak dub xa rik dub xa nibeꞌe Dios.
\p
\v 25 Leꞌa gor na mbiꞌín be xmen Jesús ta wa, cha uzhebpa ngwanseana bexa, ndab bexa ndoꞌ be ltsaꞌa~xa:
\p —¿Tonxá syoꞌo gan yate sa nibeꞌe Dios zhaga?
\p
\v 26 Leꞌa Jesús cha mwiꞌi ndoꞌ bexa ndab xa:
\p —Leꞌa cuent ten nabtsa be men leꞌa‑yá lá yoo gan. Ná leꞌa cuent ten Dios itea taꞌa syoꞌoka gan.
\p
\v 27 Leꞌa Pedr cha ndab ndoꞌ Jesús:
\p —Unaꞌ go, leꞌa besa mlaꞌa itea be taꞌa ndap besa, cha ndi usankea besa tsoꞌo ga. ¿Ta weꞌe xtaꞌan ikaꞌa besa zha?
\p
\v 28 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa wa:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa gal dub wizh yunchaꞌaw Dios iteanak be taꞌa, zha na leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, isoꞌob wats Dios sa inibeꞌe naꞌ. Leꞌa gal zha wa leꞌa bego nsankea tsoꞌo naꞌ nat noga gap tibtop sa isob bega inibeꞌe bega ndoꞌ isatibtop xkwaꞌa bexa Israel.
\v 29 Leꞌa tal ton ulaꞌa lid~na no wit~na no bsan~na no xus~na no xnaꞌa~na no xagots ten na no xmeꞌed~na no be yo ten na ndontsa gun xa tiꞌin ten naꞌ, leꞌa xa wa ikayaꞌa stub gayoꞌo biaj mas be ta mlaꞌa xa wa. No gap xa gealnaban ta nunk lá idub.
\v 30 Ná kwaꞌad bexa nsak nat wa, yak bexa naꞌanpa nsak; no leꞌa bexa naꞌanpa nsak nat wa, yak bexa nsak.
\c 20
\s Dub cuent ten bexa ndun tiꞌin ndoꞌ yo ncho ya uv
\p
\v 1 ’Leꞌa lak nibeꞌe Dios nak lak mbin dub xabgiꞌi ndap dub bleꞌa yo ncho ya uv. Utoꞌo xa dub tempran gor nseayat xeꞌa nchaꞌkwaꞌan xa bexa gun tiꞌin ten uv.
\v 2 Ndab xa ndoꞌ bexa gun tiꞌin wa leꞌa xa kix dub med denario dub wizh, cha unika bexa. Cha mtuꞌub xa bexa ndoꞌ tiꞌin wa.
\v 3 Cha utoꞌogal xa gor nkea ugeꞌa gor tempran, nchaꞌa xa ndoꞌ xgeꞌe. Weꞌe uniꞌí xa pla xabgiꞌi naꞌan xtiꞌin ndap gun.
\v 4 Cha ndab xa ndoꞌ bexa wa: “No bega waꞌyun tiꞌin ndoꞌ ya uv ten naꞌ. Leꞌa naꞌ kix dub lak taꞌa nsabndoꞌ ikaꞌa bega.” Leꞌa bexa wa cha nchaꞌaga.
\v 5 Cha liga utoꞌogal xa gor gawizh no gor nkea yon uzhe, no ligal ndab xa ndoꞌ be men.
\v 6 No utoꞌogal xa pa gor nkea ugaꞌay uzhe, cha mzheal xa stapla bexa lá ndap tiꞌin gun na. Cha unabdiꞌizh xa ndab xa: “¿Xtaꞌan lndeꞌe nde bega sa ndee idub wizh, ni lá ndun bega tiꞌin?”
\v 7 Leꞌa bexa wa cha ndabbe: “Naꞌan ton nsaꞌa tiꞌin gun besa.” Leꞌa xwan geꞌe wa cha ndab: “Waꞌyun bega tiꞌin ndoꞌ ya uv ten naꞌ. Leꞌa naꞌ kix dub lak ta nsabndoꞌ ikaꞌa bega.”
\p
\v 8 ’Leꞌa gor na yá ngwaꞌas wizh, leꞌa xwan tiꞌin wa cha ndab ndoꞌ xa nchansu ndoꞌ tiꞌin wa: “Utezh bexa ndun tiꞌin baꞌ. Cha ndon ned bexa tsoꞌo uyote baꞌ utix ikaꞌa bexa, weꞌeta utix ikaꞌa bexa ned uyote baꞌ.”
\v 9 Leꞌa gor nseabe bexa uyote gor nkea ugaꞌay gor uzhe, cha utix xa dub med denario ukaꞌa kadga dub bexa wa.
\v 10 Leꞌa tsoꞌo wa gor nseabe bexa ned uyote gor tempran wa, mbinbeꞌe bexa mas sian med ikaꞌa bexa. Ná leꞌa bexa no ukaꞌa dubtsa denario kadga dub bexa.
\v 11 Leꞌa gor usen bexa med wa, cha ngokloo bexa ndoꞌ xwan tiꞌin wa,
\v 12 ndab bexa ndoꞌ xa: “Leꞌa bexa tsoꞌo uyote mbin tiꞌin baꞌ dub gortsa mbin tiꞌin. Ná go dubtsa utix ukaꞌa bexa baꞌ no besa na mxik uzheꞌeb utii mbin tiꞌin idub wizh.”
\v 13 Leꞌa xwan tiꞌin wa cha ndab ndoꞌ dub bexa wa: “Amig, naꞌ naꞌanpa dub ta ugap ndanno lu. ¿Cha lid uni lu ikaꞌa lu dub denario dub wizh zha?
\v 14 Nat byaꞌ, cha byoꞌo ta ukaꞌa lu baꞌ. Leꞌa naꞌ nlad usa dub lak ta ukaꞌa lu ndoꞌ bexa tsoꞌo uyote baꞌ.
\v 15 ¿Lid syoꞌo gan gunno naꞌ med ten naꞌ guniꞌi xteꞌe nlad naꞌ zha? ¿Xtaꞌan ndaklono lu stub xa baꞌ geal leꞌa naꞌ utsin nak ndoꞌ xa?”
\p
\v 16 Cha no ndab Jesús:
\p —Li leꞌa kwaꞌad bexa nsak nat wa, yak bexa naꞌanpa nsak; leꞌa bexa naꞌanpa nsak nat wa, yak bexa nsak. Leꞌa Dios nbezh kwaꞌad men, parea naꞌanpa nti Dios kwaꞌad xa.
\s Jesús mbidiꞌizhgal stub biaj leꞌa gat
\r (Mr. 10:32-34; Lc. 18:31-34)
\p
\v 17 Leꞌa gor na nsoꞌ bexa nes nchaꞌa bexa gezh Jerusalén, leꞌa Jesús mbiꞌi isatibtop be xmen~na dub lad, cha ndab xa:
\p
\v 18 —Blaꞌach bego leꞌa beuna nchaꞌbe Jerusalén, leꞌa sa wa leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, yak cuent ndoꞌ yaꞌa be uleꞌay nibeꞌe no be mech ten ley. Leꞌa bexa wa gab nsabndoꞌ gat naꞌ,
\v 19 cha yun bexa cuent naꞌ ndoꞌ bexa naꞌanpa xa judio. Leꞌa bexa wa inisi naꞌ no kin bexa naꞌ no gut bexa naꞌ ndoꞌ cruz. Parea leꞌa gal wizh yon leꞌa naꞌ ibangal ndoꞌ gealgut.
\s Ta unab xnaꞌa Jacob no Juan
\r (Mr. 10:35-45)
\p
\v 20 Weꞌe leꞌa Jacob nsea Juan be xin Zebedeo ulenno xnaꞌa~na wats Jesús. Leꞌa xagots wa cha msaxib ndoꞌ Jesús, inab xa dub taꞌa ndoꞌ Jesús.
\v 21 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ xa:
\p —¿Xtaꞌan nlad lu gun naꞌ zha?
\p Leꞌa xa wa cha ndab:
\p —Nlad naꞌ gab go kwe itop xiꞌín~naꞌ ndee sa inibeꞌe go, dub xa wats ga lad gaꞌal no stub xa wats ga lad raves.
\p
\v 22 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ itop bexa wa:
\p —Leꞌa bego ni lá iniꞌí xtaꞌan unab bega. ¿Sxik bega itid bega gealkweaꞌ cuent gealkweaꞌ itiꞌid naꞌ zha? ¿No sni bega gat bega lak gat naꞌ zha?
\p Leꞌa bexa cha ndab:
\p —Snika besa.
\p
\v 23 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa naꞌ gáp leꞌa bego stidka be gealkweaꞌ cuent gealkweaꞌ itiꞌid naꞌ, no sat bega lak gat naꞌ. Parea leꞌa sa kwe bega, dub bega wats naꞌ lad gaꞌal no stub bega lad raves wa, leꞌa sa wa naꞌanpa naꞌ inibeꞌe. Leꞌa Dios Xus~naꞌ leꞌa gab ná ton kwe sa wa.
\p
\v 24 Leꞌa gor na mbiꞌín isatiꞌi xmen Jesús ta li unab Jacob nsea Juan wa, cha ngokloo bexa.
\v 25 Leꞌa Jesús cha utezh bexa wa, cha ndab xa:
\p —Leꞌa bego uniꞌíka leꞌa bexa nibeꞌe be nacion naꞌanpa ulaꞌa gun be men dub taꞌa naꞌanpa nibeꞌe bexa, no bexa mas nsak ten bexa uzhebpa nibeꞌe ndoꞌ be men.
\v 26 Ná leꞌa bego ndee naꞌanpa li nsabndoꞌ gak. Ndi tal ton bega nlad gak dub xa nsak lat bega, leꞌa xa wa nsabndoꞌ gakno iteata bega.
\v 27 No tal ton bega nlad yansu lat bega, leꞌa xa wa nsabndoꞌ gun tiꞌin ndoꞌ bega.
\v 28 Leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, naꞌanpa ndal por na gun be men tiꞌin ndoꞌ naꞌ. Leꞌa naꞌ ndi ndalyun tiꞌin ndoꞌ be men, no usa naꞌ gealnaban ten naꞌ gat naꞌ kix naꞌ ke ten kwaꞌad men.
\s Jesús myunyakna top xabgiꞌi lá naꞌ
\r (Mr. 10:46-52; Lc. 18:35-43)
\p
\v 29 Leꞌa gor nseaꞌ Jesús nsea be xmen~na utoꞌo bexa gezh Jericó wa, leꞌa kwaꞌadpa be men nchabenkea tsoꞌo xa.
\v 30 Leꞌa toꞌo nes wa ndebe top xabgiꞌi lá naꞌ. Leꞌa gor na mbiꞌín bexa leꞌa Jesús nseatid sa wa, cha ugeꞌ ndab bexa:
\p —¡Señor, xin David! ¡Blats ladna go besa!
\p
\v 31 Leꞌa be men cha uteyo bexa ndontsa naꞌan xteꞌe gab bexa. Ná leꞌa bexa ndi mas ugeꞌ ndab:
\p —¡Señor, xin David! ¡Blats ladna go besa!
\p
\v 32 Leꞌa Jesús ngwaꞌisoꞌ utezh itop xa lá naꞌ wa. Cha unabdiꞌizh Jesús ndoꞌ bexa ndab xa:
\p —¿Xtaꞌan nlad bega gunno naꞌ bega?
\p
\v 33 Leꞌa bexa wa cha ndab:
\p —Señor, leꞌa besa nlad inaꞌ.
\p
\v 34 Weꞌe leꞌa Jesús cha mlats ladna bexa, cha mgal Jesús ngusndoꞌ bexa. Cha bi leꞌa gor wa leꞌa bexa wa mnaꞌlabe. Cha no bexa usankea tsoꞌo Jesús.
\c 21
\s Jesús uyote Jerusalén
\r (Mr. 11:1-11; Lc. 19:28-40; Jn. 12:12-19)
\p
\v 1 Leꞌa ngol gor na yá nchaꞌlayaꞌ gax Jesús no be xmen~xa Jerusalén, ulayaꞌ bexa gezh Betfagé sa nsob Bet Olivo. Leꞌa Jesús cha mtuꞌub top xmen~na,
\v 2 ndab xa:
\p —Waꞌ bega len gezh nde mas ndoꞌ ndee, cha izheal bega dub burr gots nsoꞌ nchii, no dub xin~ma. Cha uxaꞌak bega bema, goꞌo bega ma sa ndee.
\v 3 No tal ton uka ma ndoꞌ bega, gud bega leꞌa mech guntiꞌin ma. Cha ulaꞌa xa goꞌo bega ma.
\p
\v 4 Li ndab Jesús ndontsa gak‑a lak ndab dub profet sakndoꞌ Dios, ndab xa:
\b
\q1
\v 5 Gud bego ndoꞌ bexa gezh Sion:
\q2 “Bwiꞌi bega, leꞌa xa nibeꞌe ten bega nsea sa ndee.
\q1 Bchaꞌan nak xa nsob xa tsoꞌo dub burr,
\q2 tsoꞌo dub burr tuzh, xin dub man yoꞌo.”\x + \xo 21:5 \xt Zac. 9:9\x*
\b
\p
\v 6 Leꞌa be xmen Jesús wa cha nchaꞌbe, cha mbin bexa lakka unibeꞌe Jesús ndoꞌ bexa.
\v 7 Cha mbiꞌi bexa burr wa nsea burr tuzh wa, cha mtiꞌib bexa dubga xab bexa tsoꞌo~ma. Cha usob Jesús tsoꞌo~ma.
\v 8 Leꞌa kwaꞌad be men cha mte be lad nbix bexa ndoꞌ nes sa itid Jesús, no ncho bexa ulobtoꞌog be xos ya gin, cha mte bexa‑yá nes wa.
\v 9 Leꞌa be men nchaꞌbe ned ndoꞌ Jesús no be men nseabenkea tsoꞌo Jesús ugeꞌ ndab:
\p —¡Siꞌil nak xin David! ¡Dios uzhebpa nlaꞌach xa baꞌ, xa na mtuꞌub Dios Xa Nibeꞌe! ¡Siꞌil nak Dios nsob gaꞌap!
\p
\v 10 Leꞌa gor na uyote Jesús len gezh Jerusalén, leꞌa iteanak be men usaxan ndeseyoch, unabdiꞌizh bexa ndab bexa:
\p —¿Ton xa baꞌ zha?
\p
\v 11 Leꞌa be men ndeseano Jesús wa cha ndab:
\p —Leꞌa xa ndee Jesús, xa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios, xa gezh Nazaret ten Galilea.
\s Jesús ulantuꞌub bexa nadoꞌotiꞌix taꞌa
\r (Mr. 11:15-19; Lc. 19:45-48; Jn. 2:13-22)
\p
\v 12 Leꞌa Jesús cha nchaꞌa len niꞌi ten Dios, cha ulantuꞌub xa bexa nadoꞌotiꞌix taꞌa sa wa. No mtixte xa be mes ten bexa ntil be med, no be yaxil ten bexa ndiꞌibudoꞌo be palom.
\v 13 Cha ndab xa ndoꞌ bexa wa:
\p —Leꞌa diꞌizh ten Dios nkeaniꞌi ndab Dios: “Leꞌa lid~naꞌ isaleaꞌ dub sa ndadiꞌizhno be men naꞌ.”\x + \xo 21:13 \xt Is. 56:7\x* Ná leꞌa bego ndi ndanno‑yá cuent dub geꞌloꞌo ten be waꞌan.
\p
\v 14 Weꞌe leꞌa pla bexa lá naꞌ no bexa coj cha ulen wats Jesús tale ten niꞌi ten Dios wa, cha myunyakna Jesús bexa.
\v 15 Parea leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no be mech ten ley uzheꞌeb ngokloo gor uniꞌí bexa be uyon ndun Jesús wa, no mbiꞌín bexa ta ugeꞌ ndab be meꞌed tale ten niꞌi ten Dios, ndab meꞌed: “¡Siꞌil nak xin David!”
\v 16 Cha ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —¿Lid ndoꞌón lu xtaꞌan ndab be meꞌed baꞌ zha?
\p Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Naꞌ ndónka‑yá. ¿Parea lá ndoꞌol bega zha sa nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios cuent ten ta ndee? Ndab‑a:
\b
\q1 Leꞌa go Dios gun leꞌa be meꞌed nsea be medoꞌo gab xteꞌe siꞌil nak go.\x + \xo 21:16 \xt Sal. 8:2\x*
\b
\p
\v 17 Leꞌa Jesús cha mlaꞌa bexa mkaꞌan xa gezh Jerusalén. Cha nchaꞌa xa gezh Betania, sa uyoꞌo xa teꞌal wa.
\s Jesús uteyo dub ya higo
\r (Mr. 11:12-14, 20-26)
\p
\v 18 Leꞌa stub wizh gor tempran myach xa nchaꞌa xa Jerusalén. Leꞌa nes wa leꞌa Jesús ndanna.
\v 19 \fig |LB00085B.TIF|col|||Dub ya higo|Mt. 21:19\fig*Weꞌe uniꞌí xa dub ya higo gax toꞌo nes wa, cha nchaꞌkwaꞌan xa ngus gaw xa ndoꞌ ya wa. Parea naꞌanpa izheal xa ngus ndoꞌ‑yá, ndi latsa nsoꞌ ndoꞌ‑yá. Cha ndab Jesús ndoꞌ ya wa:
\p —Idub isob lu naꞌantapa isoꞌ ngus ndoꞌ lu.
\p Leꞌa ya higo wa cha ubid.
\p
\v 20 Leꞌa gor uniꞌí be xmen Jesús ta wa cha ngwanseana bexa, unabdiꞌizh bexa ndoꞌ Jesús, ndab bexa:
\p —¿Xteꞌe uxax ubid ya higo baꞌ?
\p
\v 21 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa tal bega idub ncho ladna ngeꞌ ladna Dios, leꞌa bega sun gan gun lak mbinno naꞌ ya higo ndee, no sun bega gan gab bega ndoꞌ bet ndee: “Utatsob, waꞌ len nitsdoꞌo”, leꞌa‑yá cha lika gak.
\v 22 Leꞌa itea be ta inab bega ndoꞌ Dios tal ngeꞌka ladna bega xa, leꞌa Dios saꞌaka‑yá.
\s Jesús lá ngab ton mtuꞌub Jesús
\r (Mr. 11:27-33; Lc. 20:1-8)
\p
\v 23 Leꞌa gor na mlanseagal Jesús wats niꞌi ten Dios, cha usaxan xa nluu xa be men. Weꞌe leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no bexa gox nsak ten bexa judio ulen wats Jesús, ndab bexa:
\p —¿Ton ulaxoꞌob lu gun lu be ta wa zha? ¿Nati ton mtuꞌub lu gun lu ta wa?
\p
\v 24 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa naꞌ no inabdiꞌizh dub taꞌa ndoꞌ bego. Tal leꞌa bega ikaꞌab, weꞌe no naꞌ gáp ná ton ulaxoꞌob naꞌ li gun naꞌ ta wa.
\v 25 ¿Ton mtuꞌub Juan ulaleaꞌ Juan be men zha? ¿Dios nati dub men?
\p Leꞌa bexa wa cha ndabbe ndoꞌ ltsaꞌa~na:
\p —Tal leꞌa beuna gab leꞌa Dios leꞌaka mtuꞌub Juan, leꞌa Jesús inabdiꞌizh ná xtaꞌan lá ngungea ladna beuna xa.
\v 26 Ná tal leꞌa beuna gab leꞌa Juan dub men mtuꞌub, leꞌa be men ndee sakloo ndoꞌ beuna, leꞌa bexa itea mbingea ladna leꞌa Juan dub xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios.
\p
\v 27 Cha ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —Leꞌa besa lá iniꞌí ton mtuꞌub Juan.
\p Leꞌa Jesús cha noga ndab:
\p —Ni naꞌga lá gáp ton ulaxoꞌob naꞌ gun naꞌ be ta ndee.
\s Dub cuent ten dub xabgiꞌi ndap top xin~na
\p
\v 28 Leꞌa Jesús cha unabdiꞌizh ndoꞌ bexa wa ndab xa:
\p —¿Xteꞌe nyakbeꞌena bega ta gáp naꞌ ndee wa? Uyoꞌo dub xabgiꞌi ndap top xin~na. Cha ngwaꞌ xa ndoꞌ xin ned xa, ndab xa: “Xiꞌín~naꞌ, waꞌyun tiꞌin ndoꞌ yo ten naꞌ sa ncho ya uv.”
\v 29 Leꞌa xin~xa wa cha ukaꞌab ndab: “Naꞌ lá nlad gaa.” Parea tsoꞌo wa leꞌa xa mgondoꞌ leꞌa xa ugap ndab, cha nchaꞌaka xa ndoꞌ tiꞌin wa.
\v 30 Leꞌa xabgiꞌi wa no ngwaꞌ ndoꞌ stubga xin~na wa, cha leꞌakagal li ndab xa ndoꞌ xin~xa. Leꞌa xin~xa wa cha ukaꞌab ndab: “Leꞌa naꞌ saaka, tad.” Ná leꞌa xa ndi ni lá nga.
\v 31 ¿Ton ndoꞌ itop xa wa mbin ta nlad xus~na zha?
\p Leꞌa bexa wa cha ndab:
\p —Xin ned xa.
\p Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa bexa nsen med nkaꞌa gobier Roma no be xagots ndun juis mgiꞌi nadoꞌo bexa las bexa, leꞌa ncho bexa wa syoteka sa nibeꞌe Dios. Ná leꞌa bego lá yate sa wa.
\v 32 Leꞌa Juan xa ulaleaꞌ men mbidyadiꞌizh xteꞌe nsabndoꞌ wen gun bega, ná leꞌa bega ni lá ngungea ladna xa. Ná leꞌa bexa nsen med wa no be xagots ndun juis mgiꞌi wa mbingea ladna Juan. Leꞌa bego uniꞌí leꞌa bexa wa mbingea ladna Juan, ná leꞌa bega ni lá igondoꞌ ti no bega nsabndoꞌ gungea ladna xa.
\s Dub cuent ten bexa mlaꞌach ya uv
\r (Mr. 12:1-12; Lc. 20:9-19)
\p
\v 33 ’Blaꞌach bega stub taꞌa usaktabeꞌe naꞌ: Uyoꞌo dub xabgiꞌi ndap dub bleꞌa siꞌil yo. Cha ngos xa ya uv ndoꞌ‑yá, cha ulo xa lo idub gangeak wats‑a. No mbindeꞌe xa dub sa kichkeꞌe xa uv wa, koꞌo xa nits ten uv. \fig |LB00103B.TIF|col|||Lndeꞌe ndas be men ya uv polta|Mt. 21:33\fig*No mbindeꞌe xa dub sa gaꞌap isob xa ulaꞌach sa wa. Cha mkwaꞌan xa pla men gun tiꞌin sa wa. Cha nchaꞌa xa sit.
\v 34 Leꞌa zha na yamer ngol tiemp ten uv wa, cha mtuꞌub xa pla xmos~xa yaꞌ ndoꞌ be men wa, yaꞌyoꞌo bexa ta na ndal xwan yo wa.
\v 35 Ná leꞌa be men wa ndi usen be mos wa, udin bexa dub xa, cha mbit bexa stub xa, cha mlaꞌgeꞌ bexa stub xa.
\v 36 Leꞌa xwan yo wa cha mtuꞌubgal mas kwaꞌad mos ndoꞌ zha ned wa. Ná leꞌa be men wa ligal mbinno bexa wa.
\v 37 Tsoꞌo wa leꞌa xwan yo wa mtuꞌub xin~na, mbinbeꞌe xa leꞌa be men gap mod ndoꞌ xa.
\v 38 Ná leꞌa gor uniꞌí be men wa xin xwan yo wa, cha ndi ndab bexa ndoꞌ ltsaꞌa~na: “Leꞌa xa baꞌ leꞌa yaꞌanno yo ndee. Nchaꞌyut beuna xa, cha yaꞌanno beuna‑yá.”
\v 39 Cha usen bexa xa, cha uloꞌo bexa xa dub lad toꞌo yo wa, cha mbit bexa xa.
\p
\v 40 Cha unabdiꞌizh Jesús ndoꞌ be men nde wats xa ndab xa:
\p —¿Xteꞌe nsak bega zha? ¿Leꞌa gor giꞌid xwan yo wa xteꞌe gunno xa bexa mlaꞌach yo wa?
\p
\v 41 Leꞌa bexa cha ndab:
\p —Leꞌa xa utsaksika bexa ugap wa gast gat bexa. Cha usaꞌa xa yo wa ndoꞌ be men xaꞌaga ulaꞌach‑a, bexa na usaꞌa be ta ndal xwan yo wa gal tiemp ten uv wa.
\p
\v 42 Weꞌe leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —¿Ni lá ndoꞌol bega diꞌizh ten Dios zha? Ndab‑a:
\b
\q1 Leꞌa geꞌ na mxelad bexa ndandeꞌe niꞌi,
\q2 leꞌa ta wa nat nak geꞌ ndon leꞌa nsak nbexan niꞌi.
\q1 Leꞌa Dios leꞌa mbin ta ndee,
\q2 dub ta ndanseana beuna.\x + \xo 21:42 \xt Sal. 118:22‑23\x*
\b
\m
\v 43 Ta weꞌe leꞌa naꞌ gáp leꞌa Dios ulat ta na nak bega xmen~xa, cha ndi usaꞌa Dios ta wa ndoꞌ bexa nxobgek ndoꞌ xa.
\v 44 Leꞌa bexa na ilayat tsoꞌo geꞌ wa, leꞌa bexa wa syuꞌbe. Leꞌa bexa ilaꞌ geꞌ wa tsoꞌo na wa, leꞌa bexa wa sachkeꞌe.
\p
\v 45 Leꞌa gor na mbiꞌín be uleꞌay nibeꞌe nsea bexa fariseo wa be ta li msaktabeꞌe Jesús wa, cha myakbeꞌena bexa leꞌa Jesús li ndab cuent ten bexa.
\v 46 Cha nlad bexa isen bexa Jesús, parea leꞌa bexa nzheb ndoꞌ be men kwaꞌad, leꞌa be men ndangea ladna leꞌa Jesús ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios.
\c 22
\s Dub cuent ten ujest nchilyaꞌa men
\p
\v 1 Cha msaktabeꞌe Jesús stub taꞌa, ndab xa ndoꞌ bexa wa:
\p
\v 2 —Leꞌa lak nibeꞌe Dios be men nak lak mbin dub rey ngo dub ujest nchilyaꞌa dub xin~xa.
\v 3 Cha mtuꞌub xa be mos ten xa nchaꞌyab ndoꞌ be men ulola rey kombid ndoꞌ bexa wa giꞌid bexa ujest wa. Ná leꞌa be men lá kaꞌab yaꞌ.
\v 4 Weꞌe cha mtuꞌubgal xa stapla mos ten xa, ndab xa ndoꞌ bexa: “Waꞌyab bega ndoꞌ bexa wa, leꞌa be ta gaw beuna yá listla nak. Leꞌa be ngon nsea be bser ndaꞌal ten naꞌ yá ngutla. No iteata be taꞌa listla nak. Nat giꞌid bexa ujest nchilyaꞌa xiꞌín~naꞌ.”
\v 5 Ná leꞌa bexa wa ni lá isakyoꞌón be ta ndab be mos wa. Ncho bexa nchaꞌa geꞌe ten na, no ncho xa nchaꞌbe ndoꞌ tiꞌin ten na.
\v 6 No ncho bexa usen be mos ten rey wa, mtsawiꞌi bexa be mos wa gast ngut bexa.
\v 7 Leꞌa gor na mbiꞌín rey ta wa cha ngokloo xa, cha mtuꞌub xa be soldad ten xa yaꞌyut bexa be men na li mbit be mos wa no utsoꞌol be soldad gezh ten bexa.
\v 8 Cha ndab rey ndoꞌ be mos ten na: “Leꞌa ujest uchilyaꞌa xiꞌín~naꞌ yá listla nak. Parea leꞌa bexa uyoꞌo kombid ndoꞌ na wa lá nsabndoꞌ giꞌid.
\v 9 Nat waꞌ bega be nes, cha gab bega ndoꞌ guniꞌi ton izheꞌal bega giꞌid xa ujest.”
\v 10 Leꞌa be mos cha utoꞌo ngwaꞌkesea be nes, cha myunjunt bexa iteanak be men mzheꞌal bexa, bexa wen no bexa ugap. Weꞌe leꞌa sa ncho ujest wa mzhea nde be men wa.
\p
\v 11 ’Leꞌa rey cha nsea iwiꞌi ndoꞌ bexa nde sa wa. Cha uniꞌí xa dub xabgiꞌi naꞌanpa nak lad nsabndoꞌ gak bexa dub sa nchilyaꞌa men.
\v 12 Leꞌa rey wa cha ndab ndoꞌ xa: “Amig, ¿xteꞌe uyoꞌo lu sa ndee, ná lu naꞌanpa nak lad ndak bexa nde sa ndee, sa nchilyaꞌa men zha?” Ná leꞌa xabgiꞌi wa ni lá ikaꞌab ndoꞌ rey.
\v 13 Leꞌa rey cha ndab ndoꞌ be mos ten na: “Bxi bega xoꞌo~xa ndee no yaꞌa~xa, cha btsaꞌab bega xa tsoꞌo juer sa ukaw, sa goꞌon xa no gast ndeay~xa gaw xa tant dub gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí xa.”
\p
\v 14 Cha no ndab Jesús:
\p —Liga leꞌa Dios nbezh kwaꞌad men, parea naꞌanpa uti Dios itea be men.
\s Be men unabdiꞌizh cuent ten med nkix bexa ndoꞌ gobier Roma
\r (Mr. 12:13-17; Lc. 20:20-26)
\p
\v 15 Leꞌa bexa fariseo cha nseaꞌbe, cha mbidiꞌizh bexa ná xteꞌe ukwiꞌinno bexa Jesús gab Jesús dub ta lid leꞌa nak.
\v 16 Cha mtuꞌub bexa pla be xmen bexa no stapla be xmen Herodes wats Jesús. Leꞌa bexa cha unabdiꞌizh ndoꞌ Jesús, ndab bexa:
\p —Mech, leꞌa besa uniꞌí leꞌa go ndadiꞌizh sbeꞌen gealngea no wen nluu ga lak nlad Dios gak be men, ni lá nlaꞌach ga ta ndab be men no ni tal xteꞌe nak bexa.
\v 17 Nat gud ga ná xteꞌe nsak ga: ¿Nsabndoꞌ kix beuna med nab César xa nibeꞌe Roma nate naꞌanpa kix beuna‑yá?
\p
\v 18 Ná leꞌa Jesús mgenna ta ugap ndanbeꞌe bexa, cha ndab Jesús:
\p —Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. ¿Xtaꞌan li ndun bega preb naꞌ zha?
\v 19 Bluu bega dub med nkix be men ndoꞌ xa nibeꞌe wa.
\p Weꞌe cha msaꞌa bexa dub med denario.
\v 20 Leꞌa Jesús cha unabdiꞌizh ndoꞌ bexa:
\p —¿Ton gek~ná no leaꞌ~ná nkea las med ndee zha?
\p
\v 21 Leꞌa bexa cha ukaꞌab ndab:
\p —Gek César no leaꞌ César.
\p Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Bsaꞌa bega be ta ten César ndoꞌ César. Leꞌa ndoꞌ Dios bsaꞌa bega be ta ten Dios.
\p
\v 22 Leꞌa gor na mbiꞌín bexa ta wa, cha ngwanseana bexa xteꞌe ukaꞌab Jesús, cha nchaꞌa bexa mlaꞌa bexa Jesús.
\s Bexa saduceo unabdiꞌizh ná xteꞌe iban be men ngut
\r (Mr. 12:18-27; Lc. 20:27-40)
\p
\v 23 Bi leꞌa wizh wa leꞌa pla bexa saduceo ulen wats Jesús. Leꞌa bexa saduceo ndangea ladna leꞌa bexa ngut wa lá ibantabe. Cha unabdiꞌizh bexa ndoꞌ Jesús, ndab bexa:
\p
\v 24 —Mech, leꞌa ta mkeꞌa Moisés ndab leꞌa tal ton dub xabgiꞌi gat, ná lá ngap xa xin~xa, leꞌa wit~xa wa nsabndoꞌ uchilyaꞌano xagots ten xa ngut wa, ndontsa tal gap bexa dub meꞌed leꞌa meꞌed wa gak cuent xin xa ngut wa.
\v 25 Leꞌa sa ndee uyoꞌo dub gaꞌad wit~xa. Leꞌa xa ned wa mchilyaꞌano dub xagots, cha tsoꞌo wa ngut xa, ni lá ngap xagots wa xin~xa. Weꞌe leꞌa stubga wit~xa cha mchilyaꞌano xagots wa.
\v 26 Cha li ngwasea wit itop xa no xa yon wa no gast isagaꞌad bexa.
\v 27 Leꞌa tsoꞌo na ngut itea be xabgiꞌi wa leꞌa xagots wa noga ngut.
\v 28 Leꞌa zha na iban bexa ngut wa, leꞌa lat isagaꞌad bexa wa ¿ton gak xabgiꞌi ten xagots wa, xa na li mchilyaꞌano itea be xabgiꞌi wa?
\p
\v 29 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Uzhebpa lid leꞌa ndanbeꞌe bega, geal leꞌa bega lá nyakbeꞌena xteꞌe ndab diꞌizh ten Dios, no ni lá nchandoꞌ bega juers ten Dios.
\v 30 Leꞌa gal zha na iban bexa ngut, leꞌa be men naꞌantapa uchilyaꞌano be ltsaꞌa~na zha wa. Leꞌa bexa ndi yak cuent be angel ten Dios ncho gibeꞌa.
\v 31 Parea leꞌa cuent ten ta iban bexa ngut wa, ¿lá ndoꞌol bega diꞌizh ten Dios ta ndab Dios zha? Ndab xa,
\v 32 leꞌa xa nak Dios ndankea Abraham no Isaac no Jacob. Leꞌa Dios naꞌanpa Dios ten bexa ngut, leꞌa xa ndi Dios ten bexa nban, ta weꞌe uniꞌí beuna leꞌa bexa wa bi nbanka maska ngut bexa ndoꞌ gizhliyo.
\p
\v 33 Leꞌa gor na mbiꞌín be men ta wa, cha ngwanseana bexa xteꞌe ndadiꞌizh Jesús.
\s Be ta ndon leꞌa nsak unibeꞌe Dios
\r (Mr. 12:28-34)
\p
\v 34 Leꞌa bexa fariseo, gor na mbiꞌín bexa leꞌa Jesús mbin gan yá lá utsakndoꞌta bexa saduceo wa, cha mzhealbe bexa wats Jesús.
\v 35 Leꞌa dub bexa wa xa nak mech ten ley mbin preb Jesús, unabdiꞌizh xa ndab xa ndoꞌ Jesús:
\p
\v 36 —Mech, ¿ma ta na mas nsak lat be ta unibeꞌe Dios zha?
\p
\v 37 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Wankea Dios Xa Nibeꞌe idub ncho ladna ladoꞌo~lu no idub gealnaban ten lu no idub lak ndanbeꞌe lu.\x + \xo 22:37 \xt Dt. 6:5\x*
\v 38 Leꞌa ná ndee wa mas nsak ndoꞌ iteanak be taꞌa unibeꞌe Dios.
\v 39 Leꞌa ná itop ndee lakkaga nak ná ned wa: Bkweaꞌ ladna lu be ltsaꞌa~lu lakkata lu.\x + \xo 22:39 \xt Lv. 19:18\x*
\v 40 Leꞌa itop be ná ndee wa nak xan iteanak be ta unibeꞌe Dios, ley mkeꞌa Moisés nsea ta mkeꞌa be profet.
\s ¿Xteꞌe ndab David ton nak Cristo wa?
\r (Mr. 12:35-37; Lc. 20:41-44)
\p
\v 41 Ndalen li ndebe bexa fariseo sa wa, leꞌa Jesús unabdiꞌizh ndoꞌ bexa,
\v 42 ndab xa:
\p —¿Xteꞌe ndanbeꞌe bega zha ton nak Cristo xa utuꞌub Dios, xá ras ná xa?
\p Leꞌa bexa wa cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa xa wa gak dub xa ras ten David.
\p
\v 43 Weꞌe leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Ta ugeaka ta wa, ná leꞌa David leꞌaka ndab sakndoꞌ Espíritu ten Dios leꞌa Cristo nak xa nibeꞌe ten xa. Ndab David:
\b
\q1
\v 44 Leꞌa Dios Xa Nibeꞌe ndab ndoꞌ Xa Nibeꞌe ten naꞌ:
\q1 “Usob wats naꞌ lad gaꞌal ndee,
\q2 gast gal gor ute naꞌ bexa ndaklono lu xan ndats~lu.”\x + \xo 22:44 \xt Sal. 110:1\x*
\b
\m
\v 45 Leꞌa David ndab leꞌa Cristo nak Xa Nibeꞌe ten xa. ¿Ná xteꞌe yoo gan gak Cristo wa xin David zha?
\p
\v 46 Leꞌa ni dub bexa wa lá ikaꞌab ni stub diꞌizh. No idub tsoꞌo wa ni lá ngun bexa rages inabdiꞌizhta bexa ndoꞌ Jesús.
\c 23
\s Ta lid leꞌa ndun bexa fariseo no be mech ten ley
\r (Mr. 12:38-40; Lc. 11:37-54; 20:45-47)
\p
\v 1 Leꞌa Jesús cha mbidiꞌizh ndoꞌ be men no ndoꞌ be xmenka~xa, ndab xa:
\p
\v 2 —Leꞌa be mech ten ley no bexa fariseo nak bexa nsabndoꞌ leꞌa uluu xteꞌe gab ley mkeꞌa Moisés.
\v 3 Ta weꞌe blaꞌach bega xtaꞌan ndab bexa no bxobgek bega ndoꞌ be ta nluu bexa. Parea lá gun bega lak ndun bexa wa, leꞌa bexa naꞌanpa ndun ta ndab bexa gun bega.
\v 4 Leꞌa be ta sian nluu bexa wa nak cuent dub yoꞌo uzheꞌeb kweꞌa nsaꞌa bexa goꞌo bega. Parea ni dub ngutsyaꞌa~xa lá ndakno bexa bega goꞌo bega‑yá.
\v 5 Leꞌa iteanak ta wen ndun bexa, li ndun bexa ndontsa iniꞌí be men‑a. Ndal ladna bexa nkeꞌa be caj byux xtuzh bexa no yaꞌa bexa, ta ncho git tuzh nkea diꞌizh ten Dios len‑a. No ndal ladna bexa ndak bexa be lad nsob be ta koꞌol toꞌo‑yá.
\v 6 No nti bexa be sa mas nsak isob bexa sa ndaꞌdaw bexa ndoꞌ dub gast, no len be niꞌi nzhealbe beuna xa judio.
\v 7 No nlad bexa utsin inidiꞌizh be men ndoꞌ bexa be ndoꞌ xgeꞌe, gab be men “mech” ndoꞌ xa.
\p
\v 8 ’Ná leꞌa bega naꞌanpa ukwaꞌan xteꞌe gab be men “mech” ndoꞌ bega, leꞌa bega dubkama mech ndap leꞌa ta wa xa nak Cristo. No leꞌa itea bega dubtsa nak.
\v 9 No naꞌan ton ndoꞌ ná gab bega “tad” ndoꞌ gizhliyo ndee, leꞌa bega dubtsa tad ndap leꞌa ta wa Dios nsob gibeꞌa.
\v 10 No lá ulaꞌa bega gab be men leꞌa bega xa nibeꞌe, leꞌa xa nibeꞌe dubtsa ncho, leꞌa ta wa xa nak Cristo.
\v 11 Leꞌa tal ton mas nsak lat bega, leꞌa xa wa nsabndoꞌ gun tiꞌin ndoꞌ iteanak bega.
\v 12 Leꞌa tal ton gunbeꞌe leꞌa mas nsak, leꞌa gal gor leꞌa xa ido ladna. No liga leꞌa tal ton yak tuzh ndoꞌ be men, leꞌa gal gor leꞌa be men iniꞌí leꞌa xa wa nsakka.
\p
\v 13 ’¡Proꞌob bego, mech ten ley no xa fariseo! Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. Nka bega yak be men bexa leꞌa Dios nibeꞌe. Ni leꞌa bego nak bexa leꞌa Dios nibeꞌe, no ni lá nlaꞌa bega gak be men xa nibeꞌe Dios.
\p
\v 14 ’¡Proꞌob bego, mech ten ley no xa fariseo! Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. Nlat bega itea be ta ndap be xagots ngut xabgiꞌi ten na. No kwenpa ndadiꞌizh bega ndoꞌ Dios ndontsa gab be men leꞌa bega ndankeaka Dios. Leꞌa bego na li ndun wa mas uzheꞌeb gealkweaꞌ iniꞌí.
\p
\v 15 ’¡Proꞌob bego, mech ten ley no xa fariseo! Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. Leꞌa bega ndesea itea lad ndoꞌ gizhliyo no ndoꞌ nitsdoꞌo, ndeseakwaꞌan bega be men gungea ladna be ta nluu bega. Ná leꞌa gor mbin bega gan ndangea ladna dub xa ta wa, leꞌa ke ten ta mluu bega ndoꞌ xa wa leꞌa xa mas nsabndoꞌ yaꞌ infierno ndoꞌ lak nsabndoꞌ yaꞌ bego.
\p
\v 16 ’¡Proꞌob bego, leꞌa bego cuent dub xa lá naꞌ nlad goꞌo stubga men! Leꞌa bega ndab leꞌa tal ton gab lak ta ugeakapa ncho niꞌi ten Dios no liga ta ugeakapa gun xa dub taꞌa, leꞌa xa wa naꞌanpa juerska li gun. Parea no ndab bega tal xa gab lak ta ugeakapa ncho ta oro len niꞌi ten Dios, weꞌe leꞌa xa wa juerska li gun ta ndab xa wa.
\v 17 ¡Ugap ndanbeꞌe bego, nak bego cuent dub xa lá naꞌ! ¿Xtaꞌan mas nsak zha? ¿Be ta oro wa nate niꞌi ten Dios, ta na ndun umbiꞌi nak oro wa ndoꞌ Dios?
\v 18 No ndab bega leꞌa tal ton gab lak ta ugeakapa ncho altar wa, no liga ta ugeakapa gun xa dub taꞌa, leꞌa xa wa naꞌanpa juerska li gun. Parea no ndab bega tal xa gab lak ta ugeakapa ncho be xnab, weꞌe leꞌa xa wa juerska li gun ta ndab xa wa.
\v 19 ¡Ugap ndanbeꞌe bega no nak bega cuent dub xa lá naꞌ! ¿Xtaꞌan mas nsak zha? ¿Xnab wa nate altar wa, ta na ndun umbiꞌi nak xnab wa ndoꞌ Dios?
\v 20 Leꞌa tal ton nseꞌat altar wa gor na ndab xa gun xa dub taꞌa, leꞌa ta wa cuent no be xnab ndiꞌib ndoꞌ altar wa nseꞌat xa.
\v 21 No tal ton nseꞌat niꞌi ten Dios gor na ndab xa gun xa dub taꞌa, leꞌa ta wa cuent no Dios xa ncho sa wa nseꞌat xa.
\v 22 No tal ton nseꞌat gibeꞌa gor na ndab xa gun xa dub taꞌa, leꞌa ta wa cuent no sa nsob Dios nsea Dios nseꞌat xa wa.
\p
\v 23 ’¡Proꞌob bego, mech ten ley no xa fariseo! Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. Leꞌaka nak nsaꞌa bega dub gen byonxtil lat dub tiꞌi gen‑a uxen bega, no liga ndanno bega eneldo no komin. Parea leꞌa bega lá ndun be ta mas nsak nibeꞌe ley ten Dios, ta na ndab utsin gunno bega be men lak nsabndoꞌ‑yá no ilats ladna bega be men, no igeꞌ ladna bega Dios. Be ta wen ndee nsabndoꞌ gun bega no usaꞌaka bega be ta wa lakka ndun bega nat.
\v 24 Leꞌa bega cuent dub xa lá naꞌ nlad goꞌo stubga men. Nyuꞌ ladna bega be ta byuxtsa, ná leꞌa ta mas nsak nlaꞌa bega, cuent dub men ngoꞌo dub mlat ncho len tas, parea ndi ngab xa dub came.
\p
\v 25 ’¡Proꞌob bego, mech ten ley no xa fariseo! Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. Leꞌa bega uzhebpa nyuꞌ ladna nyat tsoꞌo vas nsea plat, parea leꞌa len ladoꞌo bega uzhebpa ugap nak, no uzhebpa nsaꞌab ladna bega be taꞌa.
\v 26 ¡Bego xa fariseo nak cuent dub xa lá naꞌ! Ndi ned isambiꞌi len ladoꞌo bega, weꞌeta umbiꞌi gak idub bega.
\p
\v 27 ’¡Proꞌob bego, mech ten ley no xa fariseo! Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. Leꞌa bega nak cuent dub baꞌa nagud chulpa nluꞌu tsoꞌo‑yá. Ná leꞌa len‑a ndi ncho tit men ngut no uzhebpa ta bzhiꞌik.
\v 28 Li nak bego, ndab be men leꞌa bega xa wen, parea leꞌa len ladoꞌo bega uzhebpa ncho gealkwiꞌin no sianta be ta ugap.
\p
\v 29 ’¡Proꞌob bego, mech ten ley no xa fariseo! Leꞌa bega nluu cuentta xa wen, ná bega xa ugap nak. Leꞌa bega ndanchaꞌaw ta chul nsob sa mgaꞌach bexa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta no nsaxkwaꞌa bega be baꞌa ten bexa mxobgek ndoꞌ Dios.
\v 30 No ndab bega tal leꞌa bega yoꞌo zha uyoꞌo bexa polta wa, naꞌanpa no bega ngakno be men wa gor na mbit bexa be profet.
\v 31 Parea leꞌa ta li ndab bega wa nluu leꞌa bega dubtsa nakka no bexa na li mbit bexa wa.
\v 32 ¡Bego usandoꞌ be ta ugap mbin be usan gox ten bega polta!
\p
\v 33 ’¡Leꞌa bego xa ugap cuent be mbeꞌal! ¿Xteꞌe ni bega naꞌanpa utsaksi Dios bega, utsaꞌab xa bega ndoꞌ infierno sa nde giꞌ?
\v 34 Leꞌa naꞌ utuꞌubkata bexa gudiꞌizh sakndoꞌ Dios, no bexa ndák, no be mech uluu bega. Ná leꞌa bega ndi gut ncho bexa ukeꞌa bega bexa wa ndoꞌ cruz. No kin bega ncho bexa len be niꞌi sa nzhealbe beuna xa judio. No isankea bega tsoꞌo bexa guniꞌi tal pa gezh na nchaꞌbe bexa.
\v 35 Ta weꞌe leꞌa bega gap ke ten itea bexa ugap li ndut be men wen. Leꞌa ta wa gast zha ngut Abel no gast zha ngut Zacarías xin Berequías, gor na mbit usan gox polta ten bega xa wats altar dub lad wats niꞌi ten Dios.
\v 36 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa Dios utsaksi bego ncho nat ke ten iteanak be ta wa.
\s Jesús uban myoꞌo ladna ke ten Jerusalén
\r (Lc. 13:34-35)
\p
\v 37 ’Leꞌa bego ndencho Jerusalén, leꞌa bega ndut bexa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios no nlaꞌgeꞌ bega bexa na ntuꞌub Dios ndoꞌ bega. Sian biaj nlad naꞌ yunjunt naꞌ bega lak nyunjunt dub ngidtsan be ngid ben ten ma len xkwag~ma, parea leꞌa bega nunk lá kaꞌab.
\v 38 Blaꞌach bego, leꞌa nat leꞌa Dios ulaꞌalad bega.
\v 39 No gáp naꞌ ndoꞌ bega leꞌa bega yá naꞌantapa iniꞌí naꞌ gast gal wizh gab bega: “Dios uzhebpa nlaꞌach xa baꞌ, xa na mtuꞌub Dios Xa Nibeꞌe.”\x + \xo 23:39 \xt Sal. 118:26\x*
\c 24
\s Jesús ndab leꞌa niꞌi ten Dios wa ilate
\r (Mr. 13:1-2; Lc. 21:5-6)
\p
\v 1 Leꞌa Jesús cha utoꞌo tale ten niꞌi ten Dios, cha nseaꞌ xa. Leꞌa be xmen~xa cha ubii wats xa mluu bexa ndoꞌ xa xteꞌe ta chul nakchaꞌaw niꞌi ten Dios wa.
\v 2 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —¿Naꞌ bego itea ta ndee zha? Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa gal dub wizh ilate iteanak be ta baꞌ, gast ni stub geꞌ baꞌ lá kwiꞌibta tsoꞌo ltsaꞌa~na.
\s Be ta yoo zha yamer idub tiemp ndee
\r (Mr. 13:3-23; Lc. 21:7-24; 17:22-24)
\p
\v 3 Cha nchaꞌbe bexa Bet Olivo, cha usob Jesús sa wa. Leꞌa be xmen~xa cha nabtsa ubii wats xa, cha unabdiꞌizh bexa ndab bexa:
\p —Gud ga, ¿pol gak be ta ndab go wa zha? ¿No xteꞌe iniꞌí besa zha na yamer ilengal ga, no zha yamer idub tiemp ndee?
\p
\v 4 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Blaꞌach bego naꞌan ton ukwiꞌinno bega.
\v 5 Leꞌa kwaꞌad be men ilen gab leꞌa xa leꞌa nak naꞌ. Gab xa leꞌa xa leꞌa nak Cristo xa na mtuꞌub Dios; cha ukedino bexa kwaꞌad be men.
\v 6 Leꞌa gor na goꞌón bega ncho guerr be sa sit no sa gax, lá yuꞌ ladna bega. Leꞌa ta wa nsabndoꞌka yoo, ná leꞌa zha wa biseata gal be wizh lult.
\v 7 Leꞌa gal zha wa kuyo be nacion no stubga nacion. Leꞌa be xmen dub xa nibeꞌe kuyono be xmen stubga xa nibeꞌe. No yoo gealgizh ugiꞌi no win no be xoꞌo ubiꞌi.
\v 8 Parea leꞌa itea be ta ndee wa pen isobxanma be gealkweaꞌ ilen wa.
\p
\v 9 ’Leꞌa be men yun cuent bega ndoꞌ bexa nibeꞌe. Leꞌa bexa wa kin bega no gast gut bexa ncho bega. No iteanak be men ixeeno ladna bega ke na nak bega xmen~naꞌ.
\v 10 Leꞌa kwaꞌad bexa ulaꞌa ta na ndangea ladna bexa naꞌ. No yun bexa cuent be ltsaꞌa~xa ndoꞌ men utsaksi bexa. No ixeeno ladna bexa be ltsaꞌa~xa.
\v 11 No ilen kwaꞌad bexa ukwiꞌin gab leꞌa xa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios. Leꞌa bexa wa gun gan ukedino kwaꞌadpa be men.
\v 12 No gun be men sianpa be ta ugap, gast kwaꞌadpa bexa yá lá ikweaꞌta ladna be ltsaꞌa~na.
\v 13 Ná leꞌa tal ton uxik ndoꞌ be gealkweaꞌ wa no bi ngeꞌ ladna xa naꞌ, leꞌa xa wa gap gealnaban ndoꞌ Dios.
\v 14 Leꞌa diꞌizh wen ten Dios ná xteꞌe nibeꞌe Dios be men wa iteꞌachso idub nax ndoꞌ gizhliyo, ndontsa leꞌa iteanak be men goꞌón‑a. Weꞌeta ilen be wizh lult.
\p
\v 15 ’Leꞌa Daniel xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios ndab leꞌa yoo dub ta uzhebpa ugap no bzhiꞌik len sa umbiꞌi ten niꞌi ten Dios\x + \xo 24:15 \xt Dn. 9:27; 11:31; 12:11\x* (leꞌa xa ndoꞌol ta ndee nsabndoꞌ yakbeꞌena‑yá). Leꞌa gal zha iniꞌí bega ta wa,
\v 16 weꞌe leꞌa bexa ndencho Judea ndee nsabndoꞌ uxoꞌonbe yaꞌbe bexa be geꞌe ubiꞌi.
\v 17 Leꞌa be men ndiꞌib gek lid~na wa no nsabndoꞌ uxoꞌonbe, ni lá koꞌo xa be taꞌa len lid~xa.
\v 18 Leꞌa bexa ndeyun tiꞌin geꞌe ni lá nsabndoꞌ yachta ilenyoꞌo be xab~na.
\v 19 Leꞌa gal be wizh wa uzhebpa kweaꞌ itid be xagots nsoꞌno meꞌed no be xagots ndap medoꞌo.
\v 20 Unab bega ndoꞌ Dios natsa leꞌa tiemp uxoꞌon bega wa naꞌanpa gal tiemp kwal natal dub wizh neꞌe be men.
\v 21 Leꞌa be wizh weꞌe yoo dub gealkweaꞌ siꞌil, dub ta nunk gol yoꞌo zha mbindeꞌeta Dios gizhliyo ndee, no ni lá yoota‑yá stub biaj.
\v 22 Tal leꞌa Dios ulaꞌa sian wizh yoo ta uzheꞌeb wa, leꞌa be men stea gat. Parea lá ulaꞌa Dios yoo sian wizh wa, geal leꞌa xa nlats ladna bexa mti xa.
\p
\v 23 ’Weꞌe leꞌa tal ton gab ndoꞌ bega: “Bwiꞌi bego, leꞌa xa ndee Cristo”, natal gab xa: “Unaꞌ bego, leꞌa sa baꞌ nsoꞌ Cristo”, lá gungea ladna bega ta wa.
\v 24 Yoo bexa ukwiꞌin gab leꞌa nak Cristo, no ncho bexa ukwiꞌin gab leꞌa ndadiꞌizh sakndoꞌ Dios. Leꞌa bexa wa no gun sian taꞌa yanseana be men ndontsa ukedino xa bexa. No gun xa juers ukedino bexa wa gast bexa mti Dios.
\v 25 Blaꞌach bego leꞌa naꞌ yá ndáp nedla ta ndee ndoꞌ bega.
\v 26 Ta weꞌe tal ton gab ndoꞌ bega: “Waꞌwiꞌi bega, leꞌa xa nak Cristo nkesea geꞌe”, naꞌanpa yaꞌ bega sa wa. No tal ton gab: “Utseawiꞌi bega, leꞌa Cristo ncho len niꞌi baꞌ”, lá gungea ladna bega ta wa.
\v 27 Leꞌa lak nlaꞌ bealꞌ usiꞌi nsu‑yá xeꞌa lad nlen wizh no gast lad ndaꞌas wizh, no liga gak‑a zha ilengal naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo.
\v 28 Leꞌa lak sa nyakjunt be bech nluu leꞌa sa wa nax dub man ngut, no liga leꞌa zha ilengal naꞌ leꞌa itea be men iniꞌí‑yá.
\s Xteꞌe ilengal Jesús Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo
\r (Mr. 13:24-37; Lc. 21:25-33; 17:26-30, 34-36)
\p
\v 29 ’Leꞌa gor utidla tiemp ncho be gealkweaꞌ wa, leꞌa ndoꞌ wizh ikaw, leꞌa mbeꞌe yá lá usuta xeꞌa, leꞌa be mbeal ndiꞌib gaꞌap baꞌ ilate, no gast idub gibeꞌa iwiꞌin.
\v 30 Leꞌa gor ulundoꞌ be ta gibeꞌa wa leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, yamer ilengal. Cha goꞌon be men itea be ras ncho ndoꞌ gizhliyo, no iniꞌí bexa leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ilenno juers ten Dios lat xkaw no dub xeꞌa siꞌil.
\v 31 Cha kwezh dub trompet, cha utuꞌub naꞌ be angel ten naꞌ, yunjunt bexa wa bexa mti Dios idub ndoꞌ gizhliyo.
\p
\v 32 ’Bwiꞌi bego lak nak be ya laꞌaw. Leꞌa zha na nsaxan‑a nxich‑a, leꞌa zha wa uniꞌíka bega leꞌa tiemp bigi yá gal.
\v 33 No liga leꞌa zha na naꞌ bego ncho itea be ta mbidiꞌizh naꞌ ndee, weꞌe iniꞌí bega leꞌa be wizh lult wa yamer ilen.
\v 34 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa itea be ta ndee itid zha biseata gat be men ncho gal zha wa.
\v 35 Leꞌa gibeꞌa no gizhliyo initndoꞌ, parea leꞌa be ta ndáp naꞌ ndee yooka.
\p
\v 36 ’Parea naꞌan ton iniꞌí xá wizh ná no xá gor yoo be ta ndee. Ni be angel ncho gibeꞌa lá iniꞌí ta wa. Nabtsa Dios Xus~naꞌ uniꞌí‑yá.
\v 37 Leꞌa lak ngok‑a zha uyoꞌo Noé, no liga gak‑a zha ilengal naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo.
\v 38 Leꞌa tiemp uyoꞌo Noé zha biseata ilen gilog wa leꞌa be men ndeyaw, no ndo bexa no ndeuchilyaꞌa bexa, no ngodiꞌin bexa xin~xa, gast wizh uyoꞌo Noé len barco wa.
\v 39 Leꞌa be men wa lá iniꞌí xtaꞌan yoo gast gor ulen gilog wa cha mbit‑a itea bexa. No liga gak‑a gor ilengal naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo.
\v 40 Leꞌa zha wa leꞌa top xabgiꞌi junt ndeyun tiꞌin geꞌe, cha yoꞌo Dios dubtsa xa, leꞌa stub xa wa yaꞌan.
\v 41 No liga leꞌa top xagots junt ndeyajw, cha yoꞌo Dios dubtsa xa, leꞌa stub xa wa yaꞌan.
\p
\v 42 ’Ta weꞌe list ute bega, leꞌa bega lá iniꞌí xá wizh na ilengal naꞌ.
\v 43 Parea nsabndoꞌ yakbeꞌena bega ta ndee: tal leꞌa xwan dub niꞌi iniꞌí xá gor giꞌid waꞌan ta lid~xa, leꞌa xa isob ulaꞌach ndontsa naꞌan ton yoo len lid~xa kowaꞌan ta ncho sa wa.
\v 44 Ta weꞌe no bega list ute, leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ilengal dub gor ni lá ndanbeꞌe bega ti ilen naꞌ.
\s Dub cuent ten dub mos wen no dub mos ugap
\r (Lc. 12:41-48)
\p
\v 45 ’¿Ton bega nak cuent dub mos ndák ndun lak ndab dub xwan niꞌi? Leꞌa xwan niꞌi wa uchaꞌan mos wa inibeꞌe xa stapla bexa ndun tiꞌin ten xa, no usaꞌa mos ta gaw bexa wa.
\v 46 Leꞌa gor ilaꞌnchaꞌ xwan niꞌi wa uzhebpa wen yoo ladna mos ndun lak ndab xa wa.
\v 47 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa xwan niꞌi wa usoꞌ mos wen wa, yansu xa itea be ta ndap xa wa.
\v 48 Ná tal leꞌa mos wa dub xa ugap, gunbeꞌe xa gab xa leꞌa xa nibeꞌe ten xa nleꞌata ilen.
\v 49 Cha ndi isaxan xa kin xa iteata be mos wa. No nchealtsaꞌa xa bexa gu, gaw bexa no goo bexa.
\v 50 Weꞌe leꞌa xwan niꞌi wa ilaꞌnchaꞌ dub wizh no dub gor ni lá ndanbeꞌe mos ti ilen xa.
\v 51 Leꞌa xa wa cha uzheꞌeb utsaksi mos wa, cha utsaꞌab xa mos wa wats bexa nluu cuentta xa wen ná bexa xa ugap nak. Leꞌa sa wa goꞌon xa no gast ndeay~xa gaw xa tant gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí xa.
\c 25
\s Dub cuent ten isatiꞌi be xagots ben
\p
\v 1 ’Leꞌa zha weꞌe leꞌa lak nibeꞌe Dios be men wa nak cuent ta ngwasea dub tiꞌi xagots ben usen be xeꞌa aceit ten na, cha nchaꞌikanes bexa dub xabgiꞌi uchilyaꞌa.
\v 2 Leꞌa gaꞌay bexa wa xa list nak, parea leꞌa stub sgaꞌay bexa wa naꞌanpa xa list nak.
\v 3 Leꞌa bexa naꞌanpa list nak wa mbiꞌi be xeꞌa ten na, parea naꞌanpa ngoꞌota xa aceit.
\v 4 Ná leꞌa bexa list nak wa mbiꞌi be xeꞌa ten na no stubga bot aceit.
\v 5 Leꞌa xabgiꞌi uchilyaꞌa wa naꞌanpa ilayaꞌ gor mbinbeꞌe bexa wa, weꞌe ulen xkaꞌal itea bexa, cha ngwadgats bexa.
\v 6 Leꞌa utol teꞌal cha mgen dub ti men ugeꞌ ndab: “¡Yá nseala xabgiꞌi uchilyaꞌa wa! ¡Utoꞌo bega, waꞌikanes bega xa!”
\v 7 Weꞌe cha itea be xagots wa ngwastebe, cha usaxan bexa ndeusaxkwaꞌa bexa xeꞌa ten bexa.
\v 8 Leꞌa bexa naꞌanpa list nak wa ndab ndoꞌ bexa list nak wa: “Bsaꞌa bega dub tuzh aceit ten bega ikaꞌa besa, leꞌa xeꞌa ten besa yamer yuꞌu.”
\v 9 Ná leꞌa bexa list nak wa cha ndab: “Tal leꞌa besa usaꞌa‑yá leꞌa‑yá lá ugal gun tiꞌin beuna. Mas wen waꞌ bega sa ndaꞌad‑a, cha usiꞌi bega ná gun tiꞌin bega.”
\v 10 Parea ndalen nchaꞌisiꞌi sgaꞌay xagots wa aceit, leꞌa xabgiꞌi uchilyaꞌa wa ulansea. Leꞌa be xagots list nde wa uyoꞌo len niꞌi no xabgiꞌi wa sa uchilyaꞌa xa, cha myaw toꞌo niꞌi wa.
\v 11 Tsoꞌo wa mlaꞌnchaꞌ be xagots naꞌanpa list nak wa, ndab bexa: “¡Señor, señor, bxaꞌal ga toꞌo niꞌi yoꞌo besa!”
\v 12 Ná leꞌa xabgiꞌi wa cha ndi ukaꞌab ndab: “Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa naꞌ lá nchandoꞌ bega.”
\p
\v 13 Cha no ndab Jesús:
\p —No bega list ute, leꞌa bega lá iniꞌí xá wizh ná no xá gor ilengal naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo.
\s Dub cuent ten bexa usen med
\p
\v 14 ’Leꞌa lak nibeꞌe Dios nak lak mbin dub xabgiꞌi ikaꞌan sit, utezh xa be mos ten xa. Cha msaꞌa xa be med ten xa gunno bexa‑yá tiꞌin.
\p
\v 15 ’Leꞌa ndoꞌ dub mos msaꞌa xa gaꞌay med uzhebpa nsak. Leꞌa ndoꞌ stub xa msaꞌa xa top‑a, no ndoꞌ stub xa msaꞌa xa dub‑a. Lak ndák bexa wa, liga sian‑a msaꞌa xabgiꞌi wa. Cha ukaꞌan xa nchaꞌa xa sit.
\v 16 Weꞌe leꞌa xa usen dub gaꞌay med wa mbintiꞌin ta wa, cha mbin xa gan stub sgaꞌayga med ndoꞌ‑yá.
\v 17 No liga mbin xa usen top‑a wa, cha mbin xa gan stopga‑yá.
\v 18 Ná leꞌa xa usen dub‑a wa, cha ndi utoꞌo ngwaꞌdan xa dub geꞌed len yo, cha mkachko xa med ten xa nibeꞌe wa.
\p
\v 19 ’Tsoꞌo wa kwenla leꞌa xa nibeꞌe wa mtanseaꞌ, cha nlad xa iniꞌí xa ná xteꞌe mbinno bexa med wa.
\v 20 Ned ulen xa li usen gaꞌay med wa, cha myun xa cuent ta wa no sgaꞌayga‑yá ndoꞌ xa nibeꞌe wa. Ndab xa: “Señor, leꞌa go msaꞌa gaꞌay med ndee. Leꞌa ná ndee sgaꞌay ná mbin naꞌ gan.”
\v 21 Leꞌa xa nibeꞌe wa cha ndab: “Uzhebpa wen lu mos. Wen mbin lu tiꞌin nsea dub tuzh med ndee. Nat leꞌa naꞌ usa sian taꞌa inibeꞌe lu. Uyoꞌo, cha junt iten ladna beuna.”
\v 22 Tsoꞌo wa ulen xa li usen top med wa, cha ndab xa: “Señor, leꞌa go msaꞌa top med ndee. Leꞌa ná ndee stop ná mbin naꞌ gan.”
\v 23 Leꞌa xa nibeꞌe wa cha ndab: “Uzhebpa wen lu mos. Wen mbin lu tiꞌin nsea dub tuzh med ndee. Nat leꞌa naꞌ usa sian taꞌa inibeꞌe lu. Uyoꞌo, cha junt iten ladna beuna.”
\p
\v 24 ’Ná leꞌa gor ulen xa usen dubtsa med wa, cha ndab xa ndoꞌ xa nibeꞌe wa: “Señor, leꞌa naꞌ uní leꞌa go uzhebpa dub xa nibeꞌe. Nsen go be taꞌa ni lid ta ten ga, no nteleꞌe ga be taꞌa ni lid ta ngas ga.
\v 25 Ta weꞌe mzheb naꞌ, cha ngwaꞌukachkoꞌo naꞌ med ten ga len yo. Bwiꞌi ga leꞌa med ten ga ndee.”
\v 26 Leꞌa xa nibeꞌe wa cha ndab: “Leꞌa lu dub mos ugap no zhaꞌab. Tal leꞌa lu uniꞌí leꞌa naꞌ nsen be taꞌa ni lid ta ten naꞌ, no nteleꞌe naꞌ be taꞌa ni lid ta ngas naꞌ,
\v 27 ¿xtaꞌan lid ngaꞌulaꞌa lu med ten naꞌ banco, ndontsa nat nseal naꞌ isen naꞌ be xin med wa?”
\v 28 Cha ndab xa ndoꞌ bexa nde sa wa: “Blat bega med nsén xa baꞌ, cha bsaꞌa bega‑yá ndoꞌ xa nsén dub tiꞌi med baꞌ.
\v 29 Leꞌa bexa utsin ndun wa, leꞌa bexa wa mas sian ta ikaꞌa. Ná leꞌa xa na naꞌanpa utsin ndun wa, leꞌa bexa slat be ta ndido ndap xa wa.
\v 30 Leꞌa mos ugap ndee xa lá isuꞌu. Btsaꞌab bega xa tsoꞌo juer sa ukaw baꞌ, sa goꞌon xa no gast ndeay~xa gaw xa, tant dub gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí xa.”
\s Jesús msaktabeꞌe be men cuent be borreg no be chiv
\p
\v 31 ’Leꞌa zha leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ilengal no xeꞌa siꞌil ten Dios no itea be angel ten naꞌ, cha isoꞌob naꞌ sa nibeꞌe naꞌ no juers siꞌil ten naꞌ,
\v 32 weꞌe leꞌa itea be men nde ndoꞌ gizhliyo ndee yakjunt ndoꞌ naꞌ. Cha uteltsaꞌa naꞌ bexa lak nteltsaꞌa dub xa nlaꞌach man be borreg lat be chiv.
\v 33 Leꞌa bexa cuent nak borreg kwe lad gaꞌal wats naꞌ, leꞌa bexa cuent nak chiv kwe lad raves.
\v 34 Weꞌe leꞌa naꞌ nak xa nibeꞌe cha gáp ndoꞌ bexa nde lad gaꞌal wa: “Utsea bega leꞌa Dios Xus~naꞌ gun wen yoo ladna bega. Uyote bega sa nibeꞌe naꞌ, sa na ngokndeꞌe yoo bega zha ngokndeꞌekata gizhliyo.
\v 35 Li ndáp naꞌ geal leꞌa gor na ndanna naꞌ, leꞌa bega msaꞌa ta udaw naꞌ. Leꞌa gor ndak lad naꞌ, leꞌa bega msaꞌa nits nguꞌu naꞌ. Leꞌa gor ukesea naꞌ sit, leꞌa bega msaꞌa sa ngot naꞌ.
\v 36 Leꞌa gor lá ndap naꞌ xab~naꞌ, leꞌa bega msaꞌa lad ngok naꞌ. Leꞌa gor kweaꞌ usak naꞌ no zha ukea naꞌ litgiꞌib, leꞌa bega mbiꞌid inaꞌ naꞌ.”
\v 37 Leꞌa bexa wen wa cha inabdiꞌizh gab: “Señor, ¿Pol uniꞌí besa ndanna ga, cha msaꞌa besa ta udaw ga? ¿No pol ndak ladna ga, cha msaꞌa besa nits ngu ga?
\v 38 ¿No pol ukesea ga sit, cha msaꞌa besa sa ngot ga? ¿No pol lá ndap ga xab~ga, cha msaꞌa besa lad ngok ga?
\v 39 ¿No pol uniꞌí besa kweaꞌ usak ga no ukea ga litgiꞌib, cha ngwaꞌinaꞌ besa ga?”
\v 40 Weꞌe leꞌa naꞌ cha gáp ndoꞌ bexa: “Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa gor li utsin mbinno bega dub xa naꞌanpa nsak, dub xa cuentta nak wit~naꞌ no bsan~naꞌ, leꞌa bega no ndoꞌ naꞌ ndee li utsin mbin.”
\p
\v 41 ’Leꞌa naꞌ cha gáp ndoꞌ bexa nde lad wats raves naꞌ: “Utate bega wats naꞌ, bego na ndap ke ndoꞌ Dios. Waꞌbe bega ndoꞌ giꞌ nunk lá yuꞌu, sa msaxkwaꞌa Dios yaꞌbe maxuꞌu no be mbi bxin ten maxuꞌu.
\v 42 Li ndáp naꞌ geal leꞌa gor na ndanna naꞌ, leꞌa bega ni lá usaꞌa ta ngaw naꞌ. No gor ndak lad naꞌ, leꞌa bega ni lá usaꞌa nits ngoꞌo naꞌ.
\v 43 Leꞌa gor ukesea naꞌ sa sit, leꞌa bega ni lá usaꞌa sa ngat naꞌ. Leꞌa gor lá ndap naꞌ xab~naꞌ, leꞌa bega ni lá usaꞌa lad ngak naꞌ. Leꞌa gor kweaꞌ usak naꞌ no gor ukea naꞌ litgiꞌib, leꞌa bega ni lá ngiꞌid inaꞌ naꞌ.”
\v 44 Weꞌe leꞌa bexa wa cha inabdiꞌizh gab bexa: “Señor, ¿pol uniꞌí besa ndanna ga, no ndak ladna ga, no sa sit ukesea ga, no ni lá ndap ga xab~ga, no kweaꞌ usak ga, no ukea ga litgiꞌib, ná leꞌa besa ni lá ngakno ga?”
\v 45 Leꞌa naꞌ cha ikaꞌab ndáp: “Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa gor na naꞌanpa li utsin ngun bega ndoꞌ dub xa naꞌanpa nsak, dub xa cuentta nak wit~naꞌ no bsan~naꞌ, leꞌa bega no ndoꞌ naꞌ li naꞌanpa utsin ngun.”
\v 46 Leꞌa bexa ugap wa cha yaꞌbe sa iniꞌí bexa gealkweaꞌ nunk lá idub. Ná leꞌa bexa wen wa yaꞌbe sa gap bexa gealnaban nunk lá idub.
\c 26
\s Bexa nibeꞌe wa nlad isen bexa Jesús
\r (Mr. 14:1-2; Lc. 22:1-2; Jn. 11:45-53)
\p
\v 1 Leꞌa gor mtayadiꞌizh Jesús itea be ta wa, cha ndab xa ndoꞌ be xmen~xa:
\p
\v 2 —Leꞌa bego uniꞌíka leꞌa stop wizh ndun jwalt yoo ujest Pascua, zha na leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, yak cuent ndoꞌ yaꞌa be men, cha ukeꞌa bexa naꞌ ndoꞌ cruz.
\p
\v 3 Weꞌe leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no be mech ten ley no bexa gox nsak ten bexa judio mzhealbe tale ten niꞌi ten Caifás, xa nak uleꞌay ndon leꞌa nsak.
\v 4 Cha dubtsa mbidiꞌizh bexa isen bexa Jesús dub mod na lá iniꞌí be men‑a, cha gut bexa Jesús.
\v 5 Parea ndab bexa:
\p —Naꞌanpa isen beuna xa len ujest, ndontsa lá ixaꞌach be men gakloo ndoꞌ beuna.
\s Dub xagots ulo ta uxeꞌe gek Jesús
\r (Mr. 14:3-9; Jn. 12:1-8)
\p
\v 6 Leꞌa dub wizh nsob Jesús ta lid Simón xa Betania, xa na polta usak gealgizh lepra.
\v 7 Weꞌe ulen dub xagots sa nsob Jesús ndoꞌ mes, nsea dub bot tuzh nakchaꞌaw geꞌ alabastro ncho ta uxeꞌe len‑a, dub ta uyappa nsak. Cha ulo xa ta uxeꞌe wa gek Jesús.
\v 8 Leꞌa gor uniꞌí be xmen Jesús ta wa cha ngokloo bexa, ndab bexa ndoꞌ ltsaꞌa~xa:
\p —¿Xtaꞌan ngi mbizhaꞌa xagots ndee ta baꞌ zha?
\v 9 Tal leꞌa xa ndi udoꞌo‑yá, leꞌa xa yoꞌo gan utseꞌa med wa ndoꞌ bexa uban nak, leꞌa‑yá uzhebpa dub ta nsak.
\p
\v 10 Leꞌa gor na mbiꞌín Jesús ta wa, cha ndab xa ndoꞌ bexa:
\p —¿Xtaꞌan ngi li nisi bega xagots ndee zha? Leꞌa xa dub ta wen mbinno naꞌ.
\v 11 Leꞌa bexa uban nak wa guniꞌi polga nchoka lat bega, parea leꞌa naꞌ ndee naꞌanpa kwenta nchoꞌono bega.
\v 12 Leꞌa ta na li mbin xagots ndee ulo xa ta uxeꞌe gek~naꞌ, leꞌa ta wa li mbin xa ndontsa listla nak naꞌ zha igaꞌach naꞌ.
\v 13 Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega guniꞌi pa ndoꞌ gizhliyo gudiꞌizh be men diꞌizh wen ten Dios, no ta li mbin xagots ndee gudiꞌizh bexa, ndontsa iniꞌí be men ta wen mbin xa.
\s Judas ndab leꞌa syun cuent Jesús
\r (Mr. 14:10-11; Lc. 22:3-6)
\p
\v 14 Leꞌa Judas Iscariot, dub xa nak isatibtop xmen Jesús, cha ngwaꞌ ndoꞌ be uleꞌay nibeꞌe,
\v 15 cha unabdiꞌizh xa ndab xa:
\p —¿Plo med usaꞌa bego ika naꞌ yun naꞌ cuent Jesús ndoꞌ bega?
\p Cha msaꞌa bexa galntiꞌi med plata ndoꞌ xa.
\v 16 Zha weꞌe leꞌa Judas cha usaxan nkwaꞌan ná xteꞌe yun xa cuent Jesús ndoꞌ yaꞌa bexa.
\s Top xmen Jesús nchaꞌyundeꞌe ta gaw xcheꞌe bexa
\r (Mr. 14:12-16; Lc. 22:7-13)
\p
\v 17 Leꞌa ngol wizh ned ten ujest zha ndaw bexa judio pan naꞌan levadur, leꞌa be xmen Jesús ulen wats Jesús, cha ndab bexa:
\p —¿Pa nlad go yaꞌyundeꞌe besa ta gaw beuna ujest Pascua?
\p
\v 18 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Waꞌ bega gezh Jerusalén baꞌ ta lid xa na lika ndáp naꞌ ndoꞌ bega wa, cha gud bega ndoꞌ xa leꞌa Mech ten bega ndab: “Leꞌa tiemp wa yá ngol. Leꞌa ta lid~ga gaw naꞌ ta ten ujest Pascua no be xmen~naꞌ.”
\p
\v 19 Weꞌe leꞌa be xmen Jesús cha mbin lak ndab Jesús, cha mbinchaꞌaw bexa ta gaw xcheꞌe bexa ujest Pascua.
\s Dub xmen Jesús leꞌaka yun cuent Jesús
\r (Mr. 14:17-21; Lc. 22:21-23; Jn. 13:21-30)
\p
\v 20 Leꞌa ngol gor uyoꞌo teꞌal leꞌa Jesús nsea isatibtop be xmen~xa mzhealbe sa wa, cha usaxan bexa gaw bexa.
\v 21 Ndalen li ndeyaw bexa wa, leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa dub bega na no nsob sa ndee yun cuent naꞌ ndoꞌ be men.
\p
\v 22 Leꞌa bexa cha uzheꞌeb uban myoꞌo ladna, usaxan nabdiꞌizh dub gaꞌga bexa ndoꞌ Jesús:
\p —¿Lid naꞌ ta wa zha, Señor?
\p
\v 23 Leꞌa Jesús cha ukaꞌab ndab:
\p —Leꞌa dub bego na nsobyawno naꞌ plat ndee yun cuent naꞌ.
\v 24 Ta ugeaka leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, itiꞌidka lak nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios. Parea proꞌob xabgiꞌi na yun cuent naꞌ ndoꞌ bexa wa. Mas wen lá yoꞌo xabgiꞌi wa ndoꞌ gizhliyo.
\p
\v 25 Leꞌa Judas, xa na yun cuent Jesús, cha unabdiꞌizh ndab:
\p —¿Lid naꞌ ta wa zha, Mech?
\p Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Luka ta wa lak ndab lu.
\s Jesús udaw xcheꞌe no be xmen~na
\r (Mr. 14:22-26; Lc. 22:14-23; 1 Co. 11:23-26)
\p
\v 26 Leꞌa gor na li ndeyaw bexa, leꞌa Jesús cha usen dub pan, cha msaꞌa xa xno ndoꞌ Dios. Cha uleꞌa xa‑yá, no mtseꞌa xa‑yá ndoꞌ be xmen~xa, ndab xa:
\p —Usen bega pan ndee, cha udaw bega‑yá, leꞌa ta ndee beꞌal las~naꞌ.
\p
\v 27 Cha liga usen Jesús dub vas ncho vin, cha msaꞌa xa xno ndoꞌ Dios. Cha msaꞌa xa‑yá ndoꞌ bexa, ndab xa:
\p —Iteanak bega gu ta ncho len vas ndee,
\v 28 leꞌa ta ndee ten ten naꞌ usa naꞌ ndontsa utsuꞌu Dios ke ten be men. Leꞌa ta ndee nluu leꞌa nat leꞌa Dios mbinno be men dub trat kub ná xteꞌe wen yaꞌan bexa ndoꞌ Dios.
\v 29 No gáp naꞌ ndoꞌ bega leꞌa naꞌ yá naꞌantapa goꞌo vin ten uv, gast gal wizh goꞌono naꞌ bega‑yá stub biaj sa nibeꞌe Dios Xus~naꞌ.
\p
\v 30 Cha mbiltoꞌo bexa dub cant ndoꞌ Dios. Cha utoꞌo bexa nchaꞌbe bexa Bet Olivo.
\s Jesús ndab leꞌa Pedr gab leꞌa lá nchandoꞌ Jesús
\r (Mr. 14:27-31; Lc. 22:31-34; Jn. 13:36-38)
\p
\v 31 Weꞌe leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —Leꞌa teꞌal ndee leꞌa iteanak bega ulaꞌa naꞌ, lak nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios, ndab‑a: “Leꞌa naꞌ gut xa nlaꞌach be borreg, cha iteꞌachso bema.”\x + \xo 26:31 \xt Zac. 13:7\x*
\v 32 Ná leꞌa tsoꞌo na iban naꞌ leꞌa naꞌ ned ilayaa ndoꞌ bega Galilea.
\p
\v 33 Leꞌa Pedr cha ndab:
\p —Maska itea be men ulaꞌa ga, ná leꞌa naꞌ nunk lá ula ga.
\p
\v 34 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ Pedr:
\p —Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ lu leꞌa teꞌal ndee gor biseata kwezh boy, leꞌa lu ta ugeaka mkwiꞌinla chon biaj, ndab lu leꞌa lu lá nchandoꞌ naꞌ.
\p
\v 35 Ná leꞌa Pedr cha ndab:
\p —Maska gat naꞌ gor na gat go, leꞌa naꞌ nunk lá gáp leꞌa naꞌ lá nchandoꞌ ga.
\p Leꞌa iteata be xmen Jesús ndab lak ndab Pedr.
\s Jesús mbidiꞌizhno Dios sa nsaleaꞌ Getsemaní
\r (Mr. 14:32-42; Lc. 22:39-46)
\p
\v 36 Weꞌe leꞌa Jesús cha ulayaꞌ sa nsaleaꞌ Getsemaní nsea be xmen~xa. Cha ndab Jesús ndoꞌ bexa:
\p —Ndeꞌetsa ute bega, ndalen ndaꞌyadiꞌizhno naꞌ Dios sa baꞌ.
\p
\v 37 Cha mbiꞌi Jesús chon bexa stub tuzh sa, leꞌa ta wa Pedr no itop xin Zebedeo. Leꞌa Jesús cha uzhebpa uban myoꞌo ladna no kweaꞌ myoꞌo ladna xa.
\v 38 Cha ndab Jesús ndoꞌ yon bexa wa:
\p —Uzhebpa uban ncho lad naꞌ gast ngi sat naꞌ. Ndeꞌetsa ute bega, cha utenaꞌno bega naꞌ.
\p
\v 39 \fig |cn01810B.tif|col|||Jesús mbidiꞌizhno Dios sa nsaleaꞌ Getsemaní|Mt. 26:39\fig*Cha usea Jesús stub tuzh sa, cha usaxib xa gast ndoꞌ yo ngol xtuzh~xa, cha uníꞌi xa ndoꞌ Dios, ndab xa:
\p —Tad, tal syoꞌo gan, lá ulaꞌa ga itiꞌid naꞌ ndoꞌ be gealkweaꞌ uzheꞌeb ndee. Parea lá gak‑a lak nlad naꞌ, ndi gak‑a lak nlad go.
\p
\v 40 Weꞌe leꞌa gor na nseaꞌ Jesús sa na nde yon xmen~xa, leꞌa bexa ndeyats. Cha ndab xa ndoꞌ Pedr:
\p —¿Ni dub gor lá uxik bega kwenaꞌno bega naꞌ zha?
\v 41 Utenaꞌ bega no bidiꞌizhno bega Dios, ndontsa naꞌanpa utsabgix maxuꞌu bega. Leꞌa ladoꞌo bega nlad gun ta wen, ná leꞌa idub bega lá uxik.
\p
\v 42 Cha nchaꞌagal Jesús nchaꞌyadiꞌizhno xa Dios, ndab xa:
\p —Tad, tal naꞌ juerska itiꞌid ndoꞌ be gealkweaꞌ ndee, gak‑a lak nlad go.
\p
\v 43 Leꞌa gor nseaꞌgal Jesús sa nde bexa wa, leꞌa bexa ndeyatsgal, geal leꞌa bexa uzhebpa nyoꞌo xkaꞌalna.
\v 44 Cha mlaꞌagal xa bexa, nchaꞌyadiꞌizhnogal xa Dios biaj yon, cha ndabgal xa lakka ndabla xa ndoꞌ Dios.
\v 45 Cha nseaꞌgal xa sa nde bexa, cha ndab xa:
\p —¿Galka bi ndeyats bega zha, no bi ndeuneꞌe bega zha? Nat bwiꞌi bega yá ngol gor leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, yak cuent ndoꞌ yaꞌa bexa ugap.
\v 46 Goste bega, nchaꞌbe beuna. Bwiꞌi bega leꞌa xa yun cuent naꞌ yá nseala baꞌa.
\s Be men usen Jesús cuent dub xa ugap
\r (Mr. 14:43-50; Lc. 22:47-53; Jn. 18:2-11)
\p
\v 47 Bi li nsoꞌyadiꞌizh Jesús leꞌa Judas, xa no nak dub tibtop xmen Jesús, ulennola be men kwaꞌad noꞌo be spad nsea garrot. Leꞌa ta wa bexa mtuꞌub uleꞌay nibeꞌe no bexa gox nsak isen bexa Jesús.
\v 48 Leꞌa Judas, xa li yun cuent Jesús, nedla ndab ndoꞌ be men wa: “Leꞌa xa na gaw naꞌ chit beꞌal ndoꞌ na wa, xa weꞌe isen bega.”
\p
\v 49 Leꞌa gor ulayaꞌ Judas sa wa, cha uxax ubii xa wats Jesús, cha ndab xa:
\p —Tiux ga, Mech.
\p Cha mchealtoꞌo xa ndoꞌ Jesús.
\v 50 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Amig, ¿xtiꞌin nsea lu?
\p Weꞌe leꞌa bexa kwaꞌad wa cha ubii gax, cha usen bexa Jesús.
\p
\v 51 Ná leꞌa dub xa nsoꞌ wats Jesús uloꞌo spad tuzh ten na, cha ulobtoꞌog xa nchaꞌ dub xmen uleꞌay ndon leꞌa nsak.
\v 52 Leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ xa ten spad wa:
\p —Ulochaꞌaw spad ten lu len lid‑a. Leꞌa itea bexa ndantiꞌin spad, leꞌa xa wa ndoꞌ spadka gat.
\v 53 ¿Lá iniꞌí lu leꞌa naꞌ syoꞌo gan inaꞌab ndoꞌ Xus~naꞌ bi leꞌa nat, cha utuꞌub xa masla dub tibtop xkwaꞌa siꞌil be angel gakno naꞌ?
\v 54 Parea tal naꞌ li gun, weꞌe naꞌanpa gak‑a lak nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios be ta nsabndoꞌ itiꞌid naꞌ.
\p
\v 55 Cha ndab Jesús ndoꞌ be men wa:
\p —¿Xtaꞌan nseano bega spad nsea garrot isen bega naꞌ cuent dub waꞌan? Itea wizh nluu naꞌ be men wats niꞌi ten Dios lat bega, ná lá isen bega naꞌ sa wa.
\v 56 Parea leꞌa iteanak be ta ndee nsatid ndontsa gak‑a lak nkeaniꞌi diꞌizh ten Dios, ta ndab bexa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios.
\p Weꞌe leꞌa itea be xmen Jesús cha mxoꞌon, mlaꞌa bexa Jesús.
\s Jesús nsoꞌ ndoꞌ bexa nibeꞌe ten bexa judio
\r (Mr. 14:53-65; Lc. 22:54, 63-71; Jn. 18:12-14, 19-24)
\p
\v 57 Leꞌa bexa na li usen Jesús wa cha mbiꞌi xa ta lid Caifás uleꞌay ndon leꞌa nsak, sa mzhealbela be mech ten ley no bexa gox nsak.
\v 58 Leꞌa Pedr sittsa nchankea tsoꞌo Jesús, gast uyoꞌo Pedr len tale ten niꞌi wa. Cha usob Pedr gax wats bexa nlaꞌach sa wa, natsa iniꞌí xa ná xtaꞌan yasea Jesús.
\p
\v 59 Leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no bexa gox nsak no iteata bexa nsak wa nkwaꞌan be men ukwiꞌin gab leꞌa Jesús ndapka ke, ta nsabndoꞌ gat xa.
\v 60 Leꞌa kwaꞌad be men mkwiꞌin nsake Jesús, ná lá izheal bexa nibeꞌe wa ni dub ke nsabndoꞌ gat Jesús. Weꞌe ulen stop bexa,
\v 61 cha mkwiꞌin bexa ndab:
\p —Leꞌa xa baꞌ ndab leꞌa xa sun gan ulate niꞌi ten Dios, cha gal wizh yon leꞌa xa gundeꞌegal‑a.
\p
\v 62 Weꞌe leꞌa uleꞌay ndon leꞌa nsak wa ngwasoꞌ, ndab ndoꞌ Jesús:
\p —¿Ni lá utsakndoꞌ lu zha? ¿Ta ugeaka ta ndab bexa ndee leꞌa lu li ndab zha?
\p
\v 63 Ná leꞌa Jesús naꞌan xteꞌe ngab. Weꞌe leꞌa uleꞌay wa cha ndabgal ndoꞌ Jesús:
\p —Leꞌa Dios nban nsobwiꞌi, leꞌa naꞌ nibeꞌe ndoꞌ lu gud ndoꞌ besa naga lu nak Cristo Xin Dios zha.
\p
\v 64 Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Goka ndab‑a. No gáp naꞌ leꞌa nat idub nchaꞌa ndoꞌ ndee leꞌa bega iniꞌíka leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, isob wats Dios lad gaꞌal xa ndon leꞌa nibeꞌe, no ilengal naꞌ ndoꞌ xkaw.
\p
\v 65 Leꞌa uleꞌay ndon leꞌa nsak wa cha utsaw xab~na tant ndakloo xa, cha ugeꞌ ndab xa ndoꞌ bexa nde sa wa:
\p —¡Leꞌa xa ndee unisi Dios! ¿Xtaꞌanta nkiꞌin beuna kwaꞌadta xa usake xa? Leꞌa bega mbiꞌín xteꞌe ugap uníꞌi xa.
\v 66 ¿Nat zha xteꞌe gab bega, xteꞌe gunno beuna xa?
\p Leꞌa bexa wa cha ukaꞌab ndab:
\p —¡Leꞌa xa ndapka ke nsabndoꞌ gat xa!
\p
\v 67 Cha mchukko bexa ndoꞌ Jesús, no udin bexa Jesús. No ncho bexa utichyaꞌa ndoꞌ Jesús,
\v 68 ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —Tal lu ta ugeaka nak Cristo, ¡gud ná ton udin lu!
\s Pedr ndab lá nchandoꞌ Jesús
\r (Mr. 14:66-72; Lc. 22:55-62; Jn. 18:15-18, 25-27)
\p
\v 69 Ndalen wa leꞌa Pedr nsob tsoꞌo juer tale wa. Cha ubii dub xagots ndun tiꞌin sa wa wats Pedr, ndab xa:
\p —Go no ukeseano Jesús xa Galilea, ¿la?
\p
\v 70 Ná leꞌa Pedr cha mkwiꞌin ndoꞌ gaꞌal itea bexa wa ndab:
\p —Naꞌ lá iní xtaꞌan ndab go ndoꞌ naꞌ.
\p
\v 71 Cha nchaꞌa Pedr mas gax toꞌo puert. Weꞌe cha uniꞌí stubgal xagots Pedr, ndab xa ndoꞌ bexa nde sa wa:
\p —Leꞌa xa ndee no ukeseano Jesús xa Nazaret.
\p
\v 72 Ná leꞌa Pedr cha mkwiꞌingal ndab xa:
\p —Leꞌa Dios nsobwiꞌi leꞌa naꞌ lá nchandoꞌ xabgiꞌi baꞌ.
\p
\v 73 Tsoꞌoma wa leꞌa bexa nde sa wa ubii wats Pedr ndab bexa:
\p —Ta ugeaka leꞌa go no nak dub xmen~xa baꞌ, leꞌa go ndadiꞌizh lak ndadiꞌizh bexa Galilea.
\p
\v 74 Leꞌa Pedr cha ngokloo ndab ndoꞌ bexa:
\p —¡Nsobwiꞌi Dios leꞌa naꞌ lá nchandoꞌ xa baꞌ!
\p Zha leꞌa dub boy utezh.
\v 75 Weꞌe leꞌa Pedr cha mtseꞌa ladna ta ndab Jesús: “Leꞌa teꞌal ndee gor biseata kwezh boy, leꞌa lu mkwiꞌinla chon biaj ndab lu leꞌa lu lá nchandoꞌ naꞌ.” Cha utoꞌo Pedr tsoꞌo juer, cha uzhebpa mbiꞌin xa.
\c 27
\s Mbiꞌi bexa Jesús ndoꞌ Pilat
\r (Mr. 15:1; Lc. 23:1-2; Jn. 18:28-32)
\p
\v 1 Leꞌa ngol gor ngot xeꞌa, leꞌa itea be uleꞌay nibeꞌe no bexa gox nsak ten bexa judio dubtsa mbidiꞌizh xteꞌe gun bexa gan gat Jesús.
\v 2 Cha mxi bexa Jesús cha mbiꞌi bexa xa ndoꞌ Poncio Pilat, xa nibeꞌe idub región wa.
\s Xteꞌe ngut Judas
\p
\v 3 Leꞌa Judas xa na li myun cuent Jesús wa, gor uniꞌí xa leꞌa bexa wa dubtsa mbidiꞌizh gat Jesús, cha mgondoꞌ xa leꞌa xa ugap mbin. Cha mbiꞌi xa isagalntiꞌi med plata wa sa nde be uleꞌay nibeꞌe no bexa gox nsak wa.
\v 4 Cha ndab Judas ndoꞌ bexa:
\p —Leꞌa naꞌ mbin dub ta ugap, myun naꞌ cuent dub xa gat, mas ni lá ndap xa ke.
\p Ná leꞌa bexa wa cha ndab:
\p —Leꞌa besa naꞌan xá gealnyuꞌ ná ta li mbin lu wa. Leꞌa ta wa cuent ten lu nak.
\p
\v 5 Weꞌe leꞌa Judas cha udabi be med wa len niꞌi ten Dios. Cha utoꞌo xa sa wa, cha ulo xa doꞌo gen~xa, mtsebe xa gen~xa.
\p
\v 6 Leꞌa be uleꞌay nibeꞌe cha mkanleꞌe be med wa, cha ndab bexa:
\p —Lá nsabndoꞌ guntiꞌin beuna med ndee cuent be med gon, leꞌa‑yá ngoktiꞌin ndontsa gat dub men.
\p
\v 7 Cha mbidiꞌizh bexa isiꞌi bexa dub bleꞌa yo ten dub xa ndandeꞌe be ta btsiꞌin, ndontsa sa weꞌe igaꞌach tal ton bexa sit gat gezh Jerusalén.
\v 8 Ta weꞌe gast nat leꞌa yo wa nsaleaꞌ Yo Ten.
\v 9 Li ngok‑a lak ndab Jeremías xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta, ndab xa: “Usen bexa galntiꞌi med plata, lak mbidiꞌizh bexa Israel kix bexa.
\v 10 Leꞌa med wa cha usiꞌi bexa yo ten xa ndandeꞌe be ta btsiꞌin. Leꞌa ta wa ta ndab Dios ndoꞌ naꞌ.”
\s Pilat unabdiꞌizh ndoꞌ Jesús
\r (Mr. 15:2-5; Lc. 23:3-5; Jn. 18:33-38)
\p
\v 11 Leꞌa gor nsoꞌ Jesús ndoꞌ Pilat xa nibeꞌe wa, leꞌa Pilat cha unabdiꞌizh ndab ndoꞌ Jesús:
\p —¿Lu nak xa nibeꞌe ten bexa judio zha?
\p Leꞌa Jesús cha ndab:
\p —Goka ndab‑a.
\p
\v 12 Weꞌe leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no bexa gox nsak wa sian taꞌa msake Jesús, ná leꞌa Jesús ni lá utsakndoꞌ.
\v 13 Leꞌa Pilat cha ndabgal ndoꞌ Jesús:
\p —¿Lá ndoꞌón lu be ta sian li nsake bexa baꞌ lu zha?
\p
\v 14 Parea leꞌa Jesús ni dub diꞌizh lá ikaꞌab, cha uzheꞌeb ngwanseana Pilat.
\s Pilat ndab gat Jesús
\r (Mr. 15:6-15; Lc. 23:13-25; Jn. 18:38–19:16)
\p
\v 15 Leꞌa itea liꞌin zha ndal ujest Pascua wa, leꞌa Pilat ngoꞌo dub men nkea litgiꞌib, tal ton nlad be men itoꞌo.
\v 16 Leꞌa zha wa uyoꞌo dub xabgiꞌi nsaleaꞌ Barrabás nkea litgiꞌib, dub xa uniꞌí itea be men xtaꞌan ta ugap mbin xa.
\v 17 Leꞌa gor mzhealbe be men ta lid Pilat, leꞌa Pilat cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —¿Ton nlad bega ula naꞌ, Barrabás nate Jesús xa ndab be men nak Cristo?
\p
\v 18 Leꞌa Pilat uniꞌí leꞌa be uleꞌay nibeꞌe nxee ladna ndoꞌ Jesús ta na mas kwaꞌad men ndeseano Jesús, ta weꞌe myun bexa cuent Jesús.
\p
\v 19 Leꞌa gor na li nsob Pilat sa nibeꞌe Pilat wa, leꞌa xagots ten xa mtuꞌub dub xa gab ndoꞌ xa: “Naꞌan xteꞌe gunno lu xabgiꞌi wen wa, leꞌa naꞌ uzhebpa mzheb dub ta mcheꞌano lad naꞌ xa teꞌal.”
\p
\v 20 Parea leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no bexa gox nsak mkiꞌil be men wa inab bexa igoꞌo Pilat Barrabás litgiꞌib, cha gat Jesús.
\v 21 Ta weꞌe leꞌa gor na unabdiꞌizhgal Pilat ndoꞌ be men ná ton ndoꞌ itop bexa wa nlad bexa igoꞌo Pilat, leꞌa be men wa cha ndab:
\p —¡Bgoꞌo ga Barrabás!
\p
\v 22 Leꞌa Pilat cha ndab:
\p —¿Xteꞌe gunno naꞌ Jesús xa ndab be men nak Cristo zha?
\p Leꞌa iteanak bexa wa cha ugeꞌ ndabbe:
\p —¡Ikea xa ndoꞌ cruz!
\p
\v 23 Leꞌa Pilat cha ndab:
\p —¿Xtaꞌan dub ta ugap mbin xa zhaga?
\p Parea leꞌa be men wa ndi mas ugeꞌ ndab:
\p —¡Ikea xa ndoꞌ cruz!
\p
\v 24 Leꞌa gor uniꞌí Pilat leꞌa Pilat lá gun gan ndoꞌ bexa leꞌa bexa ndi mas ndakloobe, cha usen Pilat dub ta ncho nits. Cha mnaꞌa Pilat ndoꞌ gaꞌal be men wa, ndab xa:
\p —Leꞌa naꞌ naꞌanpa leꞌa ndap ke gat xa wen ndee. Leꞌa ta wa cuent ten bega nak.
\p
\v 25 Weꞌe leꞌa iteanak be men wa cha ndabbe:
\p —Leꞌa besa ndee no be xin besa leꞌa ndap ke gat xa baꞌ.
\p
\v 26 Weꞌe leꞌa Pilat cha mgoꞌo Barrabás litgiꞌib. Cha ndab Pilat ndoꞌ be soldad kin bexa Jesús, cha ukeꞌa bexa Jesús ndoꞌ cruz.
\s Be soldad usalad mbinno Jesús
\r (Mr. 15:16-20)
\p
\v 27 Leꞌa be soldad ten Pilat cha mbiꞌi Jesús len lid Pilat sa nsaleaꞌ pretorio. Cha mzhealbe kwaꞌadta be soldad gangeak wats Jesús.
\v 28 Cha ulate bexa xab Jesús, no mgak bexa Jesús dub lad koꞌol ta nane.
\v 29 No msob bexa dub ta rued xos yagich gek Jesús cuent coron. Cha msob bexa dub bar yaꞌa Jesús lad gaꞌal. Cha msaxib bexa ndoꞌ Jesús mbin usaladno bexa Jesús, ndab bexa:
\p —¡Siꞌil nak xa nibeꞌe ten bexa judio!
\p
\v 30 Cha mchukko bexa ndoꞌ Jesús, cha ute bexa bar nsén Jesús, cha leꞌaka bar wa nlaꞌ bexa gek Jesús.
\v 31 Leꞌa gor na mtayun usaladno bexa Jesús, cha ulate bexa lad nane nak Jesús. Cha mgak bexa Jesús leꞌaka xab Jesús, cha nchaꞌano bexa Jesús sa ikea xa ndoꞌ cruz.
\s Mkeꞌa bexa Jesús ndoꞌ cruz
\r (Mr. 15:21-32; Lc. 23:26-43; Jn. 19:17-27)
\p
\v 32 Leꞌa gor utoꞌo be soldad sa wa, cha mzheꞌal bexa dub xabgiꞌi nsaleaꞌ Simón xa gezh Cirene. Cha mbin bexa juers goꞌo xa cruz ten Jesús.
\p
\v 33 Cha ngol gor ulayaꞌ bexa sa nsaleaꞌ Gólgota, dub diꞌizh gab tit gek men.
\v 34 Cha msaꞌa bexa vin kwi mbich ta ulaꞌpa goo Jesús. Ná leꞌa gor na mbin xa preb‑a, cha lá kaꞌabta xa goo xa‑yá.
\p
\v 35 Cha mkeꞌa be soldad Jesús ndoꞌ cruz, cha uloꞌo bexa dub suert ndontsa iniꞌí bexa ná ton ikaꞌa be xab Jesús. Li ngok‑a lak ndab dub xa mbidiꞌizh sakndoꞌ Dios tiemp polta, ndab xa: “Uloꞌo bexa dub suert ndontsa iniꞌí bexa ná ton ikaꞌa be xab~naꞌ.”\x + \xo 27:35 \xt Sal. 22:18\x*
\v 36 Cha ndeulaꞌach be soldad xa sa wa.
\v 37 Leꞌa gek cruz ten Jesús wa mkeꞌa bexa dub letr ndab ná xtaꞌan li nkea xa ndoꞌ cruz, ndab‑a: “TA NDEE JESÚS, XA NIBEꞋE TEN BEXA JUDIO.”
\p
\v 38 \fig |CN01841B.TIF|col|||Jesús nkea ndoꞌ cruz|Mt. 27:38\fig*Nsea top waꞌan mkeꞌa bexa ndoꞌ cruz wats Jesús, dub xa wats lad gaꞌal Jesús, nsea stub xa wats lad raves.
\v 39 Leꞌa be men nseabetid sa wa xela uníꞌi ndoꞌ Jesús, nkwiꞌin bexa gek bexa,
\v 40 ndab bexa ndoꞌ Jesús:
\p —Lu ndab leꞌa lu ulate niꞌi ten Dios, cha ixiste lu‑yá wizh yontsa. Nat byun libr leꞌaka lu. ¡Tal lu Xin Dios, ulaꞌ ndoꞌ cruz baꞌ!
\p
\v 41 No liga leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no be mech ten ley no bexa fariseo no bexa gox nsak wa ndun usaladno Jesús, ndab bexa ndoꞌ ltsaꞌa bexa:
\p
\v 42 —Leꞌa xa baꞌ leꞌa ngokno be men, ná lá gun xa gan ulat xa leꞌaka xa ndoꞌ gealgut. Tal leꞌa xa baꞌ xa nibeꞌe ten beuna xa Israel, ilaꞌ xa ndoꞌ cruz, cha gungea ladna beuna xa.
\v 43 Leꞌa xa baꞌ ndab leꞌa ngeꞌ ladna Dios. Nat gakno Dios xa tal leꞌa Dios nlad, leꞌa xa baꞌ ndab leꞌa xa Xin Dios.
\p
\v 44 No liga leꞌa itop waꞌan nkea ndoꞌ be cruz wats Jesús wa xela uníꞌi ndoꞌ Jesús.
\s Jesús ngut ndoꞌ cruz
\r (Mr. 15:33-41; Lc. 23:44-49; Jn. 19:28-30)
\p
\v 45 Leꞌa ngol gor gawizh leꞌa idub ndoꞌ gizhliyo mkaw gast gor nkea uyon gor uzhe.
\v 46 Leꞌa ngol gor nkea uyon wa leꞌa Jesús ugeꞌ ndab:
\p —Elí, Elí, ¿lama sabactani? —leꞌa ta wa dub diꞌizh gab: Dios ten naꞌ, Dios ten naꞌ, ¿xtaꞌanxá mlalad go naꞌ zhaga?
\p
\v 47 Leꞌa ncho bexa nde sa wa gor na mbiꞌín bexa ta li ndab Jesús wa, cha ndab bexa:
\p —Leꞌa xa baꞌ nbezh Elí.
\p
\v 48 Zha leꞌa dub bexa wa utoꞌo karrel, nchaꞌdob dub lad xiꞌil, cha ulo xa‑yá ndoꞌ vinagr. Cha msob xa‑yá gek dub yalod ndontsa goo Jesús ta wa.
\v 49 Parea leꞌa iteata bexa wa ndab ndoꞌ xa wa:
\p —Kweas go, leꞌa beuna iniꞌí naga siꞌid yakno Elí xa.
\p
\v 50 Weꞌe leꞌa Jesús cha ugeꞌgal utezhat, cha ngut xa.
\v 51 Zha leꞌa lad utaꞌa ncho bseꞌa len niꞌi ten Dios cha usaw gast gaꞌap no gast ilaꞌ, ngok top bleꞌa‑yá. No ngok xoꞌo gast uleꞌa be geꞌ ubiꞌi,
\v 52 no myaꞌal be geꞌloꞌo sa mgaꞌach be men ngut. Cha myaste kwaꞌad bexa ngut, bexa nak xmen Dios.
\v 53 Cha utoꞌo bexa wa len baꞌa wa. Leꞌa tsoꞌo na mbangal Jesús, cha uyote bexa wa Jerusalén cha uniꞌí kwaꞌad be men bexa.
\p
\v 54 Leꞌa gor ngok xoꞌo nsea iteata be taꞌa wa, leꞌa xa nibeꞌe ten soldad no iteata be soldad ndeulaꞌach Jesús wa cha uzhebpa mzheb, ndab bexa:
\p —Ta ugeaka leꞌa xabgiꞌi ndee Xinka Dios.
\p
\v 55 Leꞌa sa wa sittsa ndewiꞌi kwaꞌad be xagots, bexa na utoꞌo Galilea usankea bexa tsoꞌo Jesús, no ngokno bexa Jesús nes nchaꞌa xa Jerusalén.
\v 56 Leꞌa lat bexa wa no Marí xa gezh Magdala nsoꞌ, no Marí xnaꞌa Jacob nsea Kosé, no xnaꞌa be xin Zebedeo.
\s Jesús mgaꞌach
\r (Mr. 15:42-47; Lc. 23:50-56; Jn. 19:38-42)
\p
\v 57 Leꞌa ngol gor uzhe cha ulen dub xabgiꞌi rik nsaleaꞌ Kosé, xa gezh Arimatea, dub xa no ndangea ladna Jesús.
\v 58 Leꞌa xa wa ngwaꞌ ndoꞌ Pilat, cha unab xa Jesús. Leꞌa Pilat cha unibeꞌe ulaꞌa be soldad goꞌo Kosé Jesús.
\v 59 Cha uxeꞌe Kosé Jesús ndoꞌ cruz wa, cha mtixko xa Jesús dub lad koꞌol ta umbiꞌi.
\v 60 Cha ulo xa Jesús len dub baꞌa cuent geꞌloꞌo, dub ta tlaw myan ndoꞌ geꞌdaꞌa. Cha mtixte xa dub geꞌ siꞌil toꞌo baꞌa wa, cha nseaꞌ xa.
\v 61 Leꞌa sa wa nde Marí xa Magdala no stubga Marí lad toꞌo baꞌa wa.
\s Be soldad ndeulaꞌach baꞌa mgaꞌach Jesús
\p
\v 62 Leꞌa ngot xeꞌa stubga wizh dub wizh neꞌe bexa judio, leꞌa be uleꞌay nibeꞌe no bexa fariseo ngwaꞌ ndoꞌ Pilat,
\v 63 ndab bexa:
\p —Señor, leꞌa besa ntseꞌa ladna leꞌa Jesús xa ukwiꞌin wa ndab gor na bi nban xa leꞌa xa wizh yontsa iban ndoꞌ gealgut.
\v 64 Ta weꞌe nab besa ndoꞌ go inibeꞌe ga yaꞌulaꞌach be soldad toꞌo baꞌa gast wizh yon. Tal naꞌanpa li gun ga leꞌa be xmen~xa giꞌid gor teꞌal, cha goꞌo bexa wa xa. Cha ukwiꞌin bexa gab bexa ndoꞌ be men leꞌa xa wa mbanla ndoꞌ gealgut. Tal leꞌa bexa li ukwiꞌin leꞌa ta wa mas ugap ndoꞌ lak mkwiꞌin Jesús wa.
\p
\v 65 Weꞌe leꞌa Pilat cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —Ulaꞌachka be soldad sa wa. Waꞌ bega cha btsaw chá bega toꞌo baꞌa wa lak ndák bega.
\p
\v 66 \fig |cn01849b.tif|col|||Be soldad mlaꞌach toꞌo baꞌa sa mgaꞌach Jesús|Mt. 27:66\fig*Weꞌe leꞌa bexa wa cha nchaꞌbe, cha ulo bexa dub taꞌa toꞌo baꞌa wa, natsa iniꞌí bexa tal ton uxaꞌal‑a. Cha myanbe be soldad sa wa ulaꞌach bexa‑yá.
\c 28
\s Jesús mban ndoꞌ gealgut
\r (Mr. 16:1-8; Lc. 24:1-12; Jn. 20:1-10)
\p
\v 1 Ngol utid wizh neꞌe bexa wa, gor ngot xeꞌa wizh ned ten sman, leꞌa Marí xa Magdala no stubga Marí nchaꞌwiꞌi baꞌa wa.
\v 2 Weꞌe cha ngok dub xoꞌo siꞌil. Leꞌa dub angel ten Dios utoꞌo gibeꞌa ulaꞌ sa wa, cha udob xa geꞌ toꞌo baꞌa wa, cha usob xa tsoꞌo‑yá.
\v 3 Leꞌa angel wa ndon nduꞌu naꞌ cuent bealꞌ usiꞌi. No xab~xa ndon mbe xiꞌil naꞌ.
\v 4 Leꞌa gor uniꞌí be soldad ta wa, uzheꞌeb nzheb bexa gast nxis bexa, cha ulayat bexa ndoꞌ yo cuent bexa ngut.
\v 5 Leꞌa angel ndab ndoꞌ be xagots wa:
\p —Lá izheb bego, leꞌa naꞌ uníka leꞌa bego nkwaꞌan Jesús, xa ngut ndoꞌ cruz.
\v 6 Leꞌa xa naꞌan sa ndee, leꞌa xa ndi mbanla lakka ndab xa. Utseawiꞌi bega sa mkaꞌach bexa xa.
\v 7 Cha uxax byaꞌ bega, cha gud bega ndoꞌ be xmen Jesús leꞌa xa mbanla ndoꞌ gealgut. No nchaꞌa nedla xa ndoꞌ bexa wa Galilea, leꞌa sa wa iniꞌígal bexa xa. Leꞌa naꞌ ta ndeekama nsabndoꞌ gáp ndoꞌ bego.
\p
\v 8 Weꞌe leꞌa be xagots wa nzheb, parea uzhebpa nten ladna bexa. Cha uxax mkaꞌan bexa wats baꞌa wa, karrel nseaꞌbeyab bexa‑yá ndoꞌ be xmen Jesús. Leꞌa nes nseaꞌbe be xagots wa,
\v 9 ngi zha uniꞌí bexa leꞌa Jesús nseala nes, cha unidiꞌizh Jesús ndoꞌ bexa. Cha ubii bexa wats Jesús, msaxib bexa ndoꞌ xa. Cha udiꞌid bexa xoꞌo Jesús, ndankea bexa xa.
\v 10 Weꞌe leꞌa Jesús cha ndab ndoꞌ bexa:
\p —Lá izheb bega. Byaꞌyab bega ndoꞌ be xmen~naꞌ, bexa cuent nak wit~naꞌ, yaꞌbe bexa Galilea, leꞌa sa wa iniꞌígal bexa naꞌ.
\s Ta mbidiꞌizh bexa nlaꞌach toꞌo baꞌa
\p
\v 11 Ndalen li nchaꞌbe be xagots nes wa, leꞌa pla be soldad nlaꞌach toꞌo baꞌa wa uyote gezh wa, cha mbidiꞌizh bexa ndoꞌ be uleꞌay nibeꞌe wa iteanak be ta li uyoꞌo wa.
\v 12 Leꞌa bexa nibeꞌe ten uleꞌay wa cha ngwaꞌyadiꞌizhno bexa gox nsak ten bexa judio ná xteꞌe gun bexa. Weꞌe cha msaꞌa bexa sian med ndoꞌ be soldad wa,
\v 13 ndab bexa:
\p —Gud bega leꞌa be xmen Jesús mbiꞌid gor teꞌal cha mbiwaꞌan bexa Jesús gor ndeyats bega.
\v 14 Tal leꞌa xa nibeꞌe wa goꞌón‑a, leꞌa besa leꞌa ikaꞌab sakndoꞌ bega, ndontsa naꞌan xtaꞌan gunno xa bega.
\p
\v 15 Weꞌe leꞌa be soldad wa cha usen be med wa, cha mbidiꞌizh bexa lak ndab be uleꞌay wa. Leꞌa ta wa gast wizh nat li ndadiꞌizh bexa judio lak mkwiꞌin be soldad wa.
\s Be xmen Jesús yaꞌbe yadiꞌizh diꞌizh wen ten Dios
\r (Mr. 16:14-18; Lc. 24:36-49; Jn. 20:19-23)
\p
\v 16 Weꞌe leꞌa isatibdub be xmen Jesús nchaꞌbe Galilea, gast bet sa ndabka Jesús yaꞌbe bexa wa.
\v 17 Leꞌa gor uniꞌí bexa Jesús, cha ngwankea bexa xa, parea ncho bexa bi lá ndangea ladna ti leꞌa Jesús xa wa.
\v 18 Leꞌa Jesús cha ubii wats bexa, ndab xa:
\p —Leꞌa Dios msaꞌa juers nibeꞌe naꞌ iteanak be ta ncho gibeꞌa no ndoꞌ gizhliyo.
\v 19 Ta weꞌe waꞌ bega idub nax ndoꞌ gizhliyo ndoꞌ be men itea be nacion, bluu bega bexa xteꞌe gak bexa xmen~naꞌ. Cha ulaleaꞌ bega bexa, guntiꞌin bega leaꞌ Dios Xus~naꞌ, no lea~naꞌ xa nak Xin Dios, no leaꞌ Espíritu ten Dios.
\v 20 Bluu bega bexa uxobgek bexa iteanak ta unibeꞌe naꞌ ndoꞌ bega. Lá yalad bega leꞌa naꞌ nkeseano tseꞌe bega gast initndoꞌ gizhliyo ndee. Lika nak‑a.
